Kvinnligt supporterskap : makten över supportersidor i sociala medier

Syftet med studien är att kartlägga, analysera och skapa förståelse för kvinnligt fotbollssupporterskap i en svensk kontext. Det finns knappt någon forskning som handlar om kvinnliga supportrar, vare sig i ett nationellt eller internationellt perspektiv (Hynes 2012). I studien ska kvinnors erfarenheter av supporterskap, deras relation till fotbollen och supporterskapet och hur dessa relationer är definierade och tolkade studeras. Även om den absoluta majoriteten av supporterforskningen koncentreras till och på män så finns det några internationella undantag genom Goig 2007, Jones 2008, Hynes 2012. En pionjär på fältet var Coddington (1997) som i boken One of the Lads beskriver kvinnors erfarenheter av supporterskap; som fruar, döttrar, flickvänner och som supportrar på egna villkor. Hynes (2012) koncentrerar sina studier till skärningspunkten mellan det offentliga och det privata, mellan det kroppsliga (på läktaren) och det imaginära (sociala webforum) och mellan maskulina och feminina utryckssätt. Sociologen Richard Giulianotti´s (1999, 2012) supporterkategorisering är välkänd bland fotbollsforskare och denna kategoriseringen diskuteras flitigt både inom forskarvärlden och inom supportervärlden (Hognestad 2012). Giulianotti hävdar att det finns fyra idealtypiska kategorier som kan användas för att klassifiera åskådare och dessa är: Supporter-Anhängare-Fan-Flanör. I denna studie kommer jag att applicera Giulianottis modell på kvinnliga supportar för att åskådliggöra eventuella likheter och skillnader mellan kvinnligt och manligt supporterskap.Förutom Giulianottis modell ska analysen av det kvinnliga supporterskapet fördjupas utifrån sociologen Erving Goffmans teorier kring social interaktion, det dramaturgiska perspektivet, stigma och hur personer agerar onstage respektive backstage samt genom Judith Butlers teorier om performativt kön. MetodStudien baseras på medieanalyser, deltagande observation och intervjuer