Search

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Studiens syfte är att utifrån lärares perspektiv undersöka vilka tidiga insatser som görs i matematikundervisningen för elever i matematiksvårigheter, samt att ta reda på hur dessa insatser ser ut avseende omfattning och pedagogiskt material. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: Vilka interventioner beskriver lärare som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter i åk F-3? samt Hur beskriver lärare de tidiga insatserna i relation till omfattning och pedagogiskt material? Inledningsvis redogörs för tidigare forskning som belyser olika former av matematiksvårigheter, tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter samt relationen mellan lärares kompetens och tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter. Därefter presenteras ett sociokulturellt perspektiv på lärande och aktivitetsteorin som de teoretiska konstrukt som tillämpats vid analys av resultatet. En kvalitativ enkätstudie används som metod för att besvara studiens syfte. Vidare tillämpas tematisk analys för att systematisera studiens resultat. I resultatet synliggörs att lärare gör interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter och att dessa insatser ser olika ut i förhållande till omfattning och pedagogiskt material. Utifrån den tematiska analysen har teman och underteman identifierats för att presentera resultatet. De teman som identifierats är interventioner som utgör tidiga insatser, omfattning och pedagogiskt material och berör således de två frågeställningarna. I analysen synliggörs att samtliga delar i aktivitetssystemet kunde identifieras i resultatet. Vidare i slutsatsen konstateras att lärare utför interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter, samt att dessa insatser ser olika ut med avseende på omfattning och pedagogiskt material. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning mot bakgrund av detta examensarbete.

Skolfrånvaro ger konsekvenser för såväl enskild elev som för familj och samhälle och är ett växande problem både nationellt och internationellt. Elever i Sverige har skolplikt och utbildningsrätten är lagstadgad, detta till trots är allt fler elever frånvarande från skolan. Såväl evidens från statlig utredning som granskning av Skolinspektion visar att elever med omfattande frånvaro inte får den hjälp de behöver. Studiens syfte och frågeställningar riktas därför mot att beskriva och analysera de uppfattningar och erfarenheter huvudman, elevhälsoteam och lärare har gällande rutiner och tillvägagångssätt kring utredning, insatser och åtgärder, uppföljning samt samverkan vid elevers frånvaro i grundskolans yngre åldrar. Erfarenheter och uppfattningar från aktörer på tre olika nivåer har belysts genom semistrukturerade intervjuer, såväl enskilda som i fokusgrupper. Studiens empiri har analyserats utifrån Kearneys fyra kriterier samt Tier-modellen applicerad på svensk kontext. Resultatet påvisar behovet av stödjande rutiner samt ökad samverkan med externa aktörer kring problematisk skolfrånvaro och följs av en diskussion om systematikens och samverkans stödjande roll i hantering av skolfrånvaro. Kunskapsområdet behöver studeras ytterligare, förslagsvis genom att undersöka hur samverkan möjliggörs och hur hinder för samverkan undanröjs mellan externa aktörer och skola.

Trots tillgänglig kunskap om flickor och pojkars olika sätt att ge uttryck för att de är i behov av stöd i förskolan och grundskolan så uppmärksammas flickors uttryck i mindre omfattning än pojkar, i synnerhet flickor med neuropsykiatriska svårigheter. Syftet med den här studien är att öka kunskap om hur lärare uppmärksammar och hanterar barn i behov av anpassningar och stöd i förskolan och de tidiga åren i grundskolan. Genom tematisk innehållsanalys av kvalitativa intervjuer med åtta lärare framkommer en komplex bild av faktorer som påverkar såväl vad lärare uppmärksammar som hur de sedan agerar. Resultatet visar att barn med subtila, internaliserade sätt att uttrycka behov av stöd, flickor i majoritet, möjligtvis uppmärksammas men sannolikt inte får tillgång till tidiga insatser i samma omfattning som mer utåtagerande barn, pojkar i majoritet. Flertalet lärare relaterar skillnaden till barnens olika uttryckssätt, där behovet att skapa lugn och ro för övriga i gruppen ses som mest angeläget att hantera. Studiens resultat analyseras och diskuteras utifrån teorier om relationer, genus och intersektionalitet. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfts skolors behov av förståelse för genusbegreppet, praktiska färdigheter att synliggöra och motverka begränsande genusmönster samt behovet av strukturera de kollegiala samtal för att stärka lärares förmåga till tidiga upptäckter och tidiga insatser.

De senaste internationella kunskapsmätningarna tyder på att den svenska grundskolan behöver utveckla sitt pedagogiska arbete. Till exempel med att erbjuda alla elever en individanpassad undervisning eftersom elever lämnar den svenska grundskolan utan godkända betyg i ämnet matematik. Syftet med den här studien är att få fördjupade kunskaper om vilka erfarenheter matematiklärare på låg- och mellanstadiet har, av specialpedagogiska stödinsatser för elever i behov av mer och särskilt stöd i matematikklassrummet. Det empiriska materialet består av intervjuer med 13 matematiklärare. Tematisk analys har tillämpats och intervjuer analyserats med stöd av det kategoriska och det relationella perspektivet. Eftersom undervisningen i skolan ska anpassas utifrån alla elevers individuella behov har specialläraren en viktig roll, till exempel att ansvara för förebyggande åtgärder, följa upp insatser för att sedan utvärdera dem. Dessutom gynnas elever i matematiksvårigheter av att speciallärare och lärare har ett gott samarbete. Resultatet i den här studien tyder på att det är en utmaning för lärare i matematik att erbjuda alla elever, och särskilt elever i behov av mer och särskilt stöd, en sådan undervisning de är i behov av för att skapa förutsättningar att nå sin fulla potential. Bristen på samarbete mellan speciallärare med matematisk kompetens gör att matematiklärare ofta upplever sig ensamma. En välstrukturerad organisation kring elever i matematiksvårigheter är, enligt den här studiens resultat, en gynnsam faktor i matematiklärares arbete.

Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för problematiken med skolfrånvaro utifrån ett särskilt fokus på frågan om det förebyggande arbetet riktat mot högstadieelever. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapstradition. I studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån Bronfenbrenners (1979) socioekologiska teori. Resultatet visar att ett förebyggande arbete kan bestå av flera olika delar: såväl faktorer som rör skolmiljö och relationer, som skolans kartläggning av orsakerna bakom frånvaron. Skolans respons på frånvaron samt förmågan att “tänka utanför boxen” är också centrala delar. De yrkesverksamma belyser även vikten av en fungerande samverkan, både internt på skolan, och externt med andra verksamheter eller elevernas vårdnadshavare för att ha goda förutsättningar i arbetet. En sammantagen slutsats visar att problematiken med skolfrånvaro är mångfacetterad och behöver granskas ur ett helhetsperspektiv. Arbetet bör få högre prioritet och fler resurser med rätt kompetens för att öka närvaron hos eleverna.

Studien syftar till att undersöka vilken form av undervisning som sker i särskild undervisningsgrupp och om lärares syn på relationell pedagogik. Intervjuer har utförts med sex olika lärare som undervisar i särskild undervisningsgrupp i Sverige. En tematisk analys användes för att analysera data. Studiens resultat analyserades med stöd av det relationella perspektivet och tanken om att se elever som att de befinner sig i svårigheter. Resultatet visar att undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen är individanpassad utefter elevers förmågor. Lärare tar bort ämnen med en grundtanke i elevers känsla av att få lyckas men också för att ta hänsyn till elevers ork och motivation. Lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar relationellt där tillit och omsorg presenteras som en grund i att bygga relationer men också till elevers lärande. Resultatet visar på en skillnad i att se elever i svårigheter snarare än med svårigheter, detta beskrevs som viktigt av lärarna att svårigheterna inte fanns inom individen utan snarare i miljön och relationer hen möter. Lärare i särskild undervisningsgrupp arbetar med att lära känna eleven och lyssna in elevens behov och intressen. Elever i särskild undervisningsgrupp beskrivs ha hög skolfrånvaro, stämplade av omgivningen med en avsaknad av verktyg till att lyckas i skolan. Resultatet lyfter att elever får insatser i skolan men att de oftast ges för sent. Slutsatser kring resultatet är att elever i särskild undervisningsgrupp har ett inflytande i sin undervisning, lärarna arbetar relationellt genom att motivera och bygga upp elevers självförtroende och skolmotivation. Särskild undervisningsgrupp är en viktig del av skolan, många elever har behov av att undervisas i ett mindre sammanhang men den särskilda undervisningsgruppen behöver integreras mer i skolan för att minska elevers känsla av exkludering.

Matematikkunskaperna i svensk skola har under senare år visat på negativa resultat i internationella mätningar, och därför tillsattes en ”läsa-skriva-räkna-garanti” som åtgärd (Skolverket, 2020b). Syftet med garantin är att eleven redan i förskoleklass ska erbjudas tidiga stödinsatser om hinder i matematikutvecklingen uppmärksammas, vilket även framhävs i forskningen. Som stöd för att upptäcka svårigheter i ett tidigt skede ska det obligatoriska kartläggningsmaterialet ”Hitta matematiken” användas under höstterminen i förskoleklass, och specialpedagogisk kompetens ska vara delaktig vid analysarbetet av kartläggningen (Utbildningsdepartementet, 2019). Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilken betydelse Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial i matematik kan få för elevens matematikutveckling i förskoleklass. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är vi särskilt nyfikna på om den tidiga kart-läggningen leder till tidiga matematikinsatser i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tolv intervjuer genomfördes med förskoleklasslärare, speciallärare och specialpedagoger som är verksamma i förskoleklass i olika omfattning. Resultatet av studien visar att ”Hitta matematiken” inte har förändrat arbetssättet i förskoleklass eller elevernas matematikutveckling i stor bemärkelse. Kartläggningsmaterialets resultat leder främst till att förskoleklasslärarna själva anpassar den ordinarie matematikundervisningen på gruppnivå. Speciallärare/specialpedagoger arbetar huvudsakligen med tidiga insatser inom läs- och skrivutveckling. Insatser i matematik har i de flesta fall en åtgärdande funktion, när eleven redan är i matematiksvårigheter. Specialpedagogisk kompetens är främst kopplat till förskole-klass i form av handledning vid möten med förskoleklasslärarna. ”Hitta matematiken” kan på sikt leda till fler stödinsatser i förskoleklassen tror pedagogerna i studien, men det krävs dock ett medvetet utvecklingsarbete innan tidiga matematikinsatser i samverkan med special-pedagogisk kompetens blir ett naturligt inslag i förskoleklassens verksamhet.

Detta examensarbete avser att undersöka om och i så fall hur lärare märker av sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Examensarbetet har även som avsikt att undersöka hur lärare anpassar undervisningen och vilka hjälpmedel de använder för eleverna i läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Studien analyseras utifrån från ett sociokulturellt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. En semistrukturerad enkät skickades ut till rektorer runt om i Sverige och lades ut på sociala medier där vi var noga med att endast matematiklärare i årskurs 1–3 skulle svara eftersom studien riktar sig mot tidiga insatser. Resultatet som baseras på 25 fullständiga enkätsvar visar att lärare märker av sambandet framför allt genom läsförståelsen men även genom arbetsminnet samt automatisering av ord/bokstäver och siffror. Vidare visar resultatet att ett sociokulturellt och relationellt förhållningssätt tillsammans med multimodala arbetssätt är gynnsamma anpassningar och hjälpmedel.

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

Studiens syfte är att undersöka på vilka olika sätt intervjuade lärare upplever Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och på vilket sätt resultatet från bedömningen används för elevens kommande skolår. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin med ramfaktorerna tid, gruppstorlekoch ledning och organisationdär empiriska materialet analyseras tematiskt. Resultatet av studien visar att intervjuade lärare upplever bedömningsstödet som en positiv kartläggning som synliggör elevers läs- och skrivutveckling, främst på gruppnivå. Den ramfaktor som påverkar arbetet mest är tiden. Intervjuade lärare upplever en tidsbrist i arbetet med bedömningsstödet som ledning och organisation inte tar höjd för. Samtliga lärare som deltagit i studien uttrycker att det inte får rätta förutsättningar för arbetet med bedömningsstödet från ledning och organisation. En slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att deras erfarenheten inom läraryrket spelar roll och i arbetet med bedömningsstödet. Ytterligare en slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att arbetet med bedömningsstödet sker på bekostnad av den ordinarie undervisningen men att upplevelserna ändå är att kartläggningen ger ett gott underlag att arbeta vidare med.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur behandlingspersonal inom institution och öppenvård beskriver sitt arbete med att bryta ett problemskapande beteende hos ungdomar. Studien utgår från den ekologiska systemteorin vilket handlar om hur individers utveckling påverkas och styrs av omgivning på mikronivå, mesonivå, exonivå och makronivå. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ med ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi har tolkat empirin och fått en fördjupad förståelse för arbetet inom ungdomsvården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i sex olika verksamheter tillsammans med nio informanter. Intervjufrågorna utgick från fyra olika teman: behandlarens roll i verksamheten, insatser och åtgärder, relationer och social interaktion samt förändring och utveckling. Resultatet i studien visar att relationen mellan behandlare och klient är A och O för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Förutsättningen för en bra relation är att ungdomarna kan känna tillit, trygghet och att de bli sedd för den de är. Det handlar också om att avstå från att döma och inte få ungdomar att känna skam. Studien visar också hur viktigt det är att utveckla samverkan mellan de berörda aktörerna och att adekvata insatser sätts in i tid. Det kan konstateras att samverkan mellan olika professioner och den unges vårdnadshavare är en förutsättning för att fånga upp och samarbeta med ungdomar som har ett problemskapande beteende.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om speciallärarens roll i arbetet med läs- och skrivutveckling i förskoleklass. Detta undersöktes utifrån speciallärares beskrivningar av ett specifikt kartläggningsmaterial, relaterat till språkutveckling i förskoleklass. Studien hade en kvalitativ ansats och byggde på semistrukturerade intervjuer med åtta speciallärare. Intentionen var att få speciallärarnas beskrivning av sitt uppdrag och samarbetet med pedagogerna i förskoleklass runt läs- och skrivprocessen. Vi ville även få speciallärarnas beskrivning av kartläggningsarbetet i förskoleklass samt deras syn på om materialet fungerade som stöd för att tidigt identifiera läs- och skrivsvårigheter. Då vi utgick från att se förklaringar till skolproblematik i mötet mellan eleven och den omgivande miljön utifrån en individ-, grupp- och organisationsnivå, där det är viktigt att se samband, utgick vi från ett systemteoretiskt förhållningssätt. Studien hade utöver det ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Samtliga intervjuer transkriberades och sammanfattades genom meningskoncentrering. Detta innebar att längre uttalanden drogs samman till kortare formuleringar som fångade det viktigaste. De korta formuleringarna sorterades under två huvudteman; Speciallärarrollen samt Kartläggningsprocessen. Dessa teman delades upp i underteman, detta för att tydliggöra empirin utifrån studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna beskrevs samarbetet mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass som relativt nytt. Studien visade att speciallärarna till största del löste skolsvårigheter i förskoleklass på grupp- och organisationsnivå. Först från årskurs 1 arbetade speciallärarna på individnivå med elevernas läs- och skrivutveckling, detta trots att forskning visar att tidiga insatser för elever i behov av stöd är av vikt. Det specialpedagogiska stödet i förskoleklass skedde till största delen i form av handledning, kartläggning, utredning, observationer samt hjälp med läromedel. De flesta speciallärarna hade varit delaktiga i analys av kartläggningsmaterialet. Materialet beskrevs som ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd och för att sätta elevernas kunskap i fokus. Studien visade att där rektor samarbetat med speciallärare i analysprocessen hade förändringar på organisationsnivå blivit en verklighet. Studien visade även att samtliga speciallärare upplevde en ökad kunskapsfokusering, insyn och delaktighet i förskoleklass efter kartläggningens införande. I intervjuerna beskrevs också en önskan om utvecklat samarbete mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass.

Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.

Kravet på skrivförmåga har ökat och förändrats successivt under åren, både i skola och samhälle, med en risk för fler elever i skrivsvårigheter. Detta tillsammans med sviktande resultat i olika mätningar har i förlängningen gjort att skrivningen fått mer uppmärksamhet, där även bedömningsmaterial och tidiga insatser initierats. Skolans och lärares uppdrag att möta alla elevers behov i skrivutvecklingen har i sammanhanget blivit ännu viktigare. I studien undersöktes skrivundervisning och specialpedagogiska insatser för elever i skrivsvårigheter i årskurs 1-6, vilket utfördes genom e-postenkäter och intervjuer med verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade vikten av kartläggning för att följa upp elevers skrivutveckling över tid. Även lärares, speciallärares och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter om skrivsvårigheter och vad pedagogerna ansåg att svårigheterna berodde på, uppmärksammades som grund för utformningen av elevers stöd i skrivutvecklingen. Studien visade att stödet till största del var förebyggande undervisning eller särskilt stöd inom klassens ram, men att det även gavs i mindre grupp och enskilt. Explicit tydliggörande undervisning inom skrivning och skrivprocess visade sig i resultatet som stöttande, färdighetstränande och kompenserande undervisning, vilket skedde i interaktion och samspel med klasslärare, övriga elever och ibland speciallärare. I studien blev det tydligt att kompenserande assisterande teknik kunde hjälpa elever, men att det förutsatte tillgång till tekniken och utbildning att hantera den. Slutligen framkom att utökad tid till skrivning och skrivprocessen sågs som en viktig aspekt och innefattade både tillräckligt med tid för att slutföra uppgifter samt till time on task.

Studiens övergripande syfte var att bidra med kunskap om samverkan mellan förskola och barnhälsovård (BVC) gällande tidigare insatser. I dagsläget finns ingen lagstadgad samverkan i förskolan likt skolans elevhälsa och det saknas nationella riktlinjer för hur förskolan ska samverka med andra stödfunktioner såsom BVC. Därför görs idag olika tolkningar av vad detta samverkansuppdrag innebär. Studiens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i Axelsson och Bihari Axelssons klassificering av fyra integrationsformer. Vidare har deras visualisering av begreppen autonomi och fusion varit en utgångspunkt för att identifiera olika sätt att organisera samverkan. Specialpedagogiska perspektiv och det salutogena perspektivet har använts för att förstå betydelsen av samverkan, vilka hinder som kan uppstå samt för att tolka och förstå det främjande och förebyggande arbetet. Studien tillämpar en hermeneutisk forskningsansats och empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som omfattar åtta specialpedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet pekar på att organiseringen av samverkanstillfällena kan identifieras som interprofessionella möten. Vidare visar det på att uppföljning är ett utvecklingsområde då det råder brist på återkoppling samt gemensam dokumentation. Detta kan härledas till de sekretessbestämmelser som professionerna omfattas av. Det framgår att samverkan bidrar till att ge barn rätt stöd i tid och att tvärprofessionellt kunskapsutbyte är betydelsefullt för att skapa en helhetsbild av barnets behov. Det framgår även att goda relationer är en förutsättning för att vårdnadshavarna ska ge sitt samtycke så att ärendet kan lyftas vid samverkan. Det främjande arbetet kopplas till de insatser som erbjuds genom samverkan medan det förebyggande arbetet handlar om att sprida och bevara kunskap som erhålls vid samverkanstillfällena. Resultatet pekar också på att det tar tid att etablera en fungerande struktur, skapa samsyn och förståelse för varandras professioner.

Denna studie har ett tvådelat syfte. Huvudsyftet är att bidra med kunskap om hur kompetensen hos speciallärare med specialisering mot matematikutveckling används för att garantera tidigt stöd i matematik. Syftet är dessutom att undersöka vilka typer av insatser som görs mot de tidiga skolåren och se om dessa skiljer sig åt beroende på i vilken årskurs de sätts in. Bakgrunden till studien är att matematikresultaten på nationella och internationella undersökningar legat lågt under många år. Regeringen har därför gjort en förändring i skollagen om en ”läs-skriva-räkna-garanti” för att säkerställa att alla elever tidigt får de stödinsatser de är i behov av. Studien har en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En enkätundersökning med både slutna och öppna frågor genomfördes med 35 respondenter. Samtliga respondenter var utbildade speciallärare med matematikinriktning (några under utbildning) och arbetade som speciallärare mot f-3 helt eller delvis. Studiens teoretiska ramverk och analysverktyg utgår från systemteorin tillsammans med de specialpedagogiska perspektiven relationellt och kompensatoriskt. Av studiens resultat framgår att speciallärares kompetens inte används i den omfattning som förespråkas av Skolverket vid arbetet med de obligatoriska kartläggningmaterialen i förskoleklass och årskurs 1. Vidare visade studien att betydligt fler insatser görs efter det att eleverna börjat grundskolan än i förskoleklass och att dessa insatser i princip är konstanta under hela lågstadiet. Studien visar även att speciallärare lägger mycket tid på reaktivt arbete i form av kartläggning och arbete med enskilda elever eller elever i liten grupp. Detta i jämförelse med proaktivt arbete i form av matematikutveckling och planering med pedagoger inför nya arbetsområden. Studiens resultat indikerar att skolor kan öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att använda speciallärare i mer proaktivt arbete. Skolor kan även prioritera insatser i förskoleklass och årskurs 1-2 i högre grad eftersom forskning visar ett tydligt samband mellan tidiga kunskaper och senare matematikframgång., This study has a two part aim. The main aim is to contribute knowledge about how the competence of special teachers with specialization in mathematics development is used to guarantee early support in mathematics. The aim is also to find out what types of efforts are made against the early school years and see whether these differ depending on the grade they are used in. The background to the study is that the mathematical results on national and international surveys have been low for many years. The Government has therefore made a change in the Education Act, a "read-write-count guarantee" to ensure that all pupils early receive the support they need. The study has a quantitative approach with qualitative elements. A survey with both closed and open questions was conducted with 35 respondents. All respondents were educated special teachers with a mathematics specialization (some under educating) and works as special teachers with f-3 completely or partially. The study's theoretical framework and analytical tools are based on the system theory together with the special educational perspectives relational and compensatory. The results of the study show that special teachers' competence is not utilized to the extent advocated by the National Agency for Education in the work with the compulsory mapping materials in preschoolclass and year 1. Furthermore, the study showed that significantly more efforts are made after students have started Primary School than in preschool class, and that these efforts in principle is constant through the third grade. The study also shows that special education teachers spend a lot of time on reactive work in the form of mapping and work with individual students or students in a small group. This compared to proactive work in the form of mathematical development and planning with pedagogues for new work areas. The study's results indicate that schools can increase students' goal achievement in mathematics by using special teachers in more proactive work. They can also increase by prioritizing efforts in preschool class and grades 1-2 to a higher degree as research shows a clear connection between early knowledge and mathematical success later on.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samverkan med specialpedagogisk kompetens kan organiseras i förskoleklass för att främja en likvärdig utbildning. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fem lärare i förskoleklass samt fem lärare med specialpedagogisk kompetens. Den teoretiska utgångspunkten för studien är systemteori med tillägg av den femte disciplinen- lärande organisation. Studiens resultat pekar på att organisationen av den specialpedagogiska kompetensen varierar såväl mellan kommunerna som i de enskilda skolorna. Genomgående beskriver de intervjuade lärarna i förskoleklass tillgången till specialpedagogisk kompetens som bristfällig. Flera av lärarna med specialpedagogisk kompetens menar att samverkan med förskoleklassen förekommer i mindre utsträckning än deras samverkan med andra årskurser. En majoritet av informanterna såg tidsbristen som en stor anledning till att samverkan inte var bättre. Hos lärarna i förskoleklass uttrycks en önskan om ett utvecklat och utökat samarbete. Begreppet likvärdigt menar flera informanter kan uppfattas på olika sätt, vilket också påverkar synen på en likvärdig skola. Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar och för att alla ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen måste rätt stöd sättas in tidigt. Genom att använda det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta Språket uppger flera informanter att man ges möjlighet till ett större fokus på barnens kunskapsnivå vilket också möjliggör för läraren att ge rätt stöd till rätt elev. Samtidigt menar informanterna att vilka möjligheter man sedan har att analysera och följa upp resultatet av kartläggningen, kan komma att påverka likvärdigheten i utbildningen. Specialpedagogiska implikationer En fungerande, kontinuerlig samverkan kring ett nationellt kartläggningsmaterial såsom Hitta Språket anser vi vara betydelsefull, dels vid genomförandet av kartläggningen och särskilt när det gäller den särskilda bedömningen av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan kan anses bidra till tidig identifiering av elever med risk för språk-, läs- och skrivsvårigheter. Tidiga insatser skulle också kunna leda till ett ökat specialpedagogiskt samarbete i förskoleklass, vilket främjar en likvärdig utbildning.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares och specialpedagogers erfarenheter av hur barn med autism upptäcks och vilka åtgärder de vidtar för att hjälpa och stötta barnet. Enligt förskolans styrdokument ska inte barn behöva en diagnos för att få det stöd och de resurser som deras speciella behov kräver. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. För att undersöka förskollärare och specialpedagogers erfarenheter användes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare och fyra specialpedagoger verksamma inom förskolan och habiliteringen. Studien har fyra frågeställningar och dessa frågeställningar är: vilka erfarenheter och kompetenser anser förskollärare och specialpedagoger är viktiga för att upptäcka tidiga symtom hos barn, hur går förskollärare och specialpedagoger vidare när de upptäcker sådana symtom hos barnen, vilka behandlingsmetoder tillämpas för barn med autism? och vad avgör vilken behandlingsform som det autistiska barnet får? I resultatet finns tecken på att NPF uppmärksammas mer än tidigare men att det behövs specialpedagogisk kompetens för att kunna uppmärksamma och se vad barn med autism behöver för stöd för att komma framåt i sin fortsatta utveckling. Avvikande ögonkontakt och brist på kommunikation samt svårigheter kring samspel anses som de mest framskridande tecknen på autism. En bra dialog med kollegor och vårdnadshavare är den mest framträdande förutsättningen för att lyckas i arbetet med autistiska barn. Det saknas resurser för att kunna arbeta med tidiga insatser på ett önskvärt sätt, inte minst för att barnet ska få den intensivträning som habiliteringen åberopar.

I studien har specialpedagogens arbete för att främja skolnärvaro undersökts. Skollagen ställer krav på skolor att arbeta för att minska skolfrånvaro. Det finns olika orsaker till att elever inte går till skolan, vilket till exempel kan vara orsaker kring eleven, familjesituationen eller skolan. Syftet med studien är att studera specialpedagogens förförståelse kring elevers skolfrånvaro och hur de med den förförståelsen arbetar för att främja skolnärvaro. Utifrån syftet söker studien svar på hur specialpedagoger ser på orsaker till skolfrånvaro och faktorer som kan öka skolnärvaro. Bakgrundskapitlet inleds med att kort problematisera kring skolfrånvaro samt beskriva förebyggande och främjande arbete, därefter presenteras tidigare forskning genom teman relaterat till det förebyggande och främjande arbetet. Ett avsnitt tillägnas begreppet inkludering. Studiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet (Emanuelsson et al. 2001) samt inkludering som en skola för alla genom Ahlbergs (2013) och Thomazets (1999) perspektiv. Studien genomförs genom ett kvalitativt metodval med fem intervjuer. Tolkningsarbetet är inspirerat av hermeneutiken och det empiriska materialet bygger på tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att orsaker till skolfrånvaro kan vara flera, en kombination av orsaker och det kan till exempel handla om en skolmiljö som inte är anpassad till elevens behov eller utebliven trivsel. Specialpedagoger lyfter bland annat fram vikten av tidiga insatser och samverkan inom och utanför elevhälsan i arbetet för att förebygga skolfrånvaro och främja skolnärvaro. En slutsats för studien är att lärmiljön behöver vara tillgänglig och att undervisning bör vara differentierad för att fånga och inkludera alla elever vilket kan bidra till skolnärvaro.

Redan i de tidiga skolåren och i skolans alla ämnen har språket stor betydelse för utvecklingen och lärandet. Alla barn utvecklas olika och skolan har ett uppdrag i att möta och utmana alla elever. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur skolan kan möta och utmana de elever som redan har ett välutvecklat språk när de kommer till skolan, något som vi väljer att kalla tidiga språkare, samt hur specialläraren inom språk-, skriv- och läsutveckling kan vara delaktig i detta arbete. Studien belyser även hur samverkan mellan personal på skolan och skolbibliotek kan främja dessa elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Teoretisk utgångpunkt i studien är sociokulturellt perspektiv. Empiri till studien har samlats in genom intervjuer av kvalitativ och semistrukturerad karaktär med åtta respondenter. Resultatet visar att lärare och förskollärare upplever att de snabbt får en klar bild av samtliga elevers språkliga förmågor och vilka som är i behov av särskilda utmaningar. Det framkommer också att lärare och förskollärare uppger sig ha möjligheter att utmana de som har kommit längre i sin språkliga utveckling. Gruppens betydelse och sammansättning lyfts som viktiga faktorer för lärande och samtliga respondenter trycker på vikten av det sociala arbetet i skolan. Resultatet visar även att lärare och förskollärare främst önskar handledning från speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling för att möta de språkligt tidiga elevernas behov. Speciallärarens handledande roll är en viktig specialpedagogisk implikation som framkommer i studien., Already in the early school years and in all school subjects, the language has great importance for development and learning. All children develop differently and the school has a mission to meet and challenge all pupils. The aim of the study is to provide knowledge about how the school can meet and challenge the students who already have a well-developed language when they come to school, something that we choose to call early language speakers, and how the special needs teacher in language, writing and reading development can be involved in this work. The study also highlights how collaboration between staff at the school and school libraries can promote these pupils' language, writing and reading development. The theoretical starting point in the study is socio-cultural perspective. The empirical study has been collected through interviews of a qualitative and semi-structured character with eight respondents. The result shows that teachers and preschool teachers find that they quickly get a clear picture of all pupils' linguistic abilities and who are in need of special challenges. It also appears that teachers and preschool teachers say they have the opportunity to challenge those who have come further in their linguistic development. The group's importance and composition are highlighted as important factors for learning and all respondents emphasize the importance of social work in school. The result also shows that teachers and preschool teachers primarily want supervision from special needs teachers in language, writing and reading development in order to meet the needs of the linguistically early students. The special role of the special needs teacher is an important special educational implication that emerges in the study.

I denna studie undersöks hur skolan uppmärksammar flickor med ADHD eller ADHD-problematik, hur specialpedagoger och skola arbetar med insatser för flickor med ADHD eller ADHD-problematik samt om flickor och pojkar med ADHD eller ADHD-problematik behandlas olika i skolan? Syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger ser på arbetet med flickor med ADHD eller flickor som uppvisar ADHD-problematik i skolan. Det är en kvalitativ studie där rektorer och specialpedagoger intervjuas. De teoretiska perspektiven som vi valde att analysera utifrån är genus och inkludering. Resultatet visar att skolan inte uppmärksammar flickor med ADHD i särskilt hög grad. Flickorna bemöts inte utifrån kön, utan utifrån ett individperspektiv samt utifrån generella arbetssätt gentemot barn med ADHD, vilket gör att flickorna inte får de stödinsatser som de behöver. Studien visar att skolan behöver kompetensutbildas inom NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) och genuspedagogik för att flickorna ska uppmärksammas och erbjudas tidiga stödinsatser för att undvika framtida konsekvenser.

The aim of this study is to explore the use of a Swedish assessment and instruction program called LegiLexi. This new program is free of charge and it provides primary school teachers with assessment data in order to target indiviual needs. Our study shows that teachers are good at using the program in order to test the students but they fail in order to link the data into instructions. The skills in analysing the data into individual instructions is something that has to improve. The need of developing these skills are urgent and it shows the importance of specialeducational competence. By improving this skills, student in need of more support, can be helped to improve their reading abilities.

Trots vetskapen om att tidiga insatser är viktiga finns det en bristande kvalité i svenska förskolor när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. En direkt avgörande faktor för att hålla en hög kvalité i förskolan är pedagogers förmåga att ha ett relationellt förhållningssätt i mötet med barn och i samband med det spelar tillgång till specialpedagog en viktig roll. Syftet med den här studien är att synliggöra specialpedagogers uppfattningar om tidiga insatser och deras roll i arbetet med relationer och samspel i förskolan. Bioekologisk systemteori, tillsammans med ett intersubjektivt perspektiv, har varit vägledande i analys- och tolkningsarbetet. Studien är kvalitativ och inspirerad av en fenomenografisk metodansats. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger. Ur studien framkom uppfattningar att behovsanpassade utbildningar, handledningens flexibilitet samt specialpedagogernas arbete med att lyfta vikten av relationer tillsammans utgör en del av tidiga insatser. Behovsanpassade utbildningar bidrar till att öka pedagogers kompetens och specialpedagogen kan genom handledning hjälpa pedagogerna att se helheten. I handledningssituationen kan specialpedagogen synliggöra ett relationellt förhållningssätt genom att betona vikten av att se vem barnet är snarare än vad det är. Specialpedagogen behöver dessutom vara flexibel och lyhörd för att möta pedagogerna där de är. En förskola med hög kvalité kan ses som en tidig insats men då behöver specialpedagogens arbete och funktion förtydligas och förstärkas, något som denna studie kan ha bidragit till.

Det råder viss oklarhet avseende begreppet extra anpassningar och hur det ska implementeras samt övergången till särskilt stöd. Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport (2016) styrker även det faktum att det finns skolor som upplever oklarheter vad gäller extra anpassningar och hur dessa ska implementeras. Med denna studie önskade vi därför undersöka både hur lärare ser på, upplever och beskriver arbetet med extra anpassningar i matematikundervisningen. Syftet med studien är att få förståelse för hur lärare upplever och beskriver arbetet med extra anpassningar i matematikundervisningen för årskurs 1-6. Vi valde att göra en kvalitativ studie och datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer. Studien inriktades på begreppet extra anpassningar och till grund för intervjuerna konstruerades en intervjuguide. Den grupp som sedan intervjuades utgjordes av 18 lärare i olika kommuner i mellersta Sverige. Studiens resultat visade att extra anpassningar finns i lärarnas arbetssätt, de lyfter flera exempel på vad som görs både på individ- och gruppnivå. Däremot råder det oklarheter när extra anpassningar övergår till särskilt stöd vilket kan bero på att skolorna har olika rutiner.

Syftet med studien är att undersöka om elevers medvetenhet om kopplingen mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstav) kan påverkas av intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektionstillfällen. Studien syftar också till att undersöka hur elevers avkodningsförmåga kan utvecklas av denna fonologiska multisensoriska läsinlärningsmetod. Interventionsstudien är kvasi-experimentell, då en grupp tränar med metoden medan en annan grupp deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Urvalet görs genom att elever i årskurs 1 utför tester. De elever vars avkodningsförmåga ligger lägre än målnivå för årskurs 1 lottas in i en interventionsgrupp och en jämförelsegrupp. I interventionsstudien deltar sammanlagt 24 elever i årskurs 1 från två F-6 skolor inom samma kommun. Interventionsgruppen består av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola. Interventionen innebär 30 minuters intensivträning vid sammanlagt 20 lektionstillfällen. Jämförelsegruppen består också av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola, som deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Inom ramen för studien genomförs för- och eftermätningar av fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning samt nonsensordsläsning. Resultatet visar att intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektions-tillfällen fördelat på 4–5 veckor påverkar elevernas avkodningsförmåga i positiv riktning.

Sammanfattning Från höstterminen 2018 är förskoleklass en obligatorisk skolform i Sverige. Den 1 juli 2018 tillgängliggörs ett kartläggningsmaterial i matematik för förskoleklass. Redan idag innefattar uppdraget att uppmärksamma elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd tidigt, samt göra de insatser som behövs. Elevernas grundläggande aritmetiska kunskaper kartläggs idag i olika stor utsträckning som ett första steg i att anpassa undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov. Denna studie syftade till att undersöka hur förskoleklasslärare använde kartläggningsmaterial i matematik, vad som gjordes för de elever som riskerade att inte utvecklas mot skolans kunskapskrav samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder lärarna såg i arbetet med tidiga insatser. Studien hade en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med nio undervisande lärare i förskoleklass i en kommun där ett kartläggningsmaterial i grundläggande aritmetik tagits fram och implementerats på kommunnivå. Utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv med systemteorin som utgångspunkt lyftes likheter och skillnader fram mellan de nio lärarnas upplevelser av arbetet med kartläggning och tidiga insatser. Resultatet visade att samtliga lärare i studien såg vikten av att kartlägga elevers förkunskaper och gjorde det, samtidigt som studien visade tydliga brister i hur insatser sedan införlivades och hur kartläggningen låg till grund för den fortsatta undervisningen. Arbetet behövde tydliggöras och stärkas genom samverkan mellan olika professioner i skolsystemet där specialläraren har en viktig funktion och tid måste avsättas för att klara uppdraget, något som också efterfrågades av informanterna.

In Sweden, a compulsory national assessment of all students’ reading skills has been implemented by the National Agency at the end of 1st grade to improve early identification of students in need of extra support in their reading development. The purpose of the present study was to evaluate to what extent the compulsory criterion-referenced assessment identifies children with poor reading skills in comparison to two commonly used standardized and norm-referenced assessment materials measuring word reading skills and reading comprehension. Fifty-three Swedish students participated in the compulsory national assessment at the end of 1st grade and were administered the norm-referenced assessments of reading comprehension and word reading at the beginning of grade 2. Furthermore, a survey was distributed to 27 teachers in primary school to explore teachers’ experiences of using the compulsory national assessment in grade 1. Results indicated that the national compulsory assessment in grade 1 only identified 8 % of the students identified with reading comprehension difficulties and weak word reading skills in the norm-referenced standardized assessment in grade 2. A majority (70 %) of the teachers question the criterion based national assessments’ capacity to identify children at risk in their reading development. Implications for early identification of reading difficulties in Swedish primary school are discussed.

Denna studie fokuserar på språkliga svårigheter i förskolan samt vikten av tidig upptäckt och adekvata stödinsatser i barns tidiga år. Studiens syfte var att beskriva och analysera förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om förutsättningar för upptäckt av språkliga svårigheter i förskolan, samt utformningen av förskolans arbetssätt för stimulans av barns språkutveckling, med särskilt fokus på språksvårigheter. Studien utgick från följande två forskningsfrågor: "Vilka är förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om sina möjligheter att upptäcka språksvårigheter hos barn i förskolan?" och " Vilka är förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om utformningen av arbetet för att stötta barn med språksvårigheter i förskolan?" För att besvara dessa frågor gjordes denna kvalitativa intervjustudie. Datainsamlingen bestod av totalt åtta intervjuer med urval från ovan nämnda professioner i förskolan. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från sociokulturell teori, samt early childhood literacy. Resultatet påvisade goda möjligheter att upptäcka språkliga svårigheter i förskolan, likväl som att tillämpa stödjande insatser. Det framkom dessutom att detta har positiva effekter på barns fortsatta språkutveckling och inlärning i ett större perspektiv, samt gynnar barnets sociala relationer. Interaktion och kommunikation med barnen, pedagogernas kompetens och förhållningssätt, tillgång till specialpedagogisk kompetens, samt samverkan med vårdnadshavare framstår som avgörande faktorer vid likväl upptäckt av språksvårigheter som tillämpning av stödinsatser. This study is about language difficulties in preschool and the importance of detection and adequate language intervention at an early age. The purpose of the study was to describe and analyze preschool teachers' and special educators' opinions regarding the prerequisites for detecting language difficulties in preschool, as well as the methods used to support language development, focusing children with language difficulties in particular. The study was based on the following two research questions: "What are the perceptions of pre-school teachers and special educators of their opportunities to detect language difficulties in preschool?" and "What are the views of preschool teachers and special educators on methods used to support children with language difficulties in preschool?" In order to answer these questions, this qualitative interview study was done. The data collection consisted of eight interviews with a selection from the above mentioned professions. The empirical data were sorted by themes and analyzed with concepts from socio-cultural theory, as well as early childhood literacy. The result of the study showed that the prerequisites to discover linguistic difficulties in preschool, as well as the ability of language interventions, were good. Positive effects on children's language development and learning in a larger perspective, as well as social relations, also emerged in the study. Interaction and communication, the educators' competence and approach, access to special educational competence, and collaboration with the parents appear to be crucial for discovering language difficulties, as well as implementing interventions.

Syftet med arbetet var att få fördjupad förståelse av speciallärares erfarenheter av specialpedagogiskt arbete för att tidigt förebygga och möta hinder i elevers läsutveckling. Vi ville undersöka speciallärares arbete med att främja god läsutveckling i skolans tidigare år. Frågeställningarna som vi valde att utgå ifrån handlar om hur speciallärare beskriver sitt arbete med att tidigt förebygga och möta hinder i elevers läsutveckling samt vilka framgångar och utmaningar som framkommer i arbetet med tidiga insatser för att främja god läsutveckling i skolans verksamhet. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av intervjuer av tolv speciallärare kring deras erfarenheter och arbetssätt med tidiga insatser och förebyggande arbete i skolans tidigare år. Resultatet visade att alla speciallärare i studien ansåg att det var mycket viktigt att tidigt upptäcka elever som riskerar att misslyckas med den inledande läsinlärningen. Flera av speciallärarna nämnde också att de arbetade enskilt med elever i intensiva perioder redan i början av år 1. Speciallärarna redogjorde för olika utmaningar i speciallärarrollen, där tiden och otillräckligheten var de största utmaningarna. Framgångsfaktorerna enligt speciallärarna var att ge eleverna tidigt stöd, att arbeta i intensiva perioder, ha ett bra samarbete med hemmet och klassläraren samt att lärare och speciallärare har hög kompetens inom språk- och läsutveckling.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen av finska och svenska speciallärares arbete för att främja läsinlärningen. Nutidens samhälle kräver en god läs- och skrivförmåga. Det innebär en utmaning för pedagoger och speciallärare i skolan att verkligen se till att samtliga elever får de verktyg som är nödvändiga för att nå såväl en god läsförståelse som en god avkodningsförmåga. Under de senaste åren har det skrivits om Finlands goda resultat vad gäller läsning hos elever i grundskolan. Det fick oss som speciallärarstuderande att undra över vilka de finska framgångsfaktorerna var. Även olika orsaker till elevers svårigheter gällande läsutveckling tas upp samt speciallärarnas roll för att möta hinder i läsinlärningen. Finska och svenska styrdokument lyfts. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka hur fjorton speciallärare i Finland och Sverige [1]beskriver sitt arbete med att identifiera elever i behov av särskilt stöd gällande läsinlärning samt hur de beskriver sitt dagliga arbete med elever i behov av särskilt stöd gällande läsinlärning. Även likheter och skillnader som framträtt i dessa beskrivningar belyses. Resultatet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell med utgångspunkt i studiens frågeställningar samt utifrån ett komparativt perspektiv. Ett par slutsatser som kan dras av studien är att det framkom en likhet som innebar att samtliga informanter hade elevens behov i fokus samt en skillnad mellan informanterna som berörde informanternas utbildningsbakgrund. [1] De finska informanterna har alla en speciallärarutbildning och hade en speciallärartjänst. Med finska speciallärare avses finska speciallärare verksamma i svensktalande skolor i Finland. Två av de svenska informanterna hade speciallärarutbildning och två hade specialpedagogutbildning. Tre av de svenska informanterna studerade till speciallärare. Alla svenska informanter hade tjänst som speciallärare. Samtliga svenska informanter benämns som svenska speciallärare. Benämningarna gäller genom hela studien.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen av specialpedagogiskt arbete med att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att lyckas bra i skolan och senare i livet är goda läs- och skrivfärdigheter en viktig och avgörande förutsättning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära barn dessa färdigheter. I uppdraget ingår även att tidigt upptäcka om barnet brister i sin läs- och skrivinlärning och riskerar att få svårigheter i sin inlärning.I denna studie har intervjuer använts som metod vilket är en kvalitativ ansats. Med hjälp av en intervjuguide intervjuades 12 speciallärare från 4 olika kommuner. I två av kommunerna finns en gemensam kommunal screeningplan och i de två andra kommunerna finns det inte någon sådan. Vår studie inspireras av metodansatsen hermeneutik. Resultatet visar att informanterna anser att det är ett viktigt arbete att tidigt upptäcka och förebygga hinder i elevers läs- och skrivutveckling som det läggs mycket fokus och resurser på. Vi har i vår studie sett att en kommunal screeningplan påverkar lärarnas arbete. De upplever att planen skapar likvärdighet i kommunen. I de kommuner där gemensamma screeningplaner inte finns fanns en positiv inställning till tanken på att ha en sådan. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att lärarna anser att de upptäcker eleverna tidigt och har bra verktyg till uppföljning. Vidare framgår det att en kommunal screeningplan är ett bra verktyg i det förebyggande och upptäckande arbetet.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av lärares perspektiv på läsundervisning samt insatser som görs för att alla elever ska nå måluppfyllelse i läsning i årskurs 3. Studien har fokuserat på förebyggande arbete, identifiering av elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i läsning i årskurs 3 samt insatser som görs. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med 15 lärare i tre olika yrkeskategorier; förskollärare, lärare i årskurs 1-3 samt speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade att lärarna i studien bedriver ett omfattande och varierande förebyggande arbete. Den språkliga medvetenheten ses som en viktig del liksom en balanserad läsundervisning. Rutiner för övergången mellan förskoleklass och årskurs 1 ses som ett utvecklingsarbete. Det framkom att lärarna i studien använder sig av olika material och metoder i sin undervisning. Rutinerna för att identifiera elever som riskerar att inte nå målen i läsning varierar. Tester och screeningar används i olika omfattning och Skolverkets bedömningsstöd ses som ett användbart verktyg. Insatser som görs bedrivs intensivt i begränsade perioder, tidiga insatser förordas. De åtgärder som genomförs bedrivs ofta som en-till-en undervisning, dock förespråkas ett inkluderande perspektiv i årskurs 1.

Syftet med den här kvalitativa studien var att studera några specialpedagogers uppfattningar angående mer eller mindre väl fungerande stöd till elever i språk-, skriv- och lässvårigheter i grundskolans senare år. Datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger och har i en första analys tolkats utifrån hermeneutisk metod. Därefter har resultaten i den slutgiltiga analysen förklarats utifrån en teoretisk utgångspunkt som utgörs av två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet, enligt Bengt Perssons (2013) modell: det relationella och det kategoriska perspektivet. Resultatet visade på flera faktorer för väl fungerande stöd, där vikten av en tillitsfull relation mellan lärare och elev sticker ut, liksom kunskap om specialpedagogiskt stöd hos lärare samt tidiga insatser såsom pedagogisk kartläggning och digitala verktyg. Samarbete och goda relationer mellan specialpedagog, pedagoger och vårdnadshavare var ytterliga faktorer som bidrog till fungerande stöd medan elevens egen inre vilja och drivkraft; sk grit var en annan intressant framgångsfaktor i uppfattningarna. Faktorer som hittades för mindre väl fungerande stöd var motsatsen; nämligen brist på specialpedagogisk kunskap hos rektorer, lärare men även hos specialpedagoger själva. Värt att uppmärksamma var också avsaknad av studiehandledning på modersmålet samt försummelse att sätta in stöd till elever i avvaktan på utredningsbeslut. Sammanfattningsvis så är de viktigaste resultaten från studien om faktorer för fungerande stöd följande: a) kunskap om specialpedagogiskt stöd hos rektorer och pedagoger, b) goda relationer och samarbete mellan lärare, elever, specialpedagoger och vårdnadshavare, c) tidiga insatser samt d) elevers drivkraft; sk grit och inre vilja att lyckas. Den faktor som utkristalliserades tydligast i studien för mindre väl fungerande stöd var just bristen på specialpedagogisk kunskap hos rektorer och skolans pedagoger, vilket förstärker det omvända resultatet, att specialpedagogisk kunskap hos rektorer och pedagoger är en framgångsfaktor för fungerande stöd. De flesta uppfattningar i resultatet utgick från ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet. The aim of this qualitative study was to examine the perceptions of some special educators concerning more or less well functional support to students in language-, writing- and reading difficulties in secondary education. The data consists of semi structured interviews with seven special educators, which has been analyzed according to hermeneutic analysis method in the primary analysis. In order to explain the results, a theoretical framework was used in the final analysis, which proceeds from two perspectives on special education practices according to Bengt Perssons’ (2013) model: the relational and the categorical perspective. The result indicated several factors for well functional support, where the importance of a trusting relation between teacher and student stands out as well as knowledge about special educational support within teachers but also early interventions, such as pedagogical surveys and the use of digital tools. Good relations and collaboration in between special educators, teachers, students and caregivers were other important factors contributing to functional support while the student´s own will and inner urge to succeed; the so called grit was another interesting finding among the perceptions. Factors found working less well for functional support were the opposite; lack of knowledge concerning special educational support within principals, teachers but also within special educators themselves. Noticeable was lack of study guidance in the mother tongue and negligence to insert support to students in special education needs while awaiting results of inquiry. In summary; the most important results from this study concerning factors for functional support were a) knowledge about special educational support within school staff, b) good relations/collaboration between teachers, students, special educators and caregivers, c) early interventions and d) students’ grit and inner will to succeed. The most important result indicating less well functional support was the lack of knowledge about special educational support within staff, which stretches the opposite result, that knowledge about special educational support within principals and teachers is a success factor for functional support. Most perceptions in the result proceeded from a relational perspective on special education practices.

Hur hanteras arbetat med extra anpassningar och särskilt stöd i skolan? Lagen som reglerar arbetet och insatser i skolan verksamheter ändrades 2014 (Skollagen 2014:10). Där tydliggjordes hur elevers behov av anpassning och stöd ska kartläggas och dokumenteras. Bland annat Skolinspektionen (2016) har i sina uppföljningar visat på brister i att individanpassa åtgärder sedan lagändringen trädde i kraft 2014. Syftet med denna studie var att belysa hur elevers stödbehov kartläggs, beskrivs och dokumenteras på fem mindre skolor. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och dokumentanalys av tio åtgärdsprogram samt tre dokumentmallar för extra anpassningar försökte ovanstående syfte besvaras. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna framhöll betydelsen av tidiga insatser, att individanpassa åtgärder och anpassa miljön. Den visade också att skolorna arbetade olika med dokumentationen av åtgärder och anpassningar. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att arbetet med dokumentation av åtgärdsprogram och extra anpassningar ännu inte implementerats i de undersökta verksamheterna. Lagändringen 2014 har ännu inte påverkat hanteringen av uppdraget. Samtliga respondenter framhöll att individens behov är viktigt och att skolmiljön bör anpassas till elevens förutsättningar och det oavsett om eleven har någon diagnos eller ej. Betydelsen av planerade insatser på grupp- och skolnivå har respondenterna sett som ett komplement till individanpassningar. Rutiner för arbetet med kartläggning och utredning behöver upprättas då detta saknades på några skolor vilket försvårat arbetet och samverkan mellan olika professioner behöver stärkas och utvecklas för att optimera arbetet med anpassning och stödinsatser. Tidiga insatser framhölls som viktigt för att undvika att elever ska misslyckas i skolan och det kan bidra till att eliminera risken att fler elever fastnar i att identifieras som elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna säger sig bemöta barn med utagerande beteende. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar vilka metoder och förhållningssätt som pedagogerna säger sig använda i mötet med utagerande barn. Andra aspekter som studien syftar till att behandla är hur miljön och saker i den kan påverka samt vad pedagogerna kan få för övrigt stöd via en specialpedagog. För att kunna undersöka detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige. Med hjälp av tidigare forskning, Vygotskijs sociokulturella teori och dess olika begrepp samt insamlad empiri har vi kunnat få fram ett resultat. I resultatet framkom olika metoder som pedagogerna kan använda sig av i sitt bemötande. Det är viktigt att pedagogerna är lugna vid en konflikt, annars är risken att situationen blir ännu värre vilket kan leda till att barnet får ett utbrott. Pedagogerna ska även skapa situationer i barnens vardag som de känner att de klarar av att hantera. Vissa barn med utagerande beteende fastnar för saker i miljön som triggar igång dem när de känner att de är påväg att få ett utbrott. Genom analys och reflektion kan pedagogerna undvika framtida utbrott om de är uppmärksamma på vad som är de utlösande faktorerna. En specialpedagog kan hjälpa till med att betrakta pedagogernas förhållningssätt gentemot dessa barn. När det kommer in en nu person med specialiserad kompetens kan denne notera beteenden som pedagogerna själva inte har reflekterat över.

Forskning visar att tidiga insatser i form av strukturerade metoder i språklig medvetenhet är en viktig grund för att utveckla barns språk-, läs- och skrivförmåga. Vår erfarenhet är att antalet barn med olika former av språkförseningar ökar. Samtidigt upplever vi att pedagoger har en varierad kunskap för att arbeta för en gynnsam språk-, läs- och skrivutveckling hos barn. Syftet med studien är att åskådliggöra vilken kunskap och medvetenhet pedagoger i förskola och förskoleklass har om barns språk, läs- och skrivutveckling samt få en bild av hur pedagoger använder sig av sina kunskaper i det dagliga pedagogiska arbetet för att förebygga svårigheter och utveckla barns språk, läs- och skrivfärdigheter. Ytterligare ett syfte är att belysa hur pedagoger ser att det språkliga pedagogiska arbetet skulle kunna utvecklas för att förhindra att barn hamnar i språk, läs- och skrivsvårigheter. Studien är kvalitativ och utförd i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Vår utgångspunkt är Vygotskijs (1934) sociokulturella perspektiv. Resultaten visar att pedagogernas allmänna uppfattning är att språkförseningar hos barn kan härledas till bristande verbal kommunikation mellan barn och vuxna. Kunskapen är enligt resultaten hos de intervjuade pedagogerna hög men arbetet med språklig medvetenhet varierar mellan stadierna förskola-förskoleklass. Pedagogerna i förskolan arbetar mer medvetet med språkets innehåll medan förskoleklassens pedagoger arbetar mer medvetet med språkets form. Skillnaderna i arbetssätt kan tänkas ligga i de olika läroplanernas syfte och mål. Förskoleklassens arbete blir således mer tvingande än förskolans. Förskolan kan i större utsträckning än förskoleklassen använda leken som utgångspunkt i sitt språkliga arbete. Leken bör ses som bärande och central då den befrämjar inlärning och motivation. Speciallärar- och specialpedagogisk kompetens blir betydande för tidig upptäckt, tidiga insatser och riktade stödinsatser till enskilda barn.

Syftet med studien är att visa hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att uppmärksamma gråzonsbarn i förskolans verksamhet. De frågeställningar som besvaras i studien är: Hur ser förskollärarens och specialpedagogens arbetsätt ut gällande barn i gråzonen? Hur samarbetar förskollärare och specialpedagoger i förskolan kring gråzonsbarn? Hur påverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i gråzonen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem verksamma förskollärare och två verksamma specialpedagoger från olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgår studien från teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollärare gärna samarbetar med specialpedagoger. Studiens resultat visar även att ett fungerande arbetslag är betydande för barn i gråzonen. När det gäller barn i behov av särskilt stöd ligger allt ansvar på förskollärarna och inte på barnet. Det är förskollärarnas uppgift att få det stöd som de behöver av specialpedagogen för att i sitt arbete kunna möta barnets behov. Resultatet visar även att båda aktörer, förskollärare och specialpedagoger poängterar vikten av ett tidigt inledande samarbete då detta skapar ett förebyggande arbete i frågan om barn i gråzonen.

I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som är från 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 år kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmäktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna påpekar vidare att det finns behov av att utveckla samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer än enbart utbildning. Detta är vad ungdomarna i dagsläget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nås. Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmäktige underlag för ett förtydligande. Vidare framkommer att det kommunala uppföljningsansvaret från och med 1 januari 2011 överförts till den nystartade Arbetsmarknadsnämnden. Vilka följder detta får för arbetet med ungdomarna, om det innebär några förändringar eller förbättringar enligt revisionens rekommendationer, ger studien inte svar på då ansvariga politiker valt att inte medverka. Genom intervjuer med två borgarrådssekreterare framkommer att det saknas målformuleringar och visioner för arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret. Det finns heller inga resurser avsatta för arbetet i stadens budget 2011-2013. This study examines the impact of an audit on the responsibility of municipal monitoring in the city of Stockholm. The report, which dates from 2009, gives the city auditor’s recommendations for how the process of following up youths between the ages of 16-19 can be streamlined. The auditor’s consider among other things that the city should prepare a proposal for the city council about the meaning of the municipal monitoring responsibility and how it can be better clarified. The auditor’s also observed that there is a need to develop forms of collaboration between the participants so that the youths could be offered more than just education. This is what the youths are currently being offered by Gymnasieslussen, however no one is actively searching out those individuals who either turn down the education or were not possible to contact. The results of this study demonstrate that the city has not complied with the auditor’s recommendation to give the council the foundation for a clarification. Furthermore, it appears that the responsibility of municipal monitoring was transferred from January 1, 2011 to the newly created Labour Council. The study does not answer questions as to what effects this has on the working with youths and it is unclear if changes and improvements could occur in accordance with the audit recommendations. Interviews which were conducted with two vice-Mayors found that a lack of goal formulation and vision exists regarding the responsibility of municipal monitoring. In addition there are no resources allocated for such work in the city’s budget from 2011-2013.

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ”vänta-och- se”- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Våra pedagoger har förstått vikten av att sätta in tidiga insatser redan i åk 1 för att problemen inte ska skjutas på framtiden. Om eleverna inte får dessa tidiga insatser kommer det istället krävas mer omfattande resurser i senare årskurser. Vår studie visar också att pedagogerna i den ena skolan upplever att deras resurser, gällande stödinsatser, räcker till medan pedagogerna i den andra skolan upplever att resurserna inte räcker till. The purpose of the case study was to investigate how teachers and remedial teachers / pedagogues describes their preventive and supporting work for early detection of reading and writing disabilities in school year one. To give you a picture of how their work is being done in two different schools in Stockholm we have done qualitative interviews with two teachers, one remedial teacher and one remedial pedagogue. We have come to the conclusion that what we have read from theory corresponds well, according to the pedagogues, with practice in the two schools that we have been studying. The study shows that the pedagogues do not practice the “wait and see”-method when the children are learning to read. The pedagogues says that they are well aware of that one must initiate preventive actions and early achievements to avoid reading and writing difficulties when it comes to children at risks, otherwise the problems will arise later. Our study shows that the pedagogues in one of the schools experiences that the resources are not enough, when it comes to supporting efforts (special tuition), while the pedagogues in the other school experiences that the resources are enough.