Search

Denna studie syftar till att undersöka svenska grundskoleelevers uppfattningar kring begreppen hållbar utveckling och återvinning samt hur eleverna upplever att de bidrar till återvinningen i samhället. För att undersöka detta genomfördes gruppintervjuer där sammanlagt 32 elever i årskurserna 4-6 på två skolor i olika kommuner deltog. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analyssats. Resultatet visar på att eleverna i åldrarna 10-13 är osäkra på vad hållbar utveckling är och de har svårt att sätta ord på begreppen, samtidigt har de kunskaper kring ämnet men problemet består i att de inte kan koppla ihop sina kunskaper med begreppet. När det kommer till återvinning visar resultatet på att eleverna har någorlunda koll på vad detta ord betyder och innebär. De ser begreppet hållbar utveckling och återvinning som synonyma. Studien visade stor skillnad på vad eleverna anser att de gör för att bidra till återvinningen, beroende på om de är i skolan eller hemma. De kopplar inte återvinning till skolan utan detta är något som sker utanför skolan. Slutsatsen vi drar av denna studie är att skolan behöver tydliggöra för eleverna vad skolan gör för att bidra till ett hållbarare samhälle och inkludera detta mer synligt i undervisningen, och då med ett större fokus på det sociala och det ekonomiska perspektivet eftersom eleverna har bra kunskaper kring det ekologiska. På så sätt blir eleverna mer inkluderade och får en bredare kunskap i ämnet.

Sverige idag genererar byggbranschen 12 miljoner ton avfall per år. Enligt svensk lag ska avfallet sorteras för att öka möjligheten till återvinning och återbruk. Byggbranschen står för drygt 20 procent av växthusgasutsläppen i Sverige och genom att återbruka byggmaterial kan denna siffra reduceras. Avsikten med detta examensarbete är att lyfta ett antal möjligheter för att minska klimatavtrycket från byggbranschen. Föreliggande studie syftar därför till att fokusera på de framgångsfaktorer som identifierats hos utmärkande projekt på Skanska gällande återbruk av byggmaterial och produkter. Syftet med studien är att undersöka och belysa de utmaningar som finns med att återbruka samt att uppmärksamma tillvägagångssätt för hur arbete med att återbruka kan ökas.Studien har baserats på intervjuer samt litteratursökning inom ämnet återbruk. Fem deltagare i olika projekt hos Skanska har intervjuats där återbruk varit en del av processen. Arbetet har begränsats till fem intervjudeltagare då det ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte. Studien har avgränsats till återbrukat byggmaterial och produkter från byggnader, där material från anläggningsarbeten inte inkluderas. Arbetet skrivs i samarbete med Skanska.De framgångsfaktorer som har identifierats i resultatet är att det är betydelsefullt att lägga god tid på materialinventering och att systematiskt dokumentera de material som finns att tillgå, samt att planering av återbruk sker tidigt i processen. En annan framgångsfaktor för att lyckas med återbruk är att involvera externa aktörer som kan förmedla materialet vidare. De utmaningar som finns med att återbruka byggmaterial och produkter är de krav som ställs genom myndigheter och i lagar. Även kunskapsnivån är bristfällig när det kommer till återbruk i branschen och därmed problematiseras processen. För att anamma återbruk i framtiden kommer det cirkulära byggandet och det långsiktiga perspektivet vara av betydelse inom byggbranschen. Ett sätt för att arbeta med återbruk är att involvera projektörer tidigt i processen genom att förse dem med återbrukat material som går att projektera in i projektet. Vid projekteringen av byggnader bör även materialens framtida återbruk finnas i åtanke. När återbruk blir en del av fler byggprojekt kommer det medföra att avfallet minimeras, det kommer främja företagens hållbarhetsarbete samt att klimatpåverkan från branschen med största sannolikhet kommer minska., The construction industry generates 12 million tons of waste annually in Sweden alone. The waste according to Swedish law has to be sorted in order to increase the possibility of recycling and reuse. The construction industry produces 20 percent of the Swedish greenhouse gas emissions and by reusing building materials this number can be reduced. The intention of this bachelor's thesis is to illustrate possibilities for reducing the industry's climate footprint. Following thesis intends to focus on identifying the success factors of prominent projects regarding reuse of building materials and products at Skanska. The purpose of the thesis is to explore and illuminate the challenges that come with reusing and detect approaches on how to increase work with reused materials.The thesis is based on interviews and literature in the subject of reuse. Five participants from different projects at Skanska where reuse was a part of the process was interviewed. The interviews were limited to five participants because it was considered to be enough to answer the purpose of the study. The study is limited to reuse of materials and products from buildings, waste from other parts of the industry is not included. This study is written in a collaboration with Skanska.The success factors that were found in this study is that it is important to assign the material listing phase a good amount of time, to systematically document the materials at hand and to plan to reuse early in the process. Another success factor to reusing is to involve external vendors that can help assign the material to new proprietors. The challenges that come with reusing building materials and products are the requirements set by authorities and laws. Also the level of knowledge in the industry about reuse is inadequate which complicates the process. The circular flow and long-time perspective will be of importance in order to appropriate reuse in the building industry in the future. One way to initiate this is by involving architects early in the process by providing them reused materials to plan into their project. In the design of new buildings, the future reuse of the materials should be kept in mind. When reuse becomes a part of more building projects it will result in less waste, the business’ sustainability work will advance and the climate footprint from the industry will most likely get reduced.

Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har om återbruk ochåtervinning samt på vilket sätt det påverkar barns delaktighet i undervisningen.Förhoppningen var att ett fenomenografiskt perspektiv på undervisningen skulle bidra tillökad kunskap om det. Studien utfördes genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med tioförskollärare inom tre kommuner i Mellansverige. De tio förskollärarna valdes slumpmässigtut och intervjuades om deras uppfattningar om hållbar utveckling med fokus på återvinningoch återbruk. Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografiskanalysmodell som sammanflätats med variationsteorin. Resultatet i analysen landade i tvåframträdande reflektioner: I undervisning om återbruk och återvinning uppfattas ekologiskaprocesser, odling och upplevelser i skogen bidra till lärande om hållbar utveckling. Kunskapersom inte alla pedagoger har. Därför hamnar man lätt i projekt och färdiga material såsomsopmonster. Resultatet visar också att barnen blir delaktiga i undervisning om återvinning ochåterbruk på pedagogernas villkor och inkluderas inte i så hög grad. Synen på barn, pedagogerskunskaper och intressen är aspekter som kan förklara studiens resultat.

Den här rapporten är en studie av textilindustrin. Rapporten ingår i kursen Examensarbete inom industriell produktion som ingår i Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik. Studien är relevant i tiden då mycket forskning sker för att lösa de nuvarande respektive framtida problemen. Vi konsumerar mycket textilier, nästan 14 kg per person per år, varav 10kg är bara kläder. En stor mängd av dessa textilier, hela 73 procent, går till spillo istället för att återanvändas eller återvinnas. Samtidigt produceras också många nya textilier med icke-hållbara resurser som bland annat fossila energikällor och giftiga kemikalier, vilka i sin tur har allvarliga effekter på miljön. Produktionskedjan har således en väldigt stor miljöpåverkan. De aspekter som tas upp i studien är därför hållbarhet, återvinning, ekonomiska perspektiv såsom cirkulär ekonomi och konsumentsyn. Studien går även in på material och resurser. Syftet med studien är att delge läsaren kunskap om textiliers kretslopp och problemen som finns inom industrin med hänsyn till miljön. Frågeställningen fokuserar kring hur den ekonomiska lönsamheten bör uppnås inom företag för att ha ett hållbart och cirkulärt system. Litteraturstudie utfördes där det ingick bland annat organisationsrapporter och vetenskapliga rapporter med mera. För att få en verklig uppfattning intervjuades kunniga personer inom den textila branschen. En från Smart Textiles och en annan från Nordiska Textilakademin (NTA). Dessa intervjuer gav en verklig uppfattning om situationen inom textilindustrin. Efter slutförd studie är slutsatsen att problemen som finns är väldigt komplexa och det krävs mycket arbete för att lösa de för att få ett resurseffektivt, hållbart och cirkulärt system. Men trots det kan vi med största sannolikhet gå mot en mer hållbar textilindustri från ett miljöperspektiv genom att utveckla lönsamma återvinningstekniker, tillämpa rätt cirkulära affärsmodeller inom både etablerade och nya verksamheter, designa med hänsyn till produktlivscykeln, öka resurseffektiviteten och hanterar textilavfall på rätt sätt. This report is a study about the textile industry. The report is a part of the bachelor’s thesis course in Industrial Production given at KTH Royal Institute of Technology as a part of the Mechanical Engineering program. The study is relevant in time, because a lot of research is currently going on to solve the current and future problems in the textile industry. We consume a lot of textiles, nearly 14 kilograms per person per year, of which 10 kilogram is only clothes. A significant amount of these textiles goes to waste (73 percent) instead of being reused or recycled. At the same time a lot of new textiles are also being produced with non-sustainable resources such as fossil fuels and toxic chemicals, which in turn has severe environmental impacts. Thus, the production chain has a very large environmental impact. The aspects that are addressed in the report are therefore sustainability, recycling, economic perspectives such as circular economy and the consumer perspective. The study also discusses materials and resources. The purpose of the study is to provide the reader with knowledge about the textile loop and the problems that exist in the industry with focus on the environment. The study tries to answer the question on how financial profitability could be achieved within companies in order to have a sustainable and circular system. A literature study has been conducted consisting of reports from organisational reports as well as scientific reports and more. People with knowledge about sustainability within the textile industry were interviewed to get an empirical ground on this case, one from Smart Textiles and another one from the Nordiska Textilakademin. These interviews gave an actual insight of the situation in the textile industry. The conclusion is that the problems which exist are very complex and a lot of work is required to solve them in order to have a resource-efficient, sustainable and circular system. Despite this, we can most likely move towards a more sustainable textile industry from an environmental perspective, by developing profitable recycling techniques, applying the righ tcircular business models in both established and new businesses, designing with regard to the product life cycle, increasing resource efficiency and handling textile waste properly.

Den här rapporten är en studie av textilindustrin. Rapporten ingår i kursen Examensarbete inom industriell produktion som ingår i Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik. Studien är relevant i tiden då mycket forskning sker för att lösa de nuvarande respektive framtida problemen. Vi konsumerar mycket textilier, nästan 14 kg per person per år, varav 10kg är bara kläder. En stor mängd av dessa textilier, hela 73 procent, går till spillo istället för att återanvändas eller återvinnas. Samtidigt produceras också många nya textilier med icke-hållbara resurser som bland annat fossila energikällor och giftiga kemikalier, vilka i sin tur har allvarliga effekter på miljön. Produktionskedjan har således en väldigt stor miljöpåverkan. De aspekter som tas upp i studien är därför hållbarhet, återvinning, ekonomiska perspektiv såsom cirkulär ekonomi och konsumentsyn. Studien går även in på material och resurser. Syftet med studien är att delge läsaren kunskap om textiliers kretslopp och problemen som finns inom industrin med hänsyn till miljön. Frågeställningen fokuserar kring hur den ekonomiska lönsamheten bör uppnås inom företag för att ha ett hållbart och cirkulärt system. Litteraturstudie utfördes där det ingick bland annat organisationsrapporter och vetenskapliga rapporter med mera. För att få en verklig uppfattning intervjuades kunniga personer inom den textila branschen. En från Smart Textiles och en annan från Nordiska Textilakademin (NTA). Dessa intervjuer gav en verklig uppfattning om situationen inom textilindustrin. Efter slutförd studie är slutsatsen att problemen som finns är väldigt komplexa och det krävs mycket arbete för att lösa de för att få ett resurseffektivt, hållbart och cirkulärt system. Men trots det kan vi med största sannolikhet gå mot en mer hållbar textilindustri från ett miljöperspektiv genom att utveckla lönsamma återvinningstekniker, tillämpa rätt cirkulära affärsmodeller inom både etablerade och nya verksamheter, designa med hänsyn till produktlivscykeln, öka resurseffektiviteten och hanterar textilavfall på rätt sätt. This report is a study about the textile industry. The report is a part of the bachelor’s thesis course in Industrial Production given at KTH Royal Institute of Technology as a part of the Mechanical Engineering program. The study is relevant in time, because a lot of research is currently going on to solve the current and future problems in the textile industry. We consume a lot of textiles, nearly 14 kilograms per person per year, of which 10 kilogram is only clothes. A significant amount of these textiles goes to waste (73 percent) instead of being reused or recycled. At the same time a lot of new textiles are also being produced with non-sustainable resources such as fossil fuels and toxic chemicals, which in turn has severe environmental impacts. Thus, the production chain has a very large environmental impact. The aspects that are addressed in the report are therefore sustainability, recycling, economic perspectives such as circular economy and the consumer perspective. The study also discusses materials and resources. The purpose of the study is to provide the reader with knowledge about the textile loop and the problems that exist in the industry with focus on the environment. The study tries to answer the question on how financial profitability could be achieved within companies in order to have a sustainable and circular system. A literature study has been conducted consisting of reports from organisational reports as well as scientific reports and more. People with knowledge about sustainability within the textile industry were interviewed to get an empirical ground on this case, one from Smart Textiles and another one from the Nordiska Textilakademin. These interviews gave an actual insight of the situation in the textile industry. The conclusion is that the problems which exist are very complex and a lot of work is required to solve them in order to have a resource-efficient, sustainable and circular system. Despite this, we can most likely move towards a more sustainable textile industry from an environmental perspective, by developing profitable recycling techniques, applying the righ tcircular business models in both established and new businesses, designing with regard to the product life cycle, increasing resource efficiency and handling textile waste properly.

Introduktion: Det finns många aspekter av en hållbar livsstil och konsumtion, en av dem är återvinning. För rullstolsanvändare ska hinder åtgärdas så att dessa får tillgång till fysisk miljö på samma villkor som övriga samhällsmedborgare. Lagar och regler, krav, normer och andra människors förväntningar påverkar en persons handlingar och motivation. Miljöns inverkan på individen styrs bland annat av vilka möjligheter, stöd, krav och begränsningar miljön har i förhållande till den enskilda personen. Detta arbete kan bidra till att uppmärksamma rullstolsanvändares möjligheter att sopsortera. Syftet: Att beskriva miljön och beskriva erfarenheter av tillgängligheten för rullstolsanvändare vid återvinningsstationer. Metod: Arbetet innehåller två delar; en deskriptiv studie och en kvalitativ studie av skriftliga svar. Resultat: Den deskriptiva delens resultat visade att ingen av de kartlagda återvinningsstationerna hade brister gällande gångvägar, dränering eller lutning. De främsta miljöhinder som visades vid kartläggningen var bristande manöverutrymme, glas på marken samt för höga inkast på kärl. Dessa tre miljöhinder var även de främsta hindren som framkom via respondenternas svar. Slutsats: Om miljön fungerar tillfredsställande med eliminerade hinder och lämpligt stöd kan upplevelsen av funktionshinder minskas eller elimineras. Introduction: There are many aspects of sustainable living and consumption, one of them being recycling. For citizens to have equal possibilities to recycling, any physical barriers to access the environment for people with disabilities should be removed. The opportunity and motivation to act is affected by one's surroundings, such as rules, regulations, other people’s expectations and norms. The environment's impact is dependent on what possibilities, support, limitations and demands are to be met. The aim: To map the environment of recycling stations and describe how wheelchair users experience accessibility at them. Method: The study was carried out in two parts; a quantitative observational study and a qualitative study that includes written interview answers. Results: The quantitative part indicated that the investigated recycling stations did not have barriers concerning pavements, drainage or slopes. The most frequent barriers were lack of space to manoeuvre in, broken glass on the ground and that inlets on containers out of reach. These three physical barriers were also the most frequent answers among the participants. Conclusion: The experience of disability can be reduced or eliminated if the environment works satisfactorily with removed barriers and appropriate support.

The purpose of this scientific essay is to seek answers to how I as a preschool teacher can teach and create conditions for the children to develop an interest in science and sustainable development. Based on the first story where children play in freedom in nature, I wonder what role children's free exploration plays for learning in science and sustainable development. The other stories depict two teaching collection situations, one of which depicts some children who lose interest in the subjects, and the other depicts when my control is partially lost. The question is therefore how I as a preschool teacher can develop my didactic ability where the children's influence and interest is maintained in the activities. I also investigate how I as a preschool teacher can work with the preschool environment and through which activities I can create interest and understanding for sustainable development. The essay's research method is essay writing with reflective text linked to three stories. The reflection part consists of own reflections and with the help of scientific studies in science and sustainable development as well as the preschool curriculum. Theoretical concepts used are free exploration, didactics, children's influence, the importance of play, the role of the preschool teacher, recycling, activities and experiments. The study shows that children's free exploration of nature is important and significant for connecting with it and arousing the desire to explore it, where the feeling of wonder, fascination and reverence can emerge. By interacting with the children and taking their perspective in playful ways where the children are active, I can develop my didactic ability. With that starting point, I can ask didactic questions based on my knowledge and work in small groups. The work with sustainable development in the preschool environment can consist of space for recycling, cultivation boxes, compost and recycling of rainwater and different materials, to do different activities in the business, such as different water experiments and the carbon cycle. Support structure and continuing education are also included in the subject. Syftet med denna vetenskapliga essä är att söka svar på hur jag som förskollärare kan undervisa och skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling. Med utgångspunkt från den första berättelsen där barnen leker i frihet i naturen, frågar jag mig vilken roll barns fria utforskande spelar för lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. De andra berättelserna skildrar två undervisande samlingssituationer, varav den ena gestaltar några barn som tappar intresset i ämnena, och den andra skildrar när min kontroll delvis förloras. Frågeställningen lyder därför hur jag som förskollärare kan utveckla min didaktiska förmåga där barnens inflytande och intresse bibehålles i aktiviteterna. Jag undersöker även hur jag som förskollärare kan arbeta med förskolans miljö och genom vilka aktiviteter kan jag skapa intresse och förståelse för hållbar utveckling. Uppsatsens undersökningsmetod är essäskrivning med reflekterande text kopplat till tre berättelser. Reflektionsdelen utgörs av egna reflektioner och med hjälp av vetenskapliga studier inom naturvetenskap och hållbar utveckling samt förskolans läroplan. Teoretiska begrepp som används är fritt utforskande, didaktik, barns inflytande, lekens betydelse, förskollärarens roll, återvinning, aktiviteter och experiment. Undersökningen visar att barnens fria utforskande i naturen är viktig och betydelsefull för att knyta an till den och väcka lusten att utforska den, där känslan av förundran, fascination och vördnad kan växa fram. Genom att interagera med barnen och inta deras perspektiv under lekfulla former där barnen är aktiva kan jag utveckla min didaktiska förmåga. Med den utgångspunkten kan jag ställa didaktiska frågor utifrån mina kunskaper och arbeta i mindre grupper. Arbetet med hållbar utveckling i förskolemiljön kan bestå av plats för återvinning, odlingslådor, kompost och återvinning av regnvatten och olika material, för att göra olika aktiviteter i verksamheten, som till exempel olika vattenexperiment och kolets kretslopp. Även stödstruktur och fortbildning finns i ämnet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom fokusgruppintervjuer undersöka vad elever i årskurserna 5-6 kan och resonerar om begreppen källsortering, nedskräpning och miljöförstöring Studien tar upp hur hållbar utveckling är upplagt i läroplanens inledande delar och kursplaner, hur de tre dimensionerna av hållbarhet definieras samt tidigare forskning inom ämnet. I det resultat som visualiseras framkom det hur 20 elever på en Grön Flaggskola och en icke Grön Flaggskola ser på nedskräpning och källsortering. Undersökningens resultat indikerar att eleverna är väl insatta i dagens miljöproblem och de vet hur de ska motverka dessa. Anmärkningsvärt visade eleverna på Grön Flaggskolan inte mer kunskap om till exempel hållbarhet. Dock påvisas det att majoriteten av eleverna på båda skolorna innehar en nonchalant inställning till problemen, lägger dessa på andra individer och skjuter problemen framför sig. I studien framförs slutligen en diskussion om införandet av ett nytt ämne i läroplanen, vem som bär ansvaret och hur lärarna kan engagera sina elever att arbeta för en bättre planet. The purpose of this qualitative study is, through focus group interviews investigate what pupils in grades 5-6 can and reason about waste sorting, littering and pollutions. The study examines how sustainable development is presented in the curriculum's introductory parts and curricula, how the three dimensions of sustainability are defined and previous research within the subject. The result that emerged visualizes how 20 pupils at an Eco-School and a non-Eco-school look at littering and sorting waste. The results of the survey indicate that the pupils are well acquainted with today's environmental problems, and they know how to counteract with these. The pupils on the Eco School did remarkably not show more knowledge about for example sustainability. However, it is demonstrated that the majority of the pupils at both schools hold a nonchalant approach to the problems, place these on other individuals and postpone the problems before them. Finally, the study discusses the introduction of a new topic in the curriculum, who carries the responsibility and how the teachers can engage their students to work for a better planet.

Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på hållbar utveckling besvaras med att förhållningssätt betonas och att det finns flera möjliga innehållsdimensioner och aktiviteter. Den vanligaste aktiviteten är materialsortering i bred bemärkelse och en vanlig tematik är naturliga kretslopp. Ekologisk hållbarhet är helt dominerande, men det finns vissa spår av social hållbarhet och demokratifrågor. Det finns även exempel på att förskolläraren agerar som förebild för barnen. Samtidigt uppfattar verksamma det som utmanande att öka komplexitetsgraden och reflektionsnivån i undervisningen i förskolan med fokus på hållbar utveckling. Chapter in Report

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017 godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden. I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi, vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte. Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle. En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor. Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till 2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil. För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola och bostäder. Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet. Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete. I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens kommande arbete med byggnaden. Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen, och hur stora ytor som är lämpliga. Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som fanns när planprogrammet upprättades. The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can be reached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality of Borlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and thereby become a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meant to investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, the building is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuses on practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, water and waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to be established near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible. Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, but also become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainable construction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but also that resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained from literature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainable society. Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental and circular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected parts of education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development, since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education for Sustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UN until 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existing population must drastically change their lifestyle. In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planning work with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of the eco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the new school and housing. Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective and satisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate the importance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work. The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features and expressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In the functional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests and functions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in the municipality's future work with the building. Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large number of sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we have the ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important role for how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required to investigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of which technical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location, and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from various participants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need to embrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Plastex är ett företag med 20 anställda i Skellefteå som tillverkar strängsprutade plastprodukter. I dagsläget försöker de återanvända och återvinna plaster så mycket de kan, men möter svårigheter i återanvändningen eftersom blandprocessen mellan nytt och återvunnet material är komplicerad. Detta skapar mycket spill som i sin tur kostar företaget onödigt mycket. Syftet med arbetet har varit att undersöka ifall det finns smidigare och billigare sätt att återanvända och återvinna material, jämfört med hur Plastex gör i dagsläget. Detta genom att först kartlägga produktionen och sedan ta fram förbättringsförslag gällande materialhanteringen. Målet med arbetet har varit att presentera lösningsförslag till Plastex, som eventuellt kan leda till minskade spill och kostnader, och därmed även en effektivare produktion. Relevant teori togs också fram för att underlätta vid idégenereringen. Teorin användes också för att utvärdera och vidareutveckla de olika idéerna. Genom arbetet användes den iterativa metoden projektcirkeln och projektspiralen vilket innebar att alla faser skulle genomgås flera gånger. Ett Gantt-schema upprättades också för att få koll på givna deadlines. Olika metoder användes sedan för att samla in relevant information om Plastex, bland annat intervjuer och enkäter. Denna analyserades medan idégenereringen påbörjades, genom bland annat Gordonmetoden, brainstorming, och diskussionsmetoden. Alla idégenereringsmetoder resulterade i ett antal lösningsförslag vilka vidareutvecklades och sedan utvärderades med hjälp av grovsållning, för- och nackdelar, en relativ beslutsmatris, och en kriterieviktmetod. Här användes även kravspecifikationen för att kunna vikta de olika idéerna mot krav och önskemål som ansågs viktiga. Till sist kvarstod några lösningsförslag som ansågs relevanta att gå vidare med i ett framtida arbete. Plastex rekommenderas utbilda sin personal i hantering av spill och sedan även förenkla sorteringen av detta genom att skapa tydligare markeringar på återvinningskärl. Företaget rekommenderas också köpa in automatiska sugar för att förbättra arbetsförhållandena för de anställda som i dagsläget tvingas tömma spillådorna under stansarna manuellt. Vidare rekommenderas företaget också sträva mot att bli bättre på att ta vara på sina medarbetares kunskaper och idéer, eftersom det är arbetarna som är experter på sina respektive områden och vet vad som fungerar och vad som bör förbättras. Plastex is a company with 20 employees in Skellefteå, which manufactures extruded plastic products. Today, they are trying to re-use and recycle as much as they can, but they face difficulties in the re-use process since the mixing procedure between new and re-used material is complicated. This creates a lot of waste, which in turn cost the company unnecessary amounts of money. The purpose with this work has been to examine if there is a smoother and cheaper way to re-use and recycle materials, compared to the way Plastex does today. This by first mapping the production and then create suggestions regarding the material handling. The objective has been to present suggestions to Plastex that may lead to a reduced amount of waste and costs in the future, and therefore also a more effective production. A search for relevant theory was completed to facilitate the idea generation. The theory was also used to evaluate and further develop the different ideas. The iterative method called project circle and project spiral was used throughout the project, which meant that each phase was reviewed several times. A Gantt chart was also created to keep track of given deadlines. Different methods were used to gather information about Plastex, including interviews and polls. This was analyzed while the idea generation began, using the Gordon method, brainstorming, and the discussion method to name a few. All idea generation methods resulted in a number of solutions which were further developed and then evaluated with coarse screening, pros and cons, a relative decision matrix, and a criteria-weighted method. A requirement specification was also used to weigh the different ideas against demands and wishes that were considered important. Finally, there were some solutions that were considered relevant to proceed with in a future work. Plastex is recommended to educate its personnel in waste management and also to simplify the sorting of waste by creating clearer markings on recycling containers. The company is also advised to purchase automatic suction machines to improve the working conditions for the employees who currently have to manually empty the bins under the punches. Furthermore, the company is advised to strive towards being better of taking care and use their employees’ knowledge and ideas, since it is the workers who are experts in their respective areas and know what works and what should be improved.

The purpose of this study was to assess the perceptions and experiences among pre-school teachers, regarding working with recycling and re-use in their work, related to the science of chemistry in the field of sustainable development, which is included as a goal to aim for in the Lpfö 98 (curriculum) of all preschools. The survey was conducted through a qualitative approach, the choice of method was using semi-structured interviews, to provide as much interview material as possible. The interviews were conducted with six different pre-school teachers from two different pre-schools in a smaller municipality in central Sweden. The questions in the interviews had been constructed to meet the preschool teachers' perceptions and experiences of chemistry, sustainable development and more specifically on the recycling and re-use of different materials, which were used within the educational activities. The results showed several similarities but also differences. All preschool teachers felt comfortable with the concept and meaning of re-use, compared to the other concepts. They were actively working with the re-use of materials, however, they were not only doing this from an environmental or natural point of view, but also in terms of design and working with a creative purpose in the educational activities. All pre-school teachers agreed that they did not work with re-use as much as working out of a perspective of design. However, there was a variety of views on why working with re-use and recycling did not meet the intended expectations of the work in the pre-schools. All pre-school teachers agreed with the fact that the link between sustainable development, recycling and re-use, and the science of chemistry has to become stronger in their work, partly due to the fact that the level of knowledge the children need to achieve by every certain age stated in the curriculum, must be met. All agreed that the process of recycling and re-use should be emphasized more, here the fact was also mentioned that it was a difficult task to work with recycling and re-use, and that this to a great extent depended on their own experiences and their lack of knowledge of the subject. Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med återvinning och återanvändning i verksamheten utifrån kemiska processer inom hållbar utveckling, som är en del av strävansmålen i läroplanen för förskolan. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer blev metodvalet för att få fram så mycket underlag som möjligt. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare från två olika förskolor i en mindre kommun i mellersta Sverige. Intervjufrågorna riktade sig till förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter om begreppet kemi kopplat till hållbar utveckling och mer specifikt på återvinning och återanvändning i förskolan samt i den pedagogiska verksamheten. Resultatet visade på flera likheter men även skillnader. Samtliga förskollärare kände sig mer bekväma med begreppet återanvändning och dess innebörd gentemot de övriga begreppen. De arbetade aktivt med återanvändning men däremot inte enbart utifrån en miljö- och natursynvinkel utan även från ett designperspektiv och ett kreativt syfte i den pedagogiska verksamheten. Samtliga förskollärare menade att de inte arbetade med återvinning i lika stor utsträckning som inom designperspektivet. Det rådde dock olika uppfattningar om varför arbetet med återvinning inte uppfylldes i tillräcklig utsträckning i verksamheterna. Samtliga menade att kopplingen mellan hållbar utveckling, återvinning- och återanvändning och kemin måste bli starkare i verksamheten, för att bland annat strävansmål i läroplanen för förskolan Lpfö 98 ska uppfyllas. De var alla eniga om att arbetet med återvinning och återanvändning borde lyftas än mer, i samband med detta nämndes deras uppfattningar om att det var en svår uppgift som främst berodde på deras egna erfarenheter och okunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn som förskollärare har i arbetet med hållbar utveckling, med inriktning på den ekologiska delen där återvinning, återanvändning ingår för att värna om miljön. Studien kommer också belysa hur förskollärare anser att arbetet med hållbar utveckling kan se ut i förskolan samt hur naturen kan användas i detta arbete. Studien kommer att utgå ifrån ett pragmatiskt perspektiv där praktiska handlingar ger barnen en djupare kunskap, men att det också krävs samtal och reflektion för att det ska kunna göras en bedömning. Metoden som användes i studien var intervjuer med verksamma pedagoger ute i förskolor. Intervjuerna gav djup och detaljrik data till studien. Pedagogerna anser att arbetet med hållbar utveckling sker genom källsortering, skräpplockning, återanvändning av material och sopsortering. Resultatet visar på att samtliga pedagoger anser att arbetet med hållbar utveckling är viktigt för att barnen ska bli miljömedvetna vuxna. Barnens delaktighet handlar till mestadels om att delta i vuxenplanerade aktiviteter. I resultatet framgår det att naturen är ett viktigt verktyg i arbetet med hållbar utveckling för att skapa en miljömedvetenhet hos barnen. Samtliga pedagoger känner att de inte har tillräckligt med kunskap om ämnet och hälften har aldrig deltagit i någon fortbildning. The purpose of this study is to examine what sight preschool teachers have in the work of sustainable development, focusing on the organic part where recycling and reuse are included to protect the environment. The study will also illuminate how the preschool teachers believe the work with sustainable development might look like in a preschool and how the nature can be used in the work. The study will be based on a pragmatic perspective in which practical actions give children a deeper knowledge, but also requires conversations and reflections for it to be made an assessment The method that has been used in the study was interviews with working teachers out in the preschools. The interviews gave deep and detailed data for the study. The preschool teachers believe that the work with sustainable development is done by sorting, garbage picking, reuse of materials and waste separation. The result shows that all of the preschool teachers think that the work with sustainable development is important for the children to form them to become environmentally aware adults. Children´s participation is mostly about participating in adult planned activities. It shows in the result that the nature is an important tool in the work with sustainable development to create an environmental awareness among the children. All of the preschool teachers feel that they don´t have enough knowledge in the topic and half of them have never participated in any continuing education.

Tidigare forskning har visat att det inte finns mycket forskning inom området hållbar utveckling i förskoleåldrarna. Detta område är aktuellt i dagens samhälle. I den här studien fokuseras det på begreppen återbruk och återvinning i förskolan som är en del av den hållbara utvecklingen. Syftet med den här studien är att framställa förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan. Frågeställningarna utgår ifrån hur förskollärare och en förkolechef arbetar med återbruk och återvinning, hur de får med barnen och även vårdnadshavarna i arbetet samt vilka sammanlagda erfarenheter respondenterna har. Studien utgår ifrån pragmatisk teori och en kvalitativ metod. Fem förskollärare och en förskolechef från olika förskolor har intervjuats i studien. Respondenterna har även varierade yrkeserfarenheter. Resultatet visade att yrkeserfarenheten och viljan har betydelse för arbetet inom återbruk och återvinning. Det visade sig att respondenterna hade liknande tankar inom arbete med återbruk och återvinning. Bland annat nämndes sopsortering och sparande av äldre material som kan användas till något nytt. Några förskollärare berättade också att genom att själv visa entusiasm och intresse för det som görs blir även barnen intresserade. Några respondenter sa att om barnen har frågor går de vidare med dessa och på så sätt blir barnen även delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning. Skulle inte barnen förstå berättar förskollärarna att de arbetar vidare med ämnet och upprepar. Eftersom intervjuerna har gjorts på olika förskolor har det visat sig att vårdnadshavarna blir delaktiga på olika sätt. Bland annat genom fixarkvällar, föräldraföreningar och även att föräldrar får komma och arbeta, eftersom en av förskolorna är föräldrakooperativ.

The aim of this study is to investigate preschools work with recycling and re-use of different materials, so that children's thoughts on sustainable development is added early in life. The aim is also to examine if and how the children are involved in the environmental work. Through research in this matter it has been concluded that it is important to begin to work for a sustainable development already in preschool. The method used to answer the questions was web surveys. They were sent out to a number of preschools in Gothenburg. The results show that most preschools in the investigation recycle and re-use many different materials. Half of them recycle daily which means that the work with recycling is well anchored in these preschools. The remaining preschools work with these environmental issues sporadically which is not sufficient to provide the basis for a sustainable development. Children are involved in the environmental work in some ways but it seems to be difficult for teachers to show how this is done. The result shows that it is mostly the pedagogues who are working with re-use and recycling. The way the children are involved is by sorting out household waste and working with different kinds of creative activities with re-used materials. Possible obstacles mentioned by the respondents to work with recycling/re-use in preschools were children's age, time and distance, the attitudes of the pedagogues and their approach. Syftet med den här studien är att undersöka förskolors arbete med återvinning och återanvändning av material. Detta med utgångpunkt i att grunden till barns hållbarhetstänk läggs tidigt i livet. Syftet är också att undersöka om och hur barnen görs delaktiga i miljöarbetet.Det konstateras via forskning inom ämnet att det är viktigt att börja arbeta för en hållbar utveckling redan i förskolan. Metoden som användes för att få svar på studiens frågeställningar var webbenkäter. Dessa skickades ut till ett antal förskolor i Göteborg. Resultatet visar att de flesta förskolorna i undersökningen återvinner och återanvänder många olika material. Hälften svarade att de återvinner dagligen, vilket betyder att återvinningsarbetet är väl förankrat i dessa förskolor. Resterande arbetar med dessa miljöfrågor sporadiskt, vilket inte räcker för att lägga grunden för ett hållbarhetstänk. Barnen görs delaktiga i viss mån men det verkar vara problematiskt för pedagogerna att visa på hur detta görs. Resultatet visar att det är de vuxna själva som arbetar med återvinningen och återanvändningen och barnen görs delaktiga genom att de får källsortera och arbeta i någon slags skapande verksamhet med att återanvända materialet. Barnens ålder, pedagogers förhållningssätt, tid och avstånd nämndes som ett möjligt hinder för att arbeta med återvinning/återanvändning i förskolan.

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas – i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till. Vi har observerat hur de olika hållbarhetsinriktade materialiteter och diskursiva föreställningar som barnen sammanflätades med i olika intraaktioner gjorde det möjligt för barnen att bli delaktiga i miljörörelsen på förskolan. Eftersom det inte endast är undervisning och diskussioner om hållbar utveckling som avgör vilken delaktighet barnen får i miljörörelsen, utan även miljö och material, är vår slutsats att den pedagogiska miljön måste utformas på ett medvetet sätt där barn ges möjlighet att intraagera med materialen.

The aim of this study is to investigate preschools work with recycling and re-use of different materials, so that children's thoughts on sustainable development is added early in life. The aim is also to examine if and how the children are involved in the environmental work. Through research in this matter it has been concluded that it is important to begin to work for a sustainable development already in preschool. The method used to answer the questions was web surveys. They were sent out to a number of preschools in Gothenburg. The results show that most preschools in the investigation recycle and re-use many different materials. Half of them recycle daily which means that the work with recycling is well anchored in these preschools. The remaining preschools work with these environmental issues sporadically which is not sufficient to provide the basis for a sustainable development. Children are involved in the environmental work in some ways but it seems to be difficult for teachers to show how this is done. The result shows that it is mostly the pedagogues who are working with re-use and recycling. The way the children are involved is by sorting out household waste and working with different kinds of creative activities with re-used materials. Possible obstacles mentioned by the respondents to work with recycling/re-use in preschools were children's age, time and distance, the attitudes of the pedagogues and their approach. Syftet med den här studien är att undersöka förskolors arbete med återvinning och återanvändning av material. Detta med utgångpunkt i att grunden till barns hållbarhetstänk läggs tidigt i livet. Syftet är också att undersöka om och hur barnen görs delaktiga i miljöarbetet.Det konstateras via forskning inom ämnet att det är viktigt att börja arbeta för en hållbar utveckling redan i förskolan. Metoden som användes för att få svar på studiens frågeställningar var webbenkäter. Dessa skickades ut till ett antal förskolor i Göteborg. Resultatet visar att de flesta förskolorna i undersökningen återvinner och återanvänder många olika material. Hälften svarade att de återvinner dagligen, vilket betyder att återvinningsarbetet är väl förankrat i dessa förskolor. Resterande arbetar med dessa miljöfrågor sporadiskt, vilket inte räcker för att lägga grunden för ett hållbarhetstänk. Barnen görs delaktiga i viss mån men det verkar vara problematiskt för pedagogerna att visa på hur detta görs. Resultatet visar att det är de vuxna själva som arbetar med återvinningen och återanvändningen och barnen görs delaktiga genom att de får källsortera och arbeta i någon slags skapande verksamhet med att återanvända materialet. Barnens ålder, pedagogers förhållningssätt, tid och avstånd nämndes som ett möjligt hinder för att arbeta med återvinning/återanvändning i förskolan.

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.

Through interviews, research, observations and the use of service design methods the author of this report, Jenny Annebäck, executed a Minor Field Study within the field of recycling of PET bottles in Uganda. The project work resulted in thorough studies of service design thinking and methodology, sustainable development, the market and situation in Uganda as well as the consumer group concerned about sustainable development. The result was a pre-study of a future development of a recycling service, visualized through two stakeholder maps, personas and a customer journey map. These three tools constitutes a beginning and a solid ground for further work with developing the service. A service that can contribute to a more sustainable development in the country of Uganda. In the report, examples are stated how to continue with the project as well as how it can be applied in other developing countries. The project work of this Minor Field Study(MFS) lasted from November 2011 until June 2012, as a degree project of 22,5 ECTS credits for the Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering at Karlstad University. The MFS program is organized by the Swedish International Programme Office for Education and Training and financed by the Swedish International Development Cooperation Agency, enabling graduating students to perform a thesis in a developing country. Jenny Annebäck spent the first two months of the project time in Jinja, Uganda, together with her project partner Olga Sabirova Höjerström, both students at Karlstad University. The two project group members performed this Minor Field Study together with Sarah Keller, industrial designer and general manager at Uganda Innovation Factory(UIF). UIF is a product and graphic design company situated in Jinja, working with local designers to encourage Ugandan design and production for the global market. The supervising teacher of this project has been Monica Jakobsson and the examiner professor Fredrik Thuvander, both belonging to the Faculty of Technology and Science at Karlstad University. Genom intervjuer, undersökningar, observationer och användning av tjänstedesignmetoder utförde författaren av denna rapport, Jenny Annebäck, en Minor Field Study inom återvinning av PET-flaskor i Uganda. Projektarbetet resulterade i noggranna studier av tjänstedesignmetodik, hållbar utveckling, situationen och marknaden i Uganda samt konsumentgruppen upptagna av just hållbar utveckling. Slutresultatet blev i form av en förstudie för en framtida utveckling av en återvinningstjänst för PET-flaskor. Detta visualiserades med hjälp av två intressentkartor (stakeholder maps), personas och en kundresekartläggning (customer journey map). Dessa tre verktyg utgör en början och en solid grund för framtida arbete med utveckling av tjänsten. En tjänst som kan bidra till en hållbar utveckling i landet. I rapporten ges exempel på hur man kan gå vidare med projektet samt hur man kan applicera det i andra utvecklingsländer. Projektarbetet inom denna Minor Field Study(MFS) varade från november 2011 till juni 2012 och utgjorde författarens examensarbete på 22,5 hp på Högskoleingenjörsprogrammet i Innovationsteknik och Design vid Karlstads universitet. MFS organiseras av Internationella programkontoret och finansieras av Sida, Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete, och möjliggör för kandidatstudenter vid svenska universitet och högskolor att göra ett examensarbete genom en fältstudie i ett utvecklingsland. Jenny Annebäck spenderade de först två månaderna av projektet i Jinja, Uganda, tillsammans med Olga Sabirova Höjerström, studiekamrat på Karlstads universitet. De två projektmedlemmarna utförde MFS projektet tillsammans med Sarah Keller, verksamhetschef på Uganda Innovation Factory (UIF). UIF är en produkt och grafisk designbyrå i Jinja, som arbetar med lokala designers för att främja ugandisk design och produktion för en global marknad. Handledare för Jenny Annebäck har varit Monica Jakobsson och examinator har varit professor Fredrik Thuvander, båda tillhörande Fakulteten för teknik- och naturvetenskap vid Karlstads universitet.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder. Frågan vi ställer oss är om förskollärarnas tolkning av begreppet hållbar utveckling har någon betydelse för hur de arbetar med ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Det visar sig att majoriteten av förskollärarna förknippar hållbar utveckling med alla tre delarna; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska delen. De anser sig dock inte arbeta med alla delarna. Samtliga förskollärare säger sig arbeta med den ekologiska delen. Studien visar att trots att samtliga förskollärare arbetar med den sociala delen av hållbar utveckling, anser inte alla att det är lärande för hållbar utveckling som ligger till grund för detta arbete.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är. Alla arbetar inte aktivt med återvinning utan det är något som bara finns och görs. Hållbar utveckling är däremot ett begrepp som inte alla förskollärare känner till. De som vet vad det är kopplar det till den ekologiska delen av hållbar utveckling och motiverar till exempel med att vi ska vara rädda om jordens resurser.

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning på naturvetenskap – hållbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lärare finner inspiration till att använda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett häfte innehållande aktiviteter och lekar med fokus på återvinning och återanvändning som avsågs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var även tänkt att inspirera lärare till att arbeta med detta ämne samt att det skulle kunna ses som ett hjälpmedel för att nå strävansmålen i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98] För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lärare och barn har undersökningen utgått från tre forskningsfrågor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lärarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjälp för att nå strävansmålen i Lpfö 98. Detta har skett genom att låta barn och lärare testa delar ur materialet. De datainsamlingsmetoder som användes var videoobservation, samtal med barn och lärare samt en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen visade att Miljöresan tycks utmana barns nyfikenhet, att lärare fann inspiration av arbetsmaterialet då de ansåg att innehållet var varierande och lusfyllt samtidigt som det kan hjälpa dem att nå strävansmålen i Lpfö 98. Lärarna var dessutom positiva till att använda arbetsmaterialet i sin verksamhet då de inte mött ett liknande arbetsmaterial med inriktning mot naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolan. Slutsatsen som dras av detta blev att Miljöresan, som behandlar ett ämne som ligger rätt i tiden, borde ses som ett uppskattat hjälpmedel för lärare i förskolan.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. From my wiew it is most important to take care of our environment and that is why I decided to study preschool children and their knowledge of recycling and the lifecycle of different materials. I wanted to find out if children´s thoughts in preschools which worked with environmental issues were different from thoughts of children in preschools that did´nt. My studies showed that there is a slight difference in the environmental awareness of the children, depending on wether or not the teachers are relating to environmental issues in their daily activity with children. Also I wanted to look at the preschool teachers thoughts about sustainable development, and if they applied those in their daily work with children. My results indicated lesser use of the theme, as well as a lower commitment from preschool teachers than I had expected.

Sammanfattning Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning. Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale. I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är. Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar. Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning Abstract The purpose of this survey has been to find out what the pupils know about sustainable development, foremost recycling. The survey has been done in a second grade class where I conducted interviews with twelve pupils, seven boys and five girls. The method of the interviews was done according to Kvale. The results of the interviews revealed that only one pupil knew the purpose with recycling. Two more had guesses but didn’t know for sure and the remaining nine pupils didn’t have any ideas of what recycling meant. To conclude this means that the pupils need basic knowledge about recycling and sustainable development to accomplish the course plans that pupils have to achieve in the end of the fifth school year. Keywords: recycling, second grade pupils, survey, sustainable development