Search

Den offentliga sektorn har länge kännetecknats av styrning och kontroll, där de använt den affärsliknande styrmodellen New Public Management med syftet att öka effektiviteten. Modellen var kritiserad, som en variant tillsatte därför regeringen 2016 en Tillitsdelegation med syftet att implementera en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Avsikten var att främja verksamhetsutveckling inom offentligt styrda verksamheter. Faktorerna tillit och autonomi har visat sig skapa betydelse vid arbetssättet TBSL i organisationer. Närvaro av tillit ökar sannolikheten att medarbetare accepterar autonomi i högre grad på arbetsplatsen. Det som kan bidra till en relation bestående av tillit är en ökad grad av autonomi. Då fler arbetsplatser inom offentlig sektor planerar att implementera arbetssättet, och forskningen om dess effekter är bristfällig. Ämnar denna studie öka förståelsen inom ämnet genom att bidra med kunskap för vilka förutsättningarna för att tillitsbaserad styrning och ledning ska ha inflytande, samt vilka positiva och negativa effekter arbetssättet kan leda till. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har genomförts inom en svensk kommun. Studiens resultat överensstämmer delvis med teorin. Förutsättningar för att tillitsbaserad styrning och ledning ska fungera involverar hela processen, uppföljning samt återkoppling, vilket överensstämmer med teorin. Fem av tio undersökta faktorer var statistiskt signifikanta med tillit och autonomi. Därmed fann studien att den tillitsskapande processen och autonomi bidrar till ett organisatoriskt engagemang, återkoppling, relaterbarhet, arbetstillfredsställelse samt bekräftelse på arbetsplatsen. Arbetsglädje om utmaningar ges samt ett högre engagemang är effekter som tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till. Studien visar även att arbetssättet främjar återkoppling och bekräftelsebehovet på arbetsplatsen. Medan autonomi är positivt korrelerad med både arbetstillfredsställelse och relaterbarhet. Detta indikerar att den höga möjligheten till anpassning som arbetssättet medför påverkar arbetstillfredsställelsen positivt, samt att upplevd relaterbarhet har en positiv koppling till autonomi. De utmaningar som studien fann att tillitsbaserad styrning och ledning huvudsakligen medför var processen, arbetssätt samt arbetsförhållanden. The public sector has long been characterized by governance and control, where the New Public Management governance model has been used with the aim of increasing efficiency. This model was criticized, as a variant the Swedish government therefore appointed Tillitsdelegationen in 2016, with the aim of implementing a more trust-based management. The intention was to promote business development within publicly managed businesses. Factors such as trust and autonomy have been shown to create statistical significance in the way trust-based management works in organizations. The presence of trust increases the likelihood that employees will accept autonomy to a greater degree in the place of work. What can contribute to a relationship consisting of trust is an increased degree of autonomy. As more workplaces within the public sector plan to implement the way of working, and the research on its effects is lacking. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding within the subject by contributing knowledge of the conditions for trust-based management to have influence, as well as the positive and negative effects the working method can lead to. A combined qualitative and quantitative method has been implemented within a public municipality in Sweden. The study's results partially agree with the theory. Prerequisites for trust-based management to work involve the entire process, follow-up, and feedback, which is consistent with the theory. Five out of ten investigated factors were statistically significant with trust and autonomy. Thus, the study found that the trust-building process and autonomy contribute to organizational commitment, feedback, relatability, job satisfaction and confirmation in the workplace. Job satisfaction if challenges is given to a sufficient extent, and a higher degree of commitment are effects that trust-based management contribute to. The study also shows that the working method promotes feedback and the need for confirmation in the workplace. While autonomy is positively correlated with both job satisfaction and relatability. This indicates that the high possibility of adaptation that the working method brings has a positive effect on job satisfaction, and that perceived relatability has a positive connection to autonomy. The challenges that the study found that trust-based management mainly contribute to the process, working methods and working conditions.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur införandet av en arbetstidsförkortning till sex timmar arbetsdag påverkar en tillverkande organisation inom den privata sektorn. Metod: En fallstudie om fenomenet arbetstidsförkortning med en induktiv ansats och med en kvalitativ forskningsprocess. Datainsamlingen har skett via ostrukturerade intervjuer och analysmetoden som används är grundad teori. Slutsats: Studien visade att arbettidsförkotningen haft en påverkan på en privat tillverkande organisations upplevda hälsa och välbefinnande till följd av tid till återhämtning och bättre balans mellan arbets- och privatliv. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkades till följd av att kraven kvarstod som innan arbetstidsförkortningen samt ledde till mindre utrymme för socialt samspel. Produktiviteten påverkades då medarbetarnas motivation ökade samt ökad effektivitet. Studien visade även på att organisationens attraktivitet som arbetsgivare förbättrades genom att arbetstidsförkortningen bidrog till att behålla befintlig personal samt attrahera ny. Slutligen påverkades även organisationens ekonomi genom att olika kostnadsbesparingar möjliggjordes.

I Covid-19 pandemins fotspår har distansarbete blivit en allt mer utbredd arbetsform. Arbetsgivare är dock tudelade i deras syn på distansarbete och produktiviteten anges ofta vara ett argument både för och emot distansarbete. Studien syftar därmed till att undersöka hur den egenupplevda produktiviteten hos arbetstagare påverkas vid distansarbete. Med hjälp av tidigare forskning har ett teoretiskt ramverk tagits fram med utgångspunkt i sex olika produktivitetsfaktorer. För att undersöka hur produktivitetsfaktorerna påverkas vid distansarbete har sex hypoteser formulerats. Hypoteserna har sedan prövats med hjälp av deskriptiv statistik, korrelationsanalys och regressionsanalys. Den data som ligger till grund för beräkningarna erhölls genom en enkätundersökning som delats ut på arbetsplatser där distansarbete tillåts. Resultatet visar att samtliga hypoteser accepteras och det har vid varje enskild produktivitetsfaktor påvisats att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan den självupplevda produktiviteten och distansarbete. Uppsatsen fastställer därmed att det finns en korrelation mellan varje undersökt produktivitetsfaktor och den självupplevda produktiviteten vid distansarbete.

During the previous two years, due to the current coronapandemic and constraints, the workplace for students drastically changed over a night. Teaching that in the term of “normal” was usually given and examined in the university now had the new reality of being exclusively provided and tested in digital forms. Previous research presents that distance learning has shown both positive and negative effects on the students effectiveness and productivity. The purpose of the study is to account for how productivity (doing things the right way) and effectiveness (doing the right things) are affected when learning takes place at a distance. In addition, the study aims to identify and clarify which factors have had an impact on the students' productivity and effectiveness in distance learning. Based on the purpose, two research questions have been formulated: “How do distance learning affect students’ productivity and effectiveness?” and “What factors have had an impact on student´s productivity and effectiveness in distance learning?”. Distance learning is defined as a system whereas material that is essential for learning and achieving goals is provided to the student through technical communication due to the difference in location of the student and the teacher. Empirical data was collected through two different surveys that were given to two different selections that consisted of students at Linnaeus university. Both of the survey’s were formed and developed based on the theoretical framework and then the variables were analyzed by using a bivariate and univariate analyzing method. The results of the study shows that the effectiveness of those who have studied at a distance seems to be better than for those who have studied on campus. However, the productivity issue needs further research to be able conduct a clear result since no correlations could be detected in this research. Finally, the study concludes that it is difficult to establish which factors have had a decisive impact on the students' distance learning, but that all factors that have been identified have affected them in some way, either positively or negatively, but to varying degrees. The factors that have had the greatest impact on students are personal characteristics, suitable space in the home, social support, ICT and communication.

The digitalization that has come through technological development has been the starting point of the change with how and where we work. With Covid-19 many organizations have had to embrace the change earlier than anyone would have thought, and many workplaces have been forced to place the employees' work to their own homes. It also forces many organizations to overthink how to keep productivity high while the work and leadership is being managed remotely. The employee's motivation is a critical factor when it comes to productivity, and how do you make sure that the motivation stays high when individuals who are not accustomed to remote work now are forced to do it? The purpose of this essay is to study how individuals' motivation, who earlier have only been working from an office, now are affected by forced remote work. This will be done through a qualitative study where we examine how changed circumstances connected to three factors - perceived autonomy, fellowship and competence have affected the individuals. The factors are part of Deci and Ryan’s (2000) Self-Determination Theory and are important ingredients for internal motivation. The result shows that the perceived internal motivation, for most, has not changed, a lot because of technological tools which have worked as a good substitute for physical meetings and relations. However, the result shows that age seems to be a crucial factor for how the internal motivation is affected by forced remote work, where the younger study objects experienced a declining internal motivation. For that reason, age is an interesting factor to look into for further research. The essay starts off with a background description of remote work and motivation as a phenomenon. This is followed by a theoretical review from the framework that is underlying for the essay and the analysis model. Further a method section will be displayed which is followed by a presentation of the empirical data and the analysis of the data. The essay ends with a discussion about the results, a conclusion and suggestions for further research.

Under 2020 började allt fler företag anamma distansarbete som en metod för att minska smittspridning på grund av pandemin som drabbade världen. I tidigare forskning presenteras distansarbete som en frivillighet för såväl företag och anställda. Frivilligt distansarbete har enligt tidigare forskning visat på en högre produktivitet i jämförelse till traditionellt arbete på ett kontor. Under pandemin har arbete hemifrån varit ofrivilligt för många anställda. Studiens syfte är att undersöka upplevelser av förändring i effektivitet och produktivitet till följd av ofrivilligt distansarbete. Detta har undersökts via en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer där insikt fåtts i hur anställda på olika företag i Sverige upplever sin effektivitet och produktivitet till följd av att få arbeta hemifrån. Resultatet av studien visar att anställda med ovilja att arbeta hemifrån har lägre produktivitet. Arbetstillfredsställelse är avgörande för bättre effektivitet. Arbetsmiljön i hemmet påverkar en anställds arbetstillfredsställelse. Vidare är effektiviteten mer mångtydig, vilket visar sig genom att distansarbete inte är för alla. Det kan oavsett vara ett bra alternativ för företag där anställda har personlighetsdrag som struktur och disciplin och därmed kan hantera distansarbetet på ett systematiskt sätt. Överlag finns en positiv inställning till arbete hemifrån även om övergången inte skett frivilligt, och i framtiden hoppas många på att kunna arbeta till viss del på distans och därmed få det bästa av två världar. During the year 2020 a lot of companies began to adopt teleworking as a method of reducing the spread of the covid-19 infection. In previous research teleworking is presented as a flexible work arrangement where employees do not commute to an office, instead working from home as the main purpose. Teleworking has improved previous research with increased productivity, whereas traditional office work indicates lower productivity. During the covid-19 pandemic work from home has become unintended for a lot of employees. The purpose of this study was to examine employees’ experience of efficiency and effectiveness that occurred due to involuntarily teleworking. An interview study with semi-structured interviews has been used to gain insight into how employees at different companies experience their efficiency and effectiveness as a result of working from home. The result of the study indicates that employees with an unwillingness to work from home show lower efficiency. Great work satisfaction is crucial for better work effectiveness. Work environment at home has an impact on employee’s work satisfaction. Furthermore, the effectiveness is more ambiguous, which is shown by the fact that teleworking is not for everyone. Regardless, teleworking can be a great alternative for companies with employees who have personality traits with structure and discipline and thus can handle flexible work in a systematic way. Most of the employees are positive about teleworking even if the transition was involuntary, and there is a desire to be able to telework part-time in the future in order to get the best of two worlds.

Till följd av den världsomställande Covid-19-pandemin rekommenderas att alla som kan bör arbeta hemifrån. Detta har i sin tur medfört omställningar och inte minst för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har inte i samma utsträckning kontroll över hur arbetstagarens arbetsmiljö ser ut, vilket i sin tur medför olika komplikationer. I denna studie har tjänstemän inom revisionsbranschen undersökts då de tillhör en bransch som behövt genomföra anpassningar samt omställningar till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning övergången till distansarbete påverkat medarbetares upplevda motivation och produktivitet då de ålagts att arbeta hemifrån. Förhoppningen är att resultatet ska generera ett underlag för företag i skapandet av nya rutiner då kontorsanställda förväntas arbeta mer på distans i framtiden. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats med hjälp av en enkätundersökning som skickats ut till tjänstemän inom revisionsbranschen. Inom enkäten har operationaliserade frågor från tidigare forskning ställts gällande upplevd motivation och produktivitet. Resultatet från denna studie visar på att ökat distansarbete inte med säkerhet påvisar en effekt på upplevd motivation och produktivitet. Däremot påvisas ett svagt samband utifrån enstaka motivation och prestationsfaktorer. Till följd av att majoriteten av faktorerna inte visar ett signifikant samband, går det inte att förklara att antalet dagar tjänstemän inom revisionsbranschen arbetar hemifrån har en effekt på helhetsupplevelsen av motivations- och produktivitetsförändringar. Studien visar att upplevd motivation och produktivitet inte påverkar medarbetare i större utsträckning vid distansarbete. De faktorer som medarbetare upplevt förändrats är arbetsbelastning, kreativitet och hur mycket arbete som blir utfört. Även återkoppling från kollegor anses viktigare under distansarbete. Respondenternas svar skiljer sig till viss del, vilket kan påverkas av individuella faktorer. As a result of the worldwide Covid-19 pandemic, everyone who has the ability is recommended that they work from home. This has led to adjustments for the work environment. The employer does not have the same control over what the employee's work environment looks like, which in turn leads to various complications. In this study, workers in the auditing industry have been chosen to be examined, as they belong to an industry that has had to carry out adaptations and adjustments as a result of Covid-19 pandemic. The purpose of this study is to examine the extent to which the transition to telework has affected employees' perceived motivation and productivity when they were required to work from home. The hope is that the result will generate a basis for companies in the creation of new routines as office employees are expected to work more remotely in the future. A quantitative method has been applied in this study, through a survey that has been sent to employees in the auditing industry. In this survey were operationalized questions from previous research asked, regarding perceived motivation and productivity. The results from this study show that increased telework does not reliably demonstrate an effect on perceived motivation and productivity. A weak connection is demonstrated based on individual motivational and performance factors. Due to the fact that the majority of the factors do not show a significant relationship, it is thereby not possible to explain that the number of days during telework in the auditing industry has an effect on the overall perceived motivation and productivity. The study shows that teleworking does not affect employees' perceived motivation and productivity. The factors that have been experienced as changed are workload, creativity and the experience of how much work that gets done. Feedback from co-workers is also considered more important during telework. The answers from the survey vary to some extent which may be caused by individual factors. The language in this following study is written in Swedish.

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva om och på vilket sätt anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från två modeller om effektivitet vilka har anpassats efter den mänskliga resursen. Referensramen behandlar inre- och yttre effektivitet med tillhörande underrubriker, nämligen: Resurser, kompetens arbetsuppgifter och mål. Metod: Studien var en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata samlades in med tillgänglighetsurval med semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analysmetod med teman i förhållande till den teoretiska referensramen. Studien hämtade sekundärdata från böcker, akademiska artiklar och akademiska tidskrifter. Empiri: Empiriska data samlades in från sjukhuspersonal och vårdenhetschefer inom sektionen vid sjukhuset i Sverige. Slutsatser: Studien kommer fram till att anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål, men inte till vilken grad den har varit effektiv. De mänskliga resurserna kan göra mer rätt saker, sjukhuspersonalen använder sin kompetens i större utsträckning och sjukhuspersonalen kan utföra arbetsuppgifter rätt i förhållande till vad som ingår i deras yrkesroll. Det har i sin tur lett till snabbare handläggning och bidragit till inre effektivitet vilket i sin tur har lett till yttre effektivitet i förhållande till sektionens uppsatta mål. The purpose of this Bachelor Thesis was to describe if and in what way the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section. The theoretical framework proceeds from two models that deals with effectiveness which have been adapted to the human resource. The framework treats efficiency and effectiveness with associated subheadings, specifically: Resources, competency, job assignments and goal. The study was a qualitative case study with a descriptive nature and a deductive approach. Primary data was collected with accessibility selection with semi-structured interviews with seven respondents. The empirical findings were analysed with a thematic analysis method with themes related to the theoretical framework. The study collected secondary data from books, academic articles and academic journals. Empirical data was collected from hospital staff and hospital management within the section at the hospital in Sweden. The study reaches the conclusion that the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section, but not to what degree it has been effective. The human resources can do more right things, the hospital staff uses its competence to a higher degree and the hospital staff can perform job assignments right in relation to what is associated with their profession. This in turn have led to faster processing and contributed to efficiency which in turn have led to effectiveness in relation to the goal that has been established by the section.

Titel: Leder attraktivitet till produktivitet? En studie av fastighetsmäklares attraktivitet och dess påverkan. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi, inriktning marknadsföring. Författare: Kalle Gudmundsson och Olivia Lundbäck. Handledare: Jonas Kågström. Datum: 2019, maj. Syfte: Tidigare forskning indikerar att attraktiva personer är produktivare än oattraktiva personer. Syftet med denna studie är således att analysera om ”beauty premium” återfinns i säljande yrken och hur den påverkar produktivitet. Vi undersöker huruvida det existerar samband mellan produktivitet och attraktion hos svenska fastighetsmäklare. Vi tar också reda på om “beauty premium” effekterna skiljer sig åt mellan män och kvinnor samt hur en attraktiv och produktiv fastighetsmäklare ut. Metod: Studiens tillvägagångssätt är deduktivt eftersom litteratur och vetenskapliga artiklar använts och analyserats. Studien har ett syfte och frågeställningar som besvaras med en kvantitativ undersökning genom en enkätundersökning. Vidare analyseras resultatet med hjälp av SPSS och även korrelationsanalys, resultatet diskuteras och presenteras sedan dels genom tabeller skapade med SPSS. Resultat & slutsats: Vår studie resulterade inte i ett samband mellan hög attraktivitet och produktivitet. Vi har istället funnit att attraktivitetsbetyg nära snittet kan bidra till högre produktivitet, främst när det kommer till kvinnor. ”Beauty premium” effekterna skiljer sig åt när det kommer till män och kvinnor eftersom mycket attraktiva kvinnor istället påverkas av ”beauty penalty”. Det vi fann gemensamt mellan kvinnor och män är att attraktivitetsbetyg nära snittet har ökad produktivitet och vår slutsats pekar på att detta beror på ”beauty penalty” effekterna. Vi kom även fram till att attraktiva fastighetsmäklare har symmetri i hudstruktur samt ett generiskt utseende medan utseendet på en produktiv fastighetsmäklare är mycket varierat och vi såg inget tydligt samband förutom att de låg nära snittbetyget i attraktivitet. Uppsatsens bidrag: Denna studie är först med att undersöka attraktion kopplat till produktivitet när det kommer till fastighetsmäklare eller säljande yrken. Studiens bidrag är att ge en klarare bild och således kunskap om hur begreppen attraktion och produktivitet påverkar varandra och vilka andra variabler som spelar roll. Förslag till vidare forskning: Genom vår forskning har vi förstått att attraktion kan påverka produktivitet på många olika sätt. För att säkerhetsställa de resultat vi fått fram utifrån vår studie skulle det vara relevant att göra en liknande studie inom andra säljande yrken än fastighetsmäklare. För att skapa mer förståelse kring dessa begrepps samband, skulle en liknande studie kunna utföras inom andra branscher. Även forskning som utgår mer ifrån kön eftersom vårt resultat indikerar på att attraktion påverkar olika hos män och kvinnor. Till sist en studie som kan utföras på samma sätt som denna studie, men med mer fokus på ålder och dess påverkan.

Sammanfattning Titel: Vildsvinskedjan – En utvärderingsstudie av handeln av vildsvinskött i södra Sverige Kurs: Kandidatuppsats Civilekonomprogrammet, Controller 15 hp (2FE24E) Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet Växjö Författare: Victoria Fagerlund Larsson, Anton Lindh och Max Börjesson Handledare: Elin Funck Examinator: Pia Nylinder Nyckelord: Logistikprocesser, processer, trånga sektioner, flaskhalsar, effektivitet, kvalitet, produktivitet, kartläggning, utvärdering och Supply Chain Management. Bakgrund: Det finns problem med handeln av vildsvinskött, där det idag inte är mer än 15% av köttet som når den legala marknaden. Detta beror på de hinder och flaskhalsar som existerar i kedjan som i dagsläget hindrar en effektiv kedja. Den resterande delen av köttet förbrukas antingen av jägarna själva eller för populationskontroll och skadedjursskjutning då vildsvin kan orsaka stora skador på bönders verksamhet. Detta leder till att det sker ett stort svinn av helt ätbart kött som hade kunnat säljas på en marknad. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga logistikkedjan för vildsvinskött i södra Sverige. Genom kartläggningen identifieras svårigheter som finns inom logistikkedjan idag. Utifrån relevant teori ges förslag på potentiella förbättringar. Genom att överkomma svårigheterna möjliggörs en mer effektiv logistikkedja, med mer vildsvinskött på marknaden och ökad lönsamhet för de olika aktörerna som verkar inom kedjan. Metod: I uppsatsen har en processutvärdering använts för att kunna få en överblick över processerna och vad som behöver förändras. Den empiriska materialinsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: I uppsatsen har handeln av vildsvinskött kartlagts. Hinder har identifierats och förslag presenterats. En av de tydligaste slutsatserna har visat sig vara stora fluktuationerna i både utbud och efterfrågan vilket innebär att det är svårt att göra prognoser, vilket vi ändå föreslår att man gör. Digitaliseras prognoserna skulle informationsutbytet bli betydligt bättre då butiker och anläggningar skulle kunna dela prognoser om utbud och efterfrågan med varandra. Det hade lett till ett bättre in- och utflöde på marknaden vilket slutligen resulterat i en bättre fungerande handel av vildsvinskött. Abstract Title: The wild boar chain- An evaluation study of the market of wild boar meat in southern Sweden Course: Bachelor Thesis in Business Administration, Controller 15 hp (2FE24E) Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Authors: Victoria Fagerlund Larsson, Anton Lindh and Max Börjesson Tutor: Elin Funck Examiner: Pia Nylinder Keywords: Logistics processes, processes, narrow section, bottleneck, efficiency, improvement, quality, productivity, process mapping and evaluation. Background: No more than 15% of wild boar meat reaches the market because of the issues surrounding the market. It exists of obstacles and bottlenecks in the chain that hinder an effective market. The rest of the 85% of wild boar meat that does not reach the market is consumed by hunters and wasted because of population control and pest control because wild boars cause damage for farmers. This leads to partially wasted meat which could have been sold on the market for profits. Purpose: The purpose of this study is to map the process of the logistic chain for wild boar meat in southern Sweden. The difficulties that exist today in the logistic chain will be identified through process mapping. We also give suggestions for potential improvements, supported by relevant theory. Overcoming these difficulties will enable a more efficient logistic chain, with more wild boar meat on the market and increased profitability for the different actors that operate within the chain. Method: This essay uses a process evaluation study to be able to get an overview of the processes and what needs to change. The empirical material was collected through semi-structured interviews. Conclusion: The market for wild boar meat in Sweden has been identified through process mapping. Problems have been visualized and potential solutions have been presented. This paper has showed large fluctuations in both demand and supply. That means that it is difficult to make forecasts. We suggest forecasts as a tool for predicting the fluctuations. The sharing of information between the different parties will be considerably better if stores and the plants that handle wild boar meat in Sweden digitalize the forecasts. That would increase the inflow and the outflow to the market. This would result in a better logistic chain for wild boar meat.

Kontorslösningar med olika typer av utrymmen, så kallade aktivitetsbaserade kontor, blir allt vanligare bland svenska organisationer. Utspridningen av denna kontorstyp är mycket omstridd. Tydligt är att det vanligen pratas om ämnet ur ett finansiellt kostnadssparande perspektiv. I denna uppsats har en fallstudie av en organisation som har genomgått skiftet från ett klassiskt cellrumskontor till ett aktivitetsbaserat kontor. Uppsatsen söker svar på frågeställningen Hur påverkar implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor anställdas produktivitet?. För att undersöka hur produktiviteten har påverkats används en teoretisk modell som visar på en anställds produktivitet är beroende av den anställdes välmående på arbetsplatsen. Sex stycken intervjuer har hållits och interna dokument från organisationen har varit del av underlaget. Studiens resultat visar på att implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor leder till en förbättring av de anställdas välmående på arbetet och därmed en förbättring i produktiviteten. Utöver detta framkommer det att organisationen kraftigt har minskat sin kontorsyta och att det aktivitetsbaserade kontoret därmed är en metod för att spara pengar. Dessutom har studien funnit att det är av stor vikt att ledarskapet inom en organisation förändras då organisationen går från en klassisk till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö.

Reduced working hours is a well-debated subject, both politically as well as within business contexts. In this qualitative study we have chosen to research change in work processes when reduced working hours is implemented. The following research question was phrased: how can an organization change its work processes in order to increase productivity when implementing reduced working hours? In order to answer the question, we conducted a case study on a small, local recruiting and staffing company that has implemented a six-hour working day. All six members of the organization were interviewed and from the empirical material, we identified two main areas that have been of importance; organizational culture and communication. We have reached the conclusion that both a strong organizational culture and well-functioning communication, primarily internal, is necessary in order to successfully implement reduced working hours. We have also reached the following conclusions, which answers our research question; time spent on unnecessary, non-working related tasks, has to be eliminated; communication has to be conducted in a time efficient manner, preferably by using digital tools; meetings has to be audited and revised in order to make sure they are efficient.

In light of contradictory findings in previous research regarding the activity-based workspaces’ effect on organisational behaviour, this study applies The Activity-based Flexible Office Model on the company Kognity, which recently implemented this office concept. The purpose is to test if this may increase understanding of consequences on organisational behaviour from implementing an activity-based workspace. Semi-structured interviews and observations at Kognity are used as methods for the collection of data for the study. As secondary data, results from web-based surveys conducted by Kognity are used. Furthermore, previous research within the field of organisational behaviour and activity-based office concepts are used to give the study credibility and to gain a deeper insight of the topic. The theoretical framework for this study is based on The Activity Based Flexible Office Model and Maslow's Hierarchy of Needs Theory. The conclusion is that the activity-based workspace does affect organisational behaviour. Applying the Activity Based Flexible Office Model increases the understanding of what the implementation of an activity-based workspace may lead to in terms of organisational behaviour. The model is a useful tool which shows that task-related moderators can determine in what extent the workspace effects organisational behaviour, depends on individual values and task requirements. Further, application of Maslow’s Hierarchy of Needs shows that the higher needs in Maslow’s hierarchy of needs may be met through the freedom of choice within an activity-based workspace. Tidigare forskning, som berör vilka konsekvenser implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor har på de anställda samt hur det påverkar organisatoriskt beteende, har visat sig vara motsägelsefull. För att bidra till ökad kunskap, applicerar den här studien modellen The Activity-based Flexible Office Model på ett företag vid namn Kognity. Kognity har nyligen implementerat ett aktivitetsbaserat kontor. Semi-strukturerade intervjuer och observationer utfördes på Kognity. Studien använde sig även av sekundärdata i form av resultat från enkäter som Kognity utför själva. Den teoretiska referensramen som applicerades på den här studien var The Activity-based Flexible Office Model samt Maslows behovsteori. Studiens slutsatser är att organisatoriskt beteende påverkas av implementerandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Genom att applicera The Activity-based Flexible Office Model ges bidrag till ökad förståelse för konsekvenserna av implementerandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Modellen är ett användbart verktyg för att undersöka vilka faktorer som påverkar och vilka omständigheter som kan påverka ytterligare. Vidare visar applicerandet av Maslows behovsteori att ett aktivitetsbaserat kontor skulle kunna möta de högre behoven i teorin tack vare anställdas frihet att välja sin arbetsplats.

Introduction: The activity-based office has had a breakthrough in the past few years. One of the reasons for this is that the technology now allows it to work properly. The concept is a type of open landscaped office that put its main focus on the design of the physical work environment. The office is divided in different areas with the purpose to match employees’ different tasks. There is still not much research done on the new concept and the research that has been carried out has been carried out in connection with the move or a maximum of 15 months after the move to the new office. Purpose: The study aimed at comparing employees' perceived perception of the classic office and the activity-based office abilities with regard to leadership, health, productivity and the social work environment. The essay also concerns how well designed the activity-based office layout is. Method: The study was a quantitative survey and the data was collected through a web survey. The web survey consisted of 25 questions relating to the categories of social, leadership, health, productivity and office layout. Analysis: The data was analyzed by generation of mean values for each category, broken down by gender, age, time in activity-based office and the total from every respondent. The data was also analyzed by a correlation analysis. Results: According to the results that was collected, the activity-based office had a overbalanced positive experience than the classical office in each category investigated, except the category regarding health. Conclusions: Based on the results, it can be noted that an activity-based office towards a classic office provides a higher value for employees in social, leadership, productivity and design. In health, however, it gives a lower value, which shows that employees had better health in the classical office. The results show that the survey can confirm what previous research has said. However, the result can not be generalized on an entire population as the number of respondents and variations was too small. To be able to generalize the results further research must be done. Introduktion: Aktivitetsbaserade kontor är något som de senaste åren blivit mer och mer vanligt. Till följd av informationsteknikens framfart har denna kontorsutformning tillåtits att fungera på ett effektivt sätt. Konceptet är en typ av öppet kontorslandskap där medarbetaren saknar en fast plats. Mycket vikt läggs på den fysiska utformningen, där olika zoner delar in kontoren i aktiva, stillsamma och tysta områden. Tidigare forskning kring det nya konceptet är otillräcklig då den forskning som finns är genomförd i samband med flytten eller max 15 månader efter inflyttningen. Syfte: Studien syftade till att jämföra medarbetares upplevda uppfattning av cellkontorets och det aktivitetsbaserade kontorets förmågor med avseende på ledarskap, hälsa, produktivitet, den sociala arbetsmiljön. Uppsatsen berör även hur väl utformat det aktivitetsbaserade kontoret är. Metod: Studien var en kvantitativ undersökning och datan som används samlades in genom en webbenkät. Enkäten bestod av 25 frågor som berörde kategorierna socialt, ledarskap, hälsa, produktivitet och kontorets utformning. Analys: Datan analyserades genom framtagande av medelvärden för respektive kategori. Totalt, uppdelat efter kön, ålder samt tid i aktivitetsbaserat kontor. Datan analyserades även genom en korrelationsanalys. Resultat: Från resultatet går det att utläsa att det aktivitetsbaserade kontoret upplevdes bättre än det klassiska cellkontoret i varje kategori förutom kategorin angående hälsa. Slutsats: Utifrån resultaten går det att konstatera att ett aktivitetsbaserat kontor gentemot ett cellkontor ger ett högre värde för de anställda i det sociala, ledarskap, produktivitet och utformning. I hälsa ger den dock sämre ett sämre värde. Resultatet visar att undersökningen kan konstatera vad tidigare forskning har bekräftat. Dock går inte resultatet att generalisera på en hel population då antal respondenter och variation var för liten. Detta är något som måste göras i ytterligare forskning.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att undersöka hur resebyråer som har fysisk butik kan utveckla kundens medverkan för att stärka sin verksamhet. För att klargöra syftet har vi tagit fram följande forskningsfrågor: Vilken roll har kunden utifrån resebyråernas perspektiv? Hur kan resebyråer utveckla sina digitala plattformar för ökad kundmedverkan? Vilka fördelar erbjuder den fysiska resebyrån för kunderna, som de digitala tjänsterna inte kan? Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi har varit deduktiva i början av arbetet, därefter utgick vi ifrån en mer induktiv ansats. De teoretiska referensramarna är framtagna utifrån det insamlade empiriska materialet vilket vi fick in genom intervjuer. Slutsats Digitaliseringen har medfört att fler bokar på egen hand via de digitala plattformarna och inte i butikerna idag. Detta har lett till att flertalet resebyråer har blivit tvungna att stänga ner hela, eller delar av sin verksamhet. Vi har dragit slutsatsen att det fortfarande finns en efterfrågan på det fysiska mötet mellan kund och säljare. Resebyråer använder sig därför av olika metoder för att locka till sig fler kunder till de fysiska butikerna för att stärka sin verksamhet. Genom en högre kundmedverkan i det fysiska servicelandskapet samt de digitala kanalerna, så kan de traditionella butikerna stärkas i kundernas medvetande, förhöjd upplevd kvalitet samt återkommande kunder. Nyckelord Kundmedverkan, Digitalisering, Servicelandskap, Produktivitet, Upplevelse Purpose and research questions The aim of this thesis is to examine how travel agencies with physical stores can develop the customer´s involvement to strengthen their business. We have developed following research question in order to clarify our purpose: What role does the customer have from the travel agencies perspective? How can travel agencies develop their digital platforms to increase customer involvement? What benefits does the physical travel agencies offer to the customers that the digital services can not? Method The study has been based on a qualitative research method where we had a deductive approach in the beginning thereafter we used a more inductive method. The theoretical reference frames are based on the collected empirical data which we received through interviews. Conclusion The digitalization has led to more online booking through the digital platforms. As a result most physical travel agencies has shut down, but we can draw the conclusion that there still is a demand for physical meeting between the customer and the salestaff. Travel agencies use different methods to attract more customers to their physical stores in order to strengthen their business. We can conclude that, through a more active involvement in the stores and on digital platforms will lead to higher awareness perceived quality and recurring customers. Keywords Customer involvement, Digitalization, Servicescape, Productivity, Experience

Tidigare forskning kring ämnet telework har visat på motsägelsefulla resultat gällande bland annat produktivitet hos den teleworkande individen. Denna studie undersöker produktiviteten hos individer som tillämpar teleworking i viss grad. Faktorer som kan påverka produktiviteten identifieras från tidigare forskning och därefter utförs en longitudinell studie för att se hur den upplevda produktiviteten samt de identifierade faktorerna varierar över tid. Resultatet indikerar att faktorerna kan påverka teleworking och att det finns ett antal strategier teleworkers kan använda sig av för att minska faktorernas negativa påverkan på produktiviteten. Studien visar även att individens uppfattning av produktivitet kan skilja sig från deras upplevda produktivitet.

Kontorslösningar har visat sig kunna vara en del i de anställdas hälsa samt hur de presterar på jobbet. Denna kvantitativa studie fokuserar på hur olika stressorer påverkar de anställdas produktivitet i kontorslösningarna; cellkontor, öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor. Resultatet visade att stressorer skiljer sig mellan de olika kontorslösningarna och att stressorerna påverkar de anställdas upplevda produktivitet negativt. Däremot visade resultatet att vissa stressorer inte var lika påtagliga som andra. Studiens resultat indikerar att cellkontor inte har lika många stressorer och att anställda kan påverka hur dessa stressorer distraherar i arbetet jämfört med öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor. Studien visade även att de anställda i cellkontor upplevde högre produktivitet. It has been shown that office solutions can be a part of employees’ health and how they perform at work. This quantitative study focus on how different stressors affect employees’ productivity in the office solutions; cell offices, open-plan offices and activity-based offices. The results from the study showed that stressors differ between the office solutions. It also showed that stressors affect the employees’ perceived productivity negatively. However, the study showed that some stressors were not as apparent as others were. The results indicate that cell offices do not have as many stressors as open-plan offices and activity-based offices. In cell offices employees have more control on how affected they get by these stressors. The study also showed that employees in cell offices experienced increased productivity.

Title: Improved productivity in an automated ”pick and pack” process - Förbättrad produktivitet i en automatiserad plock- och packningsprocess – A case study at Staples Sweden AB Authors: Emelie Hjärtåker & Lovisa Berg Tutor: Petra Andersson Examiner: Helena Forslund Background: There is a lot of research within automated warehouse and especially about storage layout but no research that are including the functions within the process and how they beneficially should interact with each other. At the same time companies strives for improved productivity which might be easier to reach with a process orientated view rather than a function based view. Even if many companies constantly strives for an improved productivity there is often potential for improvements where an amended work procedure may be the answer. Purpose: The study’s purpose is to describe Staples current productivity and identify waste within the automated ”pick and pack” process with help of a process map. With the identified wastes improvements will be suggested to reach productivity improvements. At least the study to find to which extent a buffer function can improve productivity in an automated ”pick and pack” process. Method: This study is a case study at Staples. Data has been collected by unstructured and semi structured interviews and participant observations. The aim of the study is to purpose improvements within productivity by improvements suggestions and to show how productivity potential may increase by changing the work procedure and by view the process as one mutual process by a test, measurements and calculations. Conclusions: A buffer function can with changes in the work procedure conduct to productivity improvements. The authors states that companies need to view the process productivity as a common goal and measure where the functions together work to achieve the same main goal. By analyzing patterns within purchase and packaging a company can with the help of measurements see which work procedure beneficially the automated ”pick and pack” process productivity most. Furthermore the work procedure needs to be easily be communicated out to the staff with encouragements for the implementation to be successful. Titel: Förbättrad produktivitet i en automatiserad plock- och packningsprocess - En fallstudie på Staples Sweden AB Författare: Emelie Hjärtåker & Lovisa Berg Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Bakgrund: Det finns mycket forskning inom automatiserade lager med fokusering på lager och layout men ingen som visar på hur automatiserad lager förhåller sig till närliggande funktionerna. Många företag strävar idag efter ökad produktivitet vilket kan bli enklare att uppnå med ett processorienterat synsätt istället för ett funktionsbaserat synsätt. Även om många företag ständigt strävar efter ökad produktivitet så finns det ofta potential för förbättringar och där kan ett justerat arbetssätt vara svaret. Syfte: Studiens syfte är att redogöra för Staples produktivitet och identifiera vilka slöserier som finns i den nuvarande automatiserade plock- och packningsprocessen genom en processkartläggning. Med hjälp av de identifierade slöserierna ska förbättringsförslag tas fram till hur dessa kan åtgärdas för ökad produktivitet. Avslutningsvis skall studien utföra ett test för att identifiera i vilken omfattning en försörjande funktion kan förbättra produktiviteten i en automatiserad plock- och packningsprocess. Genomförande: Studien som genomförts är en fallstudie på Staples. Data har blivit insamlat genom semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. Målet med studien har varit att föreslå produktivitetsförbättringar dels genom förbättringsförslag och dels genom att visa att produktiviteten potentiellt kan öka genom att justera arbetssättet och se processen som enhetlig vilket visualiseras med hjälp av test, mätningar och beräkningar. Slutsats: En försörjande funktion kan med justering leda till förbättrad produktivitet inom en automatiserad plock- och packningsprocess. Författarna menar att företag måste behandla processens produktivitet som ett gemensamt mål och mått där funktionerna arbetar tillsammans mot samma mål. Med hjälp av att analysera köp-, förpackning och brytmönster på artiklar kan företag få fram med hjälp av mätningar vilket arbetssätt som gynnar den automatiserade plock- och packningsprocessens produktivitet mest. Vidare måste arbetssättet enkelt förmedlas ut och uppmuntras till medarbetare inom funktionen för att implementeringen ska vara möjlig.

Titel – Kontorsmiljöns betydelse för produktivitet i kunskapsintensiva företag Problemformulering – Kontorsmiljön har under åren genomgått omfattande förändringar och är idag en plats vars utformning kräver noggrann planering och omtanke. Det har på grund av kontorets föränderliga miljö blivit allt viktigare att fastställa kontorets inverkan på företags produktivitet. Kontorets fysiska och psykologiska miljö har konstaterats ha en inverkan på dess användares produktivitet, men det förekommer av avsaknad av svar kring hur kontorets fysiska och psykologiska miljö påverkar produktiviteten. Syfte – Syftet med denna uppsats är att beskriva hur fysiska och psykologiska faktorer i kontorsmiljön kan påverka produktiviteten hos anställda i kreativa kunskapsintensiva företag. Metod – Studien är genomförd med en kvantitativ enkätundersökning där tre reklambyråer deltog. Svaren från undersökningen har sammanställts och analyserats ihop med relevant teori på området. Slutsats – Undersökningen har bekräftat att produktivitet i kreativa kunskapsintensiva företag påverkas av faktorer i kontorets fysiska och psykologiska miljö. I kontorets fysiska miljö har ljusinsläpp och termisk komfort konstaterats vara de faktorer som har en övervägande inverkan på produktiviteten. Studien har emellertid visat att det är komponenterna i den psykologiska kontorsmiljön som har störst påverkan på de anställdas produktivitet, med sociala element såsom interaktion och kommunikation i ledning.

During the last couple of years many sectors and markets have had an increase in the competitive situation, this has meant that being cost effective have become more essential if organizations want to stay in business and be competitive. Thus, one crucial issue has become how to utilize the resources already available within the organization. Organizations can thoroughly plan and control personnel resources in order to become more efficient. But to become more cost effective also means taking into consideration several key figures, productivity being one of the more important figures. Onninen, a wholesaler which has one of its two central warehouses in Örebro has experienced this issue, i.e. an increase in competitive situation in their market. This has lead to directives from Onninens central management that the warehouse in Örebro needs to increase its productivity by approximately 25 % during 2008. For the warehouse in Örebro this requires better planning and control of its personnel in order to meet the efficiency requirements set by the management. The question then becomes; How could Onninen utilize its personnel, in order to achieve the set goal of 25 % increase in productivity? In order to answer this question a case study was planned and conducted. The aim and objective of the case study was to map Onninens processes and to reach an understanding of Onninens personnel resource, and also to come up with ideas of improvements concerning how the personnel capacity can be planned and allocated to achieve the required goal. A tool was constructed in Microsoft Excel in order to map the processes in Onninen. The tool can be used to measure how the outcome meets its key figures for productivity; it can also be used to see various signals and trends for the order handling on the different stations. When the tool was constructed, usability was the main concern; Onninen needed to be able to use it in their processes without requiring too much learning time, as it would be counterproductive to the required goals. The case study conducted on the processes in Onninens central warehouse in Örebro has shown that Onninen management needs to put more effort in increasing the flexibility of the personnel and to reallocate personnel if needed. This means planning and controlling personnel in order to ensure that personnel are working at stations where there is orders to work with. One tendency that became evident during the case study was that personnel planning and control was not always done with the best interest of the organization in mind, which ultimately lead to lesser productivity and it has a negative affect when it comes to reaching the set goal of 25 % increase in productivity.

This study investigates possibilities for measuring efficiency in service processes. Although there has been considerable research around service processes over the last 25 years, concepts of measurement and evaluation of service processes are rare. The aim of the study is to identify different factors that can affect service efficiency in order to provide a practical, useable model for evaluating the performance of certain service processes. To develop a framework for further research, two service processes are analyzed. These processes were "Student examination writing" at Örebro University and "Passenger Ground Service Delivery" (PGSD) at SAS Ground Services. These processes were used to discover background factors which then structured a search of relevant research literature. Four factors were found in the studied processes, namely lead-time, flexibility, capability and resource utilization. These factors, and relations among them, are used to construct an evaluation model. The model is validated by testing in seven groups with members who are familiar with the analysis of service processes. The conclusion from the tests is that the model can be used for evaluation of service processes.