Search

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Rapporten, Cyklisters hastighet på sträcka, analyserar cyklisters hastighetsbeteende och hur hastigheten påverkas av andra cyklister samt av cykelvägens utformning. Syftet är att förstå cyklisters hastighetsval i förhållande till kapacitet, bredd och trafikantflöden på cykelvägarna. Hypotesen är att fler cyklister och olika typer av cyklande och typer av cyklar ställer krav på en mer genomtänkt utformning för att svara upp mot funktionskrav och hänsynskrav. Studien baseras på litteraturstudier och på fältstudier. Litteraturstudien behandlar faktorer som påverkar cyklisters hastighet. Studier visar att hastigheten tenderar att sjunka när cyklisterna interagerar med gående och ökar i blandtrafik. Beskrivning görs av referenshastighet, medelhastighet och hastighetsspridning. Medelhastigheten för cyklister ligger vanligtvis mellan 15-20 km/h. Endast få cyklister når hastigheter över 30 km/h. Studierna indikerar att bredare cykelbanor leder till högre medelhastigheter och större hastighetsspridning, vilket ger cyklister mer frihet att välja sin hastighet. Hastighetens samband med trafiksäkerhet beskrivs i form av krav på bromssträcka, siktsträcka. I den litteratur som studerades har inte krockvåld studerats. Litteraturen antyder dock att en modell i likhet med krockvåldskurvan kan antas gälla även för cyklister. Fältstudier gjordes i Malmö, där cyklisters omkörningar och hastigheter studerades. Mätningarna gjordes på tre olika platser. Samtliga platser är vältrafikerade och ingår i Malmös huvudcykelnät. Bredden var densamma, cirka 2,5 meter, för cykelbanan. Gående var separerade från cyklisterna på samtliga sträckor. Cyklistflödena varierade mellan knappt 4000 och knappt 7 500 cy

Under hösten 2021 fick Transportstyrelsen i uppdrag av regeringen att analysera och vid behov lämna förslag till ändrade trafikregler för att andelen trafikanter som reser med cykel ska öka. Mot bakgrund av detta har Transportstyrelsen anlitat VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut för att bistå i arbetet genom att beskriva kunskapsläget utifrån gällande forskning. Syftet med uppdraget har främst varit att undersöka cyklisters utrymmesbehov i olika trafiksituationer och att ta fram underlag till rekommendationer för utformning av cykelinfrastrukturens bredder. Idag saknas regler eller gemensam byggpraxis för den fysiska utformningen av cykelfält och cykelbanor. Det är istället upp till respektive väghållare att ta fram sina egna typsektioner eller rekommendationer och kontrollera efterlevnaden. Resultaten i denna rapport baseras på litteraturstudier gällande utformningsstandarder och forskning kring cyklisters utrymmesbehov. Rekommendationer presenteras om minstabredder på cykelbanor och cykelfält beroende på möjlighet till möten och omkörningar, inkluderat dimensionering för lastcyklar, samt trygga avstånd till sidohinder. En ansats till modellstruktur för bedömning av utrymmesbehov vid högre flöden har även tagits fram. Cykelbanors bredd kan varieras beroende på den önskade dimensionerande trafiksituationen, det vill säga möjligheten att ett visst antal trafikanter ska kunna mötas eller köra om varandra säkert. Utifrån ett underhållsperspektiv är det dock fördelaktigt att anlägga cykelbanor med minst 2,5 meter bredd, oavsett trafiksituationen. Mindre bredd än så kan medföra lägre effektivitet för drift och underhåll med ökade livscykelkostnader som följd., During the fall of 2021, the Swedish Transport Agency was commissioned by the Swedish Government to analyze and, if necessary, submit proposals for how changed traffic rules could lead to an increase in the proportion of road users who travel by bicycle. Against this background, the Swedish Transport Agency has engaged VTI, the Swedish Road and Transport Research Institute, to assist in the work by describing the state of knowledge based on current research in the relevant areas. The aim of this study has been to investigate the spatial requirements of cyclists in different traffic situations and develop a basis for recommendations for designing cycling infrastructure regarding widths. Today, there are no rules or common construction practices for the physical design of cycle paths or cycle lanes in Sweden. Instead, it is up to each road authority to produce their own cross sections or recommendations and follow up on compliance. The results in this report are based on literature studies regarding design standards and research on spatial requirements of cyclists. Recommendations are presented on minimum widths of cycle paths and cycle lanes depending on the possibility of meetings and overtaking, including consideration of cargo bikes, as well as safe distances to obstacles beside the road. An approach to model structure for assessing spatial requirements at higher flows of cyclists has also been developed. The width of cycle paths can be varied depending on the desired dimensioning traffic situation. The dimensioning traffic situation is defined as the possibility of safe meetings or overtaking of a certain number of cyclists and pedestrians simultaneously on a cycle path or mixed-use path. From a maintenance perspective, however, it is advantageous to build bicycle infrastructure with a width of at least 2.5 meters, regardless of the traffic situation. Less width than that can result in lower efficiency for operation and maintenance with increased life cycle costs

Syftet är att studera hur det planeras för cykel i staden och hur cyklande kan bli ett merattraktivt alternativ för stadens invånare. Detta gjordes med fokus på Karlstad, men ocksågenom lärdomar från andra exempel. Studien uppnådde sitt syfte med hjälp av de tvåfrågeställningarna Hur planeras det för ökat cyklande i Karlstad kommun idag? samt Vilkenpotential finns att öka andelen cyklande i kommunen?Som verktyg för att besvara frågeställningarna används de fyra teoretiska begreppen hållbarmobilitet, jämställd planering, trygghet samt radikala lösningar. Studien har en kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna sker med sju invånare i Karlstadskommun där kravet för att intervjuas är att äga en cykel och använda den allt från någon gångper år till flera gånger i veckan, samt med tre tjänstepersoner på Karlstads kommun.Resultatet visar att de tillfrågade invånarna har en blandad uppfattning omcykelmöjligheterna i Karlstad. Vissa anser att det duger som det är, men om de får önskafinns ändå förbättringspotential, andra anser att de behöver bättre förutsättningar för att väljacykeln i större utsträckning än de gör i nuläget.Slutsatsen visar på att det idag planeras för attraktiva cykelbanor genom att ha trygghet iåtanke. Det görs främst i samband med ombyggnation eller nybyggnation av områden. För attbidra till ökat cyklande har de stort fokus på snöröjningen under vinterhalvåret. Slutsatsenvisar även att Karlstad kan öka cyklandet genom förbättrad cykelinfrastruktur och mermarkeringar och skyltar. Cyklandet kan även öka med hjälp av vissa radikala lösningar somuppvärmda cykelbanor, skyddade cykelbanor och cykelhiss.

Väg 158 är hårt belastad under vissa tider på dygnet. Detta leder bland annat till bristande framkomlighet och kapacitet för kollektivtrafik såväl som för biltrafik. Trafikbelastningen bedöms dessutom öka till följd av planerad exploatering i kombinationen med att stråket idag omfattas av attraktiva områden att bo och vistas i. Resultatet av åtgärdsvalsstudien visar på utmaningen att öka andelen resor med hållbara transportmedel genom minskad andel bilresor. För att lösa de övergripande kapacitetsproblemen på längre sikt så bedöms det också aktuellt att ytterligare utreda en ny storskalig lösning av kollektivtrafik i stråket. Ett kollektivtrafikreservat längs väg 158 är utpekat i aktuella översiktsplaner, och bör behållas för fortsatt utredning. Åtgärdsvalsstudiens rekommenderade åtgärder representeras av samtliga steg enligt fyrstegsprincipen, från påverkansåtgärder till ny- och ombyggnation av exempelvis trafikplats och planskild gång- och cykelpassage. Ett flertal åtgärder planeras att föregås av fortsatt utredning. Åtgärdsförslagen redovisas i en tidslinje fram till år 2040. Varje åtgärd har en ansvarig aktör som initierar, samordnar, driver och ser till att beslut kommuniceras. Sammanställningen av åtgärderna är uppdelat på fem olika åtgärdspaket; ”Påverkansåtgärder (transportslagsövergripande)”, ”Kollektivtrafik”, ”Biltrafik”, ”Gång- och cykeltrafik” samt ”Miljö”., Kontakta Trafikverket för åtkomst till bilagor.

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Det finns ett stort behov av att bygga ut cykelnätet i Sveriges kommuner. Behovet överstiger ofta kommunernas tillgängliga ekonomiska resurser och att anlägga en fullskalig cykelbana kräver oftast en hel del utredningar och omfattande anläggningsarbeten. Efterfrågan på enklare former av cykelinfrastruktur med lägre investeringskostnader och kortare anläggningstider är en åtgärd för att stilla detta behov. Runt om i Sverige har det byggts olika typer av enkla cykelbanor där en del av körbanan skiljs av med till exempel pollare, GCM-stöd eller vägmarkering för att skapa en avskild yta för cyklister. Syftet med projektet var att ta fram rekommendationer som kan underlätta kommunernas arbete för utbyggnad av denna typ av cykelinfrastruktur samt inspirera industrin till framtagande av fler alternativa utformningar, som utöver nämnda riktlinjer även uppfyller andra krav hos beställaren såsom till exempel gestaltning. Studien har bestått av fem delar: 1. Litteraturstudie: Tidigare genomförda relevanta studier har sammanställts. 2. Platsstudier: a) Observationer: Åtta platser i Malmö har studerats. Platserna representerar olika typer av infrastruktur för enkla cykelbanor samt olika dignitet på gator. Två av platserna är jämförelseobjekt med traditionellt anlagd cykelbana respektive ingen cykelbana. På samtliga platser har cykelräkningar och beteendestudier genomförts. b) Trafikolycksanalys: Olycksdata från Strada för respektive plats före och efter anläggande av cykelbana har sammanställts och jämförts. 3. Intervjuer: Intervjuer med ansvarig cykeltrafikplanerare respektive drift- och underhållsansvarig på Malmö stad har genomförts. 4. Enkät: För att bredda perspektivet även med trygghet har en webenkät skickats ut via re

Syftet med studien är att redovisa några aspekter rörande anläggning, drift och underhåll samt kostnader för gång- och cykellösningar längs större vägar, med eller utan mitträcke, där gällande hastighet för biltrafiken ligger i intervallet 70-90 km/h. Ombyggnad av befintliga vägar till vägar med mitträcke görs i första hand för att förbättra trafiksäkerheten för bilisterna. En annan effekt av dessa ombyggnader är att situationen ofta förändras för gående och cyklister, både när det gäller att färdas längs vägen och att korsa vägen. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur oskyddade trafikanters situation skall hanteras i samband med ombyggnad av befintliga vägar till 2+1 vägar. I den inledande planeringsfasen beaktas inte GCtrafikanternas situation i den utsträckning som vore önskvärt vilket ofta leder till mindre bra lösningar i efterhand. Kostnaderna för att anlägga GC-lösningar längs större vägar beror av de förutsättningar som gäller för det aktuella objektet och kan diskuteras i termer av geografiska förhållanden och standarden på den GC-lösning som väljs. En annan aspekt när det gäller kostnaderna för anläggning, drift och underhåll av GC-lösningar, längs och tvärs större vägar, är att dessa ofta inte särredovisas utan istället inkluderas i det totala vägprojektet. För att öka möjligheten att skapa attraktiva och kostnadseffektiva GC-lösningar bör fortsatt kunskapsuppbyggnad bl.a. fokusera på hur gång- och cykelobjekt skall hanteras i den inledande planeringsprocessen. Det är även viktigt göra systematiska uppföljningar av genomförda GC-objekt längs större vägar bl.a. för att få en bättre uppfattning om kostnaderna för anläggning, drift och underhåll., The aim of the study is to review various aspects regarding construction, maintenance, management and costs for pedestrian and cyclist solutions on major roads, with or without central barrier, where the permitted speed limit is between 70 and 90km/h. Reconstructing an existing road with a central barrier is primarily considered as a road safety measure which reduces the risk of head on collisions. A negative effect of this type of design is that conditions for cyclists and pedestrians become difficult especially when travelling along or across the road. There are no clear guidelines on how unprotected road users should be considered when reconstructing an existing conventional road to 2+1 road type. The situation of pedestrians and cyclists is not considered to the desired level in the initial planning phase. This often results in the retro introduction of unsuitable measures. The cost of constructing pedestrian and cyclist solutions along major roads depends on geographical conditions and the standard of the solution selected. In addition, construction, operation and maintenance costs for pedestrian and cyclist solutions along and across major roads are not always reported separately. They are often included in the projects' total cost. Increasing the ability to create attractive and cost-effective solutions requires further knowledge. This includes focus on how pedestrian and cyclist solutions should be handled in the initial planning process. It is also important to carry out systematic reviews of existing pedestrian and cyclist solutions along major roads. This will help to give a better idea of construction, operation and maintenance costs., Cykling och gående vid större vägar

Syftet med det här projektet har varit att identifiera svårigheterna med att sköta drift och underhåll av trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder och att hitta möjliga lösningar på problemen. Fokus har varit på utformning i tätort samt med tyngdpunkt på tillgänglighetsåtgärder för oskyddade trafikanter, framförallt de med funktionshinder. Projektet har omfattat litteraturstudier, intervjuer och medföljandestudier med kommunal drifts- och planeringspersonal, expertseminarier samt en enkätundersökning bland landets alla kommuner. Utifrån dessa studier kan konstateras att det finns all anledning att ur ett drift- och underhållsperspektiv se över detaljutformningen av främst övergångsställen. Svårigheten ligger i att hitta en balans mellan olika mål och intressen som trafiksäkerhet, tillgänglighet och estetik samt praktiskt utförande och kostnader. Studierna i projektet visar entydigt att manuell skötsel bör undvikas, eftersom detaljer som exempelvis måste handskottas i praktiken blir dåligt eller inte alls åtgärdade. Det som är tillgängligt för alla under barmarksförhållanden är därmed inte tillgängligt för alla under vintern. All användning av plattor och marksten ökar behovet av drift och underhåll eftersom det lätt blir ojämnheter och växer ogräs i skarvarna. Taktila plattor är extra problematiska i och med att de är svåra att rengöra. De slits också ned i samband med driften och förlorar därmed sin funktion. Annars är det riktningsvisande kanter för synskadade och den 0,9 till 1 meter breda rampen till nollnivå som ska underlätta för rörelsehindrade att korsa en gata som är de utformningsdetaljer som utgör störst problem för driften. Möjligheten att använda sig av mindre fordon vid snöröjningen har undersökts, men med slutsatsen att det i dagsläget inte är ett alternativ. Däremot skulle en utökning av bredden på nollnivån till 1,5 meter kunna vara en lösning och upphöjningen i mittrefugen skulle kunna ersättas av tre rader med kupolplattor. För att kunna upprä, The aim of this project was to identify the difficulties associated with carrying out the operation and maintenance of road safety and accessibility measures and to find possible solutions. The focus has been on design in urban areas, with the emphasis on accessibility measures for vulnerable road users, especially handicapped. The project has included a literature review, interviews with municipal operational and planning staff, expert seminars, and a questionnaire survey among all municipalities in Sweden. These studies show that there is reason to examine detailed design from an operational and maintenance perspective, especially at pedestrian crossings. The difficulty lies in finding a balance between road safety, accessibility and aesthetics, and to carry out maintenance and operation within the budgetary restrictions. The studies unambiguously show that manual operations should be avoided, since work which must be carried out by hand is poorly or not at all performed. What is accessible to all in the summertime is thus not accessible to all during winter conditions. All uses of slabs and brick pavers increase the need for maintenance since they easily become uneven and weeds grow in the joints. The tactile slabs are also difficult to clean, and are worn down in use and thus gradually lose their function. Other design details which are difficult to service is the directional edge guiding a visually impaired person across the street from a pedestrian crossing, and the 0.9-1.0 m wide ramp down to carriageway level to make it easier for the physically disabled to cross a street. It seems to be especially difficult to service the raised edge in the central refuge, and it is therefore a measure which many municipalities have decided to omit. The possibility to use smaller vehicles in snow clearance has been investigated with the conclusion that at the present this is not an option. There is a lower limit to vehicle size, with regard to both capacity and stability. O, Trafiksäkerhet & Tillgänglighet vs Drift & Underhåll

Träd och vegetation i gatumiljö är viktiga komponenter i urbana områden och ökar miljökvalitén i städer.Syftet med projektet var att kvantifiera hur stor andel av belysningseffekten som bortgår på gång- ochcykelvägar på grund av skuggning av träd för att kunna ge rekommendationer om skötsel för minimaltljusbortfall. Effekt på belysningsstyrka undersöktes på 17 platser med trädskugga och två platser utanskugga. Mått på skuggning var trädintrång och trädarea över GC-väg och förändringar i form av R/FRsom är ett mått på hur växtvävnad påverkar spektralfördelningen.Resultaten visar att all typ av utstickande, skuggande vegetation i GC-vägens område har en potentielltblockerande effekt på belysningsstyrka och att effekten ökar ju mer trädintrång som finns. Trädintrångorsakade en reduktion av belysningsnivåerna med mellan 27–77 % och alla undersökta skuggadevägavsnitt hamnade därför under sin ursprungliga belysningsklass. Nuvarande riktlinjer för fri höjd övergång- och cykelbanor och körbanor verkar därför inte vara tillräckliga för att förhindra skuggningseffekterav träd nattetid då den fria höjden bör vara åtminstone lika hög som stolphöjden för att undvikaatt trädintrång orsakar ljusbortfall., Trees and vegetation in the street environment are important components of urban areas and they increase the environmental quality in cities. The purpose of this study was to examine the influence of trees on shade effects (illuminance and spectral distribution) in pedestrian and bicycle paths by quantifying the reduction of streetlight caused by tree intrusion in order to give recommendations for the management and maintenance of trees in the street environment. Measurements of the shading were tree intrusion and tree area as well as changes in R/FR. R/FR is a measurement on how shade from vegetation affects the spectral distribution. The results show that any type of intruding vegetation into the sidewalk area has a potential blocking effect on the illuminance and that the effect increased the more the trees are infringing. Tree shadow caused the illuminance to drop between 27-77%. Current guidelines for free height above pedestrian zones, bicycle roads and driving lanes are consequently not high enough to prevent shade effects by trees. The free height of vegetation and trees should be as high as the lighting pole in order to avoid light reductions due to tree intrusion.

Den här rapporten är en kunskapssammanställning och slutrapport inom projektet ”Cykelvägars standard” med syfte att definiera vad som kännetecknar en attraktiv cykelväg ur ett drift- och underhållsperspektiv och öka kunskapen om hur en cykelväg ska skötas för att få fler att cykla mer. Rapporten bygger på litteraturstudier och egna studier bestående av intervjuer med kommunala tjänstemän, fokusgrupper med cyklister samt utveckling och test av en metod för jämnhetsmätning på cykelvägar. En hög drift- och underhållsstandard på cykelvägnätet har betydelse för statusen på cykeln som transportmedel och välskötta cykelvägar är något som kan få fler att cykla mer. Drygt 40 % av cyklisternas singelolyckor kan relateras till drift och underhåll och singelolyckorna utgör mer än 70 % av alla cykelolyckor. Det är framförallt halkbekämpningen som är viktig för cyklisternas säkerhet. För framkomligheten är snöröjningen den driftåtgärd som har störst betydelse. En ojämn beläggning, rullgrus och glaskross resulterar också i olyckor men har främst betydelse för cyklisters komfort och förlänger derasrestid.Ursprunget till de riktlinjer och standardkrav som gäller för drift och underhåll av cykelvägar är vanligtvis okänt och baseras snarare på erfarenheter och praxis än på effektsamband. Ofta är det standardkraven för biltrafiken som varit utgångspunkten och budgeten istället för cyklisternas behov som styrt nivåerna i standardkraven. Det tycks också vara en skillnad mellan den standard som cyklisterna upplever och den som väghållarna säger sig erbjuda., This is the final report within the research project "Service levels of cycleways" with the purpose of finding the characteristics of an attractive cycleway, and specifying how to maintain cycleways in order to promote cycling. The report is based on literature reviews and summarizes also the studies conducted in the project including interviews with employees in Swedish municipalities, focus group studies with cyclists, as well as test and evaluation of a method for measuring the surface evenness of cycle paths. The maintenance service level of cycleways is important in order to raise the status of the bicycle as a mode of transport. In Sweden more than 70% of bicycle accidents are single vehicle accidents and 40% of those are maintenance related. Skid control is the most important maintenance measure for the safety of cyclists, while snow clearance is crucial for travel time and accessibility. Surface unevenness as well as grit, broken glass, etc. also affect the safety of cyclists, but are more crucial for their comfort and travel time. Requirements and recommendations are based on experience and common knowledge rather than on the effects for cyclists, and it is usually the requirements for roadways as well as budget restraints, that set the limits. In consequence, there is a difference in the maintenance service level perceived by cyclist compared to the one declared by the road administrators.

Tillståndsbedömning av cykelvägar ger ett viktigt underlag för planering och prioritering av förbättringsåtgärder. För att främja cykling behöver mätmetoderna utgå ifrån cyklisternas upplevelse och inte enbart beskriva cykelvägens tekniska kondition, vilket de flesta av dagens metoder gör. Med ett objektivt tillståndsmått kan sambanden mellan åtgärder och effekter beskrivas och det möjliggör mätbara funktionskrav som utgår ifrån cyklisterna. För cyklisternas åkkvalitet är det sannolikt cykelvägens jämnhet som har störst betydelse. I den här studien har en metod för att mäta jämnheten på cykelvägar testats och utvärderats. Metoden bygger på lasermätning av cykelvägens längsprofil. Ett flertal mätningar gjordes på olika cykelvägar i Malmö. För att koppla mätningarna till en cyklists upplevda åkkvalitet, fick cyklister bedöma hur de upplevde vägytan på några teststräckor av varierande standard. Det var en stor individuell skillnad i cyklisternas bedömning, men det gick ändå att utifrån bedömningen skilja de olika sträckorna åt. För att beskriva cykelvägens jämnhet utifrån uppmätt längsprofil valdes en rätskenemodell. Analyser visade att en 0,5 meters rätskena gav bäst korrelation med cyklisternas bedömning. Begränsningar i mätmetoden innebar att endast ojämnheter med våglängder från ca 20 till 50 cm betraktades. Troligtvis har även mer kortvågiga ojämnheter en stor betydelse för cyklistens åkkvalitet, vilket innebär att också makro- och megatextur bör mätas., Condition assessment of cycle paths is important for planning and prioritising maintenance measures. In order to promote cycling the assessment methods need to be related to cyclists' needs and not only to the technical condition of the cycle path. Objective measuring methods are essential in order for measurable performance requirements to be specified regarding the needs of the cyclists. For the riding comfort of cyclists, the surface evenness of the cycle paths is probably the parameter that has the greatest importance. In this study, a method for measuring the surface evenness of cycle paths has been tested and evaluated. The method is based on measurement of the cycle path's longitudinal profile using laser sensors. Several measurements were made on cycle paths in Malmö. In order to associate the measurements with the riding quality perceived by cyclists, cyclists were asked to assess their impression of the surface of some test sections of variable quality. There were large individual differences in the assessments of the cyclists, but it was nonetheless possible to make a distinction between assessments of the different sections. In order to describe surface evenness a straight edge model was used. Analyses showed that 0.5 m was the length of the straight edge that yielded the best correlation between measured value and the assessment of the cyclists. Because of the limitations in the measuring method used, only unevenness with wavelengths varying from approximately 20 to 50 cm were assessed. It is probable that unevenness of smaller wavelength also have great significance for the cyclists' riding quality, which implies that macro and mega textures should also be measured.

I denna studie utvecklas och tillämpas metodiken för före/efter studier för att skatta effekten på cyklisters säkerhet av att höja upp cykelöverfarter 3-12 cm över körbanenivån. Fem ombyggda korsningar av varierande utförande studerades. Motriktad cykeltrafik mot tillåten riktning var inte särskilt vanligt. Cykelflödet mättes före och efter, vilket visar att de nybyggda cykellederna attraherade 50 procent mer cyklister. Skattning av riskförändringen gjordes med tre metoder, enligt enkäter med cyklister och experter samt enligt en kvantitativ expertmodell. De tre metoderna gav smastämmiga resultat, säkerheten för cyklisterna hade förbättrats med 30 - 50 procent., QC 20100616