Search

To reach the goal of the Paris Agreement, the reduction of greenhouse gas emissions (GHG)is becoming one of the most pressing issues in the world today. Unlike most other sectors, thestainless steel industry has a significantly higher burden from upstream emissions comparedto operational emissions. The main contributing source of these upstream emissions instainless steelmaking is the use of alloy materials (Mo, Ni, Cr, etc.), accounting forapproximately 70% of the total stainless steel’s CO2 emissions. The thesis provides insights into the decarbonisation of stainless steelmaking through alloy solutions. In order to producea sustainable stainless steel product of high quality, it is necessary to establish decarbonisationstrategies using an interactive optimization framework that considers material, process, andquality factors. First, this is to select low-carbon footprint alloys, which helps to reduce the overall upstreamemissions of the stainless steel production process. In Part I-Material Selection Optimization,the production of FeMo, Ni alloy, and HC FeCr has been assessed through LCA based energyand GHG emissions. The inventory data is calculated by using a static thermodynamic modelbased on mass and energy conservation. The results reveal the following low-carbon alloyoptions: 1) FeMo produced as a co-product from copper mine; 2) nickel metal processed withsulfide ore using a flash smelting process and 3) HC FeCr produced using a closed submergedarc furnace with preheating. The next step is to set up a reliable process model to predict the desired alloy content forprocess optimization. This enables a reduction of the waste, GHG emissions and productioncosts. Nitrogen, as an important alloy element in stainless steel, is normally added by injectingnitrogen gas into the AOD process. In Part II-Process Parameter Optimization, a timedependent thermodynamic model, TimeAOD3TM, was proposed to predict the dissolvednitrogen content in the bath. The model provides goo, För att uppnå målet i Parisavtalet så är minskningen av växthusgasutsläpp en av de mestakuta frågorna i världen idag att hantera. Till skillnad från andra sektorer så har rostfriastålindustrin en betydligt högre börda från indirekta utsläpp än direkta utsläpp. Den störstabidragande källan till dessa uppströmsutsläpp vid tillverkning av rostfritt stål äranvändningen av legeringsmaterial (Mo, Ni, Cr, etc.), vilka står för cirka 70% av det totalarostfria stålets CO2-utsläpp. Avhandlingen ger insikter om möjligheten att reducera utsläppavkoldioxid, sk. avkarbonisiering, vid tillverkning av rostfritt stål genom val avlegeringslösningar. För att producera en hållbar rostfri stålprodukt av hög kvalitet är detnödvändigt att etablera avkarboniseringsstrategier med hjälp av ett interaktivtoptimeringsramverk som tar hänsyn till material-, process- och kvalitetsfaktorer. Det är viktigt att först välja legeringar med låga utsläpp av CO2, vilket hjälper till att minskade indirekta utsläppen från den rostfria stålproduktionsprocessen. I del I -Materialvalsoptimering har produktionen av FeMo, Ni-legering och HC FeCr utvärderatsgenom att studera LCA-baserad energi och GHG-utsläpp. Inventeringsdata beräknas genomen statisk termodynamisk processmodell, baserad på mass- och energibalanser. Resultatenföreslår följande alternativ för val av legeringar som leder till låga utsläpp: 1) FeMoproducerat som en biprodukt från koppargruvor; 2) nickelmetall bearbetad med sulfidmalmi en flash smältning process och 3) HC FeCr producerad i en sluten submerged-ljusbågsugninklusive med användande av föruppvärmning. Nästa steg är att upprätta en pålitlig processmodell för att förutsäga önskat legeringsinnehållför att optimera processen. Detta möjliggör minskningar av avfall, växthusgasutsläpp ochproduktionskostnader. Kväve, som är ett viktigt legeringselement i rostfritt stål, tillsättsnormalt genom att blåsa in kvävgas i AOD-processen. I del II - Optimering avprocessparametrar föreslogs en tidsberoend

To reach the goal of the Paris Agreement, the reduction of greenhouse gas emissions (GHG)is becoming one of the most pressing issues in the world today. Unlike most other sectors, thestainless steel industry has a significantly higher burden from upstream emissions comparedto operational emissions. The main contributing source of these upstream emissions instainless steelmaking is the use of alloy materials (Mo, Ni, Cr, etc.), accounting forapproximately 70% of the total stainless steel’s CO2 emissions. The thesis provides insights into the decarbonisation of stainless steelmaking through alloy solutions. In order to producea sustainable stainless steel product of high quality, it is necessary to establish decarbonisationstrategies using an interactive optimization framework that considers material, process, andquality factors. First, this is to select low-carbon footprint alloys, which helps to reduce the overall upstreamemissions of the stainless steel production process. In Part I-Material Selection Optimization,the production of FeMo, Ni alloy, and HC FeCr has been assessed through LCA based energyand GHG emissions. The inventory data is calculated by using a static thermodynamic modelbased on mass and energy conservation. The results reveal the following low-carbon alloyoptions: 1) FeMo produced as a co-product from copper mine; 2) nickel metal processed withsulfide ore using a flash smelting process and 3) HC FeCr produced using a closed submergedarc furnace with preheating. The next step is to set up a reliable process model to predict the desired alloy content forprocess optimization. This enables a reduction of the waste, GHG emissions and productioncosts. Nitrogen, as an important alloy element in stainless steel, is normally added by injectingnitrogen gas into the AOD process. In Part II-Process Parameter Optimization, a timedependent thermodynamic model, TimeAOD3TM, was proposed to predict the dissolvednitrogen content in the bath. The model provides goo, För att uppnå målet i Parisavtalet så är minskningen av växthusgasutsläpp en av de mestakuta frågorna i världen idag att hantera. Till skillnad från andra sektorer så har rostfriastålindustrin en betydligt högre börda från indirekta utsläpp än direkta utsläpp. Den störstabidragande källan till dessa uppströmsutsläpp vid tillverkning av rostfritt stål äranvändningen av legeringsmaterial (Mo, Ni, Cr, etc.), vilka står för cirka 70% av det totalarostfria stålets CO2-utsläpp. Avhandlingen ger insikter om möjligheten att reducera utsläppavkoldioxid, sk. avkarbonisiering, vid tillverkning av rostfritt stål genom val avlegeringslösningar. För att producera en hållbar rostfri stålprodukt av hög kvalitet är detnödvändigt att etablera avkarboniseringsstrategier med hjälp av ett interaktivtoptimeringsramverk som tar hänsyn till material-, process- och kvalitetsfaktorer. Det är viktigt att först välja legeringar med låga utsläpp av CO2, vilket hjälper till att minskade indirekta utsläppen från den rostfria stålproduktionsprocessen. I del I -Materialvalsoptimering har produktionen av FeMo, Ni-legering och HC FeCr utvärderatsgenom att studera LCA-baserad energi och GHG-utsläpp. Inventeringsdata beräknas genomen statisk termodynamisk processmodell, baserad på mass- och energibalanser. Resultatenföreslår följande alternativ för val av legeringar som leder till låga utsläpp: 1) FeMoproducerat som en biprodukt från koppargruvor; 2) nickelmetall bearbetad med sulfidmalmi en flash smältning process och 3) HC FeCr producerad i en sluten submerged-ljusbågsugninklusive med användande av föruppvärmning. Nästa steg är att upprätta en pålitlig processmodell för att förutsäga önskat legeringsinnehållför att optimera processen. Detta möjliggör minskningar av avfall, växthusgasutsläpp ochproduktionskostnader. Kväve, som är ett viktigt legeringselement i rostfritt stål, tillsättsnormalt genom att blåsa in kvävgas i AOD-processen. I del II - Optimering avprocessparametrar föreslogs en tidsberoend

To reach the goal of the Paris Agreement, the reduction of greenhouse gas emissions (GHG)is becoming one of the most pressing issues in the world today. Unlike most other sectors, thestainless steel industry has a significantly higher burden from upstream emissions comparedto operational emissions. The main contributing source of these upstream emissions instainless steelmaking is the use of alloy materials (Mo, Ni, Cr, etc.), accounting forapproximately 70% of the total stainless steel’s CO2 emissions. The thesis provides insights into the decarbonisation of stainless steelmaking through alloy solutions. In order to producea sustainable stainless steel product of high quality, it is necessary to establish decarbonisationstrategies using an interactive optimization framework that considers material, process, andquality factors. First, this is to select low-carbon footprint alloys, which helps to reduce the overall upstreamemissions of the stainless steel production process. In Part I-Material Selection Optimization,the production of FeMo, Ni alloy, and HC FeCr has been assessed through LCA based energyand GHG emissions. The inventory data is calculated by using a static thermodynamic modelbased on mass and energy conservation. The results reveal the following low-carbon alloyoptions: 1) FeMo produced as a co-product from copper mine; 2) nickel metal processed withsulfide ore using a flash smelting process and 3) HC FeCr produced using a closed submergedarc furnace with preheating. The next step is to set up a reliable process model to predict the desired alloy content forprocess optimization. This enables a reduction of the waste, GHG emissions and productioncosts. Nitrogen, as an important alloy element in stainless steel, is normally added by injectingnitrogen gas into the AOD process. In Part II-Process Parameter Optimization, a timedependent thermodynamic model, TimeAOD3TM, was proposed to predict the dissolvednitrogen content in the bath. The model provides goo, För att uppnå målet i Parisavtalet så är minskningen av växthusgasutsläpp en av de mestakuta frågorna i världen idag att hantera. Till skillnad från andra sektorer så har rostfriastålindustrin en betydligt högre börda från indirekta utsläpp än direkta utsläpp. Den störstabidragande källan till dessa uppströmsutsläpp vid tillverkning av rostfritt stål äranvändningen av legeringsmaterial (Mo, Ni, Cr, etc.), vilka står för cirka 70% av det totalarostfria stålets CO2-utsläpp. Avhandlingen ger insikter om möjligheten att reducera utsläppavkoldioxid, sk. avkarbonisiering, vid tillverkning av rostfritt stål genom val avlegeringslösningar. För att producera en hållbar rostfri stålprodukt av hög kvalitet är detnödvändigt att etablera avkarboniseringsstrategier med hjälp av ett interaktivtoptimeringsramverk som tar hänsyn till material-, process- och kvalitetsfaktorer. Det är viktigt att först välja legeringar med låga utsläpp av CO2, vilket hjälper till att minskade indirekta utsläppen från den rostfria stålproduktionsprocessen. I del I -Materialvalsoptimering har produktionen av FeMo, Ni-legering och HC FeCr utvärderatsgenom att studera LCA-baserad energi och GHG-utsläpp. Inventeringsdata beräknas genomen statisk termodynamisk processmodell, baserad på mass- och energibalanser. Resultatenföreslår följande alternativ för val av legeringar som leder till låga utsläpp: 1) FeMoproducerat som en biprodukt från koppargruvor; 2) nickelmetall bearbetad med sulfidmalmi en flash smältning process och 3) HC FeCr producerad i en sluten submerged-ljusbågsugninklusive med användande av föruppvärmning. Nästa steg är att upprätta en pålitlig processmodell för att förutsäga önskat legeringsinnehållför att optimera processen. Detta möjliggör minskningar av avfall, växthusgasutsläpp ochproduktionskostnader. Kväve, som är ett viktigt legeringselement i rostfritt stål, tillsättsnormalt genom att blåsa in kvävgas i AOD-processen. I del II - Optimering avprocessparametrar föreslogs en tidsberoend

To reach the goal of the Paris Agreement, the reduction of greenhouse gas emissions (GHG)is becoming one of the most pressing issues in the world today. Unlike most other sectors, thestainless steel industry has a significantly higher burden from upstream emissions comparedto operational emissions. The main contributing source of these upstream emissions instainless steelmaking is the use of alloy materials (Mo, Ni, Cr, etc.), accounting forapproximately 70% of the total stainless steel’s CO2 emissions. The thesis provides insights into the decarbonisation of stainless steelmaking through alloy solutions. In order to producea sustainable stainless steel product of high quality, it is necessary to establish decarbonisationstrategies using an interactive optimization framework that considers material, process, andquality factors. First, this is to select low-carbon footprint alloys, which helps to reduce the overall upstreamemissions of the stainless steel production process. In Part I-Material Selection Optimization,the production of FeMo, Ni alloy, and HC FeCr has been assessed through LCA based energyand GHG emissions. The inventory data is calculated by using a static thermodynamic modelbased on mass and energy conservation. The results reveal the following low-carbon alloyoptions: 1) FeMo produced as a co-product from copper mine; 2) nickel metal processed withsulfide ore using a flash smelting process and 3) HC FeCr produced using a closed submergedarc furnace with preheating. The next step is to set up a reliable process model to predict the desired alloy content forprocess optimization. This enables a reduction of the waste, GHG emissions and productioncosts. Nitrogen, as an important alloy element in stainless steel, is normally added by injectingnitrogen gas into the AOD process. In Part II-Process Parameter Optimization, a timedependent thermodynamic model, TimeAOD3TM, was proposed to predict the dissolvednitrogen content in the bath. The model provides goo, För att uppnå målet i Parisavtalet så är minskningen av växthusgasutsläpp en av de mestakuta frågorna i världen idag att hantera. Till skillnad från andra sektorer så har rostfriastålindustrin en betydligt högre börda från indirekta utsläpp än direkta utsläpp. Den störstabidragande källan till dessa uppströmsutsläpp vid tillverkning av rostfritt stål äranvändningen av legeringsmaterial (Mo, Ni, Cr, etc.), vilka står för cirka 70% av det totalarostfria stålets CO2-utsläpp. Avhandlingen ger insikter om möjligheten att reducera utsläppavkoldioxid, sk. avkarbonisiering, vid tillverkning av rostfritt stål genom val avlegeringslösningar. För att producera en hållbar rostfri stålprodukt av hög kvalitet är detnödvändigt att etablera avkarboniseringsstrategier med hjälp av ett interaktivtoptimeringsramverk som tar hänsyn till material-, process- och kvalitetsfaktorer. Det är viktigt att först välja legeringar med låga utsläpp av CO2, vilket hjälper till att minskade indirekta utsläppen från den rostfria stålproduktionsprocessen. I del I -Materialvalsoptimering har produktionen av FeMo, Ni-legering och HC FeCr utvärderatsgenom att studera LCA-baserad energi och GHG-utsläpp. Inventeringsdata beräknas genomen statisk termodynamisk processmodell, baserad på mass- och energibalanser. Resultatenföreslår följande alternativ för val av legeringar som leder till låga utsläpp: 1) FeMoproducerat som en biprodukt från koppargruvor; 2) nickelmetall bearbetad med sulfidmalmi en flash smältning process och 3) HC FeCr producerad i en sluten submerged-ljusbågsugninklusive med användande av föruppvärmning. Nästa steg är att upprätta en pålitlig processmodell för att förutsäga önskat legeringsinnehållför att optimera processen. Detta möjliggör minskningar av avfall, växthusgasutsläpp ochproduktionskostnader. Kväve, som är ett viktigt legeringselement i rostfritt stål, tillsättsnormalt genom att blåsa in kvävgas i AOD-processen. I del II - Optimering avprocessparametrar föreslogs en tidsberoend

Fritidshemmens miljöer har under en lång tid kännetecknats av stora variationer, ojämlika förutsättningar och bristande funktionalitet enligt forskning och rapporter. Kunskap om fritidshemmens lokaler och materiella miljö och dess relationer till verksamhetens kvalitet, är av avgörande betydelse för att kunna bedöma vilka förutsättningar som krävs för att kunna fullgöra uppdraget att erbjuda en likvärdig och kvalitativ verksamhet. Syftet med denna studie är därför att beskriva, tolka och analysera forskning om lokaler och materiella resurser i relation till verksamhetens kvalitet i fritidshem. Studien karaktäriseras av en integrativ och systematisk forskningsbaserad litteraturöversikt som kombinerar resultat från olika forskningstraditioner, inklusive kvalitativa och kvantitativa studier. Studiens resultat presenteras i två huvudteman: Fysisk lärmiljö i fritidshem och Kvalitetsaspekter i relation till fysisk lärmiljö i fritidshem. De övergripande slutsaserna är att underdimensionering av lokaler och brister i funktionalitet påverkar fritidshemsverksamhetens kvalitet negativt på flera olika sätt. Konsekvenserna omfattar bland annat trängsel och höga ljusnivåer, en hårdare strukturering av verksamheten, en ökad styrning av eleverna samt begränsningar i den fritidshemsdidaktiska förutsättningarna. Det faktum att ojämlika förhållanden mellan olika fritidshems konstaterats under en lång tid tyder på att huvudmännen kan behöva tydligare riktlinjer för utformning och funktionalitet av fritidshemmens lokaler.

Syftet med HCT för järnväg/Gröna Godståget är att ta fram ett program för att utveckla effektivare transportsystem där järnvägen ingår som ett kapacitetsstarkt transportmedel med hög kvalitet. Det ska bidra till att förbättra näringslivets transportmöjligheter och att kunderna kommer i högre utsträckning kommer att välja järnväg och intermodala transporter. Eftersom järnväg har låg energiförbrukning och utsläpp per transporterad enhet och dessa kan minska ytterligare bidrar detta till att minska energiförbrukning och utsläpp både från järnvägen och från transportsystemet som helhet. Ökad kapacitet leder också ofta till minskad kostnad per transporterad enhet. När det gäller godstransportsystemet så har det tekniskt sett hela tiden haft en inkrementell utveckling. Mycket av dagens godstågsystem och teknik bygger på ett normalt lok på 3-4 MW, i Sverige Rc-lok som kom 1967. Det innebär tåg på ca 1500 bruttoton och en tåglängd på 630 meter. Moderna lok har idag en dragkraft på 5-6 MW och skulle kunna dra upp till 2500 ton per lok. 835m långa tåg körs redan i dag från Hamburg till Köpenhamn och i USA är 3000 m långa godståg vanliga. Sverige har varit föregångare med högre axellast och en hög och bred lastprofil men detta är inte utnyttjat fullt ut ännu. Det finns således en stor potential att utveckla godstransportsystemet successivt genom att ”lasta mer last på vagnen och ha fler vagnar i tåget”. Men det krävs ett målmedvetet arbete med utveckling av fordon och infrastruktur. Vilken standard vill vi ha 2030-2050 – det bestämmer vi nu - det tar ca 40-50 år för att nå en ny standard. För att bestämma denna standard på krävs ett systemperspektiv på järnvägen där teknik och ekonomi går hand i hand. En del av dessa frågor kan besvaras genom forskning, utveckling och demonstration. För kombitrafik krävs, om den ska kunna utnyttjas till sin fulla potential, ett systemskifte. Det behövs ett system för horisontell överföring av enhetslaster så att de kan omlastas under kontaktl, The purpose of HCT for the railways/Gröna Godståget (Green Freight Train) is to draw up a programme to develop more efficient transport systems where the railway constitutes a high-capacity transport mode of high quality. It contributes to improving trade and industry’s transportation possibilities and to customers choosing the railway and intermodal transport to a greater extent. Since the railway has low energy consumption and emissions per transported unit and these can also be reduced further, this contributes to a reduction in energy consumption and emissions both from the railway itself and from the transport system as a whole. Greater capacity also often leads to lower cost per transported unit. As regards the freight transportation system, development has technically speaking always been incremental. Much of today’s freight train system and technology is based on a normal 3-4 MW locomotive, in Sweden the Rc locomotive that was introduced in 1968. This means trains of approximately 1,500 gross tonnes and a length of 630 metres. Modern locomotives have a tractive power of 5-6 MW and can haul up to 2,500 tonnes per locomotive. Trains of 835 metres in length are already today in operation between Hamburg and Copenhagen and in the USA trains 3,000 metres long are common. Sweden has been a pioneer with higher axle loads and a high, broad load gauge but this has yet to be fully exploited. Great potential thus exists to develop the freight transportation system successively with “loading more freight on the wagons and have more wagons in the train”.But a purposeful effort is needed to develop both vehicles and infrastructure. What standard do we want to have by 2030-2050? This we have to decide today as it takes 40-50 years to establish a new standard. In order to determine this standard we need a system perspective of the railways where technology and economy go hand in hand. Some of these questions can be answered through research, development and demonstration., QC 20150417

Syftet med HCT för järnväg/Gröna Godståget är att ta fram ett program för att utveckla effektivare transportsystem där järnvägen ingår som ett kapacitetsstarkt transportmedel med hög kvalitet. Det ska bidra till att förbättra näringslivets transportmöjligheter och att kunderna kommer i högre utsträckning kommer att välja järnväg och intermodala transporter. Eftersom järnväg har låg energiförbrukning och utsläpp per transporterad enhet och dessa kan minska ytterligare bidrar detta till att minska energiförbrukning och utsläpp både från järnvägen och från transportsystemet som helhet. Ökad kapacitet leder också ofta till minskad kostnad per transporterad enhet. När det gäller godstransportsystemet så har det tekniskt sett hela tiden haft en inkrementell utveckling. Mycket av dagens godstågsystem och teknik bygger på ett normalt lok på 3-4 MW, i Sverige Rc-lok som kom 1967. Det innebär tåg på ca 1500 bruttoton och en tåglängd på 630 meter. Moderna lok har idag en dragkraft på 5-6 MW och skulle kunna dra upp till 2500 ton per lok. 835m långa tåg körs redan i dag från Hamburg till Köpenhamn och i USA är 3000 m långa godståg vanliga. Sverige har varit föregångare med högre axellast och en hög och bred lastprofil men detta är inte utnyttjat fullt ut ännu. Det finns således en stor potential att utveckla godstransportsystemet successivt genom att ”lasta mer last på vagnen och ha fler vagnar i tåget”. Men det krävs ett målmedvetet arbete med utveckling av fordon och infrastruktur. Vilken standard vill vi ha 2030-2050 – det bestämmer vi nu - det tar ca 40-50 år för att nå en ny standard. För att bestämma denna standard på krävs ett systemperspektiv på järnvägen där teknik och ekonomi går hand i hand. En del av dessa frågor kan besvaras genom forskning, utveckling och demonstration. För kombitrafik krävs, om den ska kunna utnyttjas till sin fulla potential, ett systemskifte. Det behövs ett system för horisontell överföring av enhetslaster så att de kan omlastas under kontaktl, The purpose of HCT for the railways/Gröna Godståget (Green Freight Train) is to draw up a programme to develop more efficient transport systems where the railway constitutes a high-capacity transport mode of high quality. It contributes to improving trade and industry’s transportation possibilities and to customers choosing the railway and intermodal transport to a greater extent. Since the railway has low energy consumption and emissions per transported unit and these can also be reduced further, this contributes to a reduction in energy consumption and emissions both from the railway itself and from the transport system as a whole. Greater capacity also often leads to lower cost per transported unit. As regards the freight transportation system, development has technically speaking always been incremental. Much of today’s freight train system and technology is based on a normal 3-4 MW locomotive, in Sweden the Rc locomotive that was introduced in 1968. This means trains of approximately 1,500 gross tonnes and a length of 630 metres. Modern locomotives have a tractive power of 5-6 MW and can haul up to 2,500 tonnes per locomotive. Trains of 835 metres in length are already today in operation between Hamburg and Copenhagen and in the USA trains 3,000 metres long are common. Sweden has been a pioneer with higher axle loads and a high, broad load gauge but this has yet to be fully exploited. Great potential thus exists to develop the freight transportation system successively with “loading more freight on the wagons and have more wagons in the train”.But a purposeful effort is needed to develop both vehicles and infrastructure. What standard do we want to have by 2030-2050? This we have to decide today as it takes 40-50 years to establish a new standard. In order to determine this standard we need a system perspective of the railways where technology and economy go hand in hand. Some of these questions can be answered through research, development and demonstration., QC 20150417

Syftet med HCT för järnväg/Gröna Godståget är att ta fram ett program för att utveckla effektivare transportsystem där järnvägen ingår som ett kapacitetsstarkt transportmedel med hög kvalitet. Det ska bidra till att förbättra näringslivets transportmöjligheter och att kunderna kommer i högre utsträckning kommer att välja järnväg och intermodala transporter. Eftersom järnväg har låg energiförbrukning och utsläpp per transporterad enhet och dessa kan minska ytterligare bidrar detta till att minska energiförbrukning och utsläpp både från järnvägen och från transportsystemet som helhet. Ökad kapacitet leder också ofta till minskad kostnad per transporterad enhet. När det gäller godstransportsystemet så har det tekniskt sett hela tiden haft en inkrementell utveckling. Mycket av dagens godstågsystem och teknik bygger på ett normalt lok på 3-4 MW, i Sverige Rc-lok som kom 1967. Det innebär tåg på ca 1500 bruttoton och en tåglängd på 630 meter. Moderna lok har idag en dragkraft på 5-6 MW och skulle kunna dra upp till 2500 ton per lok. 835m långa tåg körs redan i dag från Hamburg till Köpenhamn och i USA är 3000 m långa godståg vanliga. Sverige har varit föregångare med högre axellast och en hög och bred lastprofil men detta är inte utnyttjat fullt ut ännu. Det finns således en stor potential att utveckla godstransportsystemet successivt genom att ”lasta mer last på vagnen och ha fler vagnar i tåget”. Men det krävs ett målmedvetet arbete med utveckling av fordon och infrastruktur. Vilken standard vill vi ha 2030-2050 – det bestämmer vi nu - det tar ca 40-50 år för att nå en ny standard. För att bestämma denna standard på krävs ett systemperspektiv på järnvägen där teknik och ekonomi går hand i hand. En del av dessa frågor kan besvaras genom forskning, utveckling och demonstration. För kombitrafik krävs, om den ska kunna utnyttjas till sin fulla potential, ett systemskifte. Det behövs ett system för horisontell överföring av enhetslaster så att de kan omlastas under kontaktl, The purpose of HCT for the railways/Gröna Godståget (Green Freight Train) is to draw up a programme to develop more efficient transport systems where the railway constitutes a high-capacity transport mode of high quality. It contributes to improving trade and industry’s transportation possibilities and to customers choosing the railway and intermodal transport to a greater extent. Since the railway has low energy consumption and emissions per transported unit and these can also be reduced further, this contributes to a reduction in energy consumption and emissions both from the railway itself and from the transport system as a whole. Greater capacity also often leads to lower cost per transported unit. As regards the freight transportation system, development has technically speaking always been incremental. Much of today’s freight train system and technology is based on a normal 3-4 MW locomotive, in Sweden the Rc locomotive that was introduced in 1968. This means trains of approximately 1,500 gross tonnes and a length of 630 metres. Modern locomotives have a tractive power of 5-6 MW and can haul up to 2,500 tonnes per locomotive. Trains of 835 metres in length are already today in operation between Hamburg and Copenhagen and in the USA trains 3,000 metres long are common. Sweden has been a pioneer with higher axle loads and a high, broad load gauge but this has yet to be fully exploited. Great potential thus exists to develop the freight transportation system successively with “loading more freight on the wagons and have more wagons in the train”.But a purposeful effort is needed to develop both vehicles and infrastructure. What standard do we want to have by 2030-2050? This we have to decide today as it takes 40-50 years to establish a new standard. In order to determine this standard we need a system perspective of the railways where technology and economy go hand in hand. Some of these questions can be answered through research, development and demonstration., QC 20150417

Syftet med HCT för järnväg/Gröna Godståget är att ta fram ett program för att utveckla effektivare transportsystem där järnvägen ingår som ett kapacitetsstarkt transportmedel med hög kvalitet. Det ska bidra till att förbättra näringslivets transportmöjligheter och att kunderna kommer i högre utsträckning kommer att välja järnväg och intermodala transporter. Eftersom järnväg har låg energiförbrukning och utsläpp per transporterad enhet och dessa kan minska ytterligare bidrar detta till att minska energiförbrukning och utsläpp både från järnvägen och från transportsystemet som helhet. Ökad kapacitet leder också ofta till minskad kostnad per transporterad enhet. När det gäller godstransportsystemet så har det tekniskt sett hela tiden haft en inkrementell utveckling. Mycket av dagens godstågsystem och teknik bygger på ett normalt lok på 3-4 MW, i Sverige Rc-lok som kom 1967. Det innebär tåg på ca 1500 bruttoton och en tåglängd på 630 meter. Moderna lok har idag en dragkraft på 5-6 MW och skulle kunna dra upp till 2500 ton per lok. 835m långa tåg körs redan i dag från Hamburg till Köpenhamn och i USA är 3000 m långa godståg vanliga. Sverige har varit föregångare med högre axellast och en hög och bred lastprofil men detta är inte utnyttjat fullt ut ännu. Det finns således en stor potential att utveckla godstransportsystemet successivt genom att ”lasta mer last på vagnen och ha fler vagnar i tåget”. Men det krävs ett målmedvetet arbete med utveckling av fordon och infrastruktur. Vilken standard vill vi ha 2030-2050 – det bestämmer vi nu - det tar ca 40-50 år för att nå en ny standard. För att bestämma denna standard på krävs ett systemperspektiv på järnvägen där teknik och ekonomi går hand i hand. En del av dessa frågor kan besvaras genom forskning, utveckling och demonstration. För kombitrafik krävs, om den ska kunna utnyttjas till sin fulla potential, ett systemskifte. Det behövs ett system för horisontell överföring av enhetslaster så att de kan omlastas under kontaktl, The purpose of HCT for the railways/Gröna Godståget (Green Freight Train) is to draw up a programme to develop more efficient transport systems where the railway constitutes a high-capacity transport mode of high quality. It contributes to improving trade and industry’s transportation possibilities and to customers choosing the railway and intermodal transport to a greater extent. Since the railway has low energy consumption and emissions per transported unit and these can also be reduced further, this contributes to a reduction in energy consumption and emissions both from the railway itself and from the transport system as a whole. Greater capacity also often leads to lower cost per transported unit. As regards the freight transportation system, development has technically speaking always been incremental. Much of today’s freight train system and technology is based on a normal 3-4 MW locomotive, in Sweden the Rc locomotive that was introduced in 1968. This means trains of approximately 1,500 gross tonnes and a length of 630 metres. Modern locomotives have a tractive power of 5-6 MW and can haul up to 2,500 tonnes per locomotive. Trains of 835 metres in length are already today in operation between Hamburg and Copenhagen and in the USA trains 3,000 metres long are common. Sweden has been a pioneer with higher axle loads and a high, broad load gauge but this has yet to be fully exploited. Great potential thus exists to develop the freight transportation system successively with “loading more freight on the wagons and have more wagons in the train”.But a purposeful effort is needed to develop both vehicles and infrastructure. What standard do we want to have by 2030-2050? This we have to decide today as it takes 40-50 years to establish a new standard. In order to determine this standard we need a system perspective of the railways where technology and economy go hand in hand. Some of these questions can be answered through research, development and demonstration., QC 20150417

QC 20130224

QC 20130224

QC 20130224

QC 20130224

QC 20130224

Att arbeta som barnavårdsutredare inom kommunernas socialtjänst innebar, för ett par decennier sedan, en karriär för socionomer, men är numera ett ingångs- och genomgångsyrke. Samtidigt har kraven på kvalitet i arbetet ökat. Hög personalomsättning innebär, att personalen inte hinner utveckla den yrkeskompetens som krävs. I detta antologibidrag analyseras vilka förändringar som lett fram till den nuvarande situationen, vilka tolkningsmisstag som kan göras om dessa omständigheter inte uppmärksammas och hur ansvariga förvaltningar och arbetsledare behöver agera för att bryta en negativ dynamik. Analysen bygger på en studie av åtta kommuners gemensamma ansträngningar att förstå problematiken och att implementera ett arbetsmiljö- och kompetensprogram., Beeing child protection officer in Swedish municipalities was - a couple of decades ago - a professional career. Today it's an entry and in-between occupation in social work. The demand on quality has grown. High turn-over rates mean too short periods of experience for members of staff to capture good enough professional competence. In the text this change is analysed as are the risks of cognitive failures when the context of change is not understood. How can the organizers act responsively in relation to the complex situation? The empirical material used is collected in eight municipalities with a joint interest to invest in understanding and acting on the problem by implementing a work-condition- and competenceprogramme., Kompetensuppbyggnad i social barnavård

Antalet studenter på nätbaserade utbildningar har vid Umeå universitet tredubblats de senaste fem åren. Parallellt med detta ökar IKT-inslag markant på campusbaserade utbildningar. Att IKT påverkar utbildningars utformning och lärandets förutsättningar är tydligt men hur bedömer vi god kvalitet i nätbaserad undervisning i högre utbildning? I sin rapport, E-learning quality. Aspects and criteria for evaluation of e-learning in higher education, (2008) har Högskoleverket (HSV) presenterat en modell för utvärdering av kvalitet i e-lärandet. Modellen består av tio kvalitetsaspekter som HSV menar är centrala vid bedömning av kvaliteten i e-lärande: Material/innehåll, struktur/virtuell miljö, kommunikation, samarbete och interaktivitet, bedömning av studenternas prestationer, flexibilitet och anpassning, support (till studenter och anställda), anställdas kompetens och erfarenhet, ledarskap och visioner, resursallokering och process och helhetssyn. Dessutom kräver utvärdering av kvaliteten i nätbaserade kurser och program en helhetssyn som tar i beaktande de särskilda villkor som gäller för lärande vid nätbaserad undervisning. Receptarieutbildningen vid Umeå universitet är ett nätbaserat program omfattande 180 högskolepoäng och bedrivs via webbplattformen PingPong. Studenterna på programmet erbjuds två former av undervisning: helt på distans eller med stöd av lokala studiegrupper. Redan från programmets början 2003 har utvärdering varit en integrerad del av utbildningen; de separata kurserna utvärderas via nätbaserade enkäter som innehåller både frågor som är gemensamma för hela programmet och frågor som är specifika för kursen. Information om programmets utformning och genomförande erhålls både genom enkäter och intervjuer där lärare, handledare och studenter deltar. Återkoppling av synpunkter och information till kursansvariga och programansvariga sker kontinuerligt, vilket leder till en framgångsrik revision och vidareutveckling av programmet. Med utgångspunkt i recep

The presented report is a summary of the research program Quality in Architecture and Urban Planning. The aimed have been to develop concepts and theory regarding architectural quality. ‘Quality’ is discussed by three different studies. The first is an analysis of quality criteria for a Swedish architecture reward. Then architects’ views on quality management in the design process were studied. The last study concerned debate on architecture in current daily press. The changing perspectives highlight the diversity of how ‘quality’ is perceived in the design and construction process. The results are presented in five statements on ‘architectural quality’: 1) The use of the concept can appear unclear and confusing, 2) ‘Quality’ is an open and evaluating concept, 3) The concept reflects a divide between architects and their customers, 4) It is a value laden concept, as are the criteria used by professional practitioners judging the built environment and 5) Normative critique of architectures is based upon an external model, while interpreting critique is based upon internal experience., QC 20151023

Sammanfattning Kunder betalar i allt högre grad för ogripbara, men ändå högst förnimbara och värdeskapande, aspekter. Viktiga sådana aspekter är tjänster och service, men även aspekter av sinnlig, emotionell, ekonomisk, upplevelsemässig, etisk, estetisk, miljömässig, kvalitetsmässig, identitetsstärkande, social och kulturell karaktär. Denna avhandling handlar om produktutvecklingsarbete i tjänsteintensiva företag där utveckling av sådana ogripbara och immateriella aspekter är en väsentlig del av arbetet. I avhandlingen lyfts värdeskapande produktutveckling fram som ett arbete som handlar om att generera produkt- och konceptidéer, formge och utveckla koncept och produkter bestående av tjänstedimensioner och fysiska produktdimensioner och andra värdeskapande dimensioner, samt att integrera dessa med företagets värdeskapande produktplattform. Målet är att ”helheten” skall upplevas som sömlös och värdeskapande i kunders sinnen, hjärnor och hjärtan. Begreppen produkt, erbjudande, produkterbjudande och kunderbjudande används synonymt. Även tjänster och service används synonymt och ses som en delmängd av produkt- och produktplattformsbegreppen. Avhandlingens syfte är att belysa, beskriva, tolka och reflektera kring produktutveckling i tjänsteintensiva företag. Teoretiskt och empiriskt underlag kommer från; litteraturstudier, fallstudier utförda i antropologisk fältstudiemetodanda, förförståelse för arbetsmiljön, samt egna vardagslivserfarenheter. Fältarbetet genomfördes under månader av vardaglig närvaro på Vingresor (resor) och Scandinavia Online (internet). Tre forskningsfrågor har väglett arbetet: Hur går det till att utveckla värdeskapande produkter i tjänsteintensiva företag? Vad är det egentligen för värdeskapande produkter och produktdimensioner som utvecklas? Med fokus på aktörer, kunskap och meningar: Vilka deltar i produktutvecklingsarbetet? Avhandlingen söker ge en djup empirisk belysning av vardagens produktutvecklings-arbete i två tjänsteintensiva branscher so, English summaryVantage points and problem discussion A first vantage point is that product development takes on an ever-increasing importance in many companies, not the least in service intensive companies. There seem to be a product development race going on, where every participating company has the same m6ission clear in sight; to constantly launch new and attractive offers ahead of their competitors. A second vantage point is that customers in today’s era of intensive experiences and symbols choose to pay for abstract and intangible values. Such intangible values are services, aesthetics and aura, environmental concern, identity strengthening, culture, experiences, and quality. Although such values may appear intangible they do not come about by themselves as they are all created and developed by human actions and thoughts. But how do people go about in their everyday work to develop such multi-dimensional products in service intense businesses? What is actually being developed? And who are involved in such development work? Those three issues are focal issues in this study. A third vantage point is the fact that academics have constructed solid walls with theories and models for goods producing companies on one side, and theories and models for service producing companies on the other. Such walls are not physical constructs, on the contrary they are social constructs made by academics. Surely there are large differences in the logic between goods and services in many respects. But so are there between different goods producing companies, as well as between different service producing companies. A resulting dilemma of the walls is that service development, and development of physical products are separated and treated quite in isolation of one another by academics. This separation is viewed as problematic and it is proposed that most companies must be able to skillfully manage and organize multidimensional development work. Work that often includes development o

A doctoral thesis is the result of about five years' intensive work within a special field, in my case wood technology. The research results which are produced during these years are presented in the form of a thesis. Theses are unfortunately often written for like-minded people, i.e. by scientists for scientists and with a detailed language which is difficult to understand. The result is that very few persons read the theses although the content may well be of value to a broader circle of readers. However, I have during my whole research period considered it important that the research results shall be understood by people in the branch. This booklet is an attempt to describe briefly the most important results presented in my doctoral thesis. I also wish to illuminate more or less forgotten knowledge about the annual ring orientation in wood. The general aim is to try to facilitate the communication between wood research and the industry in order to achieve a more efficient utilization of the research results.

A doctoral thesis is the result of about five years' intensive work within a special field, in my case wood technology. The research results which are produced during these years are presented in the form of a thesis. Theses are unfortunately often written for like-minded people, i.e. by scientists for scientists and with a detailed language which is difficult to understand. The result is that very few persons read the theses although the content may well be of value to a broader circle of readers. However, I have during my whole research period considered it important that the research results shall be understood by people in the branch. This booklet is an attempt to describe briefly the most important results presented in my doctoral thesis. I also wish to illuminate more or less forgotten knowledge about the annual ring orientation in wood. The general aim is to try to facilitate the communication between wood research and the industry in order to achieve a more efficient utilization of the research results.

A doctoral thesis is the result of about five years' intensive work within a special field, in my case wood technology. The research results which are produced during these years are presented in the form of a thesis. Theses are unfortunately often written for like-minded people, i.e. by scientists for scientists and with a detailed language which is difficult to understand. The result is that very few persons read the theses although the content may well be of value to a broader circle of readers. However, I have during my whole research period considered it important that the research results shall be understood by people in the branch. This booklet is an attempt to describe briefly the most important results presented in my doctoral thesis. I also wish to illuminate more or less forgotten knowledge about the annual ring orientation in wood. The general aim is to try to facilitate the communication between wood research and the industry in order to achieve a more efficient utilization of the research results.

A doctoral thesis is the result of about five years' intensive work within a special field, in my case wood technology. The research results which are produced during these years are presented in the form of a thesis. Theses are unfortunately often written for like-minded people, i.e. by scientists for scientists and with a detailed language which is difficult to understand. The result is that very few persons read the theses although the content may well be of value to a broader circle of readers. However, I have during my whole research period considered it important that the research results shall be understood by people in the branch. This booklet is an attempt to describe briefly the most important results presented in my doctoral thesis. I also wish to illuminate more or less forgotten knowledge about the annual ring orientation in wood. The general aim is to try to facilitate the communication between wood research and the industry in order to achieve a more efficient utilization of the research results.

A doctoral thesis is the result of about five years' intensive work within a special field, in my case wood technology. The research results which are produced during these years are presented in the form of a thesis. Theses are unfortunately often written for like-minded people, i.e. by scientists for scientists and with a detailed language which is difficult to understand. The result is that very few persons read the theses although the content may well be of value to a broader circle of readers. However, I have during my whole research period considered it important that the research results shall be understood by people in the branch. This booklet is an attempt to describe briefly the most important results presented in my doctoral thesis. I also wish to illuminate more or less forgotten knowledge about the annual ring orientation in wood. The general aim is to try to facilitate the communication between wood research and the industry in order to achieve a more efficient utilization of the research results.

Behandlar metoder för kvalitetsbedömning. Diskussionen förs med hänsyn till att arkitektonisk kvalitet kan förstås som både värdeomdöme och egenskapsbestämning., Uppsats i forskarkurs. QC 20191108

Behandlar metoder för kvalitetsbedömning. Diskussionen förs med hänsyn till att arkitektonisk kvalitet kan förstås som både värdeomdöme och egenskapsbestämning., Uppsats i forskarkurs. QC 20191108

Denna antologi innehåller uppsatser som skrivits inom skrivit inom ramen för en doktorandkurs om arkitektonisk kvalitet vid Arkitekturskolan, institutionen arkitekturens form och teknik. Antologin innehåller nio uppsatser som belyser kvalitet i arkitektur som begrepp, mål, metod, värde, egenskap, kunskap och källa till sinnlig upplevelse., QC 20150714

Denna antologi innehåller uppsatser som skrivits inom skrivit inom ramen för en doktorandkurs om arkitektonisk kvalitet vid Arkitekturskolan, institutionen arkitekturens form och teknik. Antologin innehåller nio uppsatser som belyser kvalitet i arkitektur som begrepp, mål, metod, värde, egenskap, kunskap och källa till sinnlig upplevelse., QC 20150714

Behandlar metoder för kvalitetsbedömning. Diskussionen förs med hänsyn till att arkitektonisk kvalitet kan förstås som både värdeomdöme och egenskapsbestämning., Uppsats i forskarkurs. QC 20191108

Behandlar metoder för kvalitetsbedömning. Diskussionen förs med hänsyn till att arkitektonisk kvalitet kan förstås som både värdeomdöme och egenskapsbestämning., Uppsats i forskarkurs. QC 20191108

Denna antologi innehåller uppsatser som skrivits inom skrivit inom ramen för en doktorandkurs om arkitektonisk kvalitet vid Arkitekturskolan, institutionen arkitekturens form och teknik. Antologin innehåller nio uppsatser som belyser kvalitet i arkitektur som begrepp, mål, metod, värde, egenskap, kunskap och källa till sinnlig upplevelse., QC 20150714

Denna antologi innehåller uppsatser som skrivits inom skrivit inom ramen för en doktorandkurs om arkitektonisk kvalitet vid Arkitekturskolan, institutionen arkitekturens form och teknik. Antologin innehåller nio uppsatser som belyser kvalitet i arkitektur som begrepp, mål, metod, värde, egenskap, kunskap och källa till sinnlig upplevelse., QC 20150714

Behandlar metoder för kvalitetsbedömning. Diskussionen förs med hänsyn till att arkitektonisk kvalitet kan förstås som både värdeomdöme och egenskapsbestämning., Uppsats i forskarkurs. QC 20191108

Denna antologi innehåller uppsatser som skrivits inom skrivit inom ramen för en doktorandkurs om arkitektonisk kvalitet vid Arkitekturskolan, institutionen arkitekturens form och teknik. Antologin innehåller nio uppsatser som belyser kvalitet i arkitektur som begrepp, mål, metod, värde, egenskap, kunskap och källa till sinnlig upplevelse., QC 20150714

This study describes a new conversion method of the star-sawing pattern. The method is developed for comercial use on an industrial basis. Conventional sawing machines can be used for the conversion of the log after some modifications. The volume yield and quality of 18 star-sawn Scots pine logs were investigated. The results show a volume yield of 71,7 % calculated with regard to the top cylinder volume under bark. In producing knot free boards from the star-sawn triangular profiles, the volume yield was reduced by about 10 %., En ny sönderdelningsmetod för stjärnsågning har testats. Metoden är utvecklad att kunna tillämpas i industriell skala i en kommersiell produktionslinje. Sönderdelningen kan genomföras med konventionella sågmaskiner efter vissa modifieringar av främst fasthållnings- och matningsanordningar. En provsågning med 18 furustockar har genomförts varvid volym- och kvalitetsutbytet har bestämts. Det totala volymutbytet blev 58.8 och 71.7 % med avseende på verklig respektive toppmätt volym. Vid tillverkning av defekt- och kvistfria ämnen från trekantsprofilerna erhölls ett volymutbyte på drygt 90 %.

This study describes a new conversion method of the star-sawing pattern. The method is developed for comercial use on an industrial basis. Conventional sawing machines can be used for the conversion of the log after some modifications. The volume yield and quality of 18 star-sawn Scots pine logs were investigated. The results show a volume yield of 71,7 % calculated with regard to the top cylinder volume under bark. In producing knot free boards from the star-sawn triangular profiles, the volume yield was reduced by about 10 %., En ny sönderdelningsmetod för stjärnsågning har testats. Metoden är utvecklad att kunna tillämpas i industriell skala i en kommersiell produktionslinje. Sönderdelningen kan genomföras med konventionella sågmaskiner efter vissa modifieringar av främst fasthållnings- och matningsanordningar. En provsågning med 18 furustockar har genomförts varvid volym- och kvalitetsutbytet har bestämts. Det totala volymutbytet blev 58.8 och 71.7 % med avseende på verklig respektive toppmätt volym. Vid tillverkning av defekt- och kvistfria ämnen från trekantsprofilerna erhölls ett volymutbyte på drygt 90 %.

This study describes a new conversion method of the star-sawing pattern. The method is developed for comercial use on an industrial basis. Conventional sawing machines can be used for the conversion of the log after some modifications. The volume yield and quality of 18 star-sawn Scots pine logs were investigated. The results show a volume yield of 71,7 % calculated with regard to the top cylinder volume under bark. In producing knot free boards from the star-sawn triangular profiles, the volume yield was reduced by about 10 %., En ny sönderdelningsmetod för stjärnsågning har testats. Metoden är utvecklad att kunna tillämpas i industriell skala i en kommersiell produktionslinje. Sönderdelningen kan genomföras med konventionella sågmaskiner efter vissa modifieringar av främst fasthållnings- och matningsanordningar. En provsågning med 18 furustockar har genomförts varvid volym- och kvalitetsutbytet har bestämts. Det totala volymutbytet blev 58.8 och 71.7 % med avseende på verklig respektive toppmätt volym. Vid tillverkning av defekt- och kvistfria ämnen från trekantsprofilerna erhölls ett volymutbyte på drygt 90 %.

This study describes a new conversion method of the star-sawing pattern. The method is developed for comercial use on an industrial basis. Conventional sawing machines can be used for the conversion of the log after some modifications. The volume yield and quality of 18 star-sawn Scots pine logs were investigated. The results show a volume yield of 71,7 % calculated with regard to the top cylinder volume under bark. In producing knot free boards from the star-sawn triangular profiles, the volume yield was reduced by about 10 %., En ny sönderdelningsmetod för stjärnsågning har testats. Metoden är utvecklad att kunna tillämpas i industriell skala i en kommersiell produktionslinje. Sönderdelningen kan genomföras med konventionella sågmaskiner efter vissa modifieringar av främst fasthållnings- och matningsanordningar. En provsågning med 18 furustockar har genomförts varvid volym- och kvalitetsutbytet har bestämts. Det totala volymutbytet blev 58.8 och 71.7 % med avseende på verklig respektive toppmätt volym. Vid tillverkning av defekt- och kvistfria ämnen från trekantsprofilerna erhölls ett volymutbyte på drygt 90 %.

This study describes a new conversion method of the star-sawing pattern. The method is developed for comercial use on an industrial basis. Conventional sawing machines can be used for the conversion of the log after some modifications. The volume yield and quality of 18 star-sawn Scots pine logs were investigated. The results show a volume yield of 71,7 % calculated with regard to the top cylinder volume under bark. In producing knot free boards from the star-sawn triangular profiles, the volume yield was reduced by about 10 %., En ny sönderdelningsmetod för stjärnsågning har testats. Metoden är utvecklad att kunna tillämpas i industriell skala i en kommersiell produktionslinje. Sönderdelningen kan genomföras med konventionella sågmaskiner efter vissa modifieringar av främst fasthållnings- och matningsanordningar. En provsågning med 18 furustockar har genomförts varvid volym- och kvalitetsutbytet har bestämts. Det totala volymutbytet blev 58.8 och 71.7 % med avseende på verklig respektive toppmätt volym. Vid tillverkning av defekt- och kvistfria ämnen från trekantsprofilerna erhölls ett volymutbyte på drygt 90 %.

Volume yield and quality of timber when using Star-sawing technique by Hans Holmberg and Dick Sandberg Abstract Volume yield and quality are investigated when starsawing logs of pine (Pinus silvestris L) and spruce (Picea abies Karst). Topdiameters of timber were for pine sorted in two classes 260-300 rnm and 300-340 mm. Spruce timber were sorted in one class with top diameters between 290 and 340 mm. The investigation shows a volume yield considerably higher for starsawing compared to conventional techniques. This investigation, carried out on a simple testplant, yields 68 %calculated from top volume of log. Volume yield calculated from a cone with top and root diameters is 56 %. With sideboards included these numbers will incerease with one percent. The triangular profiles is 47 % of the total volume and the rest 53 % are quarter sawn boards. The volume yield of spruce is about one percent higher than for pine. The difference is assumed to depend on more pronounced taper of the log in spruce, wich allows easier positioning of the log. Quality is determined with a method developed especially for quarter sawn timber.

Volume yield and quality of timber when using Star-sawing technique by Hans Holmberg and Dick Sandberg Abstract Volume yield and quality are investigated when starsawing logs of pine (Pinus silvestris L) and spruce (Picea abies Karst). Topdiameters of timber were for pine sorted in two classes 260-300 rnm and 300-340 mm. Spruce timber were sorted in one class with top diameters between 290 and 340 mm. The investigation shows a volume yield considerably higher for starsawing compared to conventional techniques. This investigation, carried out on a simple testplant, yields 68 %calculated from top volume of log. Volume yield calculated from a cone with top and root diameters is 56 %. With sideboards included these numbers will incerease with one percent. The triangular profiles is 47 % of the total volume and the rest 53 % are quarter sawn boards. The volume yield of spruce is about one percent higher than for pine. The difference is assumed to depend on more pronounced taper of the log in spruce, wich allows easier positioning of the log. Quality is determined with a method developed especially for quarter sawn timber.

Volume yield and quality of timber when using Star-sawing technique by Hans Holmberg and Dick Sandberg Abstract Volume yield and quality are investigated when starsawing logs of pine (Pinus silvestris L) and spruce (Picea abies Karst). Topdiameters of timber were for pine sorted in two classes 260-300 rnm and 300-340 mm. Spruce timber were sorted in one class with top diameters between 290 and 340 mm. The investigation shows a volume yield considerably higher for starsawing compared to conventional techniques. This investigation, carried out on a simple testplant, yields 68 %calculated from top volume of log. Volume yield calculated from a cone with top and root diameters is 56 %. With sideboards included these numbers will incerease with one percent. The triangular profiles is 47 % of the total volume and the rest 53 % are quarter sawn boards. The volume yield of spruce is about one percent higher than for pine. The difference is assumed to depend on more pronounced taper of the log in spruce, wich allows easier positioning of the log. Quality is determined with a method developed especially for quarter sawn timber.