Search

Bakgrund: En obalans mellan administrativa uppgifter och direkt patientvård kan påverka vårdkvaliteten negativt och öka arbetsbelastningen för sjuksköterskor. elektroniska patientjournaler (EPJ) har införts för att förbättra patientvården och minska riskerna för vårdrelaterade incidenter. Trots dess fördelar kan komplexiteten och ineffektiviteten hos dessa system bidra till ökad ohälsa och stress hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med dokumentationssystem inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studierna framhäver att sjuksköterskor upplever betydande stress och frustration relaterat till användningen av EPJ, med påverkan på jobbtillfredsställelse och välmående. Trots anpassning till systemet över tid, fortsätter utmaningar som bristande användarvänlighet och ineffektivitet i dokumentationen. Sjuksköterskors digitala arbete påverkas också av svårigheter med att navigera och hitta relevant information i EPJ-system, vilket kan leda till fel och avbrott i arbetsflödet. Ökad utbildning och stöd från ledningen och kollegor är nödvändigt för att hantera dessa utmaningar och främja en hälsosam arbetsmiljö för sjuksköterskor. Konklusion: Slutsatsen av studien visar att sjuksköterskor upplever flera problem med EPJ-system, vilket inkluderar bristande användarvänlighet och stressrelaterade hinder. Förbättringar i systemens användarvänlighet och adekvat utbildning är avgörande för att säkerställa vårdkvalitet och minska stressnivåer. Att adressera dessa utmaningar är centralt för att främja både patientsäkerhet och en hälsosam arbetsmiljö för sjuksköterskor, Background: An imbalance between administrative tasks and direct patient care can negatively impact the quality of care and increase the workload for nurses. Electronic Health Records (EPJ) have been introduced to improve patient care and reduce the risks of healthcare-related incidents. Despite their advantages, the complexity and inefficiency of these systems can contribute to increased stress and health issues among healthcare staff. Aim: The aim is to describe nurses' experiences of working with documentation systems in healthcare. Method: The study is a general literature review based on 14 scientific articles. Findings: The studies highlight that nurses experience significant stress and frustration related to the use of Electronic Health Records (EPJ), impacting job satisfaction and well-being. Despite adapting to the system over time, challenges such as lack of user-friendliness and inefficiency in documentation persist. Nurses' digital work is also affected by difficulties in navigating and finding relevant information in EPJ systems, which can lead to errors and workflow interruptions. Increased education and support from management and colleagues are necessary to address these challenges and promote a healthy work environment for nurses. Conclusion: The conclusion of the study shows that nurses experience several issues with EPJ systems, including lack of user-friendliness and stress-related barriers. Improvements in system usability and adequate training are crucial to ensure quality care and reduce stress levels. Addressing these challenges is central to promoting both patient safety and a healthy work environment for nurses.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spreds globalt. Covid-19 klassades som en pandemi i början av 2020. Hälso- och sjukvården behövde snabbt ställas om och rätta sig efter nya riktlinjer. Till en början hade sjuksköterskor inte tillräckligt med kunskap om det nya viruset vilket påverkade deras omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva omvårdnad under Covid-19 pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes som inkluderade 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning efter relevanta artiklar. Ett ramverk för analys beskrivet av Friberg användes vid dataanalys. Resultat: Litteraturöversiktens resultat belyser de komponenter som påverkat sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden under Covid-19 pandemin. Temana ”Nya krav och utmaningar” (att känna rädsla relaterat till smittorisken, att ha bristande kunskap, att arbeta under hög arbetsbelastning) och ”Skyddsutrustningen som en barriär” (att känna trygghet i skyddsutrustningen, att uppleva försvårat arbete med skyddsutrustningen, att kommunicera med skyddsutrustningen) framkom. Slutsats: Rädsla för att bli smittade var en betydande aspekt som påverkade sjuksköterskors omvårdnadsarbete i form av den barriär som skapades till patienterna. Även kunskapsbrist och den höga arbetsbelastningen bidrog till de negativa känsloupplevelser som Covid-19 pandemin medförde., Background: At the end of 2019, a new coronavirus was discovered, rapidly spreading globally. Covid-19 was classified as a pandemic in early 2020. Healthcare systems needed to be quickly adjusted and adhere to new guidelines. In the beginning, nurses lacked sufficient knowledge about the new virus, which affected their nursing care work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of providing care during the Covid-19 pandemic. Method: A literature review utilizing an inductive approach was conducted, encompassing 13 qualitative articles. The databases CINAHL and PsycInfo were used to identify relevant studies. A framework for analysis described by Friberg was used for data analysis. Results: The literature review's findings illuminate the components that influenced nurses' experiences of nursing care during the Covid-19 pandemic. The themes "New demands and challenges" (feeling fear related to the risk of infection, having insufficient knowledge, working under high workload) and "Protective equipment as a barrier" (feeling safety in protective equipment, experiencing hindered work with protective equipment, communicating with protective equipment) emerged. Conclusion: Fear of infection was a significant factor that impacted nurses' caregiving by creating a barrier between them and the patients. Insufficient knowledge and high workload also contributed to the negative emotional experiences brought by the Covid-19 pandemic.

The purpose is to investigate managers' experiences of preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment in small and medium-sized enterprises. Ten semi-structured interviews were conducted with managers who worked with personnel and work environment related issues in industries: transition, recruitment and stuffing, manufacturing and logistics with 18-249 employees. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results demonstrated opportunities and challenges to prevent stress-related mental illness in the organizational and social work environment through five categories: strategies to reduce the workload, a leadership that promotes work-life balance, strategies to prevent victimization, obstacles to prevent high workloads and obstacles to working preventively against victimization. In general, there were both organizational and supportive efforts to reduce the workload and a leadership that promoted a work-life balance. Strategies to prevent victimization occurred in all industries but focused more on what behavior was acceptable and consequences on abusive behavior. Action plans were lacking in the majority of small and medium-sized enterprises, which indicates that the systematic work environment work against victimization needs to be improved. In summary managers tend to have more informal than formal routines for preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment., Mot bakgrunden till ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan tillkom arbetsmiljöverkets föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risker för ohälsa till följt av arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Tidigare forskning har visat att små och medelstora företag brottats med utmaningar i arbetsmiljöarbetet till följt av en mindre strukturerad arbetsmiljösystematik, saknad kunskap och bristande insatser i att stödja arbetstagare med psykisk ohälsa. Samtidigt har viss forskning visat att chefer haft en positiv inställning till arbetsmiljöfrågor och implementerat hälsofrämjande insatser i företagskulturen inom små och medelstora företag. Hur ett förebyggande arbete mot stressrelaterad psykisk ohälsa praktiseras i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är däremot okänt, vilket är relevant att studera för att minska nuvarande långtidssjukskrivningar. Syftet var att undersöka chefers erfarenheter av att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom små och medelstora företag. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer som arbetade med personal-och arbetsmiljörelaterade i företag i små och medelstora företag. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns möjligheter och utmaningar med att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom fem kategorier: strategier för att minska arbetsbelastningen, ett ledarskap som främjar en balans mellan arbete och fritid, strategier för att förebygga kränkande särbehandling, hinder för att förebygga hög arbetsbelastning och hinder för att förebygga kränkande särbehandling. I samtliga branscher förekom organisatoriska och stödjande insatser för att minska arbetsbelastningen och ett ledarskap som främjande en balans mellan arbete och fritid. Strategier för att förebygga kränkande

Bakgrund: Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i en ständigt föränderlig miljö med ett högt patientflöde, samtidigt som de måste säkerställa en god och säker patientvård. Stora krav ställs på sjuksköterskor som arbetar där, både professionellt såväl som personligt. Dessa utmaningar kan leda till ökad stress hos sjuksköterskorna, vilket leder till negativa effekter på deras hälsa och välbefinnande, som i sin tur kan påverka vårdkvalitén och mötet med patienten. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som inkluderades i resultatet, som delades in i tre teman med åtta subteman. Resultatet av studien visar hur arbetsmiljön på akutmottagningar kan påverka sjuksköterskors hälsa och leda till negativa fysiska, psykiska och emotionella effekter. Faktorer som dessa kan påverka sjuksköterskors bemötande och omhändertagande av patienter och slutligen leda till en försämrad omvårdnadskvalitet. Slutsatser i studien framhäver betydelsen av organisatoriska förändringar för att främja en hållbar arbetsmiljö, samt betonar vikten av att sjuksköterskor involveras i planeringen av den fysiska arbetsmiljön. Det är viktigt att deras åsikter och erfarenheter tas i beaktande för att främja en välfungerande arbetsplats som främjar goda arbetsförhållanden. En strategi som denna kan vara avgörande för att bidra till en hållbar hälso- och sjukvård i framtiden.

Bakgrund: Social arbetsmiljö innefattar upplevelser av kulturen på en arbetsplats. Det finns flera olika faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Det kan vara psykiskt belastande att möta svårt sjuka personer och deras anhöriga. Den psykiska belastningen kan resultera i stress och vidare till utmattning. Fysiska besvär som muskelspänningar kan vara orsakade av psykisk belastning. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård. Metod: En sammanställning och analysering genomfördes av kvalitativa empiriska studier. Artiklarna inhämtades från Cinahl och Pubmed som är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin. Litteraturstudien baserades på 10 studier utan geografisk avgränsning. Resultat: Utifrån granskning och analysering framkom två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och Relation mellan kollegor. Utifrån dessa bildades sju subkategorier. Konklusion: Det stora antalet patienter i relation till en liten andel sjuksköterskor resulterade i en känsla av hög arbetsbelastning med fysiska och psykiska påfrestningar. Avgörande för en positiv arbetskultur är att ha stöttande chefer och bra relationer med kollegor. Den sociala arbetsmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska kunna trivas på sin arbetsplats och kunna ge god omvårdnad., Background: Social work environment involve perceptions of the culture at a workplace. There are multiple factors that contribute to the social work environment, for example social interactions, cooperation and support from colleagues and managers. It can be mentally taxing to meet severe ill patients and their relatives. The mental strain can result in stress and continue to fatigue. Physical issues such as muscle tension could be associated with psychological strains. Aim: The literature review aims to investigate nurses´ perceptions of the social work environment in inpatient care. Method: A literature review was conducted with qualitative empirical studies. The articles were gathered from Cinahl and Pubmed which are databases for nursing and medicine. The literature study was based on 10 studies without any geographical limitations. Result: The result produced two main categories: High workload and Relationship among colleagues. Seven subcategories emerged from these. Conclusion: High workload related to too many patients in relation to the amount of nurses could lead to both physical and psychological strains. Crucial for a positive work culture is to have a supportive manager and good relationship with colleagues. The social work environment is important for the nurse to be able to thrive in the workplace and to conduct good care.

AI companions in video games have become increasingly prevalent, yet the impact of these companions' levels of autonomy on player experience remains underexplored. This study investigates how varying degrees of AI autonomy influence player experiences in a video game. A game artefact was designed that required cooperation between the player and an AI companion, featuring three AI companions withdifferent levels of autonomy. Participants played the game artefact and quantitative data was collected via a survey that gauged various aspects of their experience. Additionally, some participants were selected for semi-structured interviews to gather qualitative data. Statistical and thematic analyses were conducted to form a comprehensive understanding of AI companions. The results of the study suggest that the most effective AI companions are those that integrate high autonomy with a clear understanding of player goals and needs, while still offering the player a level of control., AI-kompanjoner i datorspel har blivit allt vanligare, men hur dessa AI-kompanjoners självständighetsnivå påverkar spelupplevelsen är inte utforskat i stor utsträckning .Den här studien undersöker hur olika grader av AI-kompanjoners självständighet påverkar spelarens upplevelser i ett datorspel. En spelartefakt utformades som kräver samarbete mellan spelaren och en AI-kompanjon. Spelet innehåller tre olika AI-kompanjoner med olika nivåer av självständighet. Alla deltagare spelade igenom artefakten, och därefter samlades kvantitativ data in via en enkät som olika aspekter av deras upplevelse. Vissa av deltagarna fick även delta i semi-strukturerade intervjuer där kvalitativ data om deras upplevelse samlades in. Både statistisk och tematisk analys genomfördes för att få en mer komplett förståelse om AI-kompanjoner. Studieresultaten tyder på att de mest effektiva AI-kompanjonerna är de som kombinerar en hög självständighetsnivå med en tydlig förståelse för spelarensmål och behov, samtidigt som de erbjuder spelaren en viss grad av kontroll.

Att beakta välmående på arbetsplatser har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat. Däremot visar tidigare forskning att revisionsyrket präglas av hög arbetsbelastning. Som konsekvens ökar anställdas yrkesrelaterade stress, vilket både påverkar arbetstillfredsställelsen och den övergripande revisionskvaliteten. Anställdas möjlighet att ha kontroll över sina arbetsuppgifter kan fungera som en mediator för att minska yrkesrelaterad stress och påföljderna som medföljer, såsom hög personalomsättning samt svårigheter att upprätthålla en hälsosam balans mellan arbetsliv och privatliv. Med hänsyn till att revisorsassistenter ofta utsätts för yrkesrelaterad stress i högre utsträckning än sina mer erfarna branschkollegor, finns belägg att studera problematiken utifrån revisorsassistenters perspektiv. Syftet med studien är att studera och analysera hur revisorsassistenter upplever yrkesrelaterad stress. För att uppnå studiens syfte presenteras framstående faktorer bakom arbetsbelastning som är förekommande inom revisionsyrket. Därutöver redogörs det för hur revisorsassistenter använder kontroll över sina arbetsuppgifter för att hantera yrkesrelaterad stress, samt hur yrkesrelaterad stress påverkar revisionskvaliteten. En kvalitativ metod med hjälp av tio intervjuer har genomförts på revisorsassistenter verksamma vid revisionsbyråer i Karlstad. Resultatet av studien bekräftar att hög arbetsbelastning är en pågående utmaning som revisionsbyråer står inför. Revisorsassistenternas upplevelse av yrkesrelaterad stress kan förklaras av olika faktorer bakom arbetsbelastningen, varav tajta deadlines och mycket övertidsarbete har negativ inverkan på revisionskvaliteten. Studien visar att revisorsassistenternas ökade kontroll över sina arbetsuppgifter inte bara främjar noggrannheten i revisionskvaliteten, utan även ökar motivationen att prestera och avancera i karriären. Slutligen leder en ökad förmåga att hantera yrkesrelaterad stress, som kommer med längre arbetserfarenhet, till, To consider well-being at workplaces has become increasingly emphasized in recent years. However, prior research indicates that the auditing profession is characterized by high workload. Consequently, employees that experience increased work-related stress, affect both job satisfaction and overall audit quality. Possessing control over tasks may serve as a tool to decrease work-related stress and associated consequences, such as employee turnover and difficulties to maintain a healthy work-life balance. Given that audit assistants experience work-related stress to a greater extent than their more experienced colleagues, there are incentives in studying this issue from the perspective of audit assistants. The purpose of this study is to study and analyze how audit assistants experience work-related stress. To achieve this purpose, a number of workload factors that commonly occur within the audit profession are presented. In addition, the study describe how audit assistants use control over tasks to manage work-related stress. Lastly, it is presented how work-related stress affects audit quality. A qualitative method utilizing ten interviews has been conducted with audit assistants working at audit firms in Karlstad. The study's results confirm that high workload is an ongoing challenge facing auditing firms. Audit assistants experience of workload can be explained by various factors, with deadlines and working overtime being the primary concerns of audit quality for audit assistants. However, the study demonstrates that giving audit assistants greater control over their tasks enhances accuracy in audit quality and motivates them to perform and advance in their careers. Finally, increased ability to manage work-related stress, which comes with longer work experience, leads to improved audit quality.

Studien ämnar undersöka om det finns mönster i hur studenter på Luleå Tekniska Universitet upplever sin psykosociala studiemiljö. Genom en webbaserad enkätundersökning och analysav respondenternas svar identifierar studien mönster relaterade till genus, förväntningar, krav och socialt stöd i studenternas liv. Studien har en kvantitativ ansats och resultatet är presenterat i stapeldiagram och kompletterat med citat från enkätens fritextsvar. Resultaten visar mönster på att kvinnliga studenter tenderar att rapportera högre nivåer av stress jämfört med manliga studenter, särskilt i samband med förväntningar och arbetsbelastning. Diskussionen som följer kopplar resultaten till tidigare forskning och teoretiska perspektiv såsom Scheffs teori om skam, Connell och Pearse (2015) genusteori om könsskillnader, Hochschilds (2003) teorier om genus och emotioner samt Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell.En viktig aspekt som diskuteras är hur könsspecifika förväntningar och samhällets normer kan bidra till den ökade stressnivån hos kvinnliga studenter. Kvinnor kan uppleva högre förväntningar på sig själva och från sin omgivning, vilket i sin tur kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Dessa förväntningar kan ha en grund i tidiga könsspecifika normer och förväntningar som skapas redan i barndomen, vilket Connell och Pearse (2015) har utforskat.Förslag till vidare forskning inkluderar att utforska organisatoriska skillnader mellan olika utbildningsprogram och hur dessa kan påverka studenters upplevelse av arbetsbelastning och stress. Det kan vara intressant att analysera hur olika institutioner, krav och tillgängliga resurser bidrar till den psykosociala studiemiljön för studenter. Dessutom föreslås utvärdering av olika stödåtgärder för att minska stress och främja välbefinnande bland studenter. Detta kan inkludera olika former av socialt stöd, flexibilitet i studiearrangemang och anpassning av lärarstöd för att möta studenternas behov.

Kundtjänst är en stödfunktion i företag och organisationer som representerar en grundläggande komponent genom att fungera som en länk mellan företaget och dess kunder. Utöver dess relevans att svara på frågor och lösa problem är kundtjänst en central faktor för att etablera och bibehålla kundrelationer. Denna fallstudie som utgörs av fallet införandet av en konversationsagent i form av en chattbot i ett befintligt IT-beroende arbetssystem undersöker hur kundtjänstprocesser förändras internt i verksamheten. Fallet syftar till att kartlägga påverkan på arbetsbelastningen bland kundtjänstmedarbetare i fintech-branschen. Forskning om chattbotar och konversationsagenter utgörs till en majoritet av chattbot-teknik, fokus på interaktioner och egenskaper samt studeras i de flesta fall utifrån ett kundperspektiv. Denna undersökning studerar istället vilken påverkan införandet av en chattbot har på kundtjänstmedarbetare som dagligen samspelar med den, och hur det påverkar befintliga processer och arbetssystem. En kvalitativ metod användes genom djupintervjuer för att samla in data från personer som arbetar, eller tidigare har arbetat i kundtjänst med chatt i fintech-branschen. Analys av datainsamling visade att det fanns tydlig koppling mellan arbetsbelastning och introduktion av en robot i en befintlig chattmiljö i kundtjänstprocesser. Studien visar att införandet av konversationsagenter genom chattbot har en direkt påverkan på kundtjänstmedarbetarnas arbetsbelastning. Denna förändrade arbetsbelastning uppenbaras med viss variation beroende på individuella skillnader och arbetsmiljöfaktorer. I ett IT-beroende arbetssystem innebär införande av chattbot en direkt förändring av elementet teknik. Vilket i sin tur leder till att aktiviteten berörande kundtjänstprocess ombildas, och medför att kundtjänstmedarbetares arbetsuppgifter i fintech-sektorn likaså förändras. Denna omställning av kundtjänstprocesser betyder initialt att repetitiva frågor och ärenden minskar då chattboten h, Customer service is a support function in companies and organizations that represents a fundamental component by serving as a link between the company and its customers. In addition to solving problems and answering questions, customer service is a central factor in establishing and maintaining customer relationships. This case study focuses on the application of a conversational agent in the form of a chatbot within an existing IT-dependent work system. The case examines how customer service processes change internally within organizations upon the introduction of a chatbot and aims to assess the impact on the workload among customer service agents in the fintech industry. Current research on chatbots and conversational agents primarily consists of chatbot technology, focusing on interactions and features, and is mostly studied from a customer perspective. Instead, this study examines the impact of introducing a chatbot on the staff that interacts with it daily, and how it affects existing processes and work systems. A qualitative method was used through in-depth interviews to gather data from individuals working, or having previously worked, in customer service with chat in the fintech industry. The results from the data collection clearly indicated a connection between workload and the introduction of a robot in an existing chat environment. Based on the variables of this study, it indicates that the introduction of conversational agents through chatbots has a direct impact on the workload of customer service employees. This altered workload manifests with some variation depending on individual differences and workplace factors. In an IT-dependent work system, the introduction of chatbots represents a direct change in the technological element. Consequently, this leads to a modification in the customer service process activity, implying a change in the tasks of customer service employees in the fintech sector. The change in customer service processes initially me

Lärare har en viktig funktion för samhället när det kommer till att undervisa elever och hjälpa dem att få kunskaper som de kan använda i sina liv. Förutom förväntningar som handlar om undervisning kan läraryrket även inkludera en social aspekt där lärare stöttar och hjälper elevergenom deras skolgång. Detta arbete kan vara känslomässigt utmanade för lärare och arbetsbelastningen kan påverkas av att arbetsuppgifter som sträcker sig utanför undervisning genomförs. Denna kvalitativa studie om lärares upplevelser om utmaningar och om emotionellt arbete baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med lärare. Data som samlats in från intervjuerna har analyserats genom teorier och begrepp som handlat om emotionellt arbete, sociala interaktioner och emotionell energi. Resultatet visar att arbete med elever såg många av lärarna som motiverande och meningsfullt jämfört med administrativa arbetsuppgifter som dokumentation, planering och möten. Arbetet kunde vara emotionellt krävande och lärarna upplevde att de dels var tvungna att hantera sina egna känslor, dels välja vilka känslouttryck de visade mot elever. Utmaningar fanns i läraryrket då arbetsdagar kunde bestå av planerade lektioner men även att konflikter, stöd till kollegor och samtal kunde uppstå under arbetsdagen som lärarna upplevde inte alltid handlade om undervisning. Lärarna ansåg att det fanns ett behov att kunna lämna arbetsrelaterade problem på arbetet för att kunna återhämta sig när de lämnat arbetet., Teachers have an important function for society when it comes to teaching and providing students with knowledge that the students can use in their lives. In addition to expectations related to teaching, the teaching profession can also include a social aspect where teachers support and help student through schooling. This work can be emotionally challenging for teachers and the workload can be affected by tasks that extend beyond teaching. This qualitative study on teacher’s experiences and challenges regarding emotional labor is based on seven semi-structured interviews with teachers. The data collected from the interviews has been analyzed through theories dealing with emotional labor, social interaction, and emotional energy. The results show that many of the teachers believed that working with student was motivating and meaningful compared to administrative task such as documentation, planning and meetings. The work could be emotionally demanding, and the teachers felt that they partly had to manage their own emotions and to manage what emotions they showed toward students. Challenges existed as the workdays could consist of planned lessons, conflicts, conversations with students and supporting coworkers. The teachers considered the activities besides the planned lessons to sometimes put them in a position that wasn’t about teaching. The teachers felt that there was a need to be able to leave work-related problem at work to recover when they left work.

AI companions in video games have become increasingly prevalent, yet the impact of these companions' levels of autonomy on player experience remains underexplored. This study investigates how varying degrees of AI autonomy influence player experiences in a video game. A game artefact was designed that required cooperation between the player and an AI companion, featuring three AI companions withdifferent levels of autonomy. Participants played the game artefact and quantitative data was collected via a survey that gauged various aspects of their experience. Additionally, some participants were selected for semi-structured interviews to gather qualitative data. Statistical and thematic analyses were conducted to form a comprehensive understanding of AI companions. The results of the study suggest that the most effective AI companions are those that integrate high autonomy with a clear understanding of player goals and needs, while still offering the player a level of control., AI-kompanjoner i datorspel har blivit allt vanligare, men hur dessa AI-kompanjoners självständighetsnivå påverkar spelupplevelsen är inte utforskat i stor utsträckning .Den här studien undersöker hur olika grader av AI-kompanjoners självständighet påverkar spelarens upplevelser i ett datorspel. En spelartefakt utformades som kräver samarbete mellan spelaren och en AI-kompanjon. Spelet innehåller tre olika AI-kompanjoner med olika nivåer av självständighet. Alla deltagare spelade igenom artefakten, och därefter samlades kvantitativ data in via en enkät som olika aspekter av deras upplevelse. Vissa av deltagarna fick även delta i semi-strukturerade intervjuer där kvalitativ data om deras upplevelse samlades in. Både statistisk och tematisk analys genomfördes för att få en mer komplett förståelse om AI-kompanjoner. Studieresultaten tyder på att de mest effektiva AI-kompanjonerna är de som kombinerar en hög självständighetsnivå med en tydlig förståelse för spelarensmål och behov, samtidigt som de erbjuder spelaren en viss grad av kontroll.

Frågeställning: Hur påverkar en ökning i arbetsintensitet de inre och yttre motivationsfaktorerna hos anställda? Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur arbetsintensitet påverkar anställdas motivation inom ett tillverkningsföretag genom att utforska såväl inre som yttre motivationsfaktorer. Företag möter ständigt utmaningar när de ska upprätthålla en god arbetsmiljö som främjar individens tillfredsställelse och välbefinnande. Samtidigt behöver de långsiktigt förbli konkurrenskraftiga och produktiva för att säkerställa fortsatt överlevnad. Därför blir det allt viktigare att förstå de komplexa sambanden som kan påverka anställdas motivation på både positiva och negativa sätt. Genom en kvalitativ metod baserad på djupgående intervjuer hos medarbetare vid ett tillverkningsföretag analyseras deras syn på motivation. Studien utgår från teoretiska modeller och befintlig forskning. Motivationsteorier som självbestämmandeteorin och teori X och Y tillämpas för att fördjupa förståelsen om motivation. Dessutom integreras tre arbetsmiljömodeller för att undersöka sambandet mellan arbetsförhållanden och motivationens påverkan. De bidrar med en förståelse över hur olika arbetsmiljöfaktorer som resurser, krav och socialt stöd har för effekter på arbetsplatsen. Resultat: Studien visar att ökad arbetsintensitet leder till betydande förändringar i både yttre och inre motivationsfaktorer, med effekter som kan vara både positiva och negativa. Monetära och icke-monetära belöningar blir alltmer efterfrågade vid högre arbetsintensitet, vilket kan leda till negativa effekter på den yttre motivationen om detta inte tillgodoses. Utmaningar leder till ökad tillfredsställelse och stärker den inre motivationen varav graden av ansvarstagande påverkas övervägande positivt av en ökad arbetsintensitet. Bidrag: Studien ger indikationer på hur motivationsfaktorer påverkas av ökad arbetsintensitet, vilket kan vara användbart för företag inom samma bransch för att justera sina motivationsstrategier. Stu, Research Question: How does an increase in work intensity affect the intrinsic and extrinsic motivational factors of employees? Purpose: This study aims to examine how work intensity affects employees' motivation within a manufacturing company by exploring both intrinsic and extrinsic motivational factors. Companies constantly face challenges in maintaining a work environment that promotes individual satisfaction and well-being, while also needing to remain competitive and productive for long-term survival. It is therefore increasingly important to understand the complex relationships that can affect employee motivation in both positive and negative ways. Through a qualitative method based on in-depth interviews with employees at a manufacturing company, their views on motivation are analyzed. The study is based on theoretical models and existing research. Motivation theories such as self-determination theory and Theories X and Y are applied to deepen the understanding of motivation. Additionally, three work environment models are integrated to examine the relationship between working conditions and the impact on motivation. They provide an understanding of how various workplace factors such as resources, demands, and social support affect the workplace. Results: The study shows that increased work intensity leads to significant changes in both intrinsic and extrinsic motivational factors, with effects that can be both positive and negative. Monetary and non-monetary rewards are increasingly demanded at higher levels of work intensity, which can lead to negative effects on extrinsic motivation if not satisfied. Challenges lead to increased satisfaction and strengthen intrinsic motivation, with the degree of responsibility being predominantly positively affected by increased work intensity. Contribution: The study provides indications of how motivational factors are affected by increased work intensity, which can be useful for companies within the same industry to ad

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida organisatoriska insatser kan hjälpaarbetstagare att reducera sin upplevda stress i arbetet. De flesta arbetsgivare eftersträvar att haverksamheter där det återfinns en låg personalomsättning samt en hållbar arbetsmiljö.Arbetstagaren kan då utvecklas och bidra till en mer hållbar verksamhet. Tidigare forskninginom området visar att organisatoriska insatser tenderar att reducera stress som kan upplevasbland medarbetarna vid en sämre arbetsmiljö. För att undersöka detta genomfördes enkvantitativ enkätundersökning där 95 respondenter deltog för att dela sina åsikter ochupplevelser om olika insatser. I enkäten återfinns frågor om friskvård, hybrid arbetsform ocharbetsbelastning. Dessa frågor skall besvara de frågeställningarna som studien har ochuppfylla studiens syfte. Med grund från tidigare forskning samt teorierna Work-life-balanceoch Krav-kontroll och stödmodellen analyserades resultatet för att finna samband som stärkerstudiens syfte.Resultatet bearbetades med hjälp av frekvenstabeller och korstabeller där samband mellanolika variabler sedan analyserades. Av resultaten gick det att utläsa intressanta korrelationersom talar för att primärpreventiva organisatoriska insatser kan ha effekt när det kommer tillatt reducera stress hos arbetstagare. I samband med uppsatsens sammanfattande diskussionredogörs slutsatser om resultatet och förslag för framtida forskning. Genomförandet blir endiskussion där läsaren får en genomgående bild om stressreducerande insatser ochrespondenternas uppfattning om de olika verktyg en organisation kan använda sig av ihälsofrämjande syfte.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera om det finns en personlighetstyp, baserad på Big Five-personlighetsmodellen, bland avregistrerade fastighetsmäklare. Studien syftar även till att identifiera varför fastighetsmäklare väljer att avregistrera och om det finns några samband mellan orsakerna till varför fastighetsmäklare väljer att avregistrera sig och deras personlighetsprofiler. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt som utgångspunkt. En enkätundersökning tilldelades urvalet där datan därefter bearbetades i analys- och statistikprogrammet JASP genom att använda deskriptiv- och korrelationsanalys. Resultat & Analys: Studien påvisar att personalomsättning hos fastighetsmäklare är ett komplext problem med flera orsaker, inklusive ekonomiska och organisatoriska faktorer. Det finns korrelationer mellan Big five-dimensionerna och anledningar till att lämna yrket. Högre nivåer av extraversion, vänlighet, öppenhet och samvetsgrannhet, samt lägre nivåer av neuroticism, är vanligt bland respondenterna. Fastighetsmäklare slutar på grund av faktorer som provisionsbaserad lön, bristande ekonomisk stabilitet och höga arbetsbelastningar. Uppsatsen bidrag: Studien ger insikter till HR-avdelningar och ansvariga inom branschen för att motverka avregistreringar och främja långvariga karriärer. Resultaten kan även hjälpa utbildningsinstitutioner att anpassa sina program för att bättre förbereda studenter för en karriär som fastighetsmäklare. Med hjälp av Big Five-modellen går det också att förstå sambanden mellan personlighetsdrag och avregistreringar. Förslag till vidare forskning: Framtida forskning bör undersöka vidare organisatoriska och ekonomiska faktorer som ligger bakom fastighetsmäklares avregistrering, inklusive effekten av olika lönemodeller och arbetsmiljöfaktorer på arbetstillfredsställelse och personalomsättning. Studier om mentorsprogram och anpassade utbildningsprogram kan också vara intressanta för fastighetsmäk

Bakgrund: En obalans mellan administrativa uppgifter och direkt patientvård kan påverka vårdkvaliteten negativt och öka arbetsbelastningen för sjuksköterskor. elektroniska patientjournaler (EPJ) har införts för att förbättra patientvården och minska riskerna för vårdrelaterade incidenter. Trots dess fördelar kan komplexiteten och ineffektiviteten hos dessa system bidra till ökad ohälsa och stress hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med dokumentationssystem inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studierna framhäver att sjuksköterskor upplever betydande stress och frustration relaterat till användningen av EPJ, med påverkan på jobbtillfredsställelse och välmående. Trots anpassning till systemet över tid, fortsätter utmaningar som bristande användarvänlighet och ineffektivitet i dokumentationen. Sjuksköterskors digitala arbete påverkas också av svårigheter med att navigera och hitta relevant information i EPJ-system, vilket kan leda till fel och avbrott i arbetsflödet. Ökad utbildning och stöd från ledningen och kollegor är nödvändigt för att hantera dessa utmaningar och främja en hälsosam arbetsmiljö för sjuksköterskor. Konklusion: Slutsatsen av studien visar att sjuksköterskor upplever flera problem med EPJ-system, vilket inkluderar bristande användarvänlighet och stressrelaterade hinder. Förbättringar i systemens användarvänlighet och adekvat utbildning är avgörande för att säkerställa vårdkvalitet och minska stressnivåer. Att adressera dessa utmaningar är centralt för att främja både patientsäkerhet och en hälsosam arbetsmiljö för sjuksköterskor, Background: An imbalance between administrative tasks and direct patient care can negatively impact the quality of care and increase the workload for nurses. Electronic Health Records (EPJ) have been introduced to improve patient care and reduce the risks of healthcare-related incidents. Despite their advantages, the complexity and inefficiency of these systems can contribute to increased stress and health issues among healthcare staff. Aim: The aim is to describe nurses' experiences of working with documentation systems in healthcare. Method: The study is a general literature review based on 14 scientific articles. Findings: The studies highlight that nurses experience significant stress and frustration related to the use of Electronic Health Records (EPJ), impacting job satisfaction and well-being. Despite adapting to the system over time, challenges such as lack of user-friendliness and inefficiency in documentation persist. Nurses' digital work is also affected by difficulties in navigating and finding relevant information in EPJ systems, which can lead to errors and workflow interruptions. Increased education and support from management and colleagues are necessary to address these challenges and promote a healthy work environment for nurses. Conclusion: The conclusion of the study shows that nurses experience several issues with EPJ systems, including lack of user-friendliness and stress-related barriers. Improvements in system usability and adequate training are crucial to ensure quality care and reduce stress levels. Addressing these challenges is central to promoting both patient safety and a healthy work environment for nurses.

Author: Michaela Sabina Kling Title: Unga kvinnliga chefers kamp mot utmattning: En kvalitativ studie av bidragande organisatoriska och psykosociala riskfaktorer Course: Master Thesis in Occupational Health Science University: University of Gävle, SwedenAim: The aim of this study was to investigate factors in the organizational and psychosocial work environment that young female managers experienced as contributing to their sick leave due to work-related stress. Method: Eight participants aged 20-40 took part in qualitative semi-structured interviews, where the results were compiled in a content analysis. Main results: This study found that factors in the organizational and psychosocial work environment were related to their work role, work environment culture, organizational support functions, organizational changes, workload, and their own leadership. This led to negative effects on both their mental and physical health, as well as on their work ability and productivity. Conclusion: In systematic work environment management, the work environment of managers must be highlighted, as they are often overlooked today. The organization has an important role to play in creating a supportive and inclusive work environment where everyone, including the manager, can feel comfortable raising problems, demanding better conditions, and asking for help. With access to concrete tools such as mentorship and stress management courses, knowledge can be increased and the conditions for sustainable leadership can be improved, making young managers feel secure in their work roles. Keywords: Exhaustion syndrome, organizational support, workload, work environment, young female leader

Bakgrund och problem: En auktoriserad eller godkänd revisor är den somundertecknar revisionsberättelser. Under denna person finns det sedan oftaflera nivåer av medarbetare som hjälper till med granskningsarbetet. Dennastruktur utgör den hierarki som präglar yrket. Auktoriserade och godkändarevisorer har höga krav på sig, vilket ökar behovet av stöd och vägledning.Under högsäsongen är kraven ännu högre och de långa dagarna kan leda tilltrötthet och ökade stressnivåer samt försämrad prestation. Trots dessautmaningar finns det fortfarande nyutexaminerade studenter som söker sig tillyrket. Dessa har dock annorlunda förväntningar på arbetslivet jämfört medtidigare generationer. Idag efterfrågas kontrollmöjligheter allt mer dåflexibilitet och arbetslivsbalans är högre prioriterat än det tidigare varit. En godarbetsmiljö med stöd från arbetsgivare och kollegor stimulerararbetslivsbalans, vilket leder till högre prestation och ökat välmående, trotshögt ställda krav. Syfte: Denna uppsats syfte är att bidra till djupare förståelse för hur krav,kontroll och stöd relaterar till revisorers upplevda arbetsbelastning ochmöjligheten till att uppnå arbetslivsbalans. Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod. Empirin har insamlatsgenom semistrukturerade intervjuer med elva stycken auktoriserade ochgodkända revisorer från småländska revisionsbyråer. Slutsats: Det bekräftas att det råder höga krav och hög arbetsbelastning inomyrket, detta särskilt under våren då det råder högsäsong. Detta skapar en presspå revisorerna och kräver att både kontroll och stöd finns för att hanteraarbetsbelastningen. Olika revisorer upplever olika grad av kontroll, demöjligheter som finns till kontroll inom yrket rör framförallt flexiblaarbetstider och möjlighet till att arbeta på distans, vilket utnyttjas i olikautsträckning. Stöd kommer från arbetsplatsen i form av ett socialt sammanhangoch från sin chef i form av förståelse och kommunikation. Även stöd frånpersoner i privatlivet är viktigt, äv, Background and problem: An authorized or approved auditor is the one whosigns audit reports. Below this person, there are often multiple levels of staffwho assist with the auditing work. This structure forms the hierarchy thatcharacterizes the profession. Authorized and approved auditors face highdemands, which increases the need for support and guidance. During the peakseason, the demands are even higher, and the long days can lead to fatigue,increased stress levels, and reduced performance. Despite these challenges,there are still recent graduates who seek a career in auditing. However, thesenewcomers have different expectations of the work environment compared toprevious generations. Nowadays, control and flexibility are increasingly indemand, as work-life balance is more highly prioritized than before. A goodwork environment with support from employers and colleagues fosterswork-life balance, leading to higher performance and improved well-being,even in the face of high demands. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understandingof how demands, control, and support relate to auditors' perceived workloadand the possibility of achieving work-life balance. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empiricaldata was collected through semi-structured interviews with eleven authorizedand approved auditors from accounting firms in Småland. Conclusion: It is confirmed that there are high demands and a heavy workloadwithin the profession, especially during the spring when it's the peak season.This creates pressure on auditors and requires both control and support tomanage the workload. Different auditors experience varying degrees ofcontrol; the possibilities for control in the profession primarily involve flexiblework hours and the ability to work remotely, which are utilized to varyingextents. Support comes from the workplace in the form of a social context andfrom one's manager in the form of understanding and communica

Mobilens roll kan sägas gått från att vara ett rent kommunikationsmedel till att vara en naturlig förlängning av individen. Genom mobilen utförs såväl arbete som upprätthållandet av sociala relationer, konsumering av underhållning och en rad andra nödvändiga funktioner. Det råder idag konsensus att människans kognitiva kapacitet för bearbetning av perceptuell information är begränsad och dessa resurser sätts dagligen på prov, inte minst vid riskfyllda moment såsom bilkörning. Givet mobilens centrala funktion i det moderna samhället och dess betydelse för individen, avser denna studie undersöka om mobilen utgör ett distraktionsmoment när människor utför kognitivt krävande uppgifter. Detta undersöktes genom en simulatorstudie där deltagare exponerades för två betingelser: betingelse 1 (kontrollbetingelse) utan telefon och betingelse 2 där en mobil introducerades som simulerade mottagandet av regelbundna mobilnotiser från en populär meddelandeapp. Utifrån dessa förutsättningar mättes deltagarnas prestation (antalet varningar, varningar per minut) och upplevda arbetsbelastning med avsikt att undersöka eventuella skillnader. Resultaten kunde ej påvisa några statistiskt signifikanta skillnader för antalet varningar (p = ,209) eller antal varningar per minut (p = ,258) mellan de olika två betingelserna. Det fanns heller ingen statistiskt signifikant skillnad mellan deltagarnas upplevda arbetsbelastning (p = ,211), dock kunde en nära signifikant skillnad mellan deltagarnas upplevda mentala och perceptuella belastning observeras (p = .51). Framtida studier med större urvalsstorlek och en högre grad av kontroll kring mätningsutrustningen kan därigenom tänkas generera resultat som bidrar till god kunskap om potentiellt riskfyllda beteenden vid kognitivt krävande aktiviteter som bilkörning.

The purpose is to investigate managers' experiences of preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment in small and medium-sized enterprises. Ten semi-structured interviews were conducted with managers who worked with personnel and work environment related issues in industries: transition, recruitment and stuffing, manufacturing and logistics with 18-249 employees. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results demonstrated opportunities and challenges to prevent stress-related mental illness in the organizational and social work environment through five categories: strategies to reduce the workload, a leadership that promotes work-life balance, strategies to prevent victimization, obstacles to prevent high workloads and obstacles to working preventively against victimization. In general, there were both organizational and supportive efforts to reduce the workload and a leadership that promoted a work-life balance. Strategies to prevent victimization occurred in all industries but focused more on what behavior was acceptable and consequences on abusive behavior. Action plans were lacking in the majority of small and medium-sized enterprises, which indicates that the systematic work environment work against victimization needs to be improved. In summary managers tend to have more informal than formal routines for preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment., Mot bakgrunden till ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan tillkom arbetsmiljöverkets föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risker för ohälsa till följt av arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Tidigare forskning har visat att små och medelstora företag brottats med utmaningar i arbetsmiljöarbetet till följt av en mindre strukturerad arbetsmiljösystematik, saknad kunskap och bristande insatser i att stödja arbetstagare med psykisk ohälsa. Samtidigt har viss forskning visat att chefer haft en positiv inställning till arbetsmiljöfrågor och implementerat hälsofrämjande insatser i företagskulturen inom små och medelstora företag. Hur ett förebyggande arbete mot stressrelaterad psykisk ohälsa praktiseras i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är däremot okänt, vilket är relevant att studera för att minska nuvarande långtidssjukskrivningar. Syftet var att undersöka chefers erfarenheter av att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom små och medelstora företag. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer som arbetade med personal-och arbetsmiljörelaterade i företag i små och medelstora företag. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns möjligheter och utmaningar med att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom fem kategorier: strategier för att minska arbetsbelastningen, ett ledarskap som främjar en balans mellan arbete och fritid, strategier för att förebygga kränkande särbehandling, hinder för att förebygga hög arbetsbelastning och hinder för att förebygga kränkande särbehandling. I samtliga branscher förekom organisatoriska och stödjande insatser för att minska arbetsbelastningen och ett ledarskap som främjande en balans mellan arbete och fritid. Strategier för att förebygga kränkande

Syftet med den här studien är utifrån förskollärares och barnskötares beskrivningar undersöka upplevelser av hinder och förutsättningar som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och KASAM-modellen har använts som teoretisk ansats i analysen. I resultatet framkom både hinder och förutsättningar som förskollärarna och barnskötarna upplever i den psykosociala arbetsmiljön. Förutsättningar som framkom i resultatet för att skapa en god psykosociala arbetsmiljö var utbildningsmöjligheter, lättillgänglig rektor samt kollegor man kan ha kul med och som stöttar varandra. Hinder i den psykosociala arbetsmiljön som framkom i resultatet var den höga arbetsbelastningen på grund av stora barngrupper och låg personaltäthet. Resultaten från den teoretiska analysen visar att förskolor där förskollärare och barnskötare upplever att de har flertal förutsättningar för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö upplever hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, trots de hinder som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön., The aim of this study is to investigate the experiences of obstacles and conditions in the psychosocial work environment based on preschool teachers’ and child minders’ descriptions. The empirical data for the study was collected through semi-structured interviews and the SOC-model was used as the theoretical approach in the analysis. The results revealed both obstacles and conditions that the preschool teachers’ and child minders’ perceive in the psychosocial work environment. Conditions that emerged in the results to create a good psychosocial work environment were educational opportunities, an easily accessible principal, and colleagues you can have fun with and who support each other. Obstacles in the psychosocial work environment that emerged included high workload due to large groups of children and low staff density. The results of the theoretical analysis indicate that preschools where preschool teachers’ and child minders’ perceive they have multiple conditions for achieving a favorable psychosocial work environment experience high comprehensibility, manageability and meaningfulness, despite the obstacles present in the psychosocial work environment.

Detta arbete undersöker förändringar inom läraryrket till följd av politiska ochorganisatoriska förändringar de senaste decennierna. Syftet är att utforska och fördjupaförståelsen för hur olika förändringar påverkat läraryrket, och vilka konsekvenser de gett förgymnasielärare. Genom att analysera faktorer som bidrar till dessa förändringar och derasverkliga effekter ges en djupare inblick i hur lärares arbete påverkats. I vilken utsträckninglärare upplever hinder och utmaningar i sitt arbete och vad dessa hinder består av belysesäven i arbetet. Dessutom undersöks det närmare hur gymnasielärare upplever sinaförutsättningar och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. För att studera dessa fenomenanvänds en kvalitativ enkätstudie som skickats ut till 24 gymnasieskolor i Skåne. Vårteoretiska utgångspunkt grundar sig i Karaseks och Theorells teori om arbetsförhållanden, därJDCS-modellen används för att analysera och resonera kring lärarnas upplevelser och vårempiri. Analysen av empirin utförs med hjälp av en innehållsanalys för att identifieragemensamma teman och mönster relaterade till lärarnas arbete och stödet de erhåller.Resultaten tyder på att många lärare utsätts för hög arbetsbelastning i kombination med lågtsjälvbestämmande på sina arbetsplatser. Empirin ger därmed insikt i utmaningar inomläraryrket och betonar vikten av att balansera arbetskrav med autonomi och socialt stöd för attfrämja välbefinnande och effektivitet hos lärare.

Denna studie undersökte huruvida artificiell intelligens relaterar till stress och arbetsbelastning bland kontorsarbetare. Genom datan från en enkätstudie med 91 deltagare genomfördes två regressionsanalyser och en korrelationsanalys. Resultaten visade att det fanns en statistiskt signifikant korrelation mellan användningen av artificiell intelligens och både stress och arbetsbelastning. Enkäten var uppbyggd av två mätverktyg (PSS) perceived stress scale och (QWI) quantitative workload inventory. Resultaten visar att AI användning associeras med ökad arbetsbelastning, samt minskad stress bland kontorsarbetare. Denna forskning pekar på behovet av att noggrant överväga de psykosociala effekterna av AI-implementering på arbetsplatsen, behovet av att vidta åtgärder för att hantera eventuella negativa konsekvenser för personalens välbefinnande och produktivitet, samt framföra de positiva aspekter som AI skulle kunna bidra till. Utöver detta hade det varit intressant att utföra en kvalitativ studie för att ta reda på bakgrunden till korrelationen och resultatet som framgick i regressionsanalysen., This study examined whether artificial intelligence relates to stress and workload among office workers. Using data from a survey study with 91 participants, two regression analyses and a correlation analysis were conducted. The results showed that there was a statistically significant correlation between the use of artificial intelligence and both stress as well as workload. The survey was constructed by using two measurement tools: The Perceived Stress Scale (PSS) and The Quantitative Workload Inventory (QWI). The results indicate that AI usage is associated with increased workload, as well as decreased stress among office workers. This research highlights the need to carefully consider the psychosocial effects of AI implementation in the workplace, to take measures and manage any potential negative consequences for employee well-being and productivity, while also emphasizing the positive aspects that AI could contribute. Additionally, it would be interesting to conduct a qualitative study to investigate the background of the correlation and the results presented in the regression analysis.

Bakgrund: Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i en ständigt föränderlig miljö med ett högt patientflöde, samtidigt som de måste säkerställa en god och säker patientvård. Stora krav ställs på sjuksköterskor som arbetar där, både professionellt såväl som personligt. Dessa utmaningar kan leda till ökad stress hos sjuksköterskorna, vilket leder till negativa effekter på deras hälsa och välbefinnande, som i sin tur kan påverka vårdkvalitén och mötet med patienten. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som inkluderades i resultatet, som delades in i tre teman med åtta subteman. Resultatet av studien visar hur arbetsmiljön på akutmottagningar kan påverka sjuksköterskors hälsa och leda till negativa fysiska, psykiska och emotionella effekter. Faktorer som dessa kan påverka sjuksköterskors bemötande och omhändertagande av patienter och slutligen leda till en försämrad omvårdnadskvalitet. Slutsatser i studien framhäver betydelsen av organisatoriska förändringar för att främja en hållbar arbetsmiljö, samt betonar vikten av att sjuksköterskor involveras i planeringen av den fysiska arbetsmiljön. Det är viktigt att deras åsikter och erfarenheter tas i beaktande för att främja en välfungerande arbetsplats som främjar goda arbetsförhållanden. En strategi som denna kan vara avgörande för att bidra till en hållbar hälso- och sjukvård i framtiden.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spreds globalt. Covid-19 klassades som en pandemi i början av 2020. Hälso- och sjukvården behövde snabbt ställas om och rätta sig efter nya riktlinjer. Till en början hade sjuksköterskor inte tillräckligt med kunskap om det nya viruset vilket påverkade deras omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva omvårdnad under Covid-19 pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes som inkluderade 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning efter relevanta artiklar. Ett ramverk för analys beskrivet av Friberg användes vid dataanalys. Resultat: Litteraturöversiktens resultat belyser de komponenter som påverkat sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden under Covid-19 pandemin. Temana ”Nya krav och utmaningar” (att känna rädsla relaterat till smittorisken, att ha bristande kunskap, att arbeta under hög arbetsbelastning) och ”Skyddsutrustningen som en barriär” (att känna trygghet i skyddsutrustningen, att uppleva försvårat arbete med skyddsutrustningen, att kommunicera med skyddsutrustningen) framkom. Slutsats: Rädsla för att bli smittade var en betydande aspekt som påverkade sjuksköterskors omvårdnadsarbete i form av den barriär som skapades till patienterna. Även kunskapsbrist och den höga arbetsbelastningen bidrog till de negativa känsloupplevelser som Covid-19 pandemin medförde., Background: At the end of 2019, a new coronavirus was discovered, rapidly spreading globally. Covid-19 was classified as a pandemic in early 2020. Healthcare systems needed to be quickly adjusted and adhere to new guidelines. In the beginning, nurses lacked sufficient knowledge about the new virus, which affected their nursing care work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of providing care during the Covid-19 pandemic. Method: A literature review utilizing an inductive approach was conducted, encompassing 13 qualitative articles. The databases CINAHL and PsycInfo were used to identify relevant studies. A framework for analysis described by Friberg was used for data analysis. Results: The literature review's findings illuminate the components that influenced nurses' experiences of nursing care during the Covid-19 pandemic. The themes "New demands and challenges" (feeling fear related to the risk of infection, having insufficient knowledge, working under high workload) and "Protective equipment as a barrier" (feeling safety in protective equipment, experiencing hindered work with protective equipment, communicating with protective equipment) emerged. Conclusion: Fear of infection was a significant factor that impacted nurses' caregiving by creating a barrier between them and the patients. Insufficient knowledge and high workload also contributed to the negative emotional experiences brought by the Covid-19 pandemic.

Äldreomsorgen har sedan en tid tillbaka haft svårt att bemanna verksamheterna och det förekommer personalbrist inom flera av Sveriges kommuner. Övertidstimmarna ökar med anledning av detta vilket slutligen resulterar i ohälsa samt att medarbetare väljer att lämna yrket. Detta blir en negativ spiral som med tiden blir allt svårare att ta sig ur. Antalet hjälpbehövande äldre spås öka med 50% till år 2028 vilket gör detta sociala fenomen värt att studera för att kunna säkerställa en god välfärd inom denna snara framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vad omsorgspersonalen identifierar som förbättringsområden i sin verksamhet, för att göra yrket attraktivt att arbeta inom. Detta för att locka och behålla kollegor till området äldreomsorg och undvika personalbrist. Vi ville även undersöka hur omsorgsgivare såg på sin arbetssituation. Vi har valt att använda oss av krav- och kontrollmodellen eftersom den fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön. En beskrivande statistik presenterar respondenterna och med hjälp av en faktoranalys kan vi se samband mellan olika variabler och urskilja olika bakomliggande faktorer. Resultatet var för oss förvånande men förståeligt. Analysen hittar faktorer som visar vad omsorgsgivare identifierar som förbättringsområden och innefattar mindre stress och tidspress på arbetet, uppskattning från ledningen och högre bemanning. Omsorgspersonal känner sig ofta psykiskt utmattad och fysiskt trött efter ett arbetspass och upplever stress under arbetet. Denna studie har bidragit med att synliggöra vad omsorgspersonal anser behöver förbättras och förändras för att en bemannad äldreomsorg ska finnas även i framtiden. Den visar på att det fortfarande inte har skett en positiv förändring trots att det uppmärksammats i tidigare forskning och nu börjar det bli bråttom för att kunna möta de kommande hjälpbehövande äldre människorna.

Bakgrund: Social arbetsmiljö innefattar upplevelser av kulturen på en arbetsplats. Det finns flera olika faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Det kan vara psykiskt belastande att möta svårt sjuka personer och deras anhöriga. Den psykiska belastningen kan resultera i stress och vidare till utmattning. Fysiska besvär som muskelspänningar kan vara orsakade av psykisk belastning. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård. Metod: En sammanställning och analysering genomfördes av kvalitativa empiriska studier. Artiklarna inhämtades från Cinahl och Pubmed som är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin. Litteraturstudien baserades på 10 studier utan geografisk avgränsning. Resultat: Utifrån granskning och analysering framkom två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och Relation mellan kollegor. Utifrån dessa bildades sju subkategorier. Konklusion: Det stora antalet patienter i relation till en liten andel sjuksköterskor resulterade i en känsla av hög arbetsbelastning med fysiska och psykiska påfrestningar. Avgörande för en positiv arbetskultur är att ha stöttande chefer och bra relationer med kollegor. Den sociala arbetsmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska kunna trivas på sin arbetsplats och kunna ge god omvårdnad., Background: Social work environment involve perceptions of the culture at a workplace. There are multiple factors that contribute to the social work environment, for example social interactions, cooperation and support from colleagues and managers. It can be mentally taxing to meet severe ill patients and their relatives. The mental strain can result in stress and continue to fatigue. Physical issues such as muscle tension could be associated with psychological strains. Aim: The literature review aims to investigate nurses´ perceptions of the social work environment in inpatient care. Method: A literature review was conducted with qualitative empirical studies. The articles were gathered from Cinahl and Pubmed which are databases for nursing and medicine. The literature study was based on 10 studies without any geographical limitations. Result: The result produced two main categories: High workload and Relationship among colleagues. Seven subcategories emerged from these. Conclusion: High workload related to too many patients in relation to the amount of nurses could lead to both physical and psychological strains. Crucial for a positive work culture is to have a supportive manager and good relationship with colleagues. The social work environment is important for the nurse to be able to thrive in the workplace and to conduct good care.

Sammanfattning Bakgrund Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne. Hur reglerad arbetstid planeras påverkar lärarens arbetsbelastning. Ämnets status och motsättningar i förhållandet mellan tid och innehåll i ämnet påverkar lärarnas förutsättningar. Syfte Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser kring den reglerade arbetstidens påverkan på undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Hur upplever lärare de förutsättningar den reglerade arbetstiden skapar för att bedriva undervisning i hem- och konsumentkunskap? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analysen. Resultat Lärare upplevde tidsbrist och behövde prioritera och delegera för att hantera sin arbetsbelastning. Lärarna upplevde att skolledningens utformning av den reglerade arbetstiden begränsade möjlighet till påverkan. Kort tid mellan lektioner skapade svårigheter. Slutsats Hem- och konsumentkunskapslärare behöver minst 15 minuters rast mellan alla sina lektioner. Skolledningens brist på förståelse för ämnet skapar begränsningar genom den reglerade arbetstiden. Årskursernas placering i schemat minskar lärarnas arbetsbelastning och kan minska användandet av lektionstid för förberedelser och efterarbete.

Lärare har en viktig funktion för samhället när det kommer till att undervisa elever och hjälpa dem att få kunskaper som de kan använda i sina liv. Förutom förväntningar som handlar om undervisning kan läraryrket även inkludera en social aspekt där lärare stöttar och hjälper elevergenom deras skolgång. Detta arbete kan vara känslomässigt utmanade för lärare och arbetsbelastningen kan påverkas av att arbetsuppgifter som sträcker sig utanför undervisning genomförs. Denna kvalitativa studie om lärares upplevelser om utmaningar och om emotionellt arbete baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med lärare. Data som samlats in från intervjuerna har analyserats genom teorier och begrepp som handlat om emotionellt arbete, sociala interaktioner och emotionell energi. Resultatet visar att arbete med elever såg många av lärarna som motiverande och meningsfullt jämfört med administrativa arbetsuppgifter som dokumentation, planering och möten. Arbetet kunde vara emotionellt krävande och lärarna upplevde att de dels var tvungna att hantera sina egna känslor, dels välja vilka känslouttryck de visade mot elever. Utmaningar fanns i läraryrket då arbetsdagar kunde bestå av planerade lektioner men även att konflikter, stöd till kollegor och samtal kunde uppstå under arbetsdagen som lärarna upplevde inte alltid handlade om undervisning. Lärarna ansåg att det fanns ett behov att kunna lämna arbetsrelaterade problem på arbetet för att kunna återhämta sig när de lämnat arbetet., Teachers have an important function for society when it comes to teaching and providing students with knowledge that the students can use in their lives. In addition to expectations related to teaching, the teaching profession can also include a social aspect where teachers support and help student through schooling. This work can be emotionally challenging for teachers and the workload can be affected by tasks that extend beyond teaching. This qualitative study on teacher’s experiences and challenges regarding emotional labor is based on seven semi-structured interviews with teachers. The data collected from the interviews has been analyzed through theories dealing with emotional labor, social interaction, and emotional energy. The results show that many of the teachers believed that working with student was motivating and meaningful compared to administrative task such as documentation, planning and meetings. The work could be emotionally demanding, and the teachers felt that they partly had to manage their own emotions and to manage what emotions they showed toward students. Challenges existed as the workdays could consist of planned lessons, conflicts, conversations with students and supporting coworkers. The teachers considered the activities besides the planned lessons to sometimes put them in a position that wasn’t about teaching. The teachers felt that there was a need to be able to leave work-related problem at work to recover when they left work.

Denna studie undersökte huruvida artificiell intelligens relaterar till stress och arbetsbelastning bland kontorsarbetare. Genom datan från en enkätstudie med 91 deltagare genomfördes två regressionsanalyser och en korrelationsanalys. Resultaten visade att det fanns en statistiskt signifikant korrelation mellan användningen av artificiell intelligens och både stress och arbetsbelastning. Enkäten var uppbyggd av två mätverktyg (PSS) perceived stress scale och (QWI) quantitative workload inventory. Resultaten visar att AI användning associeras med ökad arbetsbelastning, samt minskad stress bland kontorsarbetare. Denna forskning pekar på behovet av att noggrant överväga de psykosociala effekterna av AI-implementering på arbetsplatsen, behovet av att vidta åtgärder för att hantera eventuella negativa konsekvenser för personalens välbefinnande och produktivitet, samt framföra de positiva aspekter som AI skulle kunna bidra till. Utöver detta hade det varit intressant att utföra en kvalitativ studie för att ta reda på bakgrunden till korrelationen och resultatet som framgick i regressionsanalysen., This study examined whether artificial intelligence relates to stress and workload among office workers. Using data from a survey study with 91 participants, two regression analyses and a correlation analysis were conducted. The results showed that there was a statistically significant correlation between the use of artificial intelligence and both stress as well as workload. The survey was constructed by using two measurement tools: The Perceived Stress Scale (PSS) and The Quantitative Workload Inventory (QWI). The results indicate that AI usage is associated with increased workload, as well as decreased stress among office workers. This research highlights the need to carefully consider the psychosocial effects of AI implementation in the workplace, to take measures and manage any potential negative consequences for employee well-being and productivity, while also emphasizing the positive aspects that AI could contribute. Additionally, it would be interesting to conduct a qualitative study to investigate the background of the correlation and the results presented in the regression analysis.

Detta arbete undersöker förändringar inom läraryrket till följd av politiska ochorganisatoriska förändringar de senaste decennierna. Syftet är att utforska och fördjupaförståelsen för hur olika förändringar påverkat läraryrket, och vilka konsekvenser de gett förgymnasielärare. Genom att analysera faktorer som bidrar till dessa förändringar och derasverkliga effekter ges en djupare inblick i hur lärares arbete påverkats. I vilken utsträckninglärare upplever hinder och utmaningar i sitt arbete och vad dessa hinder består av belysesäven i arbetet. Dessutom undersöks det närmare hur gymnasielärare upplever sinaförutsättningar och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. För att studera dessa fenomenanvänds en kvalitativ enkätstudie som skickats ut till 24 gymnasieskolor i Skåne. Vårteoretiska utgångspunkt grundar sig i Karaseks och Theorells teori om arbetsförhållanden, därJDCS-modellen används för att analysera och resonera kring lärarnas upplevelser och vårempiri. Analysen av empirin utförs med hjälp av en innehållsanalys för att identifieragemensamma teman och mönster relaterade till lärarnas arbete och stödet de erhåller.Resultaten tyder på att många lärare utsätts för hög arbetsbelastning i kombination med lågtsjälvbestämmande på sina arbetsplatser. Empirin ger därmed insikt i utmaningar inomläraryrket och betonar vikten av att balansera arbetskrav med autonomi och socialt stöd för attfrämja välbefinnande och effektivitet hos lärare.

Äldreomsorgen har sedan en tid tillbaka haft svårt att bemanna verksamheterna och det förekommer personalbrist inom flera av Sveriges kommuner. Övertidstimmarna ökar med anledning av detta vilket slutligen resulterar i ohälsa samt att medarbetare väljer att lämna yrket. Detta blir en negativ spiral som med tiden blir allt svårare att ta sig ur. Antalet hjälpbehövande äldre spås öka med 50% till år 2028 vilket gör detta sociala fenomen värt att studera för att kunna säkerställa en god välfärd inom denna snara framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vad omsorgspersonalen identifierar som förbättringsområden i sin verksamhet, för att göra yrket attraktivt att arbeta inom. Detta för att locka och behålla kollegor till området äldreomsorg och undvika personalbrist. Vi ville även undersöka hur omsorgsgivare såg på sin arbetssituation. Vi har valt att använda oss av krav- och kontrollmodellen eftersom den fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön. En beskrivande statistik presenterar respondenterna och med hjälp av en faktoranalys kan vi se samband mellan olika variabler och urskilja olika bakomliggande faktorer. Resultatet var för oss förvånande men förståeligt. Analysen hittar faktorer som visar vad omsorgsgivare identifierar som förbättringsområden och innefattar mindre stress och tidspress på arbetet, uppskattning från ledningen och högre bemanning. Omsorgspersonal känner sig ofta psykiskt utmattad och fysiskt trött efter ett arbetspass och upplever stress under arbetet. Denna studie har bidragit med att synliggöra vad omsorgspersonal anser behöver förbättras och förändras för att en bemannad äldreomsorg ska finnas även i framtiden. Den visar på att det fortfarande inte har skett en positiv förändring trots att det uppmärksammats i tidigare forskning och nu börjar det bli bråttom för att kunna möta de kommande hjälpbehövande äldre människorna.

Syftet med den här studien är utifrån förskollärares och barnskötares beskrivningar undersöka upplevelser av hinder och förutsättningar som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och KASAM-modellen har använts som teoretisk ansats i analysen. I resultatet framkom både hinder och förutsättningar som förskollärarna och barnskötarna upplever i den psykosociala arbetsmiljön. Förutsättningar som framkom i resultatet för att skapa en god psykosociala arbetsmiljö var utbildningsmöjligheter, lättillgänglig rektor samt kollegor man kan ha kul med och som stöttar varandra. Hinder i den psykosociala arbetsmiljön som framkom i resultatet var den höga arbetsbelastningen på grund av stora barngrupper och låg personaltäthet. Resultaten från den teoretiska analysen visar att förskolor där förskollärare och barnskötare upplever att de har flertal förutsättningar för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö upplever hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, trots de hinder som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön., The aim of this study is to investigate the experiences of obstacles and conditions in the psychosocial work environment based on preschool teachers’ and child minders’ descriptions. The empirical data for the study was collected through semi-structured interviews and the SOC-model was used as the theoretical approach in the analysis. The results revealed both obstacles and conditions that the preschool teachers’ and child minders’ perceive in the psychosocial work environment. Conditions that emerged in the results to create a good psychosocial work environment were educational opportunities, an easily accessible principal, and colleagues you can have fun with and who support each other. Obstacles in the psychosocial work environment that emerged included high workload due to large groups of children and low staff density. The results of the theoretical analysis indicate that preschools where preschool teachers’ and child minders’ perceive they have multiple conditions for achieving a favorable psychosocial work environment experience high comprehensibility, manageability and meaningfulness, despite the obstacles present in the psychosocial work environment.

Sammanfattning Bakgrund Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne. Hur reglerad arbetstid planeras påverkar lärarens arbetsbelastning. Ämnets status och motsättningar i förhållandet mellan tid och innehåll i ämnet påverkar lärarnas förutsättningar. Syfte Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser kring den reglerade arbetstidens påverkan på undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Hur upplever lärare de förutsättningar den reglerade arbetstiden skapar för att bedriva undervisning i hem- och konsumentkunskap? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analysen. Resultat Lärare upplevde tidsbrist och behövde prioritera och delegera för att hantera sin arbetsbelastning. Lärarna upplevde att skolledningens utformning av den reglerade arbetstiden begränsade möjlighet till påverkan. Kort tid mellan lektioner skapade svårigheter. Slutsats Hem- och konsumentkunskapslärare behöver minst 15 minuters rast mellan alla sina lektioner. Skolledningens brist på förståelse för ämnet skapar begränsningar genom den reglerade arbetstiden. Årskursernas placering i schemat minskar lärarnas arbetsbelastning och kan minska användandet av lektionstid för förberedelser och efterarbete.

Bakgrund: Äldreomsorgen riktar in sig på de äldre och sårbara individerna i samhället som, av olika anledningar, är helt eller delvis beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av sin vardag. Vilket starkt kan kopplas till den offentliga förvaltningen av flera skäl, dels eftersom det offentliga i stort sett står för finansieringen inom äldreomsorgen, och dels för uppbyggnaden av det svenska välfärdssystemens betydelse när det kommer till att vårda och ta hand om äldre människor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som leder till sjukfrånvaron bland undersköterskorna inom hemtjänsten samt belysa de åtgärder som undersköterskorna anser kan minska sjukfrånvaron. Metoden: Studiens empiri omfattar sex semistukturade intervjuer med undersköterkor som arbetar i en offentlig hemtjänst inom Borås kommun. Urvalet i studien består av snöbollsurval. Resultat: I studiens resultat framgår det två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om faktorer som bidrar till sjukfrånvaro. Utifrån svar från respondenterna framkom det att de upplever att det är svårt att uppfylla arbetskraven, bristande uppföljning, stöd från chefer och personalbrist gör att arbetsbelastningen blir högre. Den andra temat handlar om åtgärder för att minska sjukfrånvaro där respondenterna gav förbättringsförslag såsom stödjande arbetsmiljö, förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö samt arbetstider och schema. De upplevde dessa tre som viktigaste förbättringar för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Slutsats: Det framkom olika faktorer som bidrar till sjukfrånvaro, vilka var hälsorelaterade problem som ökas på grund av höga krav och mindre kontroll samt brist på personal och stöd. Men för att åtgärda sjukfrånvaron angavs det förslag som ett välplanerat schema med tid för återkoppling, en stödjande enhetschef och en hälsofrämjande arbetsmiljö.

Socialsekreterare inom barn och unga är en yrkesgrupp där det förekommer hög arbetsbelastning och stressrelaterade sjukskrivningar. Det framkommer i socialtjänstlagen att myndighetsutövningen inom socialtjänsten ska ske skyndsamt, vilket ställer krav på att socialsekreterare har en hög arbetsprestation. Syftet med studien var att undersöka ledarskap i socialtjänsten och dess påverkan på arbetsprestationen hos socialsekreterare utifrån en tematisk analys. Det resultat som framkom kring ledarskapet är att socialsekreterare och chefer inom barn och unga beskriver de positiva egenskaper hos chefen kopplade till det tillitsbaserade ledarskapet och tillitsbaserad styrning. Tillit, tydlighet och lyhördhet framkommer som de mest betydande egenskaper för ett bra ledarskap. Arbetsprestation har definierats utifrån uppgiftprestation, kontextuell prestation och kontraproduktiva beteenden. Positiv stress anses var den främsta faktorn som bidrar till en hög arbetsprestation enligt socialsekreterarna. Vidare visar resultatet att det kollegiala stödet och trivsel i arbetsgruppen påverkar socialsekreterarnas arbetsprestation och att chefen påverkar de aspekter indirekt i sitt ledarskap. Chefens direkta påverkan synliggörs i socialsekretarens arbetsbelastning, hur chefen kommunicerar, ger feedback och att chefen är närvarande och möjliggör tid för sina medarbetare., Social workers for children and young people are a professional group where there is a high workload and stress-related sick leave. It is stated in the Social Services Act that the exercise of authority in social services should be done promptly, which requires that social workers have a high work performance. The purpose of the study was to examine leadership in social services and its impact on the work performance of social workers based on a thematic analysis. The result that emerged about leadership is that social workers and managers in children and young people describe the positive characteristics of the manager linked to trust-based leadership and trust-based management. Trust, clarity, and responsiveness emerge as the most significant characteristics for good leadership. Work performance has been defined in terms of task performance, contextual performance, and counterproductive behaviors. Positive stress is the main factor contributing to high job performance according to the social workers. Furthermore, the results show that the collegial support and well-being in the work group influence the social workers' job performance and that the manager influences these aspects indirectly in his leadership. The manager's direct influence is visible in the social worker's workload, how the manager communicates, gives feedback and that the manager is present and makes time for his or her employees.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse, samt om och i så fall hur denna relation modereras utifrån upplevd autonomi, kompetens och samhörighet i arbetet. Målgruppen var tjänstemän som rekryterades dels via sociala medier och dels via en stor svensk IT-organisation. För att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse genomfördes en korrelationsanalys. Studiens tre hypoteser testades genom tre modereringsanalyser med varje psykologiskt behov som moderator. Resultaten visade inget signifikant samband mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse och inte heller för modereringsanalyserna. Det fanns därmed inte heller något stöd för hypoteserna och mer detaljerade tolkningar görs i diskussionen

Mobilens roll kan sägas gått från att vara ett rent kommunikationsmedel till att vara en naturlig förlängning av individen. Genom mobilen utförs såväl arbete som upprätthållandet av sociala relationer, konsumering av underhållning och en rad andra nödvändiga funktioner. Det råder idag konsensus att människans kognitiva kapacitet för bearbetning av perceptuell information är begränsad och dessa resurser sätts dagligen på prov, inte minst vid riskfyllda moment såsom bilkörning. Givet mobilens centrala funktion i det moderna samhället och dess betydelse för individen, avser denna studie undersöka om mobilen utgör ett distraktionsmoment när människor utför kognitivt krävande uppgifter. Detta undersöktes genom en simulatorstudie där deltagare exponerades för två betingelser: betingelse 1 (kontrollbetingelse) utan telefon och betingelse 2 där en mobil introducerades som simulerade mottagandet av regelbundna mobilnotiser från en populär meddelandeapp. Utifrån dessa förutsättningar mättes deltagarnas prestation (antalet varningar, varningar per minut) och upplevda arbetsbelastning med avsikt att undersöka eventuella skillnader. Resultaten kunde ej påvisa några statistiskt signifikanta skillnader för antalet varningar (p = ,209) eller antal varningar per minut (p = ,258) mellan de olika två betingelserna. Det fanns heller ingen statistiskt signifikant skillnad mellan deltagarnas upplevda arbetsbelastning (p = ,211), dock kunde en nära signifikant skillnad mellan deltagarnas upplevda mentala och perceptuella belastning observeras (p = .51). Framtida studier med större urvalsstorlek och en högre grad av kontroll kring mätningsutrustningen kan därigenom tänkas generera resultat som bidrar till god kunskap om potentiellt riskfyllda beteenden vid kognitivt krävande aktiviteter som bilkörning.