Search

Föreliggande studie analyserar delar av en internationell trafiksäkerhetsenkät E-survey of Road Users Attitudes, ESRA. Enkäten mäter självrapporterat beteende, attityder och normer inom trafiksäkerhetsområdet i 32 länder. I denna studie är fokus främst på resultat från den svenska enkäten med syfte att få bättre kunskap om inställningen till trafiksäkerhet i Sverige men jämförelser görs även med nio andra länder med liknande trafiksäkerhetsnivå. The present study analyses a sub section of an international road safety survey ´ESRA´, which measures self-reported behaviour, attitudes and norms regarding road safety in 32 countries. In this study the focus is mainly on results from the Swedish survey. The aim is to gain a better understanding of road safety in Sweden and how Sweden compares with nine other countries with similar levels of road safety.

Vid tidigare studier avseende olyckor och tillbud vid vägarbeten har en avsaknad av samordnad olycks- och incidentrapportering framkommit. Ett projekt har därför genomförts i samarbete mellan forskare, utförare, beställare och andra aktörer. Det övergripande målet är säkrare och tryggare väg-arbetsplatser för både vägarbetare och trafikanter. Projektet fokuserar främst på två projektmål. Ett delmål är ökat samarbete mellan de olika aktörerna i byggprocessen. Ett annat delmål är gemensamma rekommendationer för en långsiktig och hållbar förändring av tillbuds- och olyckshantering. Projektet omfattar litteraturöversikt, informationsspridning, register- och enkätstudie samt intervjustudie inom arbete på väg. Litteraturstudien visar hög andel upphinnande- och mötesolyckor bland bilister och hög andel olyckor bland oskyddade trafikanter som beror på dåligt vägunderlag. I registerstudien identifierades 3 603 händelser för perioden 2015–2019 (170 olyckor, 1 194 tillbud och 2 239 riskobservationer) från entreprenörsföretagens interna rapportering. De två vanligast förekommande händelserna avsåg bristande efterlevnad bland trafikanter (37 %) och brister i före-tagens eller vägarbetarens planering och hantering av arbetet (25 %). Enkätstudien visade att den typiska motorcykelolyckan vid vägarbete inträffade utanför tätort, på torrt väglag, i kurva, på smal eller normal tvåfältsväg med hastighetsbegränsning 70 km/tim, oftast i samband med mindre, pågående eller avslutade vägarbeten. Vanligaste anledningen var löst grus. Intervjuer med 12 aktörer visade att företagen använder olika system för att rapportera in händelser och samma händelse rapporteras in i flera system. Några kan se nyttan med rapporteringen eftersom den synliggör arbetsmiljöproblem. Anledningar till att händelser ändå inte alltid rapporteras kan vara att: i) händelserna inträffar så ofta, ii) nyttan med rapporteringen inte är uppenbar, iii) tidigare rapporterade problem inte har åtgärdats, iv) rapporteringen orsakar merarbete och är tidsödande samt v) det finns rädsla för konsekvenserna. Studien avslutas med en rad rekommendationer: en gemensam databas för vägarbetsolyckor och vägarbetstillbud, arbete för ökad rapporteringsvilja, ökad övervakning samt förbättrad möjlighet till snabb tillståndsgivning. In previous studies regarding accidents and near-accidents at road works, a lack of coordinated accident and near-accident reporting has emerged. A project was therefore carried out in collaboration between different actors, with the overall goal of safer work zones. The project focuses on increased cooperation between the various actors in the construction process and on identifying common re-commendations for accident and near-accident management. The project includes a literature review, dissemination, data collection/analysis, and interviews. The literature study showed a high proportion of overtaking and meeting accidents among motorists and of accidents among unprotected road users due to poor road conditions. Data collection from the contractor companies' internal incident reporting comprised 3,603 incidents (170 accidents, 1,194 near-accidents and 2,239 risk observations) during 2015–2019. The two most common incidents concerned non-compliance among road users and shortcomings in the companies ' or road workers' planning and management of their work. The survey study showed that typical motorcycle accidents at road works occur in rural areas, on dry roads, in curves, on narrow or normal two-lane roads with a speed limit of 70 kilometers per hour, usually in connection with minor, ongoing or completed, road works. The most common cause was loose gravel. Interviews with 12 participants showed that companies use different systems to report events and the same event is reported in several systems. Respondents value reporting since it highlights work environment problems. Nevertheless, incidents are not always reported, because; i) they happen too often, ii) the benefit is not obvious, iii) action was not taken following previous reports, iv) it causes extra work and is time consuming, and v) the fear of consequences. The study ends with some recommendations: a general national road work incident database, increase the willingness to report, increased enforcement, and faster implementation of safety measures

Shared space avser ofta en yta som är gemensam för oskyddade och skyddade trafikanter och som ska inbjuda till ett levande stadsrum för alla. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga, medelålders och äldre upplever shared space utifrån ett fotgängarperspektiv. Syftet var vidare att undersöka om, och i så fall hur, en alternativ utformning av ytan (med eller utan stora blomkrukor utplacerade) påverkar deras upplevelse. I studien kombinerades två olika metoder: en ögonrörelsestudie och en Q-studie. Q-Metoden är en metod som används inom psykologi och samhällsvetenskap för att studera människors ”subjektivitet” - det vill säga deras åsikter som i detta fall att vara fotgängare på Fiskaretorget i Västervik. Totalt 37 deltagare, uppdelat på de tre åldersklasserna, deltog i studien som genomfördes på Fiskaretorget och ett angränsande icke-signalreglerat övergångsställe i Västervik. Ungefär hälften av deltagarna genomförde försöket med och hälften utan stora blomkrukor utplacerade på torget. Resultaten av ögonrörelsestudien visar att medelålders tycktes uppleva en ökad riskmedvetenhet i avsaknad av den traditionella uppdelningen mellan oskyddade och skyddade trafikanter. Unga och äldre tittade däremot ungefär lika mycket på trafikrelevanta föremål, oavsett om det fanns stora blomkrukor utplacerade eller inte. Samtidigt visar Q-studien att fotgängare, oavsett ålder, inte upplevde någon större osäkerhet på denna typ av gemensamhetsytor. Den upplevda osäkerheten som trots allt fanns, minskades med de stora blomkrukor som återskapade den traditionella uppdelningen med tydliga zoner eller stråk där fotgängare kan vistas i ett relativt bilfritt område medan motorfordonen får tydliga stråk att färdas längs. Utifrån dessa resultat rekommenderar vi att man, istället för shared spaces, utformar gemensamhetsytor med tydliga säkerhetszoner där fotgängare kan vistas i ett relativt bilfritt område. A shared space, in the context of road transport, often refers to an area that is shared by unprotected and protected road users and is intended to facilitate a living city space for everyone. The purpose of this study was to investigate how young, middle-aged and elderly people experience shared space from a pedestrian perspective, but also to investigate whether, and if so, how an alternative design of the area (with or without large flower pots) affects their experience. In the study, two different methods were combined; an eye tracking study and a Q-study. The Q method is a research method that is used in psychology and social sciences to investigate people's subjective views on a particular matter, phenomenon or topic. In this study, the Q method is used to investigate pedestrian experiences of two different design configurations - with or without large flower pots deployed - on the Fiskaretorget (eng. Fisherman’s Square) in Västervik. A total of 37 participants, divided into the three age groups, participated in the study, which was carried out at the Fiskaretorget and an adjacent non-signal-regulated pedestrian crossing in Västervik. About half of the participants carried out the experiment with, and half without large flower pots placed on the square. The results of the eye tracking study show that middle-aged pedestrians seemed to experience increased risk awareness, in the absence of the traditional division between unprotected and protected road users. Young and older, on the other hand, looked about the same amount of traffic-related objects, regardless of whether there were large flower pots placed or not. At the same time, the Q-study shows that pedestrians, regardless of age, did not experience any great uncertainty on this type of common areas. The perceived uncertainty, which nevertheless existed, was further reduced with large flower pots that recreated the traditional division with clear zones or stretches, pedestrians can stay in a relatively car-free area while the motor vehicles get clear paths to travel along. Based on these results, we recommend that, instead of a shared space design, designing common areas should have clear safe zones where pedestrians can stay in relatively car-free areas.

Projektet, som är en pilotstudie, syftade till att undersöka effekten av låsningsfria bromsar, ABS, på cykel. Fråga som projektet syftade till att besvara: Kan cyklars stabilitet under inbromsning förbättras av låsningsfri broms (ABS) på framhjulet? Frågan söks besvaras genom utformning och genomförande av bromsprov av cykel med och utan ABS. Cykelolyckor är bland de vanligaste orsakerna till trafikskador i Sverige, ofta med svåra skador och medicinsk invaliditet som följd. Närmare hälften av alla svårare trafikskador har uppstått på grund av cykelolyckor. ABS-bromsar har visats reducera risken för skada för motorcyklister genom ökad stabilitet och därmed minskad risk för omkullkörning i samband med bromsning. Däremot finns begränsad kunskap om effekten för cyklister. Två Crescentcyklar med sluten ram (herrcykel) testades: en konventionell, bakhjulsdriven modell med v-broms (fäljbroms) på framhjulet och en framhjulsdriven modell med el-assistans och navbroms i framhjulet. Med den konventionella cykeln utfördes två typer av tester, med och utan ABS-bromsar. ABS-bromsen var av modellen SABS V1. På el-cykeln med navbroms justerades bromsverkan så att framhjulet ej låstes, jämfört med full bromsverkan. En Hybrid II krockdocka, 50-percentil man, användes som cyklist i proven. Proven utfördes vid hastigheterna 17 och 20 km/h. Cyklarna bromsades maximalt på framhjulet. Friktionen var ungefär 0,7–0,8. Resultaten visade att ABS på cykelns framhjul gör att framhjulet inte låses vid full inbromsning och bakhjulet behåller kontakten med underlaget. Vid prov med v-broms eller navbroms med full broms-verkan blev bromssträckan cirka 2 meter, men framhjulet låstes vid full broms och bakhjulet lyfte från underlaget. Det innebar att cykeln då endast balanserade på framhjulet. Prov med ABS-broms på v-bromsen och justerad bromsverkan på navbromsen resulterade däremot i inbromsning utan låsning av framhjulet. Bromssträckan var i dessa prov cirka 4 meter. Resultaten var liknande för de båda cyklarna. Slutrapport till Skyltfonden

The aim of the present study is to evaluate the new methods for increased speed compliance. Both the police's experience, as well as internal and external communication as effects on mean speeds and speed violations are studied. Police in the western region tested a new method during three autumn weeks in 2016. The intervention entailed intensified speed enforcement on 13 designated routes and the aim was to reduce mean speed. The intervention focused on three different actions: short manual speed controls (20 minutes) on roads with high speeds and a high accident record civil police cars (so-called pilot cars) focusing on aggressive driving monitoring with mobile speed cameras as a complement to the manual speed controls. According to the police’s experiences, the results show that most policemen involved were positive to the intervention overall. It was appreciated that traffic issues appeared on the agenda and the Police received a positive response from the citizens. Basically, they experienced that the 20-minutes method was a good way of working which leads to increased visibility of the Police. The effort also led to more controls than what would have been done otherwise, which was considered as important by the police. Suggestions for improvements are that local police men should be more involved in the selection of roads for enforcement and it was suggested to have several shorter interventions instead of one long. Syftet med föreliggande projekt är att utvärdera de nya arbetsmetoder som testades i polisområde väst. Såväl polisens upplevelse, som intern och extern kommunikation och effekter på medelhastigheter och hastighetsöverträdelser studeras i projektet. Insatsen innebar intensifierad hastighetsövervakning på 13 utpekade vägsträckor och syftet var att sänka medelhastigheten på utvalda vägavsnitt. Insatsen innebar fokus på tre olika åtgärder: korta hastighetskontroller (20 minuter, rapportering från 6 km/tim över hastighetsgräns) på olycksdrabbade vägar civila polisbilar (så kallade pilotbilar) som fokuserade på aggressiv körning övervakning med mobil ATK (Automatisk trafiksäkerhetskamera) som komplement till de manuella kontrollerna. Resultat avseende polisens upplevelser visar att de flesta är positiva till insatsen som helhet. Man tyckte det var bra att trafikfrågorna kommit på agendan och man har fått positiv respons från medborgarna. I grunden tycker man också att 20-minutersmetoden är ett bra arbetssätt som får acceptans bland personalen och kan leda till ökad synlighet. Insatsen ledde också till fler kontroller än vad som annars hade skett, vilket polisen tyckte var viktigt. Som förbättringsmöjligheter till kommande insatser lyftes att man önskar att medarbetarna skulle vara mer delaktiga vid val av sträckor samt att man hellre såg fler kortare insatser än en lång. Engelsk översättning av VTI notat 13-2018 "Utvärdering av intensiferad hastighetsövervakning i Polisregion Väst"

Trafikverket ser ett ökat behov av uppgifter om trafikflöden och fordonshastigheter för motorcyklar, speciellt med avseende på tillförlitliga data inom trafiksäkerhetsområdet. Vid olycksanalys är det till exempel svårt att finna exponeringsdata för motorcykliste. För mc-flöden finns en särskild metod framtagen, se PM ”Beräkningar av mc-flöden på Trafikverkets ÅDT-avsnitt” (Eriksson, 2013). Skattningar av trafikflöden tas fram på basis av ett 12-årigt mätprogram för årsmedel-dygnstrafik (ÅDT). Sedan år 2006 skattas även mc-flöde under sommarhalvåret med hjälp av data från mätprogrammet. Skattningar av mc-flöden på de statliga vägarna år 2006–2012 utfördes enligt metoden beskriven i Eriksson (2013). Motsvarande skattningar gjordes även för år 2013–2014 med denna metod, enligt uppgift från Trafikverket. Metoden användes också för skattningar år 2015, men då genomfördes dessutom ytterligare rimlighetskontroller och korrigeringar av data, vilket är beskrivet i teknisk rapport ”Trafikflöden för motorcyklar 2015” (Sörensen och Eriksson, 2016). Metoden vidareutvecklades för skattningarna år 2016, se Sörensen, Henriksson och Yahya (2017). Resultaten av mc-flödesskattningarna har rapporterats till Trafikverket i tabellform uppdelade per mätår och vägkategori. Trafikverket har publicerat resultaten i kartor på sin websida.

Syftet med föreliggande projekt är att utvärdera de nya arbetsmetoder som testades i polisområde väst. Såväl polisens upplevelse, som intern och extern kommunikation och effekter på medelhastigheter och hastighetsöverträdelser studeras i projektet. Insatsen innebar intensifierad hastighetsövervakning på 13 utpekade vägsträckor och syftet var att sänka medelhastigheten på utvalda vägavsnitt. Insatsen innebar fokus på tre olika åtgärder: korta hastighetskontroller (20 minuter, rapportering från 6 km/tim över hastighetsgräns) på olycksdrabbade vägar civila polisbilar (så kallade pilotbilar) som fokuserade på aggressiv körning övervakning med mobil ATK (Automatisk trafiksäkerhetskamera) som komplement till de manuella kontrollerna. Resultat avseende polisens upplevelser visar att de flesta är positiva till insatsen som helhet. Man tyckte det var bra att trafikfrågorna kommit på agendan och man har fått positiv respons från medborgarna. I grunden tycker man också att 20-minutersmetoden är ett bra arbetssätt som får acceptans bland personalen och kan leda till ökad synlighet. Insatsen ledde också till fler kontroller än vad som annars hade skett, vilket polisen tyckte var viktigt. Som förbättringsmöjligheter till kommande insatser lyftes att man önskar att medarbetarna skulle vara mer delaktiga vid val av sträckor samt att man hellre såg fler kortare insatser än en lång. The aim of the present study is to evaluate the new methods for increased speed compliance. Both the police's experience, as well as internal and external communication as effects on mean speeds and speed violations are studied. Police in the western region tested a new method during three autumn weeks in 2016. The intervention entailed intensified speed enforcement on 13 designated routes and the aim was to reduce mean speed. The intervention focused on three different actions: short manual speed controls (20 minutes) on roads with high speeds and a high accident record civil police cars (so-called pilot cars) focusing on aggressive driving monitoring with mobile speed cameras as a complement to the manual speed controls. According to the police’s experiences, the results show that most policemen involved were positive to the intervention overall. It was appreciated that traffic issues appeared on the agenda and the Police received a positive response from the citizens. Basically, they experienced that the 20-minutes method was a good way of working which leads to increased visibility of the Police. The effort also led to more controls than what would have been done otherwise, which was considered as important by the police. Suggestions for improvements are that local police men should be more involved in the selection of roads for enforcement and it was suggested to have several shorter interventions instead of one long.

I Sverige genomförs en nationell resvaneundersökning med viss regelbundenhet med Trafikanalys som ansvarig myndighet. Undersökningen har problem med bortfall, täckning, kostnader och uppgiftslämnarbörda. Ett projekt pågår som syftar till att utveckla nya metoder för att samla in data om personers mobilitet. Projektet är indelat i fem arbetspaket, varav detta arbete är ett. Syftet är att utföra en intressent- och behovsanalys avseende framtida resvaneundersökningar. I detta ingår att identifiera syften och frågeställningar som resvaneundersökningar ska kunna hantera och besvara. Det genomfördes 20 telefonintervjuer och utskick av webbenkät till 142 personer (svar från 81 personer, svarsfrekvens 57 procent). Intressenterna delades in i tre olika grupper: offentlig sektor, forskningsorganisation och övriga aktörer. Tillsammans med egna erfarenheter har en analys gjorts av vad som efterfrågas från den nationella resvaneundersökningen. Frågeställningar som centrala för användare av resvaneundersökningar är val av färdsätt, resans ärende samt mått på hur resvanorna förändras över tid och hur olika grupper reser. För detta behövs både uppgifter om individen och resorna. Utöver detta önskar man bra data på kommunal nivå eller lägre. Dock kan Trafikanalys i nuläget inte erbjuda den möjligheten, men här finns det möjlighet för kommuner, regioner och andra aktörer att välja ett extraurval från den befintliga nationella resvaneundersökningen. In Sweden, national travel surveys are regularly carried out by Transport Analysis, a governmental agency. However, in the last decade travel survey studies have suffered with problems such as high rate of non-response, coverage, costs and reporting burden. Therefore, this project is underway aimed at investigating and proposing new methods for data collection on people’s mobility. The project is divided into five deliverables (work packages – WP), of which this report is the second one (WP2). The purpose is to carry out an analysis of stakeholders’ needs regarding future requirements of travel surveys. This includes identifying the questions that travel surveys can answer. Telephone interviews have been conducted with 20 stakeholder representatives and internet-based questionnaires were sent to 142 respondents (response 81 persons, response rate 57 percent). The stakeholders’ representatives were classified into three types of organizations: public sector, research organizations and other actors. Based on their own experience, an analysis has been conducted regarding what is requested from the national travel survey. The analysis show that key aspects of today’s and tomorrow’s travel survey users include (i) mode choice, (ii) trip purpose, (iii) how travel behavior changes over time, and (iv) how different groups travel. To be able to answer these questions, both individual and travel information are required. Framtidens RVU WP2

Bakgrunden till denna samling av tre delstudier; 1) Bygdeväg, 2) Hur nära är nära? och 3) Portabla friktionstestare (PFT) för motorcyklar (MC), är att belysa eventuella problem som hjulburna, oskyddade trafikanter har på svenska landsvägar. Delstudierna 1 och 2 handlar om cyklister på landsvägar medan delstudie 3 handlar om motorcyklister. Delstudie 1 är en enkätstudie om en ny vägutformning, s.k. bygdeväg. Delstudie 2 är en experimentell studie som belyser frågan om bredden på en cykelbana/-fält från cyklistens perspektiv. Delstudie 3 är friktionsmätningar genomförda på ett mätningssätt som är mer anpassad till motorcyklisters situation. De tre delstudierna mynnade tillsammans ut i följande rekommendationer: i) Sträckor som utformas till bygdeväg bör väljas med stor omsorg och på de ställen sikten är skymd bör alternativa lösningar övervägas. ii) Hastighetsbegränsningen på bygdeväg bör som vara max 50 km/h. För att hastighetsbegränsningen inte ska överskridas bör skyltning i kombination med övervakning och/eller infrastrukturåtgärder övervägas för att även minska hastighetsöverträdelserna. iii) Införandet av bygdeväg bör förankras hos lokalbefolkningen och föregås av informationsinsatser så att alla vet vilka regler som gäller. iv) En enkelriktad cykelbana/-fält på en väg med blandtrafik bör minst vara 120 cm i sidled från dess mittpunkt till banan för de motordrivna fordonen. v) Friktionsmätningar bör kopplas till förarens upplevelse av väggrepp. vi) Det behöver utvecklas en mätmetod/protokoll för friktion där mätskräckan ≥ 1 m i olika nivåer av väta på vägbanan som kan tillämpas vid exempelvis olycksdrabbade vägavsnitt samt även kopplas till ”tillfälliga” lagningar av vägbanan. The background to this collection of three sub-studies; 1) Two-minus-one bicycle lanes on rural roads, 2) How close is close? and 3) Pilot study on road friction testing for motorcycles, is to highlight any problems that two-wheeled unprotected road users have on Swedish roads. Studies 1 and 2 are about cyclists on country roads, while study 3 is about motorcyclists. Study 1 is a survey of a new road design, two-minus-one rural roads. Study 2 is an experimental study that highlights the issue of the width of a cycle path/hard-shoulder from the perspective of the cyclist. Study 3 is friction measurements carried out on a measurement method that is more adapted to the situation of motorcyclists. The three sub-studies resulted in the following recommendations: i) stretches of rural roads that are intended to be two-minus-one rural roads should be chosen carefully and in places where sight-lines are obscured (by hedgerows, topography, etc.), alternative solutions should be considered. ii) The speed limitation on the two-minus-one rural roads should not exceed 50 km/h. In order to reduce speeding, signage in combination with surveillance and/or infrastructure measures should be considered to reduce speed violations. iii) The introduction of two-minus-one rural roads should be done in dialogue with local populations and preceded by information efforts so that everyone knows what rules apply. iv) A single carriageway cycle path/hard-shoulder on a two-minus-one rural road with mixed traffic should be at least 120 cm laterally from the middle of the bicycle path to the motor vehicles’ carriageway. v) Friction measurements should be linked to the driver's experience of grip. vi) Develops a measurement method/protocol for friction testing where the measurement section is ≥ 1 m in different levels of wetness on the roadway, which can also be used to evaluate blackspots on road sections that are linked to “temporary” road repairs.

På uppdrag av Trafikverket har vi tagit reda på förutsättningarna för att använda VViS-data ur ett kommunalt perspektiv vid planering av vinterväghållning för gående. I begreppet vinterväghållning innefattas både snöröjning och halkbekämpning. VViS är Trafikverkets informationssystem för vägväder. Studien har genomförts med hjälp av informationsinhämtning via webbplatser anteckningsbaserade semi-strukturerade telefonintervjuer frågor via e-post kartstudie Intervjuerna har gjorts med företrädare för kommunens vinterväghållning eller ansvar för gång- och cykelbanor samt entreprenörer i sju olika kommuner. Även företrädare för meteorologiska myndigheter/företag har intervjuats. Av resultaten framgår att de viktigaste väderparametrarna i samband med olyckor för gående är frost-halka, is på frysande vägbana, nederbörd på kall vägbana och vädersituationer när temperaturen pendlar kring noll. I samtliga kommuner har den (kommun eller entreprenör) som tar beslutet om snöröjning och/eller halkbekämpning tillgång till information från någon form av vädertjänst genom abonnemang. Genom de tjänster kommunerna/entreprenörerna prenumererat på har de redan idag tillgång till VViS-data, men dessa data är ”förpackade” tillsammans med andra data på ett lättillgängligt och illustrativt sätt. En slutsats från studien är att kommunerna anser sig ha tillräckligt med digital data och därför inte anser sig ha något behov av egna vädermätningsstationer.

I denna rapport redovisas resultaten av ett projekt som gjorts i syfte att beskriva och analysera implementeringsprocessen av nya och reviderade regelverk om säkerhet och arbetsmiljö vid väg- och spårarbeten. För arbete på väg kom det nya regler och föreskrifter som började gälla från och med januari 2013. Inom spårsidan tog man under år 2011 fram ett antal åtgärder för att förbättra säkerheten. Med hjälp av intervjuer, fallstudier och ett referensgruppsmöte som underlag har forskarna beskrivit och analyserat implementeringsprocessen av nya och reviderade regelverk i den administrativa och operativa verksamheten inom Trafikverket och hos entreprenörer, både för väg och spår. Avsikten var även att analysera hur regelverk bland annat påverkat roller och ansvarsfördelning men även egen och andras säkerhet. The purpose of this study was, through the use of interviews, case studies, and a reference group meeting to describe and analyze the implementation process of new and revised regulations. This applies to both road and track in their administrative and operational activities within the Swedish Transport Administration and their contractors. The aim was also to analyze the effects the new and revised regulations had on roles and responsibilities but also their own and others' safety. For work on the road, new rules and regulations were established, which became effective as of 1st of January 2013. With regard to rail, a number of measures were implemented in 2011 to improve safety that included changed rules for work on and beside the tracks.

Studiens syfte var att mäta effekter av den utbildning i sparsam körning som ingår i körkortsutbildningen för B-behörighet på bränsleförbrukning och olika körbeteenden typiska för sparsam körning bland förare med cirka ett halvt år gammalt körkort. Jämförelser gjordes mellan en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått mycket utbildning i sparsam körning och en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått lite sådan utbildning. De med mycket utbildning i sparsam körning hade gått mer på trafikskola, både körlektioner och teorilektioner, än de med lite utbildning. Förarna körde en instrumenterad bil längs en 30 kilometer lång vägslinga där 12 olika delsträckor användes för att samla in mätdata om bränsleförbrukning och olika körbeteenden. Resultaten visar att utbildning i sparsam körning under körkortsutbildningen har haft effekt på bränsleförbrukningen. Gruppen med mycket utbildning förbrukade 8,7 procent mindre bränsle än gruppen med lite utbildning. En expert/utbildare i sparsam körning som också körde vägslingan hade dock en betydligt lägre bränsleförbrukning. Detta kan troligen förklaras av att mer komplicerade körbeteenden, såsom körning i blandad trafik med nollförbrukning, och att minimera urkoppling och bromsning till fördel för motorbromsning, kräver en högre mental belastning hos nya förare. The aim of the study was to measure the effects of the education in environmental friendly driving that is included in the Swedish driver education for license class B on fuel consumption and a selection of driving behaviour that are typical for environmental friendly driving among drivers with license since half a year. Comparisons were made between a group of 25 drivers who estimated that they had much education in environmental friendly driving and a group of 25 drivers who estimated that they had little or none such education. Those with much education in environmental friendly driving had participated more in both driving lessons and theory lessons at driving schools than those with little education. The drivers drove an instrumented car along a pre-defined road of 30 km where 12 parts were used to collect data about fuel consumption and a selection of different driving behaviour. The results show that education in environmental friendly driving during driver licensing has had an effect on fuel consumption. The group with much education used 8.7 percent less fuel than the group with little education. However, an expert/educator in environmental friendly driving who was driving the same roads had a much lower fuel consumption. This can probably be explained by the more complex driving behaviour, such as driving in mixed traffic with zero consumption and to minimize declutching and braking to the advantage of engine braking, requiring a higher mental load of novice drivers.

Det övergripande syftet med den här undersökningen är att öka kunskaperna om de processer som leder fram till olyckor genom en kunskapsöversikt, djupstudier av mopedolyckor med svår skada och analyser av ungdomars diskussioner om moped på internet. Mopedolyckor är vanligast bland unga män. En mängd olika bakomliggande faktorer har identifierats som har betydelse för mopedisters möjligheter att köra säkert och undvika olyckor. Utöver förmågan att hantera sitt fordon i trafik presenteras aspekter som är avgörande för motivation och vilka beslut man tar inför och under färd. Dessa aspekter kan till exempel vara ålder, kön, personlighet, grupptillhörighet, socioekonomisk bakgrund och fysiologisk utveckling, bland annat av hjärnan. Statistik över mopedförsäljning visar att mopedförsäljningen minskar i Sverige. Störst är nedgången för klass I. Orsakerna kan vara flera, till exempel nya körkortsregler eller lågkonjunktur. Nedgången avspeglar sig också i olycksutvecklingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid. Även dominansen av olycksdrabbade bland 15-åringar minskar. Av intervjuerna framgår att detta med att samlas i gäng omkring mopederna mest är något som pojkar gör. Det hänger också ihop med åldern. När man börjat gymnasiet framträder andra intressen på helger och fritid än att köra runt med mopederna. Från internetanalysen kan man konstatera att det på många platser diskuteras mellan ungdomar om mopeden. Det handlar om teknik, reservdelar, trimning, fortkörning, hjälmanvändning, polisingripanden med mera. De diskussioner som förs kan betraktas som en grund för etablering av rollmodeller, förebilder och ideal för olika subkulturer inom mopedvärlden, oftast med negativ slagsida ur trafiksäkerhetsperspektiv. Åtgärder diskuteras när det gäller polisinsatser och regelverk, åldersgränser, teknik, försäkring, utbildning, ungdoms- och föräldramedverkan, informationskampanjer, internet, fordonsklassificering, infrastruktur och framtida tekniska stödsystem. The general aim of this study is to increase knowledge about the processes leading to accidents. This was done with a knowledge review, an in-depth study of moped crashes with serious injuries and an analysis of teenagers’ discussions on the internet about moped riding. Moped accidents are most common among young men. A number of different contributing factors have been identified as important for the possibilities to drive safely and avoid accidents. In addition to skills to maneuver the moped in traffic, other aspects important for motivation and choices before and during driving are presented. This may for example be age, sex, personality, group affiliation, socio economic standing and brain maturation. The statistics on moped sales show that fewer and fewer mopeds are sold in Sweden. The reduction in sales of class I is largest. There are several possible reasons for this, such as new rules for licensing or low economic growth. The reduction is also reflected in a reduction of the number of accident and injured persons over time. The domination by accidents involving 15-year-olds are also decreasing. From the interviews, it is obvious that riding moped in gangs is something that mainly boys are doing. Riding in gangs is also age related since when they are continuing to the gymnasium (high school), other interests than moped riding are taking over, occupying evenings and weekends. From the Internet analysis, it is clear that young people are discussing mopeds and moped riding in many different forums. The topics are spare parts, technical matters, tuning, speeding, helmet use, police chases etc. The discussions may be regarded as a basis for the development of role models and ideal for different subcultures within the moped world. Measures were discussed in the areas of police, rules and regulations, age limits, technical aspects, insurance, education, parental engagement, information campaigns, internet, vehicle classifications, infrastructure and future technical support systems.

Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor har studerats med hjälp av data från svenska akutsjukhus och från Trafikverkets informationssystem för vägväder, VViS. Studiens syfte var att undersöka rådande väder vid skadetillfället och under det närmaste dygnet dessförinnan. Studien avser vintersäsongerna 2008/09 till och med 2013/14. Analyser görs för två populationer som båda avser fotgängare som skadats i singelolyckor. Den första populationen omfattar alla som har skadats där bidragande orsak till fallolyckan angetts vara halka på grund av snö och/eller is. Den andra populationen består av alla fotgängare som skadats i tätortsmiljö i fyra valda kommuner: Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. För dessa görs en koppling mellan skadedata och väderdata dels för timmen när skadan inträffade dels för 24-timmarsperioden närmast före skadetillfället. Resultatet visar att det skadas mer än 10 gånger så många fotgängare i singelolyckor på grund av halka i tätort jämfört med utanför tätort. Kvinnliga fotgängare skadas i större utsträckning än män, av dem som angett att halka på grund av snö eller is har bidragit till olyckan. Kvinnor skadas dessutom allvarligare. I VädErsKombi identifierades kritiska vädersituationer för 80–90 procent av olyckorna, vilket bedöms som ett bra utfall med tanke på att programmet avser vädersituationer som är kritiska för vinterväghållning på landsvägar medan denna studie främst avser väglaget för fotgängare i tätort. I en analys av oddskvoter görs en jämförelse mellan fördelningen av olika olycksorsaker för män respektive kvinnor i de fyra kommunerna. Den visar att männen har en högre andel halkolyckor på grund av snö och/eller is, jämfört med övriga olycksorsaker, i förhållande till olycksorsakernas fördelning för kvinnor. Kvinnor har istället en högre andel skadefall vid övriga olycksorsaker (exempelvis ojämnt underlag, halka på grus, snubblar). Att prioritera gång- och cykelbanor vid vinterväghållning verkar vara fördelaktigt både med avseende på skadereduceringar och med avseende på kostnader för vård och sjukskrivningar på grund av skador från halkolyckor. Studien pekar på möjligheterna att använda väderdata av motsvarande slag som ett hjälpmedel vid planering och utförande av vinterväghållning. En fotgängaranpassad version av VädErsKombi föreslås, liksom fotgängaranpassad placering av väderstationer i tätorter. The impact of the winter weather on injuries in single-pedestrian accidents have been studied using data from the Swedish emergency hospitals, and from the Swedish Transport Administration’s information system on roads weather. We have studied the winter seasons 2008/2009 until 2013/2014. The study’s purpose was to examine the weather that was prevailing at the time of the pedestrian injury and during the 24 hours before the accident. Two populations of single-pedestrian accidents have been analysed; all who have reported that slippery surface due to snow or ice was a contributing cause of the injury; all who have been injured in urban areas in the four selected municipalities: Umeå, Stockholm, Gothenburg and Malmö. A connection between the injury data and weather data were made both for the hours when the injury occurred, and for the 24-hour period prior to the injury. Compared to non-urban areas, in urban areas there were more than 10 times as many who were injured in single-pedestrian accidents due to slippery road condition (snow /ice). This study shows that female pedestrians are injured due to snowy or icy road surface to a greater extent than men. The females’ injuries are also more severe. When comparing the distribution of different accident causes between males and females an analysis of the odds ratio showed that males have a higher proportion of injuries due to snowy or icy road surface compared to females. Prioritizing maintenance on pedestrian and cycle paths during the winter season seems to be beneficial both in terms of injury reductions and in terms of costs for health care due to injuries from slipping on snowy / icy surfaces. The study indicates the possibility of using the weather data of the type used in this study as a tool in the planning and execution of winter maintenance.

Det finns regler och föreskrifter som reglerar hur säkerhet och arbetsmiljö ska beaktas vid väg- och spårarbeten, men trots detta inträffar årligen ett antal olyckor och mer eller mindre allvarliga incidenter. För att få en bild av hur säkerhets- och arbetsmiljörelaterade frågor hanteras vid upphandling, planering och genomförande av underhållsverksamheten av vägar och järnvägar har ett begränsat antal intervjuer med relevanta aktörer genomförts. Intervjuerna genomfördes med upphandlare och projektledare på Trafikverket, entreprenörer samt fackliga representanter hos fackförbundet SEKO. På vägsidan intervjuades även trafikingenjörer hos Trafikverket. Med hjälp av intervjuerna kunde ett antal problemområden identifieras, varav några var: Bristande spridning av information om nya regelverk till alla berörda i alla led Otydliga rutiner för egenkontroller, rapportering, åtgärder vid konstaterade brister, uppföljning och återkoppling. Bristfälliga rutiner för rapportering av olyckor och incidenter samt för åtgärder, uppföljning och återkoppling i samband med dessa Trafikverket ställer numera kompetenskrav istället för utbildningskrav, vilket gör det mer komplicerat att kontrollera att kraven är uppfyllda Det kan vara svårt att säkerställa kompetensen hos inhyrd personal och då främst vid arbetstoppar. There are rules and regulations that govern how working environment and safety are considered for road and railway works, but despite this a number of accidents and more or less serious incidents happens every year. To get an idea of how safety and working environment related issues are handled in the procurement, planning and implementation of maintenance activities of roads and railways a limited number of interviews with relevant actors have been performed. Purchasers and project managers at the Swedish Transport Administration (STA), as well as entrepreneurs and a union representative at the union SEKO, were interviewed for both the road and the railway side. For the road side, traffic engineers at STA were also interviewed. Based on the results from the interviews a number of problem areas could be identified, of which some are: Dissemination of information about new regulations to all parties at all levels Unclear procedures for self-monitoring, reporting, action on identified deficiencies, follow up and feedback Inadequate procedures for reporting of accidents and incidents as well as for actions taken, follow up and feedback of these The STA nowadays sets skill requirements instead of requirements on specific education/courses, making it more complicated to ensure that the requirements are met It can be difficult to ensure the competence of temporary staff, mainly at work peaks.

Ett projekt har genomförts i syfte att hitta metoder som effektivt sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. Projektet har bestått av två delar. Först genomfördes en kartläggning av befintliga studier. Resultaten visar att de egenskaper i en ljudvarning som ger större effekt är att den har kvinnoröst, är direkt och informativ, samverkar mellan semantik och akustik, ökar i intensitet och medför nedtoning av andra ljuddistraktioner. Med bas i resultaten från kartläggningen gjordes en praktisk utvärdering av potentiell användning av ljudvarningar vid vägarbetsplatser i VTI:s simulator Sim III. Tjugotvå personbilsförare körde 25 kilometer på en motorväg där två vägarbeten fanns utplacerade i vägrenen. Hälften av försökspersonerna fick en ljudvarning före det första vägarbetet och den andra hälften före det andra vägarbetet. Ljudvarningen bestod av ett "pling" följt av en kvinnoröst som sa ”Varning! Vägarbete om 500 meter. Anpassa hastigheten!”. Meddelandet sändes via bilens interna högtalarsystem. Resultaten visar bland annat en signifikant hastighetsreducerande effekt av ljudvarningen. Den genomsnittliga sänkningen skattas till 9–17 km/h större med ljudvarning än utan. Vidare fanns en liten effekt (0,5–3,3 km/h) kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet. Fler resultat presenteras tillsammans med förarnas subjektiva upplevelser av försöket. A project has been carried out to find methods that effectively decrease drivers’ speeds at road work sites through real-time audio warnings. The project consisted of two parts. First, a survey of existing studies took place. The results show that the characteristics of a successful audio alert are female voice, direct and informative messages, an interaction between semantics and acoustics, successively increased intensity, and the dimming of secondary audio distractions. Based on the results of the survey, a practical evaluation of the potential use of audio warnings at road work sites was carried out in a VTI driver simulator. Twenty-two car drivers drove 25 kilometer on a motorway where two road works were placed on the hard shoulder. Half of the subjects were given an audio warning before the first road work and the other half prior to the second roadwork. The audio warning consisted of a sound similar to that of a GPS warning signal, followed by a female voice saying "Warning! Road work within 500 meters. Adjust the speed!". The message was sent via the car's internal speaker system. The speed reducing effect is significant and the average decrease is estimated to be 9–17 km/h greater with audio warning than without. Furthermore, there was still a small effect (0.5–3.3 km h) left of the audio alert after the road works. More results of the simulation tests are presented along with the drivers’ subjective opinions of such systems.

Syftet med denna studie har varit att analysera förutsättningarna för att överföra resande från egen bil till främst allmänna kommunikationer såsom tåg och buss till, från och inom olika turistresmål i Sverige. Målet har varit att ta fram ett underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla hållbara turistresor. Studien har omfattat en analys av möjligheter att resa med allmänna kommunikationer, restider och reskostnader, intervjuer av turister och andra aktörer och en åtgärdsanalys, samt utmynnar i ett översiktligt underlag för planering av hållbara turistresor. Möjligheterna att resa med allmänna kommunikationer, restider och reskostnader till, från och inom tre sommarresmål (Astrid Lindgrens värld, Glasriket, Öland) och två vinterresmål (Åre, Funäsdalen) har analyserats för tre olika turistkategorier (barnfamilj, par, fyra vuxna). Detta visade att det sammantaget är möjligt att resa till de studerade resmålen utan egen bil. Förutsättningarna för kollektiva alternativ skiljer sig dock kraftigt åt mellan de olika resmålen. När det gäller restider med tåg eller buss i jämförelse med att resa med egen bil är skillnaderna inte så stora för flertalet kombinationer av avreseorter och resmål. I några fall när avreseorten är en mindre ort och resmålet inte är beläget utmed en större järnväg kan en resa med tåg och/eller buss dock bli både lång och kräva många byten, och därmed knappast vara ett alternativ till resa med egen bil. Den totala reskostnaden för att resa med tåg eller buss är i så gott som alla fall någorlunda i nivå med egen bil men kan också vara betydlig högre. Reskostnaden med allmänna kommunikationer blir dessutom högre relativt resa med egen bil om fler reser tillsammans varför kostnaden kan ses som ett hinder. Resmöjligheterna inom de olika resmålen framstår som det största hindret för att fler ska välja att resa med allmänna kommunikationer till och från turistresmål, i synnerhet sommartid då resbehovet generellt sett dessutom är större. Möjligheterna att resa inom resmålen varierar kraftigt, men är bättre inom vinterresmålen. I Åre fungerar skidbussen till exempel bra för förflyttningar mellan de olika skidanläggningarna. Turisternas syn på att resa med allmänna kommunikationer är betydligt mer positiv avseende resor till vinterresmål än sommarresmål, vilket till stor del kan förklaras av det mindre resbehovet inom vinterresmålen. När det gäller barnfamiljer framkom åsikten att det är svårt att få småbarnsfamiljerna att resa med allmänna kommunikationer av flera olika skäl varav hantering av packning är en viktig fråga. Många anser också att det behöver bli lättare att hitta information om och att boka resor med allmänna kommunikationer. Paketresor lyftes fram som ett intressant alternativ. Många upplevde det som ett problem att söka information avseende resans olika komponenter såsom boende, resor, transfer, liftkort m.m. och skulle uppskatta en service där allt fanns samlat på ett ställe. Att det inte enkelt går att få en överblick över prisbilden både för resa och boende tycks också vara en försvårande faktor. Förslag framkom också om att ett sätt att locka till att resa med allmänna kommunikationer är att lyfta fram de mervärden som det innebär. The objective of this study was to analyze the conditions for the transfer of passengers from private car to public transport, primarily train and bus to, from and within a number of tourist destinations in Sweden. The goal was to develop a basis for planning for sustainable tourism. The study included an analysis of opportunities to travel by public transport, travel time and travel costs, interviews with tourists and other stakeholders, an analysis of measures, and it results in some general guidelines for planning for sustainable tourism. The possibilities to travel by public transport, travel time and travel costs to, from and within three summer destinations (Astrid Lindgren's World, the Kingdom of Crystal, Öland) and two winter destinations (Åre, Funäsdalen) were analyzed for three different categories of tourists (families with children, couples, four adults) . This showed that overall is possible to travel to the destinations studied without a private car. The conditions travelling with public transport, however, differ greatly between the different destinations. Travel time by train or bus in comparison with travelling by car was not too different for most combinations of points of departure and destinations. In some cases, however, when the point of departure was a smaller place, not located along a major railroad, the journey by train and/or bus could be both long and require many transfers. In those cases public transport is hardly an alternative to traveling by private car. The total travel cost for travelling by train or bus was in almost all cases fairly level with travelling with private car, it but could also be significantly higher. The cost for travelling by public transport was also relatively higher in comparison with private car for parties with two or more people, and in those cases the cost was sometimes seen as an obstacle. The travel opportunities within the various destinations appears to be the biggest obstacle for convincing more people to choose to travel by public transport to and from tourist destinations, particularly in summer when travel requirement in general are higher. The options for travelling within the destinations vary considerably, but are generally better in the winter destinations. In Åre the ski bus, for example, is a good option for travelling between the various ski resorts. The tourist’s views of travelling by public transport is also much more positive for journeys to winter destinations than to summer destinations, which can largely be explained by the smaller travel requirements within these destinations. In the case of families the view that it is difficult to attract families with young children to travel by public transport emerged. There may be several reasons for this, the handling of luggage being one important issue. Many also suggested that there is a need to make it easier to find information about public transport options and alternatives as well as to reserve and book tickets. Package reservations were highlighted as an interesting alternative. Many saw information searching regarding the trip components such as accommodation, flights, transfer, lift passes etc. as problematic and would appreciate a service where everything was in one place. In addition it is not easy to get an overview of pricing for both travel and accommodation. Proposals were also put forward that one way to attract to travel by public transport is to highlight the added value that it entails.

Nya simulatormodeller för vibrationer, ljud och grafik har utvecklats och implementerats i VTI:S fordonssimulator III. Syftet med denna studie är att validera simulatorn med avseende på hastighet och återgivandet av olika vägyteparametrar. Tjugofyra försökspersoner deltog i studien. De fick köra en och samma rutt i såväl simulator III som på verklig väg. Tre vägavsnitt med olika kvalitet på vägytan, från mycket slät till ganska ojämn, ingick i försöket. Såväl den objektiva förarparametern hastighet som olika subjektiva parametrar avseende förarens uppfattning om vägytans egenskaper (jämnhet, tysthet, komfort) jämfördes. Ett vägavsnitt med skiftande hastighetsgränser var av speciellt intresse. Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan körning i simulator och på verklig väg vare sig avseende hastighet (på avsitt med konstant hastighetsgräns) eller gradering av jämnhet och tysthet. För sträckan med skiftande hastighetsgränser fanns dock en signifikant skillnad mellan hastigheten i bil jämfört med hastigheten i simulator, trots liknande hastighetsprofiler. Såväl accelerationerna som retardationerna var snabbare i simulatorn. Vägkomforten graderades högre i bil än i simulator, men i båda fallen var tendensen den att slätare vägar gav högre värdering av komforten. Dessa resultat indikerar absolut validitet för graderingen av jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, medan relativ validitet indikerades för såväl hastighet vid skylt för hastighetsändring som för gradering av komfort. New simulator models concerning vibration, noise and graphics have been designed and implemented in the VTI Simulator III. The objective of this study is to validate this simulator in terms of road surface realism. Twenty-four drivers participated in the study and drove the same route both in the simulator and on real roads. Three road sections ranging from very smooth to rather uneven were incorporated in the design. The comparison included the objective driving parameter speed as well as subjective parameters from questionnaires and rating scales (evenness, quietness and comfort level). A road section with five speed limit changes was of particular interest in the analyses. No statistically significant difference could be found between the simulator and the car, neither in the parameter speed (in sections with no speed limit changes) nor in the ratings evenness and quietness. Despite similar speed profiles surrounding the speed limit signs, there was a statistically significant difference between the speed in the car and in the simulator, with more rapid accelerations and decelerations in the simulator. The comfort rating was shown to be higher in the car compared to the simulator, but in both cases the general trend showed higher comfort on smoother roads. These results indicate absolute validity for the ratings evenness and quietness, and for the measure speed, and relative validity for comfort and speed surrounding speed limit signs.

I syfte att uppnå etappmålet för vägtrafiksäkerheten finns delmålen att hastighetsefterlevnad skall öka på såväl det statliga som det kommunala vägnätet. VTI har därför fått i uppdrag av Trafikverket att analysera viktiga problemområden och utmaningar inom hastighetsområdet samt att identifiera viktiga insatsområden. Vi har vid genomgången av den kunskap som finns om hastighet och hastighetsefterlevnad samt ny kunskap som vi fått via diskussioner i fokusgrupper funnit att olika typer av incitament krävs för att privatbilister och yrkesförare ska hålla hastigheten. Såväl utbildning som information är viktiga för att motivera föraren att agera på rätt sätt och skapa en norm i samhället som tar avstånd ifrån hastighetsöverträdelser. Det behövs dock att detta sker i kombination med övervakning och tekniska åtgärder. In order to achieve the interim target for road safety it is necessary that compliance of speed limits increases at the road network. VTI has been commissioned by the Swedish Transport Administration to analyse major problems and challenges concerning velocity, and to identify key areas for action. Through a review of available knowledge about speed, and gain of new knowledge from focus group discussions we found that different types of incentives are needed for both private motorists and professional drivers to hold the speed. Both education and information are important to motivate the driver to act correctly and create a norm in society that deprecates speed violations. However, this should occur in combination with speed monitoring and technical measures.

Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har tre avancerade körsimulatorer med rörelsesystem. Syftet med detta projekt var att utveckla och implementera nya modeller för grafik, vibrationer och buller, allt i syfte att öka realismen för föraren i simulatorn. Vidare skulle en valideringsstudie genomföras. Inom ramen för projektet uppnåddes följande: Utveckling av ett nytt grafiskt programpaket •Förbättring av modellerna för vibrationer på grund av däck/väg •Förbättring av rörelsesystemet genom förskjutning av rotationscentrum •Förbättring av modulen för buller, genom återskapande av däck- och vägbuller. •Synkronisering mellan vägytans grafiska presentation, buller och vibrationer . Modellernas validitet testades i VTI:s simulator III. Statistisk testning av skillnader mellan verklig bil och simulator indikerade absolut validitet för subjektiva bedömningar av vägytans jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, med undantag av områden där hastighetsgränsen ändrades. I dessa områden erhölls endast relativ validitet eftersom både accelerationer och retardationer var snabbare i simulatorn än i verklig bil. Relativ validitet indikerades också för det subjektiva måttet generell komfort. Resultaten från de olika valideringarna visar att förbättringarna har varit framgångsrika och föraren i simulatorn kan nu se, höra och känna ojämnheter i vägbanan exakt när hjulen träffar dessa. Fortfarande återstår dock många möjligheter till ytterligare förbättringar i simulatormodellerna. The Swedish Road and Transport Research Institute (VTI) has three advanced moving base driving simulators. The aim of this project was to develop and implement new models concerning vibration, noise and graphics in order to improve the realism in the simulators. Moreover, a validation study was to be conducted. Within the frame of the project the following were achieved: improvement of the tyre/road vibration models, •improvement of the motion system by changing the rotation centre, •improvement of the noise module facilitating reproduction of noise from tyre/road, •synchronization of the impressions from graphics, noise and vibrations caused by the road surface. The validity of the models was tested in the VTI Simulator III. Statistical testing of differences between the car and the simulator indicated absolute validity for the subjective ratings of evenness and noise level and the objective measure speed, with the exception of areas surrounding speed limit signs where only relative validity was found. Relative validity was also indicated for the variable overall comfort. The results from the different validations show that the improvements have been successful and the driver in the simulator can now see, hear and feel the sensation of any road surface irregularities exactly when the wheels hit that part of the road. However, several improvements in the simulator models can still be desired.

En kunskapssammanställning avseende nyare metoder för att öka säkerheten vid vägarbetsplatser hartidigare genomförts. Den resulterade i en lista med åtgärdsförslag. Vägverket har prioriterat utvärderingav flera av de föreslagna åtgärderna. Utvärderingar avseende tre av dessa åtgärder redovisas i dennarapport. - Intelligent kövarningssystem, - Variabla meddelandeskyltar (VMS) vid intermittent vägarbete, - Optiska hastighetslinjer. De tre åtgärderna har testats i samband med verkliga vägarbeten och alla tre åtgärderna har var och en påsitt sätt visat sig ha potential att öka säkerheten vid vägarbeten. I rapporten pekas på frågor som återståratt besvara samt ges flera förslag på alternativa utformningar.De optiska hastighetslinjerna var den åtgärd som var klart billigast att implementera, men åtgärdenfungerar bara vid barmark. För att kunna utnyttja metoden med optisk synvilla även vintertid föreslås ettförsök med skärmar som placeras ut med succesivt minskade avstånd på sträcka där hastighetssänkningeftersträvas.Positiva reaktioner avseende de testade åtgärderna och deras effekter har erhållits både från vägarbetareoch driftledare. A state-of-the-art literature survey concerning the improvement of road-work safety has previously been carried out. A list of potential new measures was produced and several of these were prioritized, for further investigation, by the Swedish Road Administration. The investigations of three of these prioritized measures are documented in this report: - Intelligent congestion warning system, - Dynamic message sign (DMS), - Optical speed bars. The measures were tested in field at real road-works and all three measures, each in their own way, have the potential to increase traffic safety at road-work zones. In the report, questions that remain to be answered are highlighted and some alternative designs of the measures are proposed.

Det övergripande syftet med detta projekt var att utvärdera hur olika utbildningsprogram påverkar ungdomars inställning till rattfylleri. Påverkas ungdomarna mer av ett känsloladdat budskap, renfaktaöverföring eller krävs en kombination av både känsla och fakta? En enkät togs fram för utvärdering av programmen. Utvärderingen genomfördes i form av en före-/efterstudie där fyra. Resultaten visade att trots att faktakunskapen var låg före försöket noterades inte någon märkbar förbättring efter försöket. Däremot påverkades elevernas attityder och normer i positiv riktning. Med hänsyn till vilket utbildningsprogram som gav bästa resultat kan det konstateras att kombinationen fakta- och känslomässigt budskap hade störst påverkan i önskad riktning. Ytterligare ett syfte var att belysa ungdomars inställning till alkohol och trafik rent allmänt, och beskriva vad som påverkar deras intentioner att köra onyktra, åka med någon onykter förare samt försöka hindra någon onykter förare från att köra. Resultaten påverkades av elevernas attityd till själva handlingen utan också av i vilken grad de upplevde att de kunde kontrollera situationen samt av vad andra – framförallt bästa kompisen – tyckte om deras handlande. För att förändra beteendet i positiv riktning bör man därför diskutera grupptryck och öka elevernas möjlighet till kontroll över beteendet, vilket innebär att det måste bli lättare för dem att handla rätt. Ungdomarna bör också få diskutera rattfylleri på ett sätt som uppmuntrar till engagemang och de behöver hjälp att förstå konsekvenserna av att köra onykter. Studien avslutas med en diskussion om hur framtida utbildningsprogram kanplaneras och genomföras. The main aim of this study was to evaluate how different educational programmes affect young people's attitude to drink driving. The question was if they would be more influenced by an emotional message than by one based on facts or if a combination of both emotion and facts needed? A further aim was to explore young people's attitudes to alcohol and traffic in general, and describe what predicts their intentions to drink and drive, travel with somebody who has been drinking alcohol and prevent somebody from drinking and driving. The evaluation was conducted in the form of a before and after study comparing four different groups: three groups who took part in the educational program and one control group. The sample consisted of 1 178 students aged 15 to 20 years (mean age 16.5 yrs) from six different senior high schools (75% response rate).

Ett projekt har genomförts i syfte att stärka den svenska modellen med bakåtvänt åkande till 4 års ålder. En del av arbetet bestod av en genomgång avseende olika system för rankning av skyddsutrustningar för barn i bil. Den pekade på att bakåtvända bilbarnstolar för barn i 1-4 års ålder missgynnas i testerna på grund av att nackkrafterna inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. Därför har förslag på specifik svensk rankning diskuterats och bedömts i förhållande till några alternativa åtgärder. En eventuell svensk rankning föreslås omfatta bil, passagerare och skydd. Kostnaden och omfattningen av sådan testning bedöms dock vara hög. Alternativt föreslås därför en satsning på den marknadsöversikt som tillhandahålls av NTF, med redovisning av Plusmärkning. En lista över ytterligare åtgärdsförslag lämnas också. Ett fortsatt internationellt arbete avseende såväl godkännanden som konsumentupplysning rekommenderas, för att ytterligare förankra den svenska modellen i Europa - bakåtvänt är rättvänt till 4 års ålder.

One traffic safety problem that has been observed in several studies is the wear of the windscreens. The risk of dazzling increases when driving with a worn windscreen, which may have the consequence that the driver does not discover objects or people on the road in front of the vehicle. The behaviour of 24 drivers has been studied in a driving simulator using three windscreens with different level of usage. To achieve dazzling in the driving simulator a lamp was mounted in front of the windscreen in the simulator. The lamp simulated a setting sun. When the driver had to make way for an obstacle on the road, this was more difficult with the worn windscreens, despite the lower speed. The drivers discovered the obstacles later, used a harder brake power and took a more powerful action to avoid the obstacle. Altogether this indicates a more risky driving behaviour, in other words decreased traffic safety. The sight length to a cone was also measured. The results showed that the sight length became shorter with worn windscreen. When the drivers were asked to express their opinion about the experiment, they assessed both the simulated environment and the driving task as relatively realistic. Even though this is a simulated situation, with its limitations, the results indicate that driving under dazzling conditions with a worn windscreen has negative effects on driver behaviour.

Swedish traffic accident statistics have previously shown that involvement in accidents differs for people born in Sweden and people born abroad. The main aim of this report is to further illuminate this area through the use of four different studies. The introductory study is a literature review examining ethnicity and different aspects of traffic safety, focussing primarily on speed, accidents, use of seatbelts, alcohol and vulnerable road users. The term ethnicity was defined in different ways in the literature, if it was defined at all, and the term ethnic minorities was used as a collective term. The ways those terms are used complicate comparisons. Nevertheless, certain conclusions could be drawn. For example, the traffic behaviour of immigrants bore the imprint of the traffic norms prevalent in the country in which they grew up. Cultural values, the importance of language and socio-economical factors are dimensions of interest with regard to measures that can improve the traffic safety of immigrants living in Sweden. The second study identified the risk of a traffic accident for people who are born abroad but registered residents of Sweden. The results show that if the population is divided into nine zones, based on the country of birth, there are groups both with a higher risk of accidents than the Swedish-born and groups with a lower risk. Thus, immigrants should not be viewed as a homogeneous group. Furthermore, large parts of the differences can be explained by exposure, education, age and gender, through the use of logistical regression. In the third study a survey based on an extended version of the Theory of Planned Behaviour to predict the intention to speed, use seatbelt and use child restraints. The results show that previous behaviour and the perception of how others behave in traffic were the variables that best explained the intent to break speed regulations. This survey also indicates differences between groups, where the intent to use the seatbelt and protect children in the car was lower amongst some of the immigrants, while the intent to respect the speed limit was lower among the Swedish-born. The results of the survey could thus not unequivocally explain why certain groups identified by the accident analysis ran greater risks. In the fourth study interviews were carried out with seven men born in Iran but residing in Sweden. The subjects discussed were driving, speeding, alcohol and seatbelt use. The results showed that they experienced cultural differences in attitudes and behaviour in traffic, but that these differences gradually faded away. They showed zero tolerance when it came to drinking and driving. However, when it came to speeding and the use of seatbelts this was seen as unacceptable only in some contexts. Based on the compiled results recommendations are given, detailing specific actions that may increase the level of traffic safety among immigrants living in Sweden.

Denna publikation är en sammanställning av de PM:n som ligger till för grund utvärderingen av 30-regeln i Örnsköldsvik (Vägverkets rapport 2008:117). De PM som ingår är: - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: enkät till medtrafikanter 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: enkät till medtrafikanter 2008, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: sammanställning av föremätningar i 30-försöket, Linköping och Örnsköldsvik 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: sammanställning av kontrollmätning i 30-försöket, Linköping och Örnsköldsvik 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: sammanställning av eftermätning i 30-försöket, Örnsköldsvik 2008, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: enkät till barn som åker skolskjuts, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: barnkonsekvensanalys, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: utvärdering av chaufförernas uppfattning och erfarenhet av försöket med lagstadgad 30 km/tim i Örnsköldsvik

On behalf of the Swedish Road Administration a state-of-the-art study concerning work zone safety has been carried out. Literature describing new methods and evaluations of methods has been studied. Experts, working with work zone safety, were interviewed and gave their view of the safety problems at work zones. The aim of the study was to find new and effective measures to ensure safety at road work zones.

Denna publikation är en sammanställning av de PM:n som ligger till för grund utvärderingen av 30- regeln i Linköping (2008:119). De PM som ingår är: - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: enkät till medtrafikanter 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: enkät till medtrafikanter 2008, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: sammanställning av föremätningar i 30-försöket, Linköping och Örnsköldsvik 2007, Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: sammanställning av kontrollmätning i 30-försöket, Linköping och Örnsköldsvik 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: sammanställning av eftermätning i 30-försöket, Linköping 2008, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: enkät till barn som åker skolskjuts, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: utvärdering av chaufförernas uppfattning och erfarenhet av försöket med lagstadgad 30 km/h i Linköping.

A questionnaire was sent by post to a sample of holders of driving licenses who had been born in the year 1944. The questionnaire covered present travel habits, expectations regarding the future as older road users, and giving lifts to elderly people. By targeting this group, it is anticipated that a more correct picture can be obtained of such things as future travel patterns compared with the usual method of basing forecasts on today's elderly people. As regards present travel patterns, the results showed such things as a continuation of the unequal distribution of car driving between males and females, that the car dominated as a method of travel, and that the car was considered to be necessary more often by men than it was by women. Expectations regarding the future were captured by asking the respondent to imagine that he or she was 80 years old at the time of filling in the questionnaire, and indicating his or her view of the probability of various phenomena at that age. Most of the respondents anticipated a rather active and mobile old age ahead of them, and the degree of optimism increased with increased mileage driven annually. However, over one-third of the women considered that it was not at all probable that they would be driving a car at the age of 80. Almost half of the respondents gave lifts to older relatives and acquaintances regularly, typically up to four times a month.

Studien utgick ifrån att det finns ett kvinnospecifikt sätt att uppleva och tillmäta betydelse av bilen. Denna insikt är väsentlig för en förståelse av kvinnornas beslutsfattande i frågor kring bilkörning, såsom att sluta köra bil. De äldre kvinnornas marginalisering som bilförare, som flera studier demonstrerat, byggs upp genom olika former av social och kulturell praxis under hela levnadsloppet. Männen har utgjort normen och styrt kvinnornas användande av bilen, men bilen och körkortet har ändå gett kvinnorna en ökad frihet och livskvalitet. Bilens och bilkörningens personliga betydelse i kvinnornas berättelser avspeglade både förnuft och känsla, med andra ord både bilens praktiska och dess upplevelsemässiga betydelse. Detta är några av de resultat som framkommit vid en kvalitativ studie som omfattat tio äldre kvinnors berättelser om sina liv som bilförare. Syftet med studien var att belysa kvinnornas bilkörning ur perspektivet av deras levnadslopp. Ett centralt begrepp i referens- och tolkningsramen var äldre kvinnors marginalisering som trafikanter. Målet var att få en ökad förståelse för de sociokulturella dragen i de äldre kvinnornas bilkörning och den betydelse bilkörningen har och har haft för dem.

VTI har fått i uppdrag att utvärdera NTF:s projekt "Äldre oskyddade trafikanter". NTF:s syfte med projektet kan kortfattat beskrivas enligt följande: - att via information öka äldres medvetenhet och engagemang kring viktiga trafiksäkerhetsfrågor - att via opinionsgrupper dels ta tillvara äldres erfarenheter, dels uppnå faktiska förändringar i den fysiska miljön som främjar äldres trafiksäkerhet och tillgänglighet som oskyddade trafikanter. Föreliggande utvärdering har haft följande syfte: - utvärdera i vilken utsträckning de äldre oskyddade trafikanterna har blivit mer engagerade och medvetna om trafiksäkerhetsfrågor med anledning av projektet - utvärdera i vilken utsträckning de äldre oskyddade trafikanterna anser att de har kunnat påverka trafiksäkerheten i sin närmiljö inom ramen för projektet- utvärdera väghållarnas syn på: - projektet i stort, innehållet i rapporterna, - rapporternas relevans för trafiksäkerheten, - nyttan av kartläggningen, - i vilken utsträckning åtgärder vidtagits.

In order to study child safety in cars, international literature was reviewed with respect to road vehicle transportation for children, with the focus being on the age up to 12 years. The review included literature in English and Swedish. Furthermore, the review was limited to focus on results from Australia, the U.K., the USA and Sweden. To ensure that all children are protected as passengers in cars, several aspects needed to be considered. Within this study, the focus was, hence, on legal aspects and recommendations, traffic fatalities and serious injuries, the safety consequences for children due to the car development (airbags (SRS) and installation systems), use and misuse of child restraint systems (CRS) regarding medical, technical and user aspects, measurements for improvements, e.g. campaigns and, finally, children with disabilities. The review focused mainly on literature from 1990 until today. The main conclusions were that: Available statistics show that rearward facing CRS is a good preventive measure to take for enhancement of traffic safety. Impacts from the in-safety development of cars on choosing and mounting safety devices for children were found to be a crucial issue. Children exposed to an airbag deployment can be fatally injured, despite being seated in an approved child restraint system. In Sweden and the U.K. the level of child restraint usage among infants and small children was found to be at least 95% in the front seat and approximately at the same level in the rear seat. Even though the levels of usage in several countries were high, the level of misuse was alarmingly high (90%). The road transportation of children with disabilities was found to be complex and insufficiently described in the literature.

The aim of the study was to identify relationships between no use/misuse of safety belt/child restraints and socio-economic aspects. The conclusions from the study will provide a basis for the future development of information and campaigns to increase the correct use of restraints. The study consisted of two parts: a literature review and a questionnaire. The questionnaire was sent to a random sample of 2,010 parents of children aged 2 months–9 years. The response rate was about 70 per cent. The level of misuse among small children was lower than among older children and lower in the family car compared with the overall situation. Parents who neglected to use the safety belts themselves were more likely to be careless in ensuring that the child used recommended restraint. The results also indicated that parents who were more likely to act in contradiction with rules and recommendation concerning use of restraints were also more likely to allow their children to travel without safety belts. Syftet med föreliggande studie var att identifiera samband mellan felanvändning/ickeanvändning av skyddsutrustning för barn i bil och socioekonomiska faktorer. Studien har även gett en lägesbe-skrivning avseende felanvändning och ickeanvändning. De slutsatser som dragits har varit avsedda att utgöra basen i framtida utarbetande av informationsmaterial och kampanjer. Studien omfattar dels en litteraturstudie rörande socioekonomiska skillnader i felanvändning och ickeanvändning av bälte och bilbarnstolar dels en enkät. Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 2 010 vårdnadshavare till barn i åldrarna 2 månader–9 år. En svarsfrekvens på drygt 70 procent erhölls. Resultaten visade att felanvändningen var lägre för yngre barn än för äldre och lägre i familjens bil än generellt för barnets alla resor med bil. Vårdnadshavare som själva slarvade med bältet slarvade förhållandevis oftare med att bälta barnet. Även vårdnadshavare vars intention var lägre avseende att skydda barn enligt gällande rekommendationer, visade sig oftare slarva med att bälta barnet.

En genomgång av litteratur från Sverige, Tyskland, USA och Australien under 1990- och 2000-talet rörande barn i bil har utförts. Undersökningens syfte var att samla kunskap om skillnader i användning och felanvändning av skyddsanordningar för barns säkerhet i bil beroende på sociala, ekonomiska, geografiska eller kulturella förhållanden. Vi studerade också om det hade genomförts några kampanjer eller andra insatser för att nå ut med information till olika grupper i samhället. I föreliggande studie beskrivs resultat från olika undersökningar av ickeanvändning samt felanvändning av skyddsutrustning. Ickeanvändning av skyddsutrustning, det vill säga att bälten inte används samt felanvändning av särskild skyddsutrustning för de barn som använder/borde använda det, förekommer i alla länderna. Ickeanvändningen av bälte ökar ofta med stigande ålder, liksom ickeanvändningen av särskild skyddsutrustning. Det finns en skillnad mellan länderna beträffande vilka barn, beroende på ålder och ibland vikt och/eller längd, som omfattas av lagar om bälten och särskilda skyddsutrustningar, vilket gör det svårt att jämföra de olika länderna. Felanvändning av skyddsutrustning är ytterligare ett problem. Det kan innebära både att barnet sitter i fel skydd för sin ålder eller vikt eller att utrustningen använts på fel sätt, till exempel att bältet inte är tillräckligt sträckt. I den lästa litteraturen visas på skillnader i användning och felanvändning av skyddsutrustning beroende på socioekonomisk bakgrund. Ickeanvändning och felanvändning är vanligare bland de barn vars föräldrar har en låg utbildning jämfört med barn till föräldrar med hög utbildning. Likaså är ickeanvändningen och felanvändningen av barnens skyddsutrustning lägre i hushåll med en högre inkomst jämfört med hushåll med lägre inkomst. Detta stöds ytterligare av det faktum att föräldrar som inte använder skyddsutrustning till sina barn lägger större vikt på kostnaden för att använda skyddsutrustningar till sina barn än föräldrar vars barn är skyddade. Barn som reser på landsväg är skyddade i större utsträckning än de som färdas i tätort. I flera undersökningar finns resultat som tyder på en större ickeanvändning och större felanvändning i folkgrupper med utländsk bakgrund eller där språket är ett annat än landets officiella språk. I en amerikansk studie omfattande alla delstater framkommer att det finns skillnader mellan delstaterna i användning av skyddsanordning för barn 5-14 år. Dessa skillnader antas bero på hur lagarna är utformade i de olika delstaterna.