Search

Problematic school absenteeism among students attending compulsory or upper-level lower secondary school has come to increase dramatically in recent years. This study aims to get an overview of the cooperation between organizations regarding professional work with the target group, and survey possible important factors during the development of problematic school absenteeism. We used a qualitative method and organized six semistructured interviews with professionals working towards upper-level lower secondary school. To summarize it can be said that a combination of psychosocial, individual, and organizational factors are to be considered as underlying causes regarding the development of problematic school absenteeism. Therefore, individual adaptation and flexibility are important when working with these youths to bring them back to the school environment. Further, the study shows that the secrecy between concerned organizations has a big impact on interprofessional cooperation since it tends to slow down the working process and collective contributions towards the target group.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshem och fritidsledare förstår och upplever sitt arbete och samarbete i fritidshem. Kunskapen är av vikt då fritidshem utgör en väsentlig del av grundskolans verksamhet och elevernas vardag. Drygt en halv miljon elever i åldrarna 6–12 år engagerar sig nästan dagligen i fritidshemmets aktiviteter. Verksamheten har dock svåra utmaningar, såsom stora elevgrupper, brist på behöriga lärare och en hög andel personal utan pedagogisk utbildning. Dessa utmaningar har lett till problem med likvärdigheten i undervisningen, både mellan och inom skolor. Härom åren reste offentliga utredningar frågor om möjligheten att lösa problemet genom att bland annat anställa utbildade fritidsledare. Detta är en yrkesgrupp som utbildas för arbete med ungdomar i öppen verksamhet men där många väljer arbete i fritidshem, en kontext med helt andra villkor. För att kunna föra en välgrundad diskussion om fritidsledares bidrag till såväl undervisning som samarbete i fritidshem behövs empirisk belysning. Givet att anställda med fritidsledarutbildning i fritidshem ökat de senaste decennierna, är det relevant och tidsenligt att undersöka deras professionella praktik idag. Studien bidrar med en djupare förståelse för dessa yrkesgrupper, deras utbildning och (sam)arbete i fritidshem, samt en bredare diskussion om utvecklingen av fritidshemmet som kompensatorisk välfärdsresurs. Studien bygger på tematisk analys av intervjuer med sjutton lärare i fritidshem och fritidsledare i fritidshem, alla med erfarenhet av arbete med den andra yrkesgruppen. Denna analys gör det möjligt att utifrån informanternas beskrivningar av vardagspraktiken artikulera olika sätt att skapa mening med (sam)arbetet. Resultaten visar att det finns fler likheter än skillnader mellan lärarna och fritidsledarna i hur de möjliggör innehåll, planerar undervisning, värnar relationer, skapar delaktighet och arbetar för att undervisningen ska utgå från elevernas intressen. E, This study aims to contribute to understanding how school-age educare teachers and youth recreation leaders perceive and experience their work and collaboration in Swedish school-age educare centers (SAECs). Such understanding is important as SAECs constitute a significant part of compulsory school and pupilsˋ everyday lives. Over half a million pupils aged 6–12 years engage in these centers’ activities almost daily. However, the operation faces serious challenges, such as large pupil groups, a lack of qualified teachers, and a high proportion of staff without pedagogical training. These challenges have led to issues with equality in the teaching. Recent Swedish Government Official Reports have raised questions about the possibility of solving these issues by, among others, hiring educated youth recreation leaders. This professional group is trained to work with youth (aged 13–18 years) but many choose to work in SAECs, a very different context. Empirical research is needed to facilitate an informed discussion about the contribution of these professionals to both teaching and collaboration in SAECs. Given that employees with training as youth recreation leaders in SAECs have increased in recent decades, examining their current professional practices is relevant and timely. This study contributes to a deeper understanding of these professional groups, their education, and cooperation in SAECs, and informs the broader discussion on developing school-age educare as a compensatory welfare resource in Sweden. The study is based on a thematic analysis of interviews with seventeen SAEC teachers and youth recreation leaders, all of whom have experience working with the other professional group. This analysis makes it possible, based on the informants' descriptions of everyday practices, to articulate different ways of making sense of their work and cooperation. The results show that there are more similarities than differences between these professional groups in how they e

Fakulteten för utbildningsvetenskaper, dnr UTBVET 2023/726

Trafikverket har under många år arbetat med klimatanpassning av infrastrukturen, i många fall i samarbete med andra myndigheter. Rapporten sammanfattar perspektiv på roller, mandat och samarbete från intervjuer med ett stort antal tjänstepersoner på kommuner, kommunalförbund, länsstyrelser och Trafikverket i Värmlands län, Hallands län och Västra Götalands län. En slutsats är att det regionala samarbetet behöver öka, under den lärande fas många myndigheter fortfarande befinner sig i.

Brist på information, och otydligt kommunicerade krav är vanligt i IT-projekt, särskilt vid handover-processen, där designen överlämnas till utvecklare för implementation. User Experience (UX), eller användarupplevelse, syftar till att skapa en positiv interaktion och känsla av en produkt för användaren. Enligt företaget CGI infinner sig problem och om-arbete när UX-kompetens utesluts eller brister, vilket är vanligare när designen kommer från extern aktör kontra internt (in-house). I studien identifieras effekten på utvecklingsprocessen när handover och kommunikation får ta plats, samt effekten av sena ändringar. Detta i syfte att påvisa värdet av robusta underlag och tidig UX-involvering in-house. Problem och förbättringsförslag identifieras i syfte att stärka framtida projekt. Insamling av data sker genom metodisk triangulering. Genom två implementeringar av CGI:s interna verktyg och webblösning CGIMoving – En med ett lågdetaljerat designunderlag, och en med handover och kommunikation med UX-designer. Data från implementeringens mätpunkter, dagboksanteckningar och kommunikationslogg samlas in. För att bredda perspektivet, genomfördes en fristående fokusgruppsdiskussion med praktiker med olika erfarenhet. Resultatet analyserades genom tematisk analys, och den kvalitativa och kvantitativa data analyserades och jämfördes mot tidigare litteratur. Studien visar att problem och konsekvenser i överföringen av design till kod, berör både in-house och extern aktör, men försvåras när leverantören är extern, då olika grad av kommunikation, UX- och webbkompetens förekommer. En robust handover och kommunikation mellan UX-designer och utvecklare effektiviserar utvecklingsprocessen genom att mildra identifierade problem, minskar resursåtgång och ökar slutproduktens kvalitet. Sena designändringar på befintlig lösning får negativa effekter och ökar resursåtgången med avseende på utvecklingstid och externa förtydliganden, samt påverkar den övergripande kodstrukturen, och orsakar f

Introduction and Goals - This study explores the use and impact of BIM (Building Information Modeling) within the construction industry. The goal is to identify how BIM technology streamlines work processes and increases project profitability by reducing mistakes and improving collaborations between architects and engineers. Methodology – Data was collected through a combination of qualitative interviews with professionals in the construction industry, surveys among various stakeholders, and a literature review that utilized BIM technology. Results – The results indicated significant improvements in project communication and document management with BIM. Most of the respondents reported reduced time expenditure and cost savings. However, challenges related to skill shortages and resistance to adopting new technology also emerged. Analysis – The data analysis indicated that BIM has potential to revolutionize the construction industry but also highlighted the need for education and organizational changes to fully leverage the technology. Discussion – The discussion emphasizes the importance of strategic investments in BIM and education to bridge the skills gap. Additionally, the standardization of BIM processes id discussed as means to facilitate broader implementation within the industry. Keyword: Building Information Modeling, BIM, Communication, Collaboration, Construction Industry, Digitalization.

Digitaliseringen inom fastighets- och byggbranscherna ökar snabbt i dagens samhälle. Detta drivs av ett ökat fokus på hållbarhet, och digitalisering kan vara en av vägarna till att skapa mer hållbar samhällsbyggnad. För att möjliggöra detta krävs omfattande innovation och teknologisk adoption inom branschen. Men denna uppgift är utmanande, eftersom den kräver enorma resurser. Därför etablerar allt fler företag så kallade innovationsekosystem som omfattar flera företag med målet att skapa gemensamma värden och uppnå gemensamma mål genom innovation. Denna studie undersöker två primära forskningsfrågor: (1) Hur utvecklas ett innovationsekosystem i fastighetssektorn över tid? och (2) Vilka värden skapar ekosystemen i fastighetssektorn över tid? En fallstudie har genomförts i det utvalda ekosystemet kring företaget Accessy, kompletterat med en undersökning av tidigare litteratur om affärs- och innovationsekosystem. Målet är att ge en tydlig förståelse och undersöka forskningsfrågorna genom det valda fallstudieekosystemet, dess utveckling över tid och dess potentiella framtida utveckling. Resultaten baseras på den empiriska data som samlats in genom fallstudien och analyserades tematiskt, vilket resulterade i tre nyckelteman: Mål, utveckling och förväntningar; Samverkan och rollstruktur; och Värdeskapande och utmaningar. Dessa teman presenteras genom en tidslinje av det förflutna, nutid och framtiden för det studerade ekosystemet. Resultatet tyder på att ekosystemet och företaget Accessy har mognat strukturellt över tid. Nyckelvärden som identifierats inkluderar kunskaps- och resursdelning mellan intressenter. Vidare är de unika värden som skapas för specifika innovationer svåra att generalisera på grund av deras unika karaktär. Detta understryker i sin tur behovet av flexibel styrning av ekosystemet för att effektivt identifiera och fånga dessa unika värden., The digitalisation of the real estate and construction sector is advancing rapidly in today’s world. This is due to increased pressure on sustainability, and digitalisation can be one of the ways to create more sustainable built environments. But to achieve this requires significant innovation and technological adoption within the industry. However, this pursuit is challenging, as it demands substantial resources. Therefore, more firms create so-called innovation ecosystems that comprise multiple firms with the goal of creating shared values and achieving common objectives through innovation. This study investigates two primary research questions: (1) How does an innovation ecosystem in the real estate sector develop over time? and (2) What values can an ecosystem in the real estate sector create over time? A case study was conducted within the ecosystem surrounding the firm Accessy, supplemented by a review of previous literature on business and innovation ecosystems. The goal is to provide a clear understanding and investigate the research questions by examining the selected ecosystem, its evolution over time, and its potential future developments. The findings, derived from empirical data gathered through the case study, were analysed thematically, revealing three key themes: Goals, development and expectations; Collaboration and role structure; and Value creation and challenges. These themes are presented through a timeline reflecting the past, present and future of the studied ecosystem. The findings indicate that the ecosystem and the firm of Accessy have matured structurally over time. Key values identified include knowledge and resource sharing between stakeholders. Additionally, the unique values being created for specific innovations are difficult to generalise due to their unique characteristics. This in turn emphasises the need for flexible ecosystem management to effectively identify and capture these unique values.

The unpredictability in supply chains, caused by factors such as climate events, geopolitical tensions, and global health crises, underscores the need for robust supply chains. Sustainable and resilient supply chains are essential for addressing these challenges and ensuring food system stability. This thesis investigates the interconnectedness of resilience and sustainability in Short Food Supply Chain (SFSC) through an empirical study of a grower cooperative, Sörmlandsäpplen, focused on apple SFSCs in Sörmland, Sweden. The study aims to understand the connections between resilience and sustainability within SFSCs, identifying synergies, trade-offs, challenges, and opportunities. Employing the sustainability and resilience framework developed by Michel-Villarreal (2022), this study enriches it by adding new subcategories: inventory management, culture, and adaptability. Through semi-structured interviews with members of Sörmlandsäpplen, the study provides insights into the practical day-to-day experiences of farmers and their strategies for managing disruptions and maintaining sustainability. Collaboration emerged as a key factor in enhancing both resilience and sustainability, with municipal support for financial assistance and infrastructure improvements proving essential. Fostering greater collaboration among local producers, supported by municipal investments, can significantly enhance resilience and sustainability, leading to broader food security and reduced reliance on external suppliers. Farmers are pivotal in designing supply chains, fostering sustainable practices, and ensuring connections to resilience are maintained to handle changes and disruptions. Recognizing the interconnectedness of resilience and sustainability is essential for the long-term success of SFSCs. The integration of these concepts can prevent the challenges posed by their current dichotomy, ensuring robust and viable supply chains. This research highlights the practical benefits and ap, Oväntade händelser i försörjningskedjor, orsakade av faktorer som klimathändelser, geopolitiska spänningar och globala hälsokriser, understryker behovet av robusta försörjningskedjor. Hållbara och motståndskraftiga försörjningskedjor är avgörande för att hantera dessa utmaningar och säkerställa stabiliteten i livsmedelssystemet. Denna avhandling undersöker samspelet mellan motståndskraft och hållbarhet i korta livsmedelskedjor genom en empirisk studie av ett odlarkooperativ, Sörmlandsäpplen, med fokus på äpplets korta livsmedelkedjor i Sörmland, Sverige. Syftet med studien är att förstå sambanden mellan resiliens och hållbarhet inom korta livsmedelskedjor, och identifiera synergier, avvägningar, utmaningar och möjligheter. Genom att tillämpa ramverket för hållbarhet och resiliens utvecklat av Michel-Villarreal (2022), som berikas av denna studie genom att addera nya underkategorier: lagerhantering, kultur och anpassningsförmåga. Utifrån halvstrukturerade intervjuer med medlemmar i Sörmlandsäpplen ger studien insikter i de praktiska vardagliga erfarenheterna hos odlare och deras strategier för att hantera förändring och upprätthålla hållbarhet. Samarbete framstod som en nyckelfaktor för att förbättra både resiliens och hållbarhet, där kommunalt stöd för ekonomisk assistans och förbättringar av infrastruktur ansågs som avgörande. Att främja ett större samarbete mellan lokala producenter, understött av kommunala investeringar, kan betydligt förbättra resiliensen och hållbarheten. Detta leder i sin tur till bredare livsmedelssäkerhet och minskad beroende av externa leverantörer. Odlare har en avgörande position för att utforma försörjningskedjor, främja hållbara metoder och bibehålla resiliens för att hantera förändringar och störningar. Att erkänna samspelet mellan resiliens och hållbarhet är avgörande för den långsiktiga framgången för korta livsmedelskedjor. Integrering av dessa begrepp kan förhindra utmaningarna som uppstår genom deras nuvarande dikotomi och säkerst

I och med de senaste årens explosionsartade ökning av mängden data som både genereras fort och är varierad och går under namnet stordata, har det uppstått en del problem kring hur den ska hanteras på det mest optimala sättet. För detta behövs därför ett samarbete mellan aktörer som både kan förstå verksamheten, men även det tekniska bakom. Sådana aktörer kan exempelvis vara ekonomer och datavetare. Syftet med denna explorativa studie är därmed att undersöka möjligheterna att uppnå ett förbättrat samarbete mellan ekonomer och datavetare kring stordata. Undersökningen sker genom studier av tidigare litteratur samt intervjuer med verksamma ekonomer och datavetare på diverse företag. Resultatet påvisar i stora drag att ekonomer bör utveckla sina tekniska kompetenser, och ibland bli mer självständiga. Datavetare kan behöva utveckla sina ekonomiska kompetenser och behöva ha rätt personer runt sig. Rörande ekonomers och datavetares samarbete kan det vara fördelaktigt om de samarbetar runt tyngre finansiella projekt och att bägge parter har förståelse för arbetets innehåll och process. Utmaningar som kan uppstå vid samarbetet runt stordata tenderar att exempelvis ha att göra med olika språk och definitioner, tidsperspektiv samt bristande kvalitet och tillgång till data. Dessa kan till exempel hanteras genom agilt arbete, kompetensutvecklingsdagar samt tydligare datahanteringsregler och dokumentation., With the explosion in recent years of the volume of rapidly generated and diverse data known as Big Data, several questions have arisen about how best to manage it. This requires collaboration between stakeholders who understand both the business and the technology behind it. Such actors can for example be accountants and data scientists. The purpose of this exploratory study is therefore to investigate the possibilities of improving the collaboration between accountants and data scientists around Big Data. The research is conducted through a review of previous literature and interviews with accountants and data scientists working in different companies. The results generally indicate that accountants should develop their technical skills and sometimes become more independent. Data scientists may need to develop their financial skills and have the right people around them. In terms of collaboration between accountants and data scientists, it can be beneficial for them to work together on heavier financial projects and for both parties to understand the content and process of the work. Challenges that may arise when collaborating on Big Data are more likely to for example be related to different languages and definitions, time perspectives, and lack of data quality and access. These can be addressed through agile working, skills development days, and clearer data management rules and documentation.

The need for carbon emission reduction is a pressing concern, particularly in the construction sector, which demands innovative and sustainable solutions. Public clients play a crucial role due to their ability to set demands and requirements that help to achieve national and regional carbon reduction goals. However, carbon management efforts face challenges and necessitate the identification of problem areas and solutions. This thesis examines a Swedish public client, the Administration for Extended Metro, through three projects executed by international construction contractors. Notably, the new metro has a long-term vision for carbon management and aims for a 25% reduction in emissions at all stages of the metro extension projects. The aim of the study is to identify the challenges and motivations influencing the achievement of carbon reduction targets in the construction stages of public infrastructure projects. The scope includes an exploration of the dynamics of cooperation between Swedish public clients and international contractors, examining the effectiveness of procurement requirements, collaboration and management practices in fostering knowledge sharing and learning. Due to the nature of the study, a qualitative approach was adopted. A literature review was conducted to understand the background of carbon reduction in the construction industry. The theory focused on prior research on learning and knowledge sharing, which facilitated the formulation of the created analytical framework for this thesis. Empirical data was gathered through document analysis and semi-structured interviews with the client and contractor representatives involved in the projects. Based on the results of the study, it is evident that the Administration is developing requirements, which still need further clarification and detail. Additionally, improvements are necessary to the process to attract and select suitable contractors. The study identifies specific challenges in knowledg, Behovet av att minska koldioxidutsläppen är stort, inte minst inom byggsektorn, där innovativa och hållbara lösningar efterfrågas. Offentliga beställare spelar en avgörande roll eftersom de kan ställa krav som bidrar till att uppnå nationella och regionala reduktionsmål. Arbetet med att minska koldioxidutsläppen medför dock utmaningar, vilket kräver att problemområden och lösningsåtgärder identifieras. I detta examensarbete studeras en svensk offentlig beställare, Förvaltningen för utbyggd tunnelbana i Stockholm, genom tre projekt som utförs av internationella entreprenörer. Beställarorganisationen har en långsiktig vision för sitt klimatarbete och strävar efter att minska koldioxidutsläppen med 25 % i samtliga skeden av de nya tunnelbaneprojekten. Syftet med denna studie är att identifiera de utmaningar och drivkrafter som påverkar i vilken mån offentliga infrastrukturprojekt kan uppnå sina mål för minskade koldioxidutsläpp i byggskedet. Studien omfattar en granskning av dynamiken i samarbetet mellan den svenska beställaren och internationella entreprenörer, med fokus på effektiviteten i upphandlingskrav, samarbete och ledningspraxis för att uppnå kunskapsdelning och lärande. På grund av studiens karaktär har en kvalitativ ansats valts. En litteraturgenomgång genomfördes för att ge en bakgrund till drivkrafter och metoder för att uppnå koldioxidreduktion i byggbranschen, medan teorin fokuserade på tidigare forskning om lärande och kunskapsdelning. Detta ledde fram till ett analytiskt ramverk som har använts i examensarbetet. Empiriska data samlades in genom dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer med representanter för beställare och entreprenörer som var involverade i projekten. Granskningen av resultaten tyder på att beställarorganisationen utvecklar krav, men att det finns ett behov av ytterligare förtydligande och detaljering av dessa. Dessutom krävs förbättringar i processen för att attrahera och upphandla lämpliga entreprenörer. Studien identifierade

Employee satisfaction is a crucial aspect of organizational success, influencing productivity,retention rates, and overall workplace experience. This thesis presents an in depth investigationof handling the results from an employee satisfaction survey at the Swedish/ Norwegiancompany, SmartOptics. Recognizing the multifaceted nature of employee satisfaction, the studyutilizes data from the company’s employee survey to investigate factors affecting employees'perceptions of their workplace. With the help of data from a previous employee satisfactionsurvey, three areas were identified as interesting and chosen for further investigation, which was done through an interview questionnaire. Subsequently, a thematic analysis was used to identifythemes and subthemes within the answers. The results reveal key areas for improvement related to the three predetermined areas: challenge, motivation and collaboration. The analysis highlights the root causes of these issues accordingto the employees using the theoretical background, as well as the effectiveness of variousinitiatives aimed at improving employee satisfaction. In the thesis's discussion chapter, the adequacy of what is considered motivating implementationsfor the employees, is discussed in light of the underlying dissatisfaction. It also examines howgreater challenges can lead to more satisfied employees, the role of social interactions in theworkplace and how they can support better collaboration, and the complications of individualdesires and needs compared to those of the group and the company. The methods used in thethesis are discussed and suggestions for improvements in implementations are presented, basedon the survey responses and the theoretical background., Medarbetarnöjdhet är en avgörande aspekt för organisationens framgång och påverkarproduktivitet, personalomsättning och den övergripande upplevelsen av arbetsplatsen. Dettakandidatarbete presenterar en djupgående undersökning av hanteringen av resultaten från enmedarbetarundersökning på det svensk/norska företaget SmartOptics. Med insikt om denmångfacetterade komplexiteten av medarbetarnöjdhet tillämpar studien data från företagetsmedarbetarundersökning för att undersöka faktorer som påverkar de anställdas upplevelse avderas arbetsplats. Med hjälp av data från den tidigare medarbetarundersökningen identifieradestre intressanta områden och valdes för ytterligare undersökning, vilket genomfördes genom eninkätstudie. Därefter användes en tematisk analys för att identifiera teman och subteman inomsvaren. Resultaten avslöjar nyckelområden för förbättring kopplat till de tre förutbestämda områdena,utmaning motivation och samarbete, och analysen belyser grundorsaker till dessa enligt demanställda, samt effektiviteten av olika initiativ som syftar till att förbättra medarbetarnöjdheten. I arbetets diskussionskapitel diskuteras om vad som anses som motiverande implementeringarför de anställda är dugliga med tanke på det missnöje som ligger bakom, hur större utmaningarkan leda till nöjdare medarbetare, den sociala tillvarons roll på arbetsplatsen och hur den kanstödja ett bättre samarbete samt komplikationer med individens önskemål och behov jämfört medgruppens och företagets behov. De metoder som används i avhandlingen diskuteras ochförbättringsförslag för implementeringar presenteras, baserat på svaren från inkätundersökningenoch den teoretiska bakgrunden.

I barnmorskans yrkesprofession ingår ansvar för normal förlossning samt att tillsammans med andra yrkesprofessioner handlägga förlossning som avviker från det normala. Förlossningsvården står inför utmaningar där barnmorskans samarbete med andra professioner behöver fungera för att upprätthålla en trygg och säker förlossningsvård. Olika synsätt inom förlossningsvården förekommer, där medikalisering av förlossningsvården har större inflytande än barnmorskans synsätt, vilket varken är positivt för hälsan eller kostnadseffektivt för samhället. För att främja en trygg och säker förlossningsvård, där flera professioner är involverade, ses det därför värdefullt att genom barnmorskors erfarenheter studera vilka aspekter som påverkar samarbetet. Studiens syfte är att utifrån barnmorskors erfarenheter undersöka aspekter som påverkar samarbetet med andra professioner när förlossningen avviker från det normala. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor angående deras erfarenheter av fenomenet och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys, med induktiv ansats. Resultatet påvisar både på positiva och negativa aspekter som barnmorskor erfar i samarbetet med andra professioner, vilka påverkar samarbetet i olika riktning. Resultatet ger en förståelse för vilka aspekter som påverkar samarbetet mellan barnmorskor och andra professioner när förlossningen avviker från det normala. Positiva aspekter ses viktiga att bevara och negativa aspekter ses påvisa utvecklingsområden, vilka ses som nödvändiga att beakta för att möta de mål och utmaningar som förlossningsvården ställs inför, samt för främjande av en hållbar utveckling.

Bakgrund: I Sverige föds det mellan 86 000–120 000 barn per år och har gjorts sedan 70-talet. Av alla barn som föds behöver 10% vårdas på neonatalavdelning, en tredjedel vårdas på grund av prematuritet och två tredjedelar för andra hälsoproblem som exempelvis andningsstörning och infektion. Det har gjorts studier på djur där avnavling utförts innan gasutbytet i lungan har etablerats, där kan ses att cirkulationen allvarligt försämras. Resultatet i dessa studier har lett fram till den pågående SAVE-studien där nyfödda barn återupplivas med intakt navelsträng. Det innebär att stimulering, luftvägsrensning och ventilation sker utan att navelsträngen klampas och klipps. SAVE-studien syftar till att undersöka om barn i behov av återupplivning efter födseln återhämtar sig snabbare och om järndepåerna blir högre om navelsträngen klipps vid ett senare skede. Syfte: Syftet med studien var att belysa samarbetet mellan neonatalpersonal och förlossningspersonal på förlossningsrummet vid ventilation med intakt navelsträng.Metod: Denna kvalitativa studie är en del av en nationell multicenterstudie vid namn Sustained cord circulation And Ventilation (SAVE) vars syfte är att implementera och utvärdera ventilation med intakt navelsträng för alla barn i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Den kvalitativa studiedesignen valdes för att förklara, analysera och identifiera mönster. Resultat: Kommunikationen blev påverkad på förlossningsrummet vid ventilation med sen avnavling. Det upplevdes svårt att tala fritt när föräldrarna var närvarande, vilket försvårade samarbetet för teamet. Neonatalpersonalen tyckte att det var svårt att överlämna uppgiften att kontrollera utrustningen för återupplivning till förlossningspersonalen, denna rutin fanns på vissa sjukhus. Ibland fungerade inte utrustningen när kontroller genomfördes eller när utrustningen skulle användas vid en återupplivningssituation. Det upple, Background: In Sweden, between 86 000 and 120 000 newborns are born each year, a trend that has continued since the 1970s. Of all the newborns, 10 % require care in neonatal units. One-third of these newborns are admitted due to prematurity, while the remaining two-thirds face other health issues such as respiratory problems and infections. There have been studies on animals where early cord clamping before lung gas exchange is established leads to a serious deterioration in circulation. The findings from these studies have informed the ongoing SAVE-study, where newborns are resuscitated with the intact umbilical cord. The SAVE-study aims to investigate whether infants in need of resuscitation after birth recover more quickly when the cord is cut at a later stage. Aim: The study's purpose was to highlight the collaboration between neonatal staff and delivery room personnel during ventilation using the intact umbilical cord.Method: This qualitative study is part of a national multicenter study called Sustained Cord Circulation and Ventilation (SAVE), which aims to implement and evaluate ventilation using the intact umbilical cord for all infants in Sweden. Qualitative content analysis, following the approach by Graneheim and Lundman, was selected as method to address the study’s purpose. The qualitative study design was chosen to explain, analyze, and identify patterns. Results: Communication was affected in the delivery room during ventilation with late umbilical cord removal. It was perceived as difficult to speak freely when the parents were present, which made collaboration difficult for the team. Neonatal staff found it difficult to hand over the task of checking the resuscitation equipment to delivery staff, this routine existed in some hospitals. Sometimes the equipment did not work when checks were carried out or when the equipment was to be used in resuscitation situations. It felt cramped in the delivery room with a lot of equipment in the way, which made c

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär lindrande vård och grundar sig på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, stöd till närstående, kommunikation och teamarbete. Målen inom palliativ vård är att främja livskvaliteten, lindra lidande, samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Genom ett personcentrerat förhållningssätt finns förutsättningar att uppnå målen. I den palliativa vården i livets slutskede i hemmet har sjuksköterskan en ledande roll, vården kan vara komplex, utmanande och förutsättningarna för omvårdnaden är beroende på sjuksköterskans kunskap kommunikationen och samarbetet inom teamet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades för att genomföra litteraturöversikten. Tio kvalitativa artiklar utgjorde resultatet vilket analyserades enligt Fribergs fem steg (Friberg, 2022). Resultat: Resultatet belyser sjuksköterskors erfarenheter i att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Analysen resulterade i tre teman: vårda i relation, teamarbete och förutsättningar för att vårda och sju subteman: egna känslor, att vägleda, närvara i hemmet, symptomlindring, samverka med patienten, närstående, sjuksköterskans kompetens och stöd från omgivande team. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet var utmanande på många sätt och deras egna känslor kunde påverka vården. För en erfaren sjuksköterska var det lättare att ge adekvat symtomlindring än för en oerfaren. Samarbete och stöd från kollegor samt tillgängligheten till primärläkare ansågs vara viktiga aspekter för en fungerande palliativ vård i hemmet., Background: Palliative care at the end of life is based on symptom relief, support for relatives, communication and teamwork. The goals of palliative care are to promote quality of life, alleviate suffering and to take into account the individual’s physical, psychological, social end existential needs in case of incurable illness. Through a person-centered approach, it is possible to achieve these goals. In palliative care at the end of life at home, the nurse has a leading role. Care can be complex and challenging and the conditions for the care depend on the nurse’s knowledge and cooperation within the team. Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in end of life care at home Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. The analysis was done according to Friberg’s analytical model. Results: The results highlight nurses experiences in caring for palliative patients at end of life at home and is presented in three themes: caring in relationship, teamwork and conditions for care and seven subthemes: own feelings, to guide, to be present in the home, symptom relief, to cooperate with the patient and relatives, the nurse’s competence and support from the surrounding team. Conclusion: Nurses’ experience of caring for palliative patients at the end of life at home was challenging in many ways and their own feelings could affect care. For an experienced nurse, it was easier to provide adequate symptom relief than for an inexperienced one. Cooperation and support from colleagues as well as the availability of primary care physicians were important aspects for a functioning palliative care at home.

Sammanfattning Bakgrund Dagens språkcentrerade samhälle i relation till att många barn inom småbarnspedagogik har språkliga svårigheter, förutsätter stödinsatser. För att möta barns behov av stöd behövs ett interprofessionellt samarbete mellan talterapeut och speciallärare inom småbarnspedagogik upprätthållas. Syfte Syftet var att fördjupa kunskapen kring handledningssamarbetet mellan talterapeuter och speciallärare inom småbarnspedagogik i Svenskfinland. Genom att undersöka upplevelser och erfarenheter kunde kunskapen kring vad som var välfungerande och vad som behövde utvecklas ökas. Förhoppningen var att yrkesverksamma och logopedstudenter skulle få insikter i handledningens komplexitet. Metod Studien bestod av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 12 respondenter. Två separata intervjuguider användes för att fånga upp talterapeuternas och speciallärarnas upplevelser och erfarenheter kring handledning. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en kvalitativ tematisk analys med induktiv inriktning. Resultat Utifrån analysen utkristalliserades åtta teman som kunde relateras till studiens syfte. Dessa teman beskriver att handledningssamarbetet i Svenskfinland är inkonsekvent, men en viktig tillgång i arbetet mellan professionerna. Vidare beskrivs utmaningar i handledningssamarbetet, såsom tidsbrist och avsaknad av riktlinjer och för att nå gemensamma mål krävs ett samarbete mellan professionerna där de ger och tar av varandra. Tid, struktur och gemensam kommunikation är faktorer som bör samverka för att det komplexa handledningssamarbetet ska kunna upprätthållas och utvecklas. Slutsatser Handledning är komplext, men en viktig resurs i samarbetet mellan talterapeuter och speciallärare inom småbarnspedagogik i Svenskfinland. Handledningen beskrivs mer som ett samarbete där professionerna utbyter information och kunskap med varandra. Det är genom ett funktionellt sama

Kommunikation inom hälso- och sjukvården sker dagligen och mellan flera olika yrkesgrupper. Två av yrkesgrupperna är läkare och vårdadministratörer som gemensamt är involverade i arbetet med diktering och transkriberingen av diktat. Bra Liv Gränna vårdcentral ville med vår hjälp undersöka hur kommunikationen såg ut mellan just dessa två yrkesgrupper inom deras verksamhet. Syftet med den här studien är därför att undersöka vilka erfarenheter läkare respektive vårdadministratörer har av kommunikationen mellan dem. Vi har använt oss av kvalitativa metoder, både i form av en enkät samt i form av semi-strukturerade intervjuer. I enkäten har det även funnits ett fåtal frågor med kvantitativ utformning. Valet av metod baserades på att vi ville samla in information om människors tankar och åsikter snarare än att mäta saker i procent eller antal. Vi har parallellt med detta även använt oss av observation för att ta del av läkare och vårdadministratörers dagliga arbete. Metoden för att analysera allt insamlat material är tematisk analys med kategorierna diktat, samarbete, och rutiner. Resultatet av studien visar att både läkare och vårdadministratörer i teorin är överens om vad som krävs för att kommunikationen mellan dem ska vara god. Problemet är att det inte speglar verkligheten och det finns svårigheter i att applicera de rutiner som finns på det dagliga arbetet. Det uppstår alltså ett kommunikationsgap mellan hur kommunikationen beskrivs, och hur den faktiskt utförs. Det framkommer också viss okunskap där yrkesgrupperna saknar kunskap om varandra när det kommer till val av kommunikationssätt. Här identifieras ytterligare ett kommunikationsgap då det, trots rutiner, råder helt delade meningar om på vilket sätt de bäst kan kommunicera med varandra. Studien identifierar även avsaknaden av naturliga kommunikationstillfällen mellan läkare och vårdadministratörer. De saknas avsatt tid för att konsultera varandra och deras kommunikation sker alltid parallellt med andra arb, Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng

Bakgrund: Röntgensjuksköterskans arbete inkluderar ett stort fokus på teknik och säkerhet samtidigt som patienten ska få sina individuella behov tillgodosedda i det korta mötet. Den personcentrerade vården har starka kopplingar till etik och är något röntgensjuksköterskan ska arbeta efter. Syfte: Studiens syfte var att studera innebörden av personcentrerad vård ur den legitimerade röntgensjuksköterskans perspektiv, samt att belysa huruvida personcentrerad vård tillämpades i det dagliga arbetet vid omvårdnaden av patienter inom radiologiska undersökningar. Metod: Studien har en kvalitativ design där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Tio röntgensjuksköterskor intervjuades under ljudupptagning, varpå intervjuerna transkriberades och innehållsanalysen genomfördes manifest. Resultat: Studien visade att röntgensjuksköterskorna strävade efter att arbeta personcentrerat men att förutsättningarna för att göra det varierade. Röntgensjuksköterskorna såg tillgång till tid, personal samt gott samarbete och kommunikation mellan närmaste kollegorna, interprofessionellt och med patienten som vitala punkter i en personcentrerad vård. De största svårigheterna till att tillämpa personcentrerad vård sågs vara tidsbrist och personalbrist. Slutsats: Röntgensjuksköterskorna hade god kännedom om innebörden av personcentrerad vård där dess kärnpunkt var att bemöta patienten som en individ. Röntgensjuksköterskorna uttryckte bland annat att brist på tid, personal och hög arbetsbelastning kunde försvåra appliceringen av en personcentrerad vård men att de trots detta försökte göra sitt bästa i vårdmötet med patienten. Resultatet skulle kunna användas för att påverka röntgensjuksköterskans arbetsförhållanden genom att ledningen uppmärksammar röntgensjuksköterskornas förbättringsförslag., Background: The radiographers’ work includes focus on technology and safety while the patient's individual needs are met in the short meeting. Person-centred care has strong links to ethics and is something the radiographer must work towards. Purpose: The purpose of the study was to explore the meaning of person-centred care from the perspective of the licensed radiographers, and to shed light on whether person-centred care was applied in the daily work of nursing patients in radiological examinations. Method: This study has a qualitative design where the data collection has taken place through semi-structured interviews. Ten radiographers were interviewed during audio recording, the interviews were transcribed and the content analysis was performed manifest. Results: The study showed that the radiographers strove to work person-centered, but that the conditions for doing so varied. The radiographers’ saw access of time, staff and good cooperation and communication between colleagues, interprofessionally and the patient as vital points in person-centered care. The biggest difficulties to person-centered care were lack of time and staff. Conclusion: The radiographers’ awareness of the meaning of person-centred care where the main point was to treat the patient as an individual. The radiographers’ expressed that lack of time, staff and high workload could make it difficult to apply person-centred care, but despite this they tried to do their best in the care meeting. The result could be used to improve the radiographers’ working conditions by the management paying attention to the radiographers’ suggestions for improvement.

Background Palliative care is a holistic form of care that prepares individuals for the end stages of life and focuses on promoting the patient's quality of life by alleviating pain and other symptoms. Nurses play a central role by providing care to patients in palliative care and supporting their families in various care settings, including hospitals, nursing homes, hospices, and in the private home. Their main task is to offer both the patient and their family emotional and psychological support, as well as managing and alleviating symptoms to help them live as comfortably and meaningfully as possible during the time they have left. Aim To examine nurses' experiences of palliative care. Method The literature review was compiled using nine qualitative and one quantitative scientific original article from the databases PubMed and CINAHL Complete. A data analysis was carried out according to Friberg's description. Results The data analysis was revealing four thematic areas and seven sub-themes. Nurses in palliative care were valuing effective communication with physicians for collaboration. They were facing challenges and emphasizing the importance of palliative knowledge as well as emotional presence. Creating meaningful relationships and allocating time for patients were crucial for providing adequate care and support. Conclusions The conclusion is that nurses in palliative care emphasize the importance of good communication and collaboration with physicians to enhance patient care. Despite the significance of this, nurses sometimes encounter insufficient collaboration with physicians, complicating their work. They also stress the importance of having adequate knowledge and building meaningful relationships with patients, as well as allocating sufficient time for each patient and relatives. Challenges arise when disagreements with relatives regarding patient care occur., Bakgrund Palliativ vård är en holistisk vårdform som förbereder människor för livets slutskede och fokuserar på att främja patientens livskvalitet genom att lindra smärta och andra symtom. Sjuksköterskors spelar en central roll genom att vårda patienter inom palliativ vård och ge stöd till anhöriga i olika vårdmiljöer, inklusive sjukhus, äldreboenden, hospice och i hemmet. Deras främsta uppgift är att erbjuda både patienter och deras familjer emotionellt och psykologiskt stöd samt att hantera och lindra symtom för att leva ett så bekvämt och meningsfullt liv som möjligt. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård Metod En litteraturöversikt sammanställdes med hjälp av nio kvalitativa och en kvantitativ vetenskaplig originalartikel från databaserna PubMed och Cinahl Complete. En dataanalys genomfördes enligt Fribergs beskrivning. Resultat I dataanalysen framkom fyra temaområden och sju underteman. Sjuksköterskorna värderade god kommunikation med läkare i samarbete inom palliativ vård. De beskrev olika utmaningar och betonade vikten av palliativ kunskap samt känslomässig närvaro. Att skapa meningsfulla vårdrelationer och avsätta tid för patienter var avgörande för att ge adekvat vård och stöd. Slutsats Sjuksköterskor inom palliativ vård framhöll vikten av god kommunikation och samarbete med läkare för att förbättra vården för patienter vid palliativ vård. Trots betydelsen av detta möter sjuksköterskor emellanåt bristande samarbete med läkare, vilket försvårade arbetet vid palliativ vård. De rapporterade betydelsen av att ha tillräcklig kunskap och att skapa meningsfulla vårdrelationer med patienter, samt att avsätta tillräckligt med tid för varje patient och anhöriga. Utmaningar i arbetet var när meningsskiljaktigheter med anhöriga angående patienters vård uppstod.

Bakgrund: Dagligen utförs tusentals operationer i Sverige, av högspecialiserade och interprofessionella operationsteam, där höga krav ställs såväl på teammedlemmarnas kompetens inom sin egen profession som på samarbetet inom teamet. Tidigare forskning har visat på koppling mellan brister i operationsteams kommunikation och samarbete och ökade risker för patientsäkerheten. Därtill har forskningsstudier belyst hur kommunikation och samarbete sker inom operationsteam. I denna studie undersöktes operationssjuksköterskans perspektiv på samarbetet inom operationsteamet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet. Metod: En litteraturstudie med systematisk datainsamling bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Tematisk analys enligt Braun & Clark (2006) användes för att analysera data. Resultat: Studien visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för operationssjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet. Tvåhuvudteman framkom i resultatet; påverkande processer inom operationssalen och förutsättningar för samarbete inom teamet. Subteman blev; teammedlemmars beteende och bemötande, miljöns påverkan på teamet, maktbalansen inom teamet, lärandet för ett patientsäkert arbete och teamets sammansättning. Slutsats: Operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet påverkas av teammedlemmars beteenden och miljön i operationssalen. Kommunikation och därmed förståelse mellan teammedlemmar påverkas av hierarki och respektlöst beteende, vilket kan påverka arbetsmiljön och patientsäkerheten. Maktbalans, lärande och teamets sammansättning påverkar samarbetet, där jämn erfarenhetfrämjar samarbete. Studien belyser vikten av kompetensutveckling och interprofessionellt lärande för att öka förståelse mellan yrkesgrupper, förbättra samarbetet och arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten.

I denna uppsats undersöker jag hur jag kan skriva ett stycke musik tillsammans med andra kompositörer med hjälp av metoder från songwriting. Jag undersöker också hur samarbetet påverkar det konstnärliga resultatet och mig som kompositör. Detta gör jag genom att genomföra ett projekt tillsammans med tre andra kompositörer där vi skriver ett stycke musik med hjälp av en modell jag konstruerat utifrån tre samarbetsmodeller från songwriting. Dessa tre modeller är en där deltagarna skriver i tillsammans i realtid, en där deltagarna i samarbetetskriver separat, och en modell över gemensam idébearbetning. Under skrivprocessen för vi loggböcker där vi antecknar reflektioner om samarbetsprocessen samt hur samarbetet påverkar den musik vi skriver. Jag kommer fram till att modellen jag konstruerat till stor delfungerar väl, men att den kan utvecklas genom att till större del applicera skrivande i samma rum i realtid, och att modellen som avser separat skrivande är mer passande mot slutet av processen. Jag kommer också fram till att samarbetet resulterade i ett stycke med en innovativ form, som är enligt mig varierat och uttrycksfullt samtidigt som det har en enhetlig kärna och identitet, samt att jag som kompositör lämnat processen med nya idéer och erfarenheter, och en bredare syn på min roll som kompositör.

I denna uppsats undersöks kommunikationen och samarbetet mellan yrkesrollerna regissör och fotograf i den svenska filmbranschen. Regissören är ledaren över ett produktionsteam och har ett övergripande kreativt ansvar från början till slut av en filmproduktion. I regissörens ansvarsområde är det särskilt viktigt att denne kan kommunicera och visualisera sin vision till övriga produktionsmedlemmar, då särskilt till filmfotografen. Denna uppsats undersöker hur regissörens vision överförs till filmfotografen, hur de enas om en vision och hur de kommunicerar visionen vidare till resten i produktionsteamet. För att få svar på detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts, där nio yrkesverksamma regissörer och filmfotografer i den svenska filmbranschen har fått svara på frågor angående samarbete, kommunikation och tillvägagångssätt i filmskapandeprocessen. Det empiriska materialet som samlats i intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet av undersökningen påvisar stora variationer av arbetsuppgifter beroende på projekt och kollegor. I vissa fall behöver regissören eller fotografen kliva in i varandras roller och ta sig an ett större ansvarsområde då de har olika ambitionsnivåer. I andra fall anser sig regissören och filmfotografen vara en stark duo, då de med ett starkt kommunikativt samarbete har lätt att visualisera filmen tillsammans och ständigt har en likvärdig vision.

AI companions in video games have become increasingly prevalent, yet the impact of these companions' levels of autonomy on player experience remains underexplored. This study investigates how varying degrees of AI autonomy influence player experiences in a video game. A game artefact was designed that required cooperation between the player and an AI companion, featuring three AI companions withdifferent levels of autonomy. Participants played the game artefact and quantitative data was collected via a survey that gauged various aspects of their experience. Additionally, some participants were selected for semi-structured interviews to gather qualitative data. Statistical and thematic analyses were conducted to form a comprehensive understanding of AI companions. The results of the study suggest that the most effective AI companions are those that integrate high autonomy with a clear understanding of player goals and needs, while still offering the player a level of control., AI-kompanjoner i datorspel har blivit allt vanligare, men hur dessa AI-kompanjoners självständighetsnivå påverkar spelupplevelsen är inte utforskat i stor utsträckning .Den här studien undersöker hur olika grader av AI-kompanjoners självständighet påverkar spelarens upplevelser i ett datorspel. En spelartefakt utformades som kräver samarbete mellan spelaren och en AI-kompanjon. Spelet innehåller tre olika AI-kompanjoner med olika nivåer av självständighet. Alla deltagare spelade igenom artefakten, och därefter samlades kvantitativ data in via en enkät som olika aspekter av deras upplevelse. Vissa av deltagarna fick även delta i semi-strukturerade intervjuer där kvalitativ data om deras upplevelse samlades in. Både statistisk och tematisk analys genomfördes för att få en mer komplett förståelse om AI-kompanjoner. Studieresultaten tyder på att de mest effektiva AI-kompanjonerna är de som kombinerar en hög självständighetsnivå med en tydlig förståelse för spelarensmål och behov, samtidigt som de erbjuder spelaren en viss grad av kontroll.

Vi lever idag i en värld som premierar utbyte och samverkan mellan aktörer för att lösa de stora och svåra problemen som finns. Det är ett faktum som går att läsa sig till. Men tankarna om vikten av samverkan kommer också från tron på viet, som är starkare än jaget. Den här masteruppsatsen syftar till att utreda samverkansprocesser för att försöka utröna varför samverkan ibland är välfungerande och ibland frustrerande och ineffektiv. Fallet är klimatanpassning, en avgörande fråga för vår tid och ett växande forsknings- och utvecklingsområde i fysisk planering. Med utgångspunkt i teorin om samverkan designas forskningen som en fallstudie där Gävle och Sundsvalls kommuner granskats. Dokument för de olika kommunerna är analyserade samtidigt som flera olika tjänstepersoner med olika roller, ansvar och förhållanden till just samverkan och klimatanpassning är intervjuade, dels från den kommunala organisationen, dels från räddningstjänsten. Detta diskuteras utifrån ett analysschema, baserat på tidigare forskning och teorin, vars utgångspunkter är uttalat mål, organisatorisk situation, formella och informella regler, tydligt ledarskap, gränser samt hinder har undanröjts och hanterats. Studiens resultat visar det stora behovet av samverkan. Att kommunerna är helt beroende av den. Det finns vissa faktorer som pekas ut som gör samverkan svårare. I flera fall stavas den pengar. Finns en tydlig ledning, mål och visioner för arbetet blir samverkan lättare. Dessa saker återspeglas i viss mån i analysverktyget, vissa faktorer är svårare att finna där. Slutsatserna blir således att de framtagna mekanismerna utgör en bra grund för uppnåendet av välfungerande samverkan samtidigt som det behövs mer för att samverkan ska uppnå sin fulla potential. Att sammanfatta metoder och strategier för samverkan inom klimatanpassning är svårt men också det som kommunerna behöver. Det finns alltså fortsatt utvecklingspotential., We live today in a world that prizes exchange and cooperation between actors to solve the big and difficult problems that exist. It is a fact that can be read. But the thoughts about the importance of cooperation also come from the belief in us, which is stronger than the self. This master's thesis aims to investigate collaboration processes to try to find out why collaboration is sometimes well-functioning and sometimes frustrating and ineffective. The case is climate adaptation, a crucial issue for our time and a growing area of ​​research and development in physical planning. Based on the theory of cooperation, the research is designed as a case study where the municipalities of Gävle and Sundsvall are examined. Documents for the various municipalities are analyzed while several different officials with different roles, responsibilities and relationships to cooperation and climate adaptation are interviewed, partly from the municipal organization, partly from the rescue service. This is discussed based on an analysis scheme, based on previous research and the theory, whose starting points are stated goals, organizational situation, formal and informal rules, clear leadership, boundaries and obstacles have been removed and managed. The study's results show the great need for collaboration. That the municipalities are completely dependent on it. There are certain factors that are pointed out that make collaboration more difficult. In several cases it is spelled money. If there is clear management, goals and visions for the work, collaboration becomes easier. These things are reflected to some extent in the analysis tool, some factors are harder to find there. The conclusions are thus that the developed mechanisms form a good basis for the achievement of well-functioning collaboration, while more is needed for the collaboration to achieve its full potential. Summarizing methods and strategies for cooperation in climate adaptation is difficult, but also what the muni

Kooperativt lärande (KL) är en undervisningsmetod som bygger på att lärande sker i samspel med andra. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med och ser på kooperativt lärande som metod i matematikundervisningen. Studien utgår ifrån Fohlins ramverk för kooperativt lärande. Resultatet visar att lärare strukturerar kooperativa aktiviteter genom att utgå från sociala- och kunskapsmässiga mål för att stötta elever i deras lärande. För att föra elevernas lärande framåt tillämpar lärare olika former av stöttning inom KL. Matematikuppgifterna utformas på ett sådant sätt att de stöttar elevernas utveckling av kommunikativa färdigheter samt förbereder dem till att bli demokratiska medborgare. Lärarna uttrycker att de ser både möjligheter och utmaningar när det kommer till aspekter som tid, samarbete och utveckling av matematiska färdigheter när de tillämpar KL. Slutsatsen för denna studie är att KL inom matematikundervisningen kan främja elevers möjligheter att utveckla kommunikations- och samarbetsfärdigheter.

Undervisning i matematik utgår ofta från metoder som sätter individen i centrum. Kunskaper kan också förvärvas tillsammans med andra, om förhållningssätt som kooperativt lärande får utrymme i undervisningen. Kooperativt lärande erbjuder grupparbeten som är strukturerade för att genom samarbete utveckla sociala och kognitiva kunskaper. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om lärares perspektiv på kooperativt lärande i matematikundervisningen i årskurserna 1–3, och avsåg genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar med kooperativt lärande. Studien avsåg dessutom svara på hur de fem grundprinciperna synliggörs i lärarnas beskrivningar, samt vilka möjligheter och utmaningar som fanns med förhållningssättet. Resultatet visade bland annat att kooperativa strukturer används för att öka delaktighet och aktivitet bland eleverna, som behöver övning för att lyckas med goda samarbeten. Slutsatsen för studien visar att samarbetsfärdigheter är grunden för att åstadkomma fungerande kooperativa grupparbeten.

Syftet med denna studie var att undersöka socionomers yrkeserfarenheter med ungdomar som begår brott och vilka faktorer de uppfattar kan påverka ungdomarna till att begå brott. Studien har även som syfte att undersöka hur socionomerna arbetar med dessa ungdomar och hur samarbetet med andra aktörer ser ut. För att besvara detta har kvalitativ metod använts och fyra socionomer varav tre fältassistenter och en socialsekreterare har intervjuats. Teorierna som använts till denna studie var teorier om sociala band, systemteori, liberala förklaringar, och konsumtionssamhället. I resultatet av studien framkom teman om social miljö och skola, utanförskap och statusjakt, sociala medier och musik och hemförhållanden som faktorer som socionomerna uppfattade som riskfaktorer för att ungdomar begår brott. Teman som uppkom om socionomernas arbete med detta var socionomernas arbete med ungdomarna och samarbetet med andra aktörer, och samarbete och stöd till föräldrar. Det framkom vidare av resultatet att det ibland finns svårigheter i arbetet och att barnets bästa inte alltid kom i första hand, samt att samarbetet med andra aktörer ibland inte fungerade som tänkt., The purpose of this study was to examine social workers' professional experiences with young people who commit crimes and what factors they perceive can influence the young people to commit crimes. The study also aims to investigate how the social workers work with these young people and what the collaboration with other actors looks like. To answer this, a qualitative method has been used and four social workers, three of whom are field assistants and one social secretary, have been interviewed. The theories used for this study were theories of social ties, systems theory, liberal explanations and the consumer society. The results of the study revealed themes of social environment and school, exclusion and status hunting, social media and music, and home conditions as factors that the social workers perceived as risk factors for young people committing crimes. The themes that arose about the social workers' work in this area were the social workers' work with young people and cooperation with other actors, and cooperation and support for parents. It also emerged from the results that there are sometimes difficulties in the work and that the best interests of the child did not always come first, and that the collaboration with other actors sometimes did not work as intended.

This study aims to highlight the collaboration between high school teachers and their school librarians in media and information literacy instruction. An inspection of the factors that influence the structure and level of the collaboration will be presented. This was done to create an understanding of which profession most appropriately should carry out teaching media and information literacy and, alternatively, how a collaboration should be formed. This assessment was based on Andrew Abbott’s (1988) theory of professions, where emphasis was placed on jurisdictional divides, the three phases, and the three domains. Through interviewing seven high school teachers, a trend of weak collaboration was identified, where the school librarian acts as a relief point rather than an equal colleague. Mostly, this results from an incomplete understanding of the school librarian’s role, task, and competencies by everyone in society. Therefore, we believe that mapping the current collaboration efforts created a way to counteract the obstacles that the professions encounter, ensuring continuous collaborations that create better conditions for the students in developing comprehensive media and information literacy.

This study is a qualitative study that investigate deacons in the church of Sweden and their experiences of cooperating and collaborating with social service agencies. Semi- structured interviews were used to collect the data. Four deacons who worked in parishes in the south of Sweden were interviewed about their experiences of cooperation and collaboration with social service agencies in Sweden. Theories used in the study to analyze the results was human services as complex organizations alongside Danermarks theory about collaboration. The findings in the study were thematically analyzed with an inductive approach. The result of the study showed that collaboration and cooperation between social service agencies and the church of Sweden is complicated. Interviewed deacons had equivalent experiences of collaborating and cooperating with social service agencies. The study show that connections play a big role in cooperation and collaboration. Alongside with the social services bureaucracy and tasks of the church of Sweden. The conclusion of the study is that deacons overall had a positive attitude towards collaborating and cooperating with social services, but that they could see some aspects that could be hindering.

Distansarbete är ett fenomen som har vuxit fram de senaste decennierna och som förväntas att öka mer inom den närmaste framtiden. Fenomenet kan påverka individer och organisationer på ett antal olika sätt och kan medföra både positiva och negativa effekter. Denna studie undersöker hur hybridarbetsmodeller påverkar kommunikations- och samarbetsdynamiken inom en kundtjänstavdelning. När fler organisationer övergår till hybridarbetsplatser, där arbetstagare skiftar mellan distans- och kontorsarbete, har nya utmaningar dykt upp som kan påverka både kommunikation och samarbete mellan arbetstagare. Syftet med denna undersökning är att utforska personalens erfarenheter och upplevelser på en hybridarbetsplats, med särskilt fokus på deras kommunikation och samarbete. Genom att analysera den specifika kontexten för hybridarbete, är målet med studien att belysa hur olika arbetssätt påverkar samarbetet och informationsutbytet mellan kollegor, vilket i sin tur kan ge värdefulla insikter om hur arbetsplatser kan utformas för att främja effektiv kommunikation och samarbete. Studien undersöker detta genom att fokusera på följande frågeställningar:1. Vilka möjligheter och utmaningar ser medarbetare med hybridarbetet när det kommer till kommunikation?2. Vilka möjligheter och utmaningar ser medarbetare med hybridarbetet när det kommer till samarbete?3. Hur påverkar arbetsvana inom branschen medarbetarnas behov av kommunikation och samarbete?Baserat på den empiriska data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer, visar studien hur semi-virtuella team, där medarbetare delvis arbetar på distans och delvis arbetar på kontoret, hanterar kommunikation och samarbete. Semi-virtuella team står inför utmaningar som påverkar kommunikationen på grund av fysisk frånvaro, vilket kräver användning av digitala verktyg och plattformar. Dessa utmaningar inkluderar risk förmissförstånd och fördröjda svarstider i asynkron kommunikation. Resultaten från studien understryker vikten av att utveckla, Telecommuting is a phenomenon that has grown steadily over the past few decades and is expected to increase more in the near future. The phenomenon can affect individuals and organizations in many different ways and can have both positive and negative effects. Thisstudy investigates how hybrid work models affect communication and work dynamics within a customer service department. As more organizations shift to hybrid workplaces, where employees switch between remote and office work, new challenges have appeared that can affect both communication and cooperation between employees. The purpose of this study is to explore employees' experiences in this hybrid environment, with a particular focus on communication and collaboration. By analyzing the specific context of hybrid work, the aim of the study is to illuminate how different working methods affect collaboration and information exchange between employees, which in turn can provide valuable insights into how workplaces can be designed to promote effective communication and cooperation.The study investigates this by focusing on the following research questions:1.Which opportunities and challenges do employees see with hybrid work when it comes to communication?2. Which opportunities and challenges do employees see with hybrid work when it comes to collaboration?3. How does work experience within the field affect the employees´ need for communication and collaboration?Based on the empirical data collected through semi-structured interviews, the study shows how semi-virtual teams, where employees partly work remotely and partly work in the office, manage communication and collaboration. Semi-virtual teams face challenges that affect communication due to physical absence, requiring the use of digital tools and platforms. These challenges include risk of misunderstanding and delay the feedback and responses in asynchronous communication. The results of the study underline the importance of developing strong communicati

Begreppet organisationskultur har länge diskuterats inom både den akademiska litteraturen och i praktiken för företag. På senare tid har det även i allt större utsträckning diskuterats vikten av organisationskultur och dess bidrag till företags framgång, särskilt inom tjänstesektorn där mänskliga interaktioner står i centrum. Samtidigt etablerar allt fler företag kontor på geografiskt skilda platser vilket bidrar till en fysisk distans mellan medarbetare. Den fysiska distansen har visats leda till utmaningar i att upprätthålla en enhetlig organisationskultur. Trots det finns det brist på forskning som undersöker hur företag inom tjänstesektorn arbetar för att skapa och bibehålla enhetligheten över sina geografiskt skilda kontor. Syftet med denna studie är således att undersöka hur värderingsstyrda och vinstdrivande tjänsteföretag arbetar för att skapa och bibehålla en enhetlig organisationskultur över geografiskt skilda kontor. För att ta reda på det utfördes en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt. Genom att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer med ledare inom tre olika tjänsteföretag strävar studien efter att utveckla en modell som kan inspirera och vägleda företag i liknande situationer. Dessutom förväntas resultaten bidra till den akademiska litteraturen om organisationskultur genom att tillföra nya insikter. Resultaten av studien framkom från en tematisk analys och betonar att skapandet och upprätthållandet av en enhetlig organisationskultur är en process som sträcker sig över tid. Bland de viktigaste insikterna framhävs behovet av att etablera gemensamma värderingar och en enhetlig grund. Samtidigt är det av betydelse att vara medveten om variationer mellan kontor. Resultaten visar två huvudsakliga strategier för att skapa och upprätthålla en enhetlig företagskultur. (1) Grundarbete för enhetlighet, vilken involverar aktiviteter såsom att definiera företagsvärderingar, rekr

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elevhälsoteam på grundskolor arbetar med att identifiera barn som är eller har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet. Studien utgår från två frågeställningar som berör lärare och elevhälsoteamets möjligheter att identifiera våldsutsatta barn, utmaningar i arbetet och strategierna de använder sig av. Studien utgick från en kvalitativ metod i form av tio semistrukturerade intervjuer med en lärare, två elevcoacher, tre skolkuratorer och fyra skolsköterskor på grundskolor i Halland. De teorier som tillämpas för att analysera det empiriska materialet är relationsteorin, rollteorin och begreppet tillit. Resultatet påvisade vikten av att lärare och elevhälsoteamet arbetar med att skapa relationer präglade av stark tillit till eleverna. Dessutom är det av relevans att ha en god samarbetsförmåga mellan de olika professionerna samt att visa engagemang och vara lyhörd gentemot barnen. Intervjupersonerna belyste även de utmaningar som de står inför. Dessa är bland annat kopplade till resurser, socialtjänstens hantering av anmälningarna och barnens lojalitet till föräldrarna. Genom att vara ute hos eleverna och skapa starka relationer med tillit, underlättas arbetet med att uppmärksamma och identifiera våldsutsatta barn., The purpose of this study is to examine how teachers and student health teams in elementary schools work to identify children who are or have been subjected to physical or psychological violence at home. The study has answered two questions about the ability of teachers and student health teams to identify children exposed to violence at home, the challenges they face, and the strategies they employ. We used a qualitative method based on ten semi-structured interviews with one teacher, two student coaches, three school counselors, and four school nurses at elementary schools in Halland. The theories we applied to analyze the empirical material are relationship theory, role theory, and the concept trust. The results indicated the importance of teachers and student health teams working to build strong, trusting relationships with students. Additionally, it is relevant to have good collaboration between the different professions and to show engagement and be perceptive to the children. The interviews also showed the challenges they face, including resources, the Social Services handling of reports, and the children's loyalty to their parents. By being present among the students and creating strong, trusting relationships, the work of identifying and recognizing children exposed to violence was facilitated.

Cirkulär Ekonomi (CE) har blivit en väldigt populär affärsmodell de senaste decennierna och bygger på att strukturera om en verksamhet från en konventionell affärsmodell till en modell baserad på hållbarhet och effektivitet. Det har identifierats vilja hos både företag, stater och internationella organisationer att övergå till denna modell men okunskap och andra barriärer hindrar många företag att genomföra övergången. Det har skapat ett behov av ett praktexempel på företag som har lyckats integrera och påbörja övergången för att inspirera fler att ta första steget. Samarbete är ett av de vanligaste sätten för företag att påbörja sin cirkulär ekonomiska resa. I studien undersöks matplattformen Too Good To Go (TGTG) och deras samarbetspartners inställning till deras aktiva samarbete. Undersökningen utfördes i form av en enkätundersökning som har fått 39 respondenter. Utifrån en konstruerad analysmodell med fokus på CE och samarbete analyseras respondenternas svar. Undersökningen kommer fram till att det finns en positiv inställning till detta samarbete och att företagen till olika grad anser att de får ut värde av det. Samarbetet tillför som mest ett hållbarhetsinitiativ som hjälper stärka interna processer och effektiviserar arbetet utifrån cirkulära ekonomiska drag.

This thesis concerns collaboration within the literacy project Bokstart, a project targeting families with young children. Public libraries can receive financial support from the Swedish Arts Council to run Bokstart. One requirement to receive funding is that the library collaborates with other sectors working on children's language development, such as child healthcare and preschool. Through our study, we aim to understand how collaboration between libraries and their partners looks after the project has ended, as well as identifying factors that facilitate or hinder collaboration. The empirical data consists of a document study of Bokstart reports and responses from a survey. Qualitative content analysis was used for analyzing the survey responses. The theoretical framework includes selected parts of Mattessich's collaboration theory and Danermark's theories on collaboration. We found that most libraries that received funding from the Swedish Arts Council continued with collaboration after the project ended, that the project led to an expanded collaboration and that the partners found various ways to collaborate. Facilitating factors for collaboration included: support from the manager, all partners having a shared vision and an identified common purpose for collaboration. Additional factors were that the collaboration group had agreements with each other and had both planned and informal meetings regularly. Hindering factors were, in addition to when the factors above were not enforced, lack of resources, issues with personal commitments, and problems that could arise due to the partners coming from different organizations. The findings from the analysis are consistent with existing research about collaboration.

The Center Party had a close collaboration with the Alliance for many years during the 2000s. In the 2018 election, the coalition split, and shortly after the election, the party began a collaboration with the Social Democrats. According to Anthony Downs (1957), parties' ideologies are influenced by political collaborations. He argues that parties move closer to each other on an ideological scale. This essay analyzes the Center Party to examine how the party has changed its ideology between 2018 and 2022. The essay's theoretical hypothesis is based on Downs' theory that collaborations affect the ideologies of the collaborating parties. To investigate this, Lindberg's analytical tool VDP will be used to find ideological content in the Center Party's election manifesto, spring budget proposal, and autumn budget motion for the years 2018 and 2022. This will be followed by a comparison between the analyses from each respective year. The main conclusions of the essay are that the theoretical hypothesis based on Downs' theoretical reasoning does not hold true for the case of the Center Party.

På grund av fördelar som bland annat flexibilitet, kostnadsbesparingar, och ökat samarbete mellan anställda har konceptet öppna kontorslandskap blivit en trend över hela världen. Flera studier har dock påvisat konceptets nackdelar där anställda och organisationer i helhet påverkas negativt, men ändå fortsätter organisationer att omvandla sina cellkontor till öppna kontorslandskap. Vissa verkar tycka om öppna kontorslandskap medan andra är mer negativt inställda. Denna uppsats har i syfte att undersöka vad medarbetare tycker om öppna kontorslandskap. Undersökningen tog plats på en kundserviceavdelning på ett pappersföretag. Åtta respondenter intervjuades då en kvalitativ studie utfördes. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval och till viss del strategiskt urval, då vi hade en bekant som arbetade i det öppna kontorslandskapet på pappersföretaget som kunde förse oss med respondenter av intresse för studien. Relevanta begrepp och teorier presenteras i teoriavsnittet, för att förse läsaren med information och kunskap inom ämnet. Dessa teorier används även för att utforma intervjuguiden och hitta teman i det insamlade materialet från intervjuerna. Dessa teman kunde vi även använda oss av när vi analyserade materialet. Resultatet visade att inställningen till öppna kontorslandskap är högst individuell. Även om hälften av respondenterna var mer positiva och den andra hälften var mer negativa, fann vi att det var individuella skillnader i varför de var positivt eller negativt inställda. De anställdas inställning grundar sig i tidigare erfarenheter av andra kontorstyper, samt faktorer på arbetsplatsen såsom ljud/buller, ljusförhållanden, och luftkvaliteten. Unika fynd i studien var tystnaden i det öppna kontorslandskapet och hur detta påverkade de anställda. Utmärkande med just denna studie är att de flesta ljudkällorna som orsakade buller återfanns utanför det öppna kontorslandskapet.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse om vad arbetstrivsel innebär för heltidsanställda arbetstagare samt hur de upplever arbetstrivsel. Studiens frågeställningar undersöker vad arbetstrivsel innebär, vad som gynnar och vad som påverkar arbetstrivsel negativt. Studiens teoretiska ramverk omfattar begrepp och teorier inom området. Valet av teorier har gjorts utifrån vad som är relevant sett till studiens syfte och frågeställningar. De centrala teorier som behandlas är Karaseks krav, kontroll och stödmodell, Maslows behovspyramid och Herzbergs tvåfaktorteori. Studien bygger på en kvalitativ metod och vi har genomfört 8 stycken halvstrukturerade intervjuer. Studiens analys resulterade i 4 teman; Vikten av en gynnsam arbetsmiljö, Att känna arbetsglädje, Att växa i sin yrkesroll och Betydelsen av balans. Studien visade på att arbetstrivsel innebär arbetsglädje, bra kollegor samt intressanta arbetsuppgifter. De främsta faktorer som gynnar arbetstrivsel är, arbetsprestationer, sociala interaktioner samt meningsfulla arbetsuppgifter. De faktorer som påverkar arbetstrivsel negativt är meningslösa arbetsuppgifter, kontrollerat ledarskap samt brist på utveckling.

Purpose: The overall purpose of this study is to enhance understanding of how businesses in mill-towns network and to investigate the advantages and disadvantages of networking in such settings. Method: A qualitative method has been used in the study and data have been collected through semi-structured interviews. The data was then analyzed through thematic analysis with an abductive approach. Scientific articles have been used to gather material for the theoretical framework. Conclusion: The study shows that companies in mill-towns network through various networking meetings, collaborations and through private ties. The companies exchange both tangible and intangible resources. The study shows that relationships between actors are important when networking in mills-towns and entails both advantages and disadvantages., Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att öka förståelse för hur företag på bruksorter nätverkar och undersöka vilka styrkor och svagheter det finns med nätverkande på bruksorter. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i studien och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades sedan via en tematisk analys med abduktiv ansats. Vetenskapliga artiklar har använts för att samla in material till den teoretiska referensramen. Slutsats: Studien påvisar att företag på bruksorter nätverkar genom olika nätverksträffar, samarbeten och genom privata band. Företagen utbyter både materiella och immateriella resurser. Studien visar att relationer mellan aktörer är viktiga vid nätverkande på bruksorter och medför både för och nackdelar.

På en aktivitetsbaserad arbetsplats har anställda inga bestämda arbetsplatser vilket gör att medarbetare från olika enheter kan arbeta nära varandra, medan de från samma enhet kan behöva arbeta längre ifrån varandra på grund av platsbrist. Vidare har denna kontorsmiljö en inverkan på anställdas personliga integritet då ljud lätt sprider sig i öppna kontorslandskap. Detta kan påverka medarbetarnas koncentrationsförmåga. Studien undersöker med hjälp av en analysmodell hur balansen mellan fysisk närhet och personlig integritet på aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar anställdas individuella arbete, samarbete och samverkan. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med semikonstruerade intervjuer med anställda på aktivitetsbaserade arbetsplatser. Resultaten visar att egenskaperna i denna kontorsmiljö har en påverkan på medarbetarnas arbetsförhållanden. Detta mynnar ut i studiens slutsats som belyser att denna kontorsmiljö har en övergripande negativ effekt på anställdas individuella arbete men kan skapa både positiva och negativa konsekvenser för samarbete och samverkan.

This study aims to deepen the understanding of how youth librarians in public and school libraries in Sweden promote reading among young people aged 12-25 years. By use of Thorson’s literature-pedagogical strategies, it explores the various perspectives on reading that emerge in these promotional activities and additionally examines the perceptions of librarians regarding their competence and the success of their work. Despite the perceived challenges in engaging the youth, librarians show much creativity and determination in their initiatives. The study is based on a survey distributed to all main public libraries in Sweden, in all 290 libraries, which resulted in 230 answers from librarians working with youths. The study finds that involving the youths in planning, execution, and marketing of reading promotional activities is one of the keys to success. Additionally, building and maintaining relationships are crucial competencies for youth librarians. It also finds that there isn't a single dominant perspective on reading in the reading promotive activities, but rather a combination of them. However, the emancipatory perspective seems to be gaining ground, as several librarians testify that they work extensively with youths' own interests and involvement in projects, which supports such a perspective.

This bachelor’s thesis is written in the scientific field of library- and information science. The purpose of the study is to investigate the collaboration between teachers and school librarians from the perspective of school librarians. Six school librarians have been interviewed regarding their views on the collaboration with teachers. The theoretical framework used in this study is Montiel-Overalls Teacher and librarians collaboration (TLC) with its four models of collaborations and the big five that is described in TLC. The methods used in this study are qualitative interviews and qualitative content analysis. The study shows that collaboration takes place mostly within the models A (coordination) and B (cooperation). Some collaborations have components from model C (integrated instruction) but only one of the school librarians comes near model D (integrated curriculum). There are not much deeper forms of collaboration in the results of this study mostly due to the lack of planning and evaluate together. Limitations for collaboration between school librarians and teachers are lack of time, lack of support from the principal and ignorance from booth teachers and principals of what a school librarian can contribute to the school’s education and student’s learning in collaboration with the schools other teaching staff. All of the school librarians in this study thinks that the principals commitment is very important for legitimizing the school librarians role in schoolwork.

Bibliotherapy is the practice of using literature for health-promoting purposes and is conducted worldwide using various methods and targeting different groups. In a Swedish context, bibliotherapy has begun to receive attention in both the general public and the library sector. Although previous research indicates bibliotherapy's health-promoting effects, collaboration in the field is relatively unexplored, especially within healthcare settings. This bachelor’s thesis studies the experiences and collaboration of hospital librarians and hospital staff within the shared bibliotherapy practice in hospital libraries. Six semi-structured, in-depth interviews with hospital librarians and other hospital professionals were conducted. The results show that successful bibliotherapy collaborations between these professions not only occur but also help to increase the visibility and legitimacy of hospital librarians in healthcare. Additionally, bibliotherapy contributes to the creation of meaningful collaborations between colleagues as well as patients. By applying the elements from Shove, Pantzar and Watson’s theory of practice, we were able to further analyze bibliotherapy as a shared practice in hospital libraries. Conclusions show that collaboration within bibliotherapy can legitimize both the bibliotherapy practice and hospital librarians.

Denna studie syftar till att undersöka hur svenska destinationsbolag arbetar med strategier för att hantera säsongsvariationer. Studien grundar sig i tre olika strategier; evenemangsstrategier, samarbetsstrategier och marknadsföringsstrategier. Dessa strategier har setts som kompletterande till varandra och en egen modell har utformats med dessa som utgångspunkt. Materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med svenska destinationsbolag i södra och norra Sverige. Informanterna behövde erhålla kunskaper inom deras arbete med strategier inom exempelvis destinationsutveckling, evenemang, säsongsvariationer eller marknadsföring. Studiens modell har därefter tillämpats som ett instrument för att analysera resultatet. Resultatet visar att svenska destinationsbolag arbetar med evenemangsstrategier, samarbetsstrategier och marknadsföringsstrategier. Denna studie lyfter att evenemangs- och marknadsföringsstrategier är de mest framträdande strategierna under lågsäsong. Denna studie är skriven på svenska., This study aims to investigate how Swedish destination companies work with strategies to manage seasonal variations. The study is based on three different strategies; event strategies, collaboration strategies and marketing strategies. These strategies have been seen as complementary to each other and a separate model has been designed with these as a starting point. The material has been collected through seven semi-structured interviews with Swedish destination companies in southern and northern Sweden. The informants needed to acquire knowledge in their work with strategies in areas such as destination development, events, seasonal variations or marketing. The study’s model has then been applied as an instrument to analyze the results. The result shows that Swedish destination companies work with event strategies, cooperation strategies and marketing strategies. This study highlights that event and marketing strategies are the most prominent strategies during the off-season. This study is written in Swedish

Implementering av affärssystem är avgörande för organisationers framgång i dagens affärsvärld, vilket möjliggör förbättring av verksamheten och skapande av konkurrensfördelar. Samarbetet mellan olika aktörer under implementeringsprocessen är av central betydelse för att uppnå värdeskapande för SME-företag. Därför är syftet med denna studie att få kunskap om samarbetet mellan aktörer under implementeringen av affärssystem samt de uppfyllda SME-företagens värden, för att kunna svara på frågeställningen: Hur samarbetar aktörer under implementeringsprocessen av affärssystem för att uppfylla SME-företags värden? Genom en kvalitativ forskningsansats samlades data in från både konsulter och SME-anställda som deltagande respondenter. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visar att samarbetet är avgörande för en framgångsrik implementering. Kontinuerlig dialog, nära relationer och regelbundna möten säkerställer att behoven uppfylls. Värden som skapas av implementeringen är utifrån resultatet exempelvis tidsbesparing. Analysen bidrar med ett flödesschema som illustrerar implementeringsprocessens struktur och sammanhang utifrån empirin. Även diskussionen bidrar med ett flödesschema som fokuserar på vart och hur samarbete sker uppdelad i faser som kommer från forskningen baserat på litteraturen och empirin. Studien tar i diskussionen hänsyn till samband, olikheter och olika uppfattade värde. Studiens slutsats bidrar med ökad förståelse genom att visa samarbetets avgörande betydelse under implementeringen, med aktiviteter som utbildningar, möten och dialog. Affärssystemet ger värdefulla fördelar som tidsbesparing, ökad lönsamhet och bättre kundrelationer., The implementation of enterprise systems is crucial for the succes of organizations in today's business world, enabling operational improvement and the creation of competitive advantages. Collaboration among different stakeholders during the implementation process is central to achieving value creation for SMEs. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge about the collaboration between stakeholders during the implementation of enterprise systems and the values realized by SMEs, in order to address the research question: How do stakeholders collaborate during the implementation process of business systems to fulfill SME-enterprises values? Through a qualitative research approach, data was collected from both consultants and SME employees as participating respondents. The results of the semi-structured interviews indicate the collaboration is crucial for successful implementation. Continuous dialogue, close relationships, and regular meetings ensure that needs are met. Value created by the implementation are, for example time savings. The analysis contributes with a flowchart illustrating the structure and context of the implementation process based on the empirical data. The discussion also contributes with a flowchart focusing on where and how collaboration occurs, divided into phases derived from research based on literature and empirical data. The study considers relationships, differences and perceived value in the discussion. The conclusion of the study enhances understanding by demonstrating the crucial importance of collaboration during implementation, with activities such as training, meetings, and dialogue. The enterprise system provides valuable benefits such as time savings, increased profitability, and better customer relations.

Juvenile delinquency is a social problem and has existed for a long time. Combating juvenile delinquency requires that agencies transcend their organizational boundaries and cooperate with each other. An example of such cooperation is the new sanction of youth supervision. The probation service and social services must work together to achieve their common goals, which include preventing young people from reoffending. The new law on juvenile supervision was implemented in 2021 and is therefore relatively new for the professionals who will work with it, which will be of interest to this study as it examines professionals' experiences of collaboration when the sanction becomes relevant. Data was collected through interviews with two professionals from social services and seven professionals from probation services. The empirical data has been analyzed thematically. The results of the study show that there are several factors that can both inhibit and favor collaboration. A few factors that can favor collaboration is a functional communication between the two organizations and a professional who are committed and interested in both the law and the work that concerns collaboration. A few factors that can inhibit a collaboration is lack of knowledge and a vague leadership. The existing collaboration between probation services and social services can be improved because the result of our study shows that a few of the aforementioned factors are deficient which can affect the collaboration between the two agencies.

This thesis aims to explore how academic librarians and faculty describe their collaboration regarding development of students’ information literacy, especially focusing on what they consider necessary for a successful collaboration. Taking collaboration theory as a point of departure, and by conducting two focus groups with 6 and 4 academic librarians respectively, as well as individual interviews with 8 teachers, the results of the analysis reveal that successful collaborations are characterised by joint planning and joint evaluation of integrated teaching that reflects both teachers and librarians’ expertise. Such endeavours, however, require both time and mutual commitment on behalf of the two professions. The authors argue that university management need to facilitate networking opportunities, as well as work actively to enable integration and encourage collaboration. Furthermore, the thesis contributes to the theoretical understanding of librarian and faculty collaboration by proposing changes to existing collaboration theory.

Studien är gjord i syfte att undersöka hur kommunikationen mellan sälj- och logistikavdelningen påverkar kundbibehållande. Det finns gott om studier gjorda i syfte att undersöka samverkan mellan säljavdelningar och andra avdelningar inom ett företags verksamhet. Däremot är finns det få studier som undersöker logistikavdelningens påverkan. Studien har bidragit till utforskande bild av ämnet genom att vidga den befintliga litteraturen. Studien har utvecklat den befintliga litteraturen i form av nya appliceringar. Studien har undersökt Supply chain collaboration (SCC) och Supply chain integration (SCI). Dessa är teorier som bägge syftar till att avdelningarna på ett företag ska samverka men i olika grad (Hudnurkar et al., 2014, s. 190; O’Leary-Kelly & Flores, 2002, s. 226). Vårt fokus har legat på kommunikation i syfte att undersöka dess påverkan. Kommunikation är något som utvecklats enormt de senaste åren i form av nya tekniska lösningar men studier visar att trots detta finns det fortsatta svårigheter. Kundbibehållandet är intressant att undersöka dels för att det i detta sammanhang inte är gjort tidigare, dels de ekonomiska fördelar som kommer med att bibehålla de kunder som företaget har. För att undersöka avdelningarnas kommunikation har en kvalitativ undersökning genomförts. Detta genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sju medarbetare tillhörande antingen sälj- och logistikavdelningen från två olika organisationer. Frågorna har syftat att kartlägga både hur kommunikation ser ut i dagsläget och hur det kan påverka kundbibehållandet. Frågorna har därför också rört deras åsikter kring ERP-system. Detta eftersom det i dag är en stor del av ett företags infrastruktur och mycket informationsdelning sker där. Frågor har också ställts i syfte att undersöka vad medarbetarna själva anser som viktigt och vad de anser påverkar kunden. Respondenterna är alla sakkunniga inom antingen logistik eller sälj. I undersökningen framgick det att företagens kommunikation i