Search

Denna kvalitativa studie beskriver elevers frågor under utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena i F-3 utifrån intervjuer med lärare samt observation av elever. Forskning beskriver elevers frågor och intresse som en viktig aspekt av naturvetenskaplig undervisning generellt, men att det finns mycket lite forskning kring just vilken typ av frågor som förekommer och vilka källor dessa frågor har. Syftet med studien är därför att skapa en bredare förståelse av elevers frågor i samband med utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien undersöker frågeställningarna: Vilka källor till elevers fråge-aktivitet beskriver lärare för F-3 att de har erfarenhet av i samband med naturvetenskaplig utomhusundervisning? samt Vilka typer av frågor ställer elever i F-3 i samband med utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena? Studien baseras på intervjuer av lärare för F-3 samt en observation av naturvetenskaplig undervisning utomhus i F-3. Insamlad data har analyserats genom tematisk analys samt analysschema. Studiens resultat besvarar frågeställningarna genom två övergripande teman: källor till frågor samt förekomst och typer av frågor. Under utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena ställer elever frågor som beskriver utforskande, reflektion, omsorg samt frågor av praktisk karaktär. Intervjuer med lärare visar att elever blir mer benägna att ställa frågor genom engagemang och stimulans i samband med undervisning, att observera samt i form av modellering och uppmuntran av lärare. Studien har relevans för naturvetenskaplig undervisning för de yngre åldrarna och bidrar med insyn i elevers fråge-aktivitet i samband med naturvetenskaplig utomhusundervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mellan- och högstadielärare arbetar mednaturvetenskaplig litteracitet, med fokus på den skrivna texten, på mellanstadiet och högstadietmed fokus på elever i lässvårigheter. För att besvara syftet genomfördes två delstudier därkvalitativ intervju användes. Sammanlagt intervjuades tio lärare, fem på respektive stadie.Forskningsöversikten behandlar naturvetenskaplig litteracitet, läsförståelsestrategier och detnaturvetenskapliga läromedelsspråket. Som analysverktyg används teorierna the Simple view ofreading samt teorin om undervisningsaktiviteter som ska främja utvecklandet avnaturvetenskaplig litteracitet, Vision I, Vision IIa och Vision IIb. De olika aktiviteterna fokuserarpå läsning, praktiska moment och att kunna använda naturvetenskap i vardagen. I uppsatsen görsäven en distinktion mellan fundamental och härledd naturvetenskaplig litteracitet. Resultatet visaratt de intervjuade lärarna i båda delstudierna utgår från ett härlett perspektiv på naturvetenskapliglitteracitet där undervisningsaktiviteterna syftar till språkutveckling och förmåga att användanaturvetenskapliga kunskaper utanför klassrummet. Mellanstadielärarna arbetar medspråkförståelse i form av begreppsutveckling och i diskussioner kring texten, medanhögstadielärarna arbetar med språkförståelse i form av, framförallt, begreppsutveckling. Lärarna på båda stadierna arbetar främst med härledd litteracitet och samtliga undervisningsaktivitetermen huvudsakligen med att lära ut begrepp och använda dessa i vardagen. För att arbetabegreppsutvecklande använder lärarna på båda stadierna förutom texter även bilder och filmer. Mellanstadielärarna efterfrågar ett omfattande stöd från speciallärare medan högstadielärarna intehar reflekterat över hur speciallärare kan stötta den naturvetenskapliga undervisningen

Denna studie syftar till att beskriva lärares tankar kring elevers lärande ochderas syn på att variera lärmiljöer i undervisningen av de naturvetenskapliga ämnena. Vilka uppfattningar har egentligen lärare omhur det påverkar elevernas inlärning att variera lärmiljöer? Tidigare forskning visar att lärare upplever att elevers kunskaper främjas av att använda sig av varierade lärmiljöer i de naturvetenskapliga ämnena.Vidare så belyser tidigare forskning att elever som får möta det teoretiskainnehållet i praktiska moment inhämtar och befäster kunskaper på ett lustfyllt sätt, när flera sinnen används. I denna studie har en flermetodsundersökning genomförts med 20 stycken lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3 och är stationerade i olika geografiska delari landet. Lärarna besvarade en enkät och resultatet är baserat på deraserfarenheter av och tankar om elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena. Enligt dessa lärare finns det både utmaningar och förtjänster med att bedriva utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Samtliga lärare uttrycker sammanfattningsvis att det gynnar elevers lärande att bedriva undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i varierade lärmiljöer där teori möter praktik, men att det finns utmaningar så som brist på tid, resurser och svårigheter att genomföra i elevgruppersom behöver struktur och anpassningar. Studien visar att även om detfinns utmaningar så är förtjänsterna med att bedriva utomhusundervisning märkbart fler men att utomhusundervisning trots detta inte har en central roll i undervisningen.

Outdoor education is a common practice in the lower ages of compulsory school, and research shows great benefits of teaching outdoors, both for students' knowledge and their retention of knowledge. In the science curriculum for upper secondary school, there is little to no connection to education in the outdoors, and furthermore teachers experience many barriers to implementing outdoor education. The purpose of this work is to investigate what the research tells us about outdoor education in upper secondary school in the natural sciences. To answer our question, we did a systematic literature review. We found twelve articles that were considered relevant, from the timespan between the years 2001 and 2022. The results show that outdoor education may increase students' positive attitudes, raise their interest and motivation for further studies in the natural sciences and may furthermore strengthen their retention of knowledge. But these aspects cannot be taken for granted and we believe that research that is less biased for outdoor education is needed to confirm the effects as we identify the tendency of studies highlighting only the positive results, something we discuss in this work. Thus, we urge teachers to introduce outdoor-based learning, even if it's just a matter of going outside the classroom, to test if those positive effects apply to their students. The negative aspects are usually presented by studies as barriers towards introducing outdoor education rather than focusing on student learning. Our results also show that research of outdoor education at upper secondary school and in the natural sciences does not take place on a larger scale. Especially, research focusing on the enhancement of student knowledge because of outdoor-based learning is scarce. The biology subject is overrepresented in research due to it being the most easily linked to outdoor learning, and most of our found articles are focusing on students' and teachers' attitudes towards this lea, Utomhuspedagogik är vanligt förekommande i grundskolans lägre åldrar, och forskning visar på stora fördelar med undervisning utomhus, både för elevers kunskap samt deras bibehållande av kunskap. I läroplanen för gymnasiet saknas anknytning till utevistelse och naturen, och lärarna upplever barriärer för att implementera utomhuspedagogik. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om utomhuspedagogik på gymnasiet i de naturvetenskapliga ämnena. För att besvara vår frågeställning gjorde vi en systematisk litteraturstudie. Vi fann tolv artiklar som ansågs vara relevanta, mellan åren 2001 och 2022. Resultatet visar att utomhuspedagogiken kan öka elevernas positiva attityder, höja deras intresse och motivation till fortsatta studier inom det naturvetenskapliga ämnet och kan stärka deras återkallelseförmåga av kunskap. Men dessa aspekter kan inte tas för givet och vi anser att forskning som är mindre partisk för utomhuspedagogiken behövs för att bekräfta effekterna eftersom studierna inom området kan ha bias, något vi diskuterar i detta arbete. Vi uppmanar lärare att införa utomhusbaserat lärande även om det bara innebär om att gå utanför klassrummet eftersom forskningen tenderar att lyfta de positiva aspekterna i hög grad när det kommer till elevernas attityder och upplevelse av inlärning. De negativa aspekterna handlar oftast om lärares barriärer till att införa och testa denna didaktiska metodik snarare än om elevernas lärande. Vårt resultat visar även att forskning om utomhuspedagogiken på gymnasiet, i de naturvetenskapliga ämnena inte sker i större skala och speciellt kunskapstest används i låg utsträckning. Biologiämnet är överrepresenterat eftersom detta naturvetenskapliga ämne är enklast kopplat till utomhusvistelse, och majoriteten av artiklarna fokuserar på elever och lärares attityder mot lärostilen. För att utforska och klargöra utomhuspedagogikens potential föreslår vi till forskare att undersöka utomhuspedagogiken i flera ämnen med betoni

I dagens globala samhälle förflyttar sig människor mellan länder i högre utsträckning än någonsin och under läsåret 2021/2022 hade 28,6% av alla grundskoleelever i Sverige ett annat modersmål än svenska. Detta ställer höga krav på skolan som har i uppdrag att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Idag uppnås inte detta då flerspråkiga elever generellt presterar på en lägre nivå i NO-ämnena. Tidigare forskning pekar på att ett sociokulturellt förhållningssätt är gynnsamt för flerspråkiga elever. Genom undervisning där de får rika tillfällen att använda språket kan de utveckla språkförmågan samtidigt som de får en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Flerspråkiga elevers lärande gynnas också av en kognitivt utmanande undervisning där de får stötning genom flera olika modaliteter. Dessutom visar forskningen att elevers minoritetsspråk är en resurs för lärande som bör utnyttjas i undervisningen. Genom elevintervjuer av sex elever vid två olika tillfällen och observationer av två NO-lektioner, undersöker studien hur flerspråkiga elever använder vardags- och skolspråket i NO-undervisningen och vilken stöttning de får från läraren för att utveckla den språkliga förmågan samt ämneskunskaperna i NO. Empirin har samlats in genom ljudupptagning och fältanteckningar. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och teorier om vardags- och skolspråk, diskursiv rörlighet samt fyrfältsmodellen används som analysverktyg. Resultatet av studien visar att eleverna främst använder sig av vardagsspråket men att de till viss del använder sig av skolord när de för stöd för detta. Vidare visar resultatet även att eleverna ofta kopplar ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter. Slutligen synliggör studien att läraren använder sig av flera olika modaliteter för att stötta eleverna och att lärarens språkanvändning är det största och viktigaste stödet.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorn

Syftet med studien är att studera mellanstadieelevers språkbruk i naturvetenskapliga klassrum för att synliggöra hur eleverna vardags- och ämnesspråkar samt hur de rör sig mellan dessa språkdiskurser. Studiens teoretiska referensram består av sociokulturell teori som en övergripande teoretiskutgångspunkt och teorier om ämnes- och vardagsspråk samt diskursiv rörlighet tillämpas för attanalysera elevernas språkbruk. Empirin har samlats in genom mikroetnografi som bestått av observationer. Datainsamlingenhar skett med hjälp av ljudupptagning och fältanteckningar. Ljudupptagningarna har transkriberats vilket utgjort det empiriska materialet som analyserats utifrån förutbestämda kategorier som vardagsord, ämnesord, skolord och diskursiv rörlighet. Ett medvetet val avrespondenter och observationsskolor har gjorts utifrån flertalet aspekter. I resultatet framkommer det att eleverna tillämpar vardagsspråkande och ämnesspråkande för att förstå och göra sig förstådda kring ett ämnesspecifikt innehåll. Resultatet antyder att elever använder vardagsspråkandet i större utsträckning än ämnesspråkande. Däremot visas en bred diskursiv rörlighet mellan den vardagliga och ämnesspecifika diskursen när eleverna ska förklara ett ämnesbegrepp eller ämnesinnehåll. En samlad slutsats är att den diskursiva rörligheten har en central och betydelsefull roll vid tillägnandet av naturvetenskapliga ämneskunskaper. Det innebär att elevernas vardagsspråkande behöver uppmuntras och att ämnesspråkandet behöver stöttas.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Syftet med denna studie är att undersöka likheter och skillnader inom olika lärares syn på användningen av multimodala digitala verktyg inom undervisningen och deras personliga strategier för att integrera dessa i sina klassrum. Även om skolundervisning till stor del alltid har varit multimodal, har graden av denna multimodalitet på senare tid ökat kraftigt på grund av samhällets generella digitalisering vilket har medfört att större antal digitala läromedel finns tillgängliga för användning. Digitala läromedel är multimodala och presenterar många olika möjligheter till en bättre undervisning. Med detta följer dock även utmaningar som innebär risker för kvaliteten på denna undervisning.I bakgrunden finns en kortare sammanfattning av digitaliseringens historia i Sveriges skolor och skolans styrdokument och regeringens beslut granskas för att visa hur digitalisering utvecklades hittills. Tidigare forskning visar att multimodalitet är avgörande för naturvetenskapliga ämnen och att det är extremt viktigt att lärarna använder sig av denna ökade multimodalitet. Därefter utförs en kvalitativ studie angående verksamma lärares inställning till detta och risken att undervisningsmoment inte följer kursernas centralinnehåll diskuteras. Tio lärare intervjuas angående deras upplevelser av anpassning till digitaliserad undervisning och deras funderingar angående framtiden av detta. Fokuset har lagts på undervisning av naturvetenskapliga ämnen och matematik, men resultatens relevans är inte nödvändigtvis begränsad till dessa ämnen.

Denna studie fokuserar på innebörder av att kunna formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap. Studien tar utgångspunkt i naturvetenskapligt undersökande som epistemiskt arbete. Den forskningsfråga som undersöks är: Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Studien har genomförts som en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i den genomförda undervisningen har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Data innefattar film- och ljudinspelningar och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter av att formulera undersökningsbara frågor: Precisering av det epistemiska objektet, Operationalisering av det epistemiska objektet samt Värdering av frågeställningen i relation till det epistemiska objektet., The development of students' capabilities to engage in scientific inquiry is part of the science curricula across the educational system. The purpose of this study is to explo- re the capability to formulate questions for scientific inquiry. The research question is: Which qualitative aspects of knowing are enacted in upper-secondary school students' work with formulating questions for scientific inquiry? The study was conducted as a design-based research study with six interventions in upper-secondary school science education. Data include video and audio recordings. The analysis was conducted as a qualitative content analysis. The results show three qualitative as- pects of knowing how to formulate research questions: Discerning and nuancing the epistemic object, Operationalizing the epistemic object and Evaluating a question for scientific inquiry in relation to the epistemic object., STLS

Denna litteraturstudie ämnar behandla syftet med att undervisa systematisk undersökning i årskurserna 4–6 i de naturvetenskapliga ämnena samt att lyfta potentiella utmaningar som läraren kan ställas inför vid undervisningen. Systematisk undersökning är en positiv arbetsmetod som leder till att eleverna utvecklar sin förståelse för naturvetenskap samt ökar elevernas intresse och motivation för ämnet. I läroplanen framkommer det tydligt att en av de förmågorna eleverna ska utveckla är att genomföra systematiska undersökningar. Däremot undviker många NO-lärare att arbeta med systematiska undersökningar fastän det är ett krav i läroplanen på grund av brist på kunskap om användandet av laborationer. Därför var det intressant att undersöka potentiella syften och utmaningar som läraren stöter på vid undervisningen av systematiska undersökningar för att underlätta deras arbete. Metodens urval av artiklar har skett målstyrt, artiklarna har även bearbetats och analyserats utifrån den tematiska analysen. I resultatdelen framkom de viktiga syftena som ligger bakom arbetet med systematiska undersökningar såsom; att utveckla elevernas begrepp och fenomen. Vidare framkom det även några utmaningar som läraren ska vara medveten om när hen undervisar i systematiska undersökningar såsom; att få tiden att räcka till. Studien hjälper läsarna att få en helhetsbild och förståelse för viktiga syften och utmaningar som framkommer vid undervisningen av systematiska undersökningar, för att öka intresse och motivation att undervisa mer i ämnet.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11 2016) anges bland annat för biologi att ämnet syftar till att utveckla elevers kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Eleverna ska få möjlighet att ställa frågor om människan och naturen utifrån egna upplevelser och aktuella händelser; dessutom anges i syftestexten för fysik, att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Genom utomhusundervisning ges möjlighet för eleverna att skapa autentiska situationer och därigenom upplevelser och erfarenheter. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka, vad som karaktäriserar forskningen om utom-husundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien har avgränsats till att gälla undervisning anpassad till elever i åldrarna sex till nio år. Med hjälp av sökord och urvalskriterier gjordes en litteratursökning i databasen Primo, där tio vetenskapligt granskade artiklar slutligen valdes ut. Därefter gjordes en kartläggning av de utvalda artiklarna för att få fram en övergripande bild av innehållet. Kunskapsöversikten visar både att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning och att elevernas förmåga att sätta kunskap i ett sammanhang ökar genom undervisningen. Resultatet visar även att det finns brister i lärarutbildningen, med följden att verksamma lärare upplever en osäkerhet och bristande kunskaper inför att bedriva utomhusundervisning. Lärar-studenter har en positiv attityd till utomhusundervisning, men menar bland annat, att antalet tillfällen att själva få pröva på och leda utomhusaktiviteter är för få i utbildningen.

Naturvetenskapen spelar en ständigt större och större roll i världen när rymden utforskas, klimathotet ska bekämpas och samhället digitaliseras. Antal STEM-yrken (Science Techonology Engineering and Mathematics) ökar lavinartat vilket ställer krav på att skolan ska utbilda framtidens generation inom dessa ämnen. Inom till exempel ingenjörsyrken är dock kvinnorna starkt underrepresenterade och fortfarande väljer få kvinnor sådana yrken när de slutat skolan. Mycket forskning pekar på att killar har en mer positiv attityd till naturvetenskap och matematik, och att attityd är ett viktigt redskap till kunskapsinlärning. PISA visar att även självtillit inom dessa ämnen är högre hos killar i högstadiet än hos tjejer. Om detta stämmer skulle killar få möjlighet till en bättre kunskapsinlärning än tjejer. Dock finns en avsaknad av liknande studier gällande gymnasieelever här i Sverige. En amerikansk studie fann att killar hade ett betydligt högre självförtroende än tjejer inom naturvetenskap på universitetsnivå. Detta är alarmerande då skolan har som mål att skapa en likvärdig utbildning oavsett kön. Skulle den svenska gymnasieskolan främja ett ojämställt självförtroende skulle de inte leva upp till dessa mål. I den här studien utgår vi från naturvetenskapsprogrammet och undersöker gymnasieelevers självförtroende inom de naturvetenskapliga ämnena och matematik genom egenskattning i olika påståenden. Vi jämför tjejers och killars självförtroende när de börjar gymnasiet, när de slutar gymnasiet samt hur det förändras under denna tid och hur intresse för ämnena påverkar. Vi finner att tjejerna har ett lägre självförtroende för ungefär hälften av påståendena när de börjar gymnasiet, men att de kommit ikapp killarna i självförtroende när de slutar gymnasiet. Från år 1 till år 3 ökar tjejernas självförtroende mycket, medan killarna i princip bibehållit det höga självförtroende de skatta

Denna studies syfte är att undersöka två läroböcker i NO, dels hur väl innehållet överensstämmer med ett valt tema ur kursplanerna i NO, dels undersöka vad läroböckernas meningsskapande resurser erbjuder samt läroböckernas potential att påverka förståelse av ämnesinnehållet och kursplanernas kunskapsinnehåll. Studiens frågeställningar besvaras genom två olika delar, en del som analyserar läromedlens korrelation med styrdokument och en del som analyserar hur läroböckernas utformning kommunicerar. Den första delen undersöks genom komparativ analys och den andra delen genom multimodal textanalys. Den del som analyseras med multimodal textanalys utgår från ett multimodalt- och socialsemiotiskt perspektiv. Resultatet av den komparativa analysen visar att läroböckernas innehåll till övervägande del stämmer väl överens med det valda temat ur kursplanerna i NO. Det visar också vilka likheter och skillnader det finns jämförelsevis mellan läroböckerna. Resultatet av den multimodala textanalysen visar att läroböckerna innehåller en mängd olika resurser som erbjuder både relevant och irrelevant mening i en naturvetenskaplig skolkontext i förhållande till kunskapsinnehållet. I den multimodala textanalysen framkommer också att läroböckernas utformning har potential till att både försvåra och underlätta förståelse av ämnesinnehållet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka olika sätt lärare i grundskolans tidigare år bedömer elevers kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 1–3. På vilka kvalitativt olika sätt lärare bedömer elevers naturvetenskapliga kunskaper i relation till kunskapskraven samt vad lärare betonar som särskild central kunskap i NO var de frågeställningar som låg till grund för studien. Hela studien grundade sig i den fenomenografiska ansatsen där datainsamlingen utfördes i två steg. I studiens första steg intervjuades sju elever om ett naturvetenskapligt fenomen och i studiens andra steg fick fem lärare, med utgångspunkt i de transkriberade intervjuerna, bedöma dessa elevers kunskaper. Resultatet visade att lärarna gör olika former av bedömningar. Bedömningarna fokuserade på det naturvetenskapliga innehållet, elevens förmåga att uttrycka sina kunskaper men också vad undervisningen gett för möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper. Resultatet visade vidare att lärarna i studien upplever att elevernas helhetsförståelse är det grundläggande och att naturvetenskaplig kunskap gynnar eleverna på olika sätt.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken omfattning lärare i förskoleklass till årskurs 3 känner säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning. I studien undersöks även om känsla av säkerhet påverkar vilket arbetssätt och läromedel som används i undervisningen. Frågorna som studien utgår ifrån är: I vilken omfattning känner lärare i förskoleklass till årskurs 3 säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning och vilka skillnader i känsla av säkerhet finns i relation till de olika naturvetenskapliga ämnena? Vilket samband har känslan av säkerhet till vilket läromedel som används i undervisningen? Metoden som används vid studien är den kvantitativa metoden enkät. Resultatet som visas i studien är att den största delen av respondenterna känner sig mer eller mindre säkra i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar även att läromedlet som används mest är fakta- och läroböcker. De flesta respondenterna arbetar mest med ett praktiskt arbetssätt i den naturvetenskapliga undervisningen. Viss skillnad förekommer mellan de olika naturvetenskapliga ämnena. Exempelvis känner fler respondenter säkerhet i sin biologiundervisning än i sin kemi- och fysikundervisning. Respondenterna arbetar även mestadels praktiskt i större utsträckning i kemi- och fysikundervisningen än respondenterna gör i biologiundervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som är betydelsefullt för att stödja och främja elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena genom formativ bedömning. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie utförts där resultat har sammanställts utifrån tidigare forskning. Databaser som har använts under sökprocessen är Avhandlingar.se, NorDiNa, ERIC (Education Resources Information Centre) samt Summon. All litteratur har genomgått peer-review och kvalitetsgranskats. Studiens resultat visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap genom formativ bedömning. Studien visar att kvalitativa, relevanta och tydliga lärandemål utgör grunden för formativ bedömning och främjar elevers lärande. Andra faktorer som studien visar är av betydelse är interaktionen och kommunikationen mellan aktörerna i skolan, då dessa synliggör elevers kunskaper och stödjer den feedback som ges till och av elever. Studiens resultat visar vidare att ämneskunskaper i naturvetenskap och lärarens didaktiska kompetens påverkar kvaliteten och effektiviteten för hur formativ bedömning främjar elevers lärande. Lärarens förhållningssätt till ämnet, syn på lärande och principerna för formativ bedömning har betydelse för hur väl eleverna främjas i sitt lärande inom de naturvetenskapliga ämnena., Naturvetenskap

Det finns många undersökningar som beskriver hur lärare och undervisningen påverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Däremot finns det inte lika många undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning påverkas av NTA. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvantitativ enkätundersökning, få en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjälp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsättningar för eleverna i årskurs 7. Fokus ligger på att jämföra elevers förutsättningar inom begreppsuppfattning, inställning och självskattning av betyg i jämförelse med hur mycket de använt sig av arbetssättet NTA. Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjälp av NTA, men den gör det inte inom alla områden. Biologin är det område där de som inte arbetat med NTA lyckas bättre. Inställningen för naturvetenskapliga ämnen skiljer sig beroende på vilket ämne det handlar om, och kemi står väldigt högt i kurs för elever som arbetat med NTA. Slutligen får elever som arbetat med NTA en mer negativ, men realistisk, syn på sin förmåga att nå uppnåendemålen för årskurs 9. Totalt sett kan resultatet uttydas som att NTA ger eleverna bättre förutsättningar inom kemi, medan det inom övriga naturvetenskapliga ämnen inte går att påvisa en tydlig skillnad.