Search

Dark Academia är en av flertalet digitala subkulturer som uppkommit på sociala medier under senare år. Bilder och videor föreställande akademiska sammanhang, klassisk litteratur, och stilguider i en mörkare färgskala är typexempel på sådant som kan visas i relation till estetiken. Genom ett kartläggande av estetikens bildliga uttryck på forumet Pinterest undersöker denna uppsats hur dessa uttryck får en konkret form genom en smakregim. Studien undersöker hur bildliga uttryck kan kategoriseras genom problematisering, instrumentalisering och ritualisation i översättandet från digitala omständigheter till ett mer praktiskt sammanhang. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa faktorer samspelar med begreppet smak, samt hur denna relation stödjer sambandet mellan en uppkommen känsla av mening relaterat till objekten. Studien fann att ett deltagande i subkulturen medförde sådant som en större passion för lärande samt högre motivation i allmänhet. Gällande smakbegreppet utgår studien bland annat från Bourdieus teorier kring smak och kapital och kan därefter konstatera att estetiken framför ett material med en koppling till klassisk finkultur. Denna bild av smak kan, likt inom andra subkulturella sammanhang, tolkas förmedla en tänkt hierarkisk ordning. Denna ordning kan i detta fall exemplifieras genom påvisandet av ett både kulturellt och subkulturellt kapital. Samspelet mellan dessa kapital utmanar traditionella uppfattningar av både finkultur och subkulturer, då Dark Academias digitala kontext medför en större kreativ rörlighet och flexibilitet i framställningen av estetiken.

Denna uppsats är skriven som en del av Medie och Kommunikationsvetenskap fortsättningskurs (MKVA22) vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. Uppsatsens författare är Hugo Granstedt Hillve och Cecilia Malmberg. Uppsatsen ämnar att närmare undersöka och analysera ett antal artiklar berörande det nyligen uppkomna kriget mellan Ukraina och Ryssland, våren 2022, samt den roll medieplattformen Meta har spelat i sammanhanget. Urvalet föll på fyra artiklar, två uppenbart kritiska mot facebook eller västvärlden och två som till synes stämmer överens med rådande ideologisk hegemoni i väst. Analysen gjordes i relation till begreppet framing, som innebär att skaparen, medvetet eller omedvetet, presenterar information via ett bestämt system värderingar och antaganden. Begreppet hegemoni utifrån Antonio Gramsci behandlades även för att förstå sambandet mellan ideologi, politik och medier. Arbetet gjordes genom en kvalitativ textanalys och vilar på hermeneutisk grund. Genom analysen kunde ett flertal slutsatser av de undersökta artiklarna dras. Till exempel konstaterades det att en av artiklarna motsätter sig vad som skulle kunna kallas en väst-hegemonisk dominerad frame, medans en annan passar mycket bekvämt in i en västvänlig och antirysk frame. På grund av dess uppenbara utpekning av dolda maktstrukturer kunde en av artiklarna även klassificeras som anti-hegemonisk.

Titel: Länders kreditbetyg – samma idag som de en gång var? Datum för seminarium: 31/05/2018 Kurs: FEKH89 Författare: Johanna Carlsson, Cecilia Malmberg, Åke Sundvall Handledare: Anamaria Cociorva Nyckelord: Kreditbetyg på länder, WGI, makroekonomiska variabler, utveckling över tid, konservatism Syfte: Att undersöka vare sig Moody´s blivit mer konservativa gällande betygsättning av länder samt de underliggande variablernas utveckling över tid. Metod: Kvantitativ undersökning Teoretiskt perspektiv: Majoriteten av tidigare forskning undersöker vilka faktorer, både kvalitativa och kvantitativa, som påverkar länders kreditbetyg. Även undersökningar av konservatism kring företags kreditbetyg finns. Däremot finns det begränsat med studier som granskar potentiell konservatism kring betygsättning av länder, vilket denna studie därmed ämnar att undersöka. Vidare vill studien bidra med ett nytt perspektiv genom att undersöka vilka variabler denna potentiella konservatism grundar sig i. Empiri: 132 länder var initialt inkluderade i studien. Den undersökta tidsperioden sträcker sig mellan åren 1998-2016. Datan hämtades från Världsbanken, Internationella Valutafonden, Euromonitor samt Moody’s egna databas. Resultat: Moody’s har blivit mer konservativa i sin betygsättning. En förändring hos variablernas koefficienter har skett där Inflation, Regulatory Quality, GDP per capita, GDP growth och External Debt har ökat medan Default History, Economic Development, Political Stability and Absence of Violence/Terrorism och Voice and Accountability har minskat., Title: Sovereign Ratings – Same Today As They Once Were? Seminar date: 31/05/2018 Course: FEKH89 Authors: Johanna Carlsson, Cecilia Malmberg, Åke Sundvall Advisor: Anamaria Cociorva Key Words: Sovereign credit rating, WGI, macroeconomic variables, development over time, conservatism Purpose: To examine the conservatism of sovereign ratings according to Moody´s rating standards as well as the underlying variables over time. Methodology: Quantative research Theoretical perspective: The majority of earlier research examines which factors affects sovereign credit ratings, both quantitative and qualitative. It also exists research that examines conservatism of company credit ratings. However, there is limited exploration of conservatism concerning sovereign ratings. This study aims to investigate whether a similar trend of conservatism exists for sovereign ratings as for corporate ratings. Furthermore, the study wants to contribute with a new perspective and therefor explores for which variables potential conservatism exists. Empirical foundation: Initially 132 countries were included in the study. The examined time period extends from 1998-2016. Data was collected from The World Bank, International Monetary Fund, Euromonitor and Moody´s own database. Conclusions: Moody’s rating methodology have become more conservative. A change in the coefficients of the variables has taken place where Inflation, Regulatory Quality, GDP per capita, GDP growth and External Debt have increased while Default History, Economic Development, Political Stability and Absence of Violence/Terrorism and Voice and Accountability have decreased.

Hållbarhet är ett begrepp som har skiftande innebörd, både inom vetenskap och populärvetenskap. Forskning kring hållbarhet har ett särskilt fokus på kartläggning av orsakssamband och enbart ett fåtal studier fokuserar på att kartlägga och utforska hur begreppet hållbarhet konstrueras genom företags kommunikation. Inom redovisning efterfrågas ofta ett mer principbaserat och konceptuellt angreppssätt, och då detta enligt vår litteraturöversikt ges begränsat utrymme inom forskning kring hållbarhet, finns det möjligheter till att bidra med förståelse på området. Syftet med denna studie är att utforska hur begreppet hållbarhet kommuniceras och därmed konstrueras av företag med affärskonceptet fast fashion. Det finns en distinktion mellan handling och kommunikation och den här studien behandlar enbart kommunikationsaspekten. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar för företag med affärskonceptet fast fashion. Studien har en tvärsnittsdesign med ett teoretiskt urval och top of mind-associationer. Totalt inkluderades tre företag i studien och deras respektive hållbarhetsredovisningar för rapporteringsåret 2013. I analysen har vi arbetat utifrån en abduktiv ansats inspirerat av ett foucauldianskt perspektiv. Den teoretiska modellen utvecklades med hjälp av tidigare litteratur om hållbarhetsdefinitioner och användes som en utgångspunkt för att kategorisera de textavsnitt som identifierades i respektive analys. Vår utforskning av företagens kommunikation av hållbarhet leder till slutsatsen att begreppet snarare konstrueras som produktiv aktivitet än handlingsklokhet i och med företagens tydliga fokus på stegvis anpassning och efterlevnad av såväl koder som specifika regler. Weak sustainability är mer framträdande än strong sustainability i företagens hållbarhetsrapportering, men det finns även en glidande skala mellan dessa. Till skillnad från övriga studier kring konstruktion av hållbarhetsbegreppet riktar denna studie in sig på företag med, Considering both science and popular science, sustainability is a concept of diverse meanings. Scientific research concerning sustainability has a particular focus on plotting causal links. Only a few studies focus on plotting and exploring the concept of sustainability as it is being conveyed by businesses via communication in corporate sustainability reports. Within the accounting field, there is a common demand for a principles-based and conceptual approach. Thus, while our literature review shows scientific research on sustainability has given limited attention to this approach, there are vast opportunities to contribute to this field by enhancing the comprehension of this issue. Consequently, the aim of this study is to explore the way in which the concept of sustainability is communicated and hence constructed by fast fashion businesses. As there is a distinction between practice and communication, this study merely focuses on the communication aspect.We have conducted a qualitative content analysis based on corporate sustainability reports issued by fast fashion corporations. The study applies a cross-sectional design and a theoretical sampling technique coupled with top-of-mind associations. In total, three corporations were included in this study, resulting in a sample of three corporate sustainability reports from the reporting year of 2013. During the analysis, an abductive approach inspired by a foucauldian perspective was applied. The theoretical model was elaborated on the basis of previous research and academic literature on the definition of sustainability and it served as an initial structure for categorization of the empirical observations.Our findings indicate that companies portray a clear focus on gradual adjustment and conformity to various codes as well as regulations, which leads to the conclusion that companies included in this study construct sustainability in terms of skills rather than wisdom. Furthermore, our findings point to the conclu

Förekomsten av musik på Internet och tekniken för spridning och överföring av filer har varit föremål för en omfattande diskussion i ett antal år. Den digitala tekniken har fört med sig tidigare oanade möjligheter för kopiering och spridning av upphovsrättsligt skyddade verk via Internet. Enligt Statistiska centralbyråns undersökning för 2006 har tjugo procent av alla i åldern 16-74 år i Sverige, eller motsvarande 1,3 miljoner människor, någon gång använt ett fildelningsprogram. Lagstiftningen har anpassats efter den nya tekniken, i syfte att bibehålla ett tillfredsställande skydd för upphovsmännen. Syftet med den här uppsatsen är att behandla problematiken kring fildelning och upphovsrätt och vilka lagliga alternativ som står till buds. Den digitala utvecklingen beskrivs och kopplingen till lagstiftningsarbetet behandlas. Lagändringen från 2005 har hittills inte gjort någon avsevärd skillnad i allmänhetens beteende. En utredning har därför tillsatts av regeringen för att redovisa utvecklingen och föreslå åtgärder för att stimulera utvecklingen av konsumentvänliga lagliga alternativ för tillgång till musik och film på Internet. Innebörden av fildelning är i korthet att en nätverksanluten användare, via ett fildelningssystem (som även kallas peer-to-peer-nätverk eller P2P), tillåter andra användare att med hjälp av ett speciellt program ta del av material som finns på hans eller hennes dator. Samtidigt får användaren själv möjlighet att kopiera filer som finns på andras datorer. Det finns inget förbud mot fildelning som sådant, man får t.ex. fildela musik som man själv har komponerat. Däremot är det inte tillåtet att genom fildelning tillhandahålla någon annans upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd från rättighetshavaren. Upphovsrätten tilldelar upphovsmännen ekonomiska och ideella rättigheter. Den ekonomiska delen innefattar en ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten och att framställa exemplar av verket. Det är att betrakta som överföring