Search

The climate means a number of different challenges for the forest, which can both suffer large-scale negative consequences, and at the same time create the conditions for more growth, depending on regional conditions. The Swedish forest industry has contributed to the development of Swedish welfare, which historically has also been supported by the government through laws and regulations that made this development possible. The historically strong support for the forest industry is argued in this work to have led to a path dependency in how Swedish forests should be managed in order to optimize growth in the way that the forest industry wants it. Furthermore, it is described how the path-dependent management methods were able to continue, and how today it creates problems when forest management methods need to be adapted in order to be resistant to a changing climate in the long term. A reluctance to adapt the industry's management methods instead puts great trust for climate adaptation in Sweden's large proportion of private forest owners and their local knowledge. This paper aims to investigate how the important local conditions affect forestry climate adaptation efforts, by collecting mixed quantitative and qualitative data with a survey, and using descriptive statistics and a thematic analysis to analyze the survey responses. The result shows that local forest owners have been given a role as forestry climate adaptation agents as a result of a deep-rooted path dependency in Swedish forestry methods, and that information about management methods and climate change affects the forest owners' knowledge of climate adaptation of forestry at the local level.

Today, 86% of children between the age of 1 and 5 are enrolled in preschools in Sweden. The outdoor environment is important to support children’s development, health, and wellbeing. Children’s perception of what an appropriate outdoor environment is often differs from what adults consider to be a god and healthy outdoor environment. The aim of this study is to confirm the gap in supervision regarding time spent outdoors and emphasis the importance of size and design of the outdoor environment. The study also aims to investigate if environmental legislation can be used to remedy unpracticed deficiencies in outdoor environments of preschools. Thus far there is no legislation that controls the size and design of the preschool’s outdoor environments. The only legislation available aims to prevent accidents and already proven inconveniences for children’s wellbeing such as noise and air pollution. There are authorities that have the obligation to produce guidance for how supervision should be carried out. However, this guidance is mostly focused on the indoor environment of preschool activities. Although there are no authorities, according to practice, that have the right to supervise where or even if children spend time outside during their time spent in preschool. In order to overcome the problem, it is important to clarify and establish what an inconvenience to human health is according to legislation. It is also important to listen to the children's own perception of their well-being. This study highlights the importance of environmental legislation to promote children’s outdoor stay., Barns rätt till en god utemiljö och utevistelse i förskola är inte föremål för tillsyn. Svensk miljölagstiftning är inte tillämpbar för att kontrollera att barn får sina behov av en god utemiljö och en regelbunden utevistelse tillgodosedda enligt rättspraxis. Kommunala miljönämnder runt om i landet har i flera decennier arbetat för att ställa tydliga krav på utemiljön som står till förskolebarnens förfogande. År 2015 tog Boverket och Movium fram rekommendationer om hur stor utemiljön bör vara för att tillgodose barnens behov. Idag har det genom ett antal rättsfall framkommit att det inte går att tillämpa miljöbalken för att ställa krav på hur stor inne- och utemiljön måste vara. Det går inte heller att med stöd av miljöbalken ställa krav på hur många barn som samtidigt får vistas i förskolans lokaler. Miljönämnderna har även försökt ställa krav på att förskoleverksamheterna i sin egenkontroll ska dokumentera när barn vistas ute och om de vistas på den egna förskolegården eller går till annan plats. Den här typen av dokumentation faller inte heller inom ramen för tillsyn enligt miljöbalken. Det finns ett glapp i tillsynen där ingen myndighet bedriver tillsyn över förskolebarns tillgång till utevistelse och en god utemiljö. För att lösa problemet behövs flera olika styrmedel. Inte minst behövs förtydligande av de olika lagar som reglerar utemiljön på förskolor. Det krävs ett förändrat tankesätt hos förskoleverksamheterna så att de själva efterfrågar bättre förutsättningar för att skapa en god miljö såväl inne som ute. Forskning visar att barn rör sig allt mindre vilket kan leda till negativa konsekvenser senare i livet. Många barn spenderar långa dagar på förskola. Därför är det viktigt att ge barnen den stimulans och rörelsefrihet de behöver. Flera tidigare studier visar att storlek och utformning av utemiljön på förskolan har stor påverkan på barns välbefinnande. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid lokalisering av en förskola. Om verksamheten har de föru

The climate means a number of different challenges for the forest, which can both suffer large-scale negative consequences, and at the same time create the conditions for more growth, depending on regional conditions. The Swedish forest industry has contributed to the development of Swedish welfare, which historically has also been supported by the government through laws and regulations that made this development possible. The historically strong support for the forest industry is argued in this work to have led to a path dependency in how Swedish forests should be managed in order to optimize growth in the way that the forest industry wants it. Furthermore, it is described how the path-dependent management methods were able to continue, and how today it creates problems when forest management methods need to be adapted in order to be resistant to a changing climate in the long term. A reluctance to adapt the industry's management methods instead puts great trust for climate adaptation in Sweden's large proportion of private forest owners and their local knowledge. This paper aims to investigate how the important local conditions affect forestry climate adaptation efforts, by collecting mixed quantitative and qualitative data with a survey, and using descriptive statistics and a thematic analysis to analyze the survey responses. The result shows that local forest owners have been given a role as forestry climate adaptation agents as a result of a deep-rooted path dependency in Swedish forestry methods, and that information about management methods and climate change affects the forest owners' knowledge of climate adaptation of forestry at the local level.

The thesis is a case study of the PFAS-contamination of the drinking water in Ronneby municipal 2013. It investigates the decentralized Swedish public administration, and the role sectorization has in distribution of information between different administrative levels. The primary goals are to investigate the degree of sectorization and assess New Public Managements philosophical standpoints about increased effectivity as an effect of sectorization. The hypothesis that sectorization leads to effectivity is deductively investigated and questioned though governance-and organizational theory. The governance-and organizational theory elements, network steering, external environment and bounded rationality is treated as causal mechanisms. Material was conducted through interviews, scientific literature, and government reports. The primary result is that sectorization is not a solution, nor a default. It is how sectorization is handled by the public administration, thus the causal mechanisms are crucial. If distinct networks and a stable external environment exist, then information seems to flow more effectively.

The thesis is a case study of the PFAS-contamination of the drinking water in Ronneby municipal 2013. It investigates the decentralized Swedish public administration, and the role sectorization has in distribution of information between different administrative levels. The primary goals are to investigate the degree of sectorization and assess New Public Managements philosophical standpoints about increased effectivity as an effect of sectorization. The hypothesis that sectorization leads to effectivity is deductively investigated and questioned though governance-and organizational theory. The governance-and organizational theory elements, network steering, external environment and bounded rationality is treated as causal mechanisms. Material was conducted through interviews, scientific literature, and government reports. The primary result is that sectorization is not a solution, nor a default. It is how sectorization is handled by the public administration, thus the causal mechanisms are crucial. If distinct networks and a stable external environment exist, then information seems to flow more effectively.

Brownfields have the potential to be transformed to offer green infrastructure to cities and bottom up environmental stewardship approaches can be a creative and dynamic way of providing much needed ecosystem services to the urban environment. The following study explores how the transformation of a contaminated site to a community garden in Stockholm can contribute to providing ecosystem services and improving general resilience. Through aqualitative method including literature review, interviews and observations; the results showed elements contributing to resilience including an increase in the diversity of the urban landscape, the creation of a space for social connections, and a gateway to sharing knowledge and creating polycentricity in natural resource management., Förorenade områden kan potentiellt omformas för att erbjuda grön infrastruktur till städer och miljöförvaltning kan vara ett kreativt och dynamiskt sätt att tillhandahålla välbehövliga ekosystemtjänster till stadsmiljön. Denna studie utforskar hur omvandlingen av ett förorenat område till en stadsodling i Stockholm kan bidra till att skapa ekosystemtjänster och ökan resiliens i samhället. Genom användningen av kvalitativa metoder – såsom en litteraturstudie, intervjuer och observationer – visar resultaten på en ökad resiliens genom ökad mångfald i landskapet, skapandet av plats för sociala förbindelser, ökad kunskap om ekosystemtjänster samt polycentricitet inom naturresurshantering.

Brownfields have the potential to be transformed to offer green infrastructure to cities and bottom up environmental stewardship approaches can be a creative and dynamic way of providing much needed ecosystem services to the urban environment. The following study explores how the transformation of a contaminated site to a community garden in Stockholm can contribute to providing ecosystem services and improving general resilience. Through aqualitative method including literature review, interviews and observations; the results showed elements contributing to resilience including an increase in the diversity of the urban landscape, the creation of a space for social connections, and a gateway to sharing knowledge and creating polycentricity in natural resource management., Förorenade områden kan potentiellt omformas för att erbjuda grön infrastruktur till städer och miljöförvaltning kan vara ett kreativt och dynamiskt sätt att tillhandahålla välbehövliga ekosystemtjänster till stadsmiljön. Denna studie utforskar hur omvandlingen av ett förorenat område till en stadsodling i Stockholm kan bidra till att skapa ekosystemtjänster och ökan resiliens i samhället. Genom användningen av kvalitativa metoder – såsom en litteraturstudie, intervjuer och observationer – visar resultaten på en ökad resiliens genom ökad mångfald i landskapet, skapandet av plats för sociala förbindelser, ökad kunskap om ekosystemtjänster samt polycentricitet inom naturresurshantering.

Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for, Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i, At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript, Paper 4: Manuscript.

Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for, Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i, At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript, Paper 4: Manuscript.

Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for, Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i, At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript, Paper 4: Manuscript.

Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for, Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i, At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript, Paper 4: Manuscript.

Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for, Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i, At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript, Paper 4: Manuscript.

Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for, Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i, At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript, Paper 4: Manuscript.

The article investigates the topic of state control over a decentralized administration. The environmental regulation carried out by local and regional administrative bodies is fundamental in Swedish environmental management. At the same time it has continuously been subject of criticism and calls for stronger regulation and control from the central government and administration. This article contains a critical analysis of currently discussed suggestions for such central regulation and control, in light of the general development and topical debate on state steering after New Public Management. It is argued that the development of decentralized and goal steered administration suits regulation in environmental matters well, and that this parallels environmental management theories on socio-ecological resilience, ecosystem approach and sustainable development. Centralization and detail regulation of environmental management should therefore be avoided, and detailed regulation of how an environmental regulator should organize, prioritize and carry out their administrative duties is not appropriate. It is also argued that measures or models for stronger central steering and control over the administration must be relevant in view of the problems observed. They should moreover be appropriate in respect of constitutional functions and principles, and in light of the critique and experiences from the development of New Public Management. Thus, suggestions to regulate minimum standards for the rganisation of regulatory bodies, such as number and competence of staff relevantly meets the quite well founded critique of variations in resources around the country. Other critique against decentralized regulation is not very clear or specific, and often not supported by clear evidence. Therefore, suggestions to develop central review and assessment of the activities of the decentralized aministration are topical. We need to know more about how the administration works. It is nev

The article investigates the topic of state control over a decentralized administration. The environmental regulation carried out by local and regional administrative bodies is fundamental in Swedish environmental management. At the same time it has continuously been subject of criticism and calls for stronger regulation and control from the central government and administration. This article contains a critical analysis of currently discussed suggestions for such central regulation and control, in light of the general development and topical debate on state steering after New Public Management. It is argued that the development of decentralized and goal steered administration suits regulation in environmental matters well, and that this parallels environmental management theories on socio-ecological resilience, ecosystem approach and sustainable development. Centralization and detail regulation of environmental management should therefore be avoided, and detailed regulation of how an environmental regulator should organize, prioritize and carry out their administrative duties is not appropriate. It is also argued that measures or models for stronger central steering and control over the administration must be relevant in view of the problems observed. They should moreover be appropriate in respect of constitutional functions and principles, and in light of the critique and experiences from the development of New Public Management. Thus, suggestions to regulate minimum standards for the rganisation of regulatory bodies, such as number and competence of staff relevantly meets the quite well founded critique of variations in resources around the country. Other critique against decentralized regulation is not very clear or specific, and often not supported by clear evidence. Therefore, suggestions to develop central review and assessment of the activities of the decentralized aministration are topical. We need to know more about how the administration works. It is nev

The article investigates the topic of state control over a decentralized administration. The environmental regulation carried out by local and regional administrative bodies is fundamental in Swedish environmental management. At the same time it has continuously been subject of criticism and calls for stronger regulation and control from the central government and administration. This article contains a critical analysis of currently discussed suggestions for such central regulation and control, in light of the general development and topical debate on state steering after New Public Management. It is argued that the development of decentralized and goal steered administration suits regulation in environmental matters well, and that this parallels environmental management theories on socio-ecological resilience, ecosystem approach and sustainable development. Centralization and detail regulation of environmental management should therefore be avoided, and detailed regulation of how an environmental regulator should organize, prioritize and carry out their administrative duties is not appropriate. It is also argued that measures or models for stronger central steering and control over the administration must be relevant in view of the problems observed. They should moreover be appropriate in respect of constitutional functions and principles, and in light of the critique and experiences from the development of New Public Management. Thus, suggestions to regulate minimum standards for the rganisation of regulatory bodies, such as number and competence of staff relevantly meets the quite well founded critique of variations in resources around the country. Other critique against decentralized regulation is not very clear or specific, and often not supported by clear evidence. Therefore, suggestions to develop central review and assessment of the activities of the decentralized aministration are topical. We need to know more about how the administration works. It is nev

The article investigates the topic of state control over a decentralized administration. The environmental regulation carried out by local and regional administrative bodies is fundamental in Swedish environmental management. At the same time it has continuously been subject of criticism and calls for stronger regulation and control from the central government and administration. This article contains a critical analysis of currently discussed suggestions for such central regulation and control, in light of the general development and topical debate on state steering after New Public Management. It is argued that the development of decentralized and goal steered administration suits regulation in environmental matters well, and that this parallels environmental management theories on socio-ecological resilience, ecosystem approach and sustainable development. Centralization and detail regulation of environmental management should therefore be avoided, and detailed regulation of how an environmental regulator should organize, prioritize and carry out their administrative duties is not appropriate. It is also argued that measures or models for stronger central steering and control over the administration must be relevant in view of the problems observed. They should moreover be appropriate in respect of constitutional functions and principles, and in light of the critique and experiences from the development of New Public Management. Thus, suggestions to regulate minimum standards for the rganisation of regulatory bodies, such as number and competence of staff relevantly meets the quite well founded critique of variations in resources around the country. Other critique against decentralized regulation is not very clear or specific, and often not supported by clear evidence. Therefore, suggestions to develop central review and assessment of the activities of the decentralized aministration are topical. We need to know more about how the administration works. It is nev

The article investigates the topic of state control over a decentralized administration. The environmental regulation carried out by local and regional administrative bodies is fundamental in Swedish environmental management. At the same time it has continuously been subject of criticism and calls for stronger regulation and control from the central government and administration. This article contains a critical analysis of currently discussed suggestions for such central regulation and control, in light of the general development and topical debate on state steering after New Public Management. It is argued that the development of decentralized and goal steered administration suits regulation in environmental matters well, and that this parallels environmental management theories on socio-ecological resilience, ecosystem approach and sustainable development. Centralization and detail regulation of environmental management should therefore be avoided, and detailed regulation of how an environmental regulator should organize, prioritize and carry out their administrative duties is not appropriate. It is also argued that measures or models for stronger central steering and control over the administration must be relevant in view of the problems observed. They should moreover be appropriate in respect of constitutional functions and principles, and in light of the critique and experiences from the development of New Public Management. Thus, suggestions to regulate minimum standards for the rganisation of regulatory bodies, such as number and competence of staff relevantly meets the quite well founded critique of variations in resources around the country. Other critique against decentralized regulation is not very clear or specific, and often not supported by clear evidence. Therefore, suggestions to develop central review and assessment of the activities of the decentralized aministration are topical. We need to know more about how the administration works. It is nev

This study reviews the influence of the Environment Board in municipal spatial planning in the city of Malmö and aims to highlight improvements in the consultation process. The municipalities are responsible for planning how land and water resources are to be used and thus central in attaining a sustainable land use and urban planning. Development plans are created by The City Planning Office and the Environmental Board is one of the respondents when such plans are submitted for comments. Using consultation documents concerning zoning (detaljplaner in Swedish), planning programs (planprogram in Swedish) and dialogue memorandums (dialog-pm in Swedish) from 2009 to 2014, I conducted a content analysis. Interviews with personnel at the administrations, completed the study. I found that during 2009-2014, comments concerning reduction of noise and other disturbances were most common, followed by traffic and mobility issues,contaminated soils and buildings, water protection and stormwater management, and preservation and development of nature sites and green spaces. At the beginning of the period, disturbance and traffic issues were predominant, but towards the end, water protection and management as well as contaminated soils and buildings were also among the most frequently commented issues. The study highlights a need to clarify what issues officials at the Environment Department are expected to pursue in planning consultations and that the submitted remarks could be more concise. The proportion of the comments, that were fully or partially met, ranged between 67 % and 78 % per year during 2009-2014. The result indicate an increase in the Board’s overall influence, since a previous review. Opinions often concurred in how to obtain good living conditions, by for example reducing noise, contaminants and attaining good air quality. Comments aiming to preserve and develop natural areas, green spaces and biodiversity were least fulfilled, compared to the other categories., Josefin Methi Sundell Miljönämndens inflytande som remissinstans i planärenden Hur kommunerna planerar områden i och kring våra städer, är viktigt för att göra användningen av mark- och vattenresurser hållbar på lång sikt. Därför har jag undersökt vilket inflytande Miljönämnden har haft när kommunala planer har tagits fram i Malmö, under de senaste sex åren. Stadsbyggnadskontoret tar fram planer och program i Malmö, som detaljplaner, planprogram och dialog-pm. Miljönämnden är en av flera myndigheter och organisationer som får ta del av och lämna synpunkter på planhandlingarna under den del av planprocessen som kallas för samråd. Syftet med mitt examensarbete var att beskriva vilka synpunkter Miljönämnden har framfört under samråden 2009-2014 och hur synpunkterna har tillgodosetts, att ge förslag på saker som kan förbättras och att utveckla en metod för att följa upp nämndens inflytande som går att upprepa, med utgångspunkt i en tidigare uppföljning. Jag har granskat och kategoriserat innehållet i dokument med Miljönämndens synpunkter på planhandlingarna (yttranden) och dokument med kommentarer från Stadsbyggnadskontoret om hur synpunkterna har vägts in (samrådsredogörelser). För att fördjupa studien intervjuade jag även två personer från Miljöförvaltningen och en från Stadsbyggnadskontoret. Jag kom fram till att synpunkter som syftade till att minska buller och andra störningar, var vanligast förekommande i Miljönämndens samrådsyttranden under 2009-2014. I början av perioden dominerade synpunkter kring trafik och störningar. Mot slutet av perioden lämnade Miljönämnden fler synpunkter som handlade om vattenskydd och dagvattenhantering samt föroreningar i mark och byggnader, än vad de hade gjort tidigare. Jag uppmärksammande ett behov av att förtydliga vilka frågor som Miljöförvaltningens handläggare förväntas driva i planärenden och att yttrandena bör fokusera på det som är viktigast att förbättra i planerna. Av alla synpunkter som Miljönämden lämnade 2009-2014, till

Den här rapporten vill vända på perspektiven. Den beskriver inte hur samhället anser att miljölagstiftningen och miljötillsynen ska fungera. Här beskrivs istället hur företagen upplever hur den lagstadgade egenkontrollen fungerar i deras egen verksamhet och hur de upplever hur kommunens miljötillsyn fungerar. Forsk­ningen om miljötillsyn är begränsad och har hittills inte haft företagens perspek­tiv. Det är viktigt att både samhällets och företagens perspektiv lyfts fram. Bägge parter behöver arbeta på en enad front för att gemensamt kunna uppnå målet om en hållbar utveckling. Denna fallstudie, med ett begränsat antal företag i två olika kommuner, lyfter fram och bekräftar företagens syn på tillsynsmyndighetens arbete. Detta är en viktig del i dessa miljökontors kvalitetsarbete men även för framtida utveckling och användning av tillsynsmetoder. Företagen ger överlag en positiv bild om hur miljötillsynen och egenkontrollen fungerar. Egenkontrollen är ett viktigt och fungerande verktyg för de verksamheter som bedriver ett aktivt och systematiskt miljöarbete. För en mindre verksamhet kan dock system som bygger på dokumenterade rutiner kännas tungarbetat. Tillsynen upplevs ske i en givande dialog mellan myndighet och företag. Rådgivningen uppskattas och är värdefull för företagens miljöarbete. Företagarna förväntar sig däremot en mer omfattande rådgivning än vad som är myndighetens uppgift enligt lagstiftaren., This report does not describe the way in which society considers how environmental legislation and environmental monitoring should work. Instead it describes the experience of a number of companies of the self monitoring system and the municipality's environmental monitoring functions. The research about environmental monitoring is limited and has not focused on the perspective of companies. It is important to elucidate the perspectives of both society and companies. Both parties work is needed in order to achieve sustainable development. The results of this case study brings out and confirms the view of a limited number of companies on the monitoring authority’s work. This is an important part in the quality work of the studied authorities, but is also necessary for future development and use of monitoring methods. The companies in the study give a positive picture about how the environment monitoring and the self monitoring system work. The self monitoring system is an important tool for a company which has an ongoing and structured environmental management system. For a smaller company systems that build on documented procedures, may however, be perceived as a burden. Another result of the study is that the companies experience the authorities´ monitoring as a rewarding dialogue between them and the authority. The advice given by the authority is appreciated and valuable for the companies' environmental work. Nevertheless, the entrepreneurs expect more extensive support than the authority can provide due to the legislation.

Studien handlar om en differentiering av användning och planering av periurbana eller rurbana grönområden. Det huvudsakliga syftet med avhandlingen är att analysera förhållandet mellan naturskyddare och friluftsaktörer med tanke på Noux skogsområde i Storhelsingfors. Också naturskydds- och friluftsorganisationers reaktioner på beslut som tagits inom miljöförvaltningen står i fokus. I arbetet ingår också en idéhistorisk beskrivning av utvecklingen av naturskydd och friluftsliv i moderna samhällen i allmänhet och Noux i synnerhet. Viktiga teoretiska influenser är Jonathan Murdochs och Terry Marsdens studier av differentiering samt Sverker Sörlins idéhistoriska verk om naturuppfattningens utveckling. Centrala miljösociologiska och miljöpolitologiska referenser är Pekka Jokinens och Yrjö Hailas verk. I avhandlingen ingår en empirisk fallstudie av de reaktioner som Helsingfors stads försök att implementera EU:s naturskyddsprogram Natura 2000 väckte hos medborgarorganisationer för naturskydd och friluftsliv. Med hjälp av problemformuleringen söks svar på frågor om vilka argument, konflikter och allianser som kännetecknar miljöaktivisters och fritidskonsumenters kommunikation med varandra och planläggande myndigheter. Som empiriskt material används myndigheters plandokument och medborgarorganisationernas utlåtanden angående dem. Som metod för analysen av det empiriska textmaterialet används diskurs- och argumentationsanalys. Den empiriska studien visar att medborgarorganisationerna ingår allianser för att kunna bevaka sina intressen och påverka den lokala miljöförvaltningens beslutsfattande. De här organisationerna är missnöjda med den möjlighet till brukardemokrati som den lokala miljöförvaltningen ger dem. Teoretiska och konkreta exempel på nätverk och konventioner som en lösning på bristen av brukardeltagande framförs i arbetet. Bland teoretiska lösningar kan nämnas Giddens och Castells nätverksteorier. Konkreta exempel lyfts fram ur det empiriska materialet och i form, Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler., Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library., Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.

Afhandlingen, “Når miljøet håndteres - videnskonstruktioner i og omkring virksomheders miljø¬arbejde”, rejser spørgsmålet: Hvordan kan vi forstå og beskrive de konkrete miljø¬problemer, som er en del af virksomheders miljøarbejde, når det konkrete miljø skal fast¬holdes som et produkt af heterogene konstitueringsprocesser. På dette grundlag beskriver af¬hand¬lingen, hvordan de konkrete virksomhedsrelaterede miljøproblemer konstrueres i et spil mellem aktørinteresser. Her får viden¬skaben som rolle at fungere som en objektiv tredjepart, hvilket fører til en polarisering af videnskab og politik. I disse processer transformeres miljøet fra at være en abstrakt helhed uden form, som det indgår i en almen miljøforståelse, til en række konkrete partikulære miljøproblemer, som punktu¬aliseres som dele af miljøvidenskaben. Afhandlingen analyserer, hvordan miljø¬problemerne skifter karakter i sammen¬hæng med ændringer i den offentlige miljøregulering og virksomhedernes egen indsats. Teoretisk diskuterer afhandlingen elementer til en sådan miljøbeskrivelse ved hjælp af en række temaer fra den nyere teknologi- og videnssociologi. Afhandlingen trækker på aktør-netværks til¬gangen og elementer fra science-for-policy studierne for at kunne begrebssætte og analysere de proces¬ser, som konstituerer og fastholder virksomhedernes miljøproblemer i bestemte former. De konkrete miljø¬problemer begrebssættes som miljørepræsentationer, og forstås som både resultat af en historie og som indlejret i en række konkrete praksisser. Den teore¬tiske diskussion har to hoved¬linier. Den ene er en diskussion af, hvordan miljø¬repræsen¬tationer fungerer som mediatorer, dvs. som agenter for videnoverførsel dels internt i videnskaben, dels mellem videnskab og politik. Den anden hovedlinie er en problematisering af, hvordan dette skel mellem videnskab og politik bi¬drager til at konstituere miljøfeltet, så det fremstår som præget af delvist prestrukturerede områder, de såkaldte miljøreguleringsarenaer., The thesis “Managing the Environment - Knowledge Constructions in and around the Environ¬mental Efforts of the Company” raises the question: How can we understand and describe the concrete environmental problems that are a part of companies’ environmental achievements, while maintaining them as products of heterogeneous constitution processes. On this basis, the thesis describes how company related environmental problems are constructed in a play between actors with different interests. Here science is designated the role as an objective third party, which leads to a polarization of science and politics. In these processes, the environment is transformed from being an abstract unity without configuration, as in the general conception of the environment, to being a number of concrete particular problems that are punctualized as compo¬nents of environ¬mental science. The thesis analyses how the character of the environmental problems changes in relation to changes in the environmental legislation and the environmental achievements of companies. The thesis discusses theoretical elements for such a description of the environment which involves a number of themes from recent debates in the sociology of science and technology. Elements from Actor-Network Theory and Science for Policy studies are used to conceptualize and analyze the processes that constitute and stabilize companies’ environmental problems in specific confi¬gu¬ra¬tions. The environmental problems are conceptualized as representations of the environment and conceived as results of specific chain of events and embedded in a number of concrete prac¬tices. The theoretical discussion has two main lines. The one is a discussion of how represen¬tations of the environment function as mediators, i.e. as knowledge transfer agents inside science as well as between science and politics. The other is a discussion of how this boundary between science and politics contributes to the constitution of the environment, so th

Afhandlingen, “Når miljøet håndteres - videnskonstruktioner i og omkring virksomheders miljø¬arbejde”, rejser spørgsmålet: Hvordan kan vi forstå og beskrive de konkrete miljø¬problemer, som er en del af virksomheders miljøarbejde, når det konkrete miljø skal fast¬holdes som et produkt af heterogene konstitueringsprocesser. På dette grundlag beskriver af¬hand¬lingen, hvordan de konkrete virksomhedsrelaterede miljøproblemer konstrueres i et spil mellem aktørinteresser. Her får viden¬skaben som rolle at fungere som en objektiv tredjepart, hvilket fører til en polarisering af videnskab og politik. I disse processer transformeres miljøet fra at være en abstrakt helhed uden form, som det indgår i en almen miljøforståelse, til en række konkrete partikulære miljøproblemer, som punktu¬aliseres som dele af miljøvidenskaben. Afhandlingen analyserer, hvordan miljø¬problemerne skifter karakter i sammen¬hæng med ændringer i den offentlige miljøregulering og virksomhedernes egen indsats. Teoretisk diskuterer afhandlingen elementer til en sådan miljøbeskrivelse ved hjælp af en række temaer fra den nyere teknologi- og videnssociologi. Afhandlingen trækker på aktør-netværks til¬gangen og elementer fra science-for-policy studierne for at kunne begrebssætte og analysere de proces¬ser, som konstituerer og fastholder virksomhedernes miljøproblemer i bestemte former. De konkrete miljø¬problemer begrebssættes som miljørepræsentationer, og forstås som både resultat af en historie og som indlejret i en række konkrete praksisser. Den teore¬tiske diskussion har to hoved¬linier. Den ene er en diskussion af, hvordan miljø¬repræsen¬tationer fungerer som mediatorer, dvs. som agenter for videnoverførsel dels internt i videnskaben, dels mellem videnskab og politik. Den anden hovedlinie er en problematisering af, hvordan dette skel mellem videnskab og politik bi¬drager til at konstituere miljøfeltet, så det fremstår som præget af delvist prestrukturerede områder, de såkaldte miljøreguleringsarenaer., The thesis “Managing the Environment - Knowledge Constructions in and around the Environ¬mental Efforts of the Company” raises the question: How can we understand and describe the concrete environmental problems that are a part of companies’ environmental achievements, while maintaining them as products of heterogeneous constitution processes. On this basis, the thesis describes how company related environmental problems are constructed in a play between actors with different interests. Here science is designated the role as an objective third party, which leads to a polarization of science and politics. In these processes, the environment is transformed from being an abstract unity without configuration, as in the general conception of the environment, to being a number of concrete particular problems that are punctualized as compo¬nents of environ¬mental science. The thesis analyses how the character of the environmental problems changes in relation to changes in the environmental legislation and the environmental achievements of companies. The thesis discusses theoretical elements for such a description of the environment which involves a number of themes from recent debates in the sociology of science and technology. Elements from Actor-Network Theory and Science for Policy studies are used to conceptualize and analyze the processes that constitute and stabilize companies’ environmental problems in specific confi¬gu¬ra¬tions. The environmental problems are conceptualized as representations of the environment and conceived as results of specific chain of events and embedded in a number of concrete prac¬tices. The theoretical discussion has two main lines. The one is a discussion of how represen¬tations of the environment function as mediators, i.e. as knowledge transfer agents inside science as well as between science and politics. The other is a discussion of how this boundary between science and politics contributes to the constitution of the environment, so th

Afhandlingen, “Når miljøet håndteres - videnskonstruktioner i og omkring virksomheders miljø¬arbejde”, rejser spørgsmålet: Hvordan kan vi forstå og beskrive de konkrete miljø¬problemer, som er en del af virksomheders miljøarbejde, når det konkrete miljø skal fast¬holdes som et produkt af heterogene konstitueringsprocesser. På dette grundlag beskriver af¬hand¬lingen, hvordan de konkrete virksomhedsrelaterede miljøproblemer konstrueres i et spil mellem aktørinteresser. Her får viden¬skaben som rolle at fungere som en objektiv tredjepart, hvilket fører til en polarisering af videnskab og politik. I disse processer transformeres miljøet fra at være en abstrakt helhed uden form, som det indgår i en almen miljøforståelse, til en række konkrete partikulære miljøproblemer, som punktu¬aliseres som dele af miljøvidenskaben. Afhandlingen analyserer, hvordan miljø¬problemerne skifter karakter i sammen¬hæng med ændringer i den offentlige miljøregulering og virksomhedernes egen indsats. Teoretisk diskuterer afhandlingen elementer til en sådan miljøbeskrivelse ved hjælp af en række temaer fra den nyere teknologi- og videnssociologi. Afhandlingen trækker på aktør-netværks til¬gangen og elementer fra science-for-policy studierne for at kunne begrebssætte og analysere de proces¬ser, som konstituerer og fastholder virksomhedernes miljøproblemer i bestemte former. De konkrete miljø¬problemer begrebssættes som miljørepræsentationer, og forstås som både resultat af en historie og som indlejret i en række konkrete praksisser. Den teore¬tiske diskussion har to hoved¬linier. Den ene er en diskussion af, hvordan miljø¬repræsen¬tationer fungerer som mediatorer, dvs. som agenter for videnoverførsel dels internt i videnskaben, dels mellem videnskab og politik. Den anden hovedlinie er en problematisering af, hvordan dette skel mellem videnskab og politik bi¬drager til at konstituere miljøfeltet, så det fremstår som præget af delvist prestrukturerede områder, de såkaldte miljøreguleringsarenaer., The thesis “Managing the Environment - Knowledge Constructions in and around the Environ¬mental Efforts of the Company” raises the question: How can we understand and describe the concrete environmental problems that are a part of companies’ environmental achievements, while maintaining them as products of heterogeneous constitution processes. On this basis, the thesis describes how company related environmental problems are constructed in a play between actors with different interests. Here science is designated the role as an objective third party, which leads to a polarization of science and politics. In these processes, the environment is transformed from being an abstract unity without configuration, as in the general conception of the environment, to being a number of concrete particular problems that are punctualized as compo¬nents of environ¬mental science. The thesis analyses how the character of the environmental problems changes in relation to changes in the environmental legislation and the environmental achievements of companies. The thesis discusses theoretical elements for such a description of the environment which involves a number of themes from recent debates in the sociology of science and technology. Elements from Actor-Network Theory and Science for Policy studies are used to conceptualize and analyze the processes that constitute and stabilize companies’ environmental problems in specific confi¬gu¬ra¬tions. The environmental problems are conceptualized as representations of the environment and conceived as results of specific chain of events and embedded in a number of concrete prac¬tices. The theoretical discussion has two main lines. The one is a discussion of how represen¬tations of the environment function as mediators, i.e. as knowledge transfer agents inside science as well as between science and politics. The other is a discussion of how this boundary between science and politics contributes to the constitution of the environment, so th

Afhandlingen, “Når miljøet håndteres - videnskonstruktioner i og omkring virksomheders miljø¬arbejde”, rejser spørgsmålet: Hvordan kan vi forstå og beskrive de konkrete miljø¬problemer, som er en del af virksomheders miljøarbejde, når det konkrete miljø skal fast¬holdes som et produkt af heterogene konstitueringsprocesser. På dette grundlag beskriver af¬hand¬lingen, hvordan de konkrete virksomhedsrelaterede miljøproblemer konstrueres i et spil mellem aktørinteresser. Her får viden¬skaben som rolle at fungere som en objektiv tredjepart, hvilket fører til en polarisering af videnskab og politik. I disse processer transformeres miljøet fra at være en abstrakt helhed uden form, som det indgår i en almen miljøforståelse, til en række konkrete partikulære miljøproblemer, som punktu¬aliseres som dele af miljøvidenskaben. Afhandlingen analyserer, hvordan miljø¬problemerne skifter karakter i sammen¬hæng med ændringer i den offentlige miljøregulering og virksomhedernes egen indsats. Teoretisk diskuterer afhandlingen elementer til en sådan miljøbeskrivelse ved hjælp af en række temaer fra den nyere teknologi- og videnssociologi. Afhandlingen trækker på aktør-netværks til¬gangen og elementer fra science-for-policy studierne for at kunne begrebssætte og analysere de proces¬ser, som konstituerer og fastholder virksomhedernes miljøproblemer i bestemte former. De konkrete miljø¬problemer begrebssættes som miljørepræsentationer, og forstås som både resultat af en historie og som indlejret i en række konkrete praksisser. Den teore¬tiske diskussion har to hoved¬linier. Den ene er en diskussion af, hvordan miljø¬repræsen¬tationer fungerer som mediatorer, dvs. som agenter for videnoverførsel dels internt i videnskaben, dels mellem videnskab og politik. Den anden hovedlinie er en problematisering af, hvordan dette skel mellem videnskab og politik bi¬drager til at konstituere miljøfeltet, så det fremstår som præget af delvist prestrukturerede områder, de såkaldte miljøreguleringsarenaer., The thesis “Managing the Environment - Knowledge Constructions in and around the Environ¬mental Efforts of the Company” raises the question: How can we understand and describe the concrete environmental problems that are a part of companies’ environmental achievements, while maintaining them as products of heterogeneous constitution processes. On this basis, the thesis describes how company related environmental problems are constructed in a play between actors with different interests. Here science is designated the role as an objective third party, which leads to a polarization of science and politics. In these processes, the environment is transformed from being an abstract unity without configuration, as in the general conception of the environment, to being a number of concrete particular problems that are punctualized as compo¬nents of environ¬mental science. The thesis analyses how the character of the environmental problems changes in relation to changes in the environmental legislation and the environmental achievements of companies. The thesis discusses theoretical elements for such a description of the environment which involves a number of themes from recent debates in the sociology of science and technology. Elements from Actor-Network Theory and Science for Policy studies are used to conceptualize and analyze the processes that constitute and stabilize companies’ environmental problems in specific confi¬gu¬ra¬tions. The environmental problems are conceptualized as representations of the environment and conceived as results of specific chain of events and embedded in a number of concrete prac¬tices. The theoretical discussion has two main lines. The one is a discussion of how represen¬tations of the environment function as mediators, i.e. as knowledge transfer agents inside science as well as between science and politics. The other is a discussion of how this boundary between science and politics contributes to the constitution of the environment, so th