Search

Filmmanus är begränsade till sitt format, vilket skapar utmaningar för manusförfattare att anpassa texten efter tekniska beskrivningar inför den potentiella filmen och samtidigt lyckas förmedla komplexa narrativ som kan engagera läsare. Samtidigt är det just komplexa narrativ som inte bara vinner priser utan även skapar stort engagemang. Denna uppsats undersöker därför verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexa filmmanus och förmedla djupare narrativ. Genom att närläsa filmmanuset The Truman Show (1998) undersöker uppsatsen hur manustexten förändras beroende på berättarnivå för att synliggöra hur subtext kan förstärka tematik. På så sätt belyser undersökningen hur komplexa narrativ skapar engagemang och visar hur en texts formatering kan ge verktyg för subtil kommunikation med läsaren. Studien undersöker komplexitet genom att bland annat definiera The Truman Shows berättarnivåer i en cirkelmodell, vilket möjliggjorde en djupare analys av komplexitet i manusets actiontext och dialog. Genom distanseringseffekter i textens berättarperspektiv undersöks hur komplexitet i actiontexten påverkar läsarens engagemang, vilket påvisade att läsaren blir aktivt analyserande på grund av att berättaren skapar en ideologisk spänning genom att tvinga läsaren att sympatisera och samtidigt våldföra sig på Truman. Dialogen analyserades utefter hur karaktärers språkbruk skiftar beroende på vilken berättarnivå de tillhör och därav finner undersökningen att filmmanuset har vad som ska efterlikna konstruerat och autentiskt tal, vilket anknyter till narrativets makttematik. Undersökningen kommer fram till att tematiken är genomsyrad i manusets samtliga beståndsdelar och att komplexiteten i filmmanuset medför större engagemang genom att skapa en aktiv läsare. Slutligen presenteras olika konkreta verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexitet i filmmanus.

Filmmanus är begränsade till sitt format, vilket skapar utmaningar för manusförfattare att anpassa texten efter tekniska beskrivningar inför den potentiella filmen och samtidigt lyckas förmedla komplexa narrativ som kan engagera läsare. Samtidigt är det just komplexa narrativ som inte bara vinner priser utan även skapar stort engagemang. Denna uppsats undersöker därför verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexa filmmanus och förmedla djupare narrativ. Genom att närläsa filmmanuset The Truman Show (1998) undersöker uppsatsen hur manustexten förändras beroende på berättarnivå för att synliggöra hur subtext kan förstärka tematik. På så sätt belyser undersökningen hur komplexa narrativ skapar engagemang och visar hur en texts formatering kan ge verktyg för subtil kommunikation med läsaren. Studien undersöker komplexitet genom att bland annat definiera The Truman Shows berättarnivåer i en cirkelmodell, vilket möjliggjorde en djupare analys av komplexitet i manusets actiontext och dialog. Genom distanseringseffekter i textens berättarperspektiv undersöks hur komplexitet i actiontexten påverkar läsarens engagemang, vilket påvisade att läsaren blir aktivt analyserande på grund av att berättaren skapar en ideologisk spänning genom att tvinga läsaren att sympatisera och samtidigt våldföra sig på Truman. Dialogen analyserades utefter hur karaktärers språkbruk skiftar beroende på vilken berättarnivå de tillhör och därav finner undersökningen att filmmanuset har vad som ska efterlikna konstruerat och autentiskt tal, vilket anknyter till narrativets makttematik. Undersökningen kommer fram till att tematiken är genomsyrad i manusets samtliga beståndsdelar och att komplexiteten i filmmanuset medför större engagemang genom att skapa en aktiv läsare. Slutligen presenteras olika konkreta verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexitet i filmmanus.

A conversation between Gala Knörr, Nada Colectivo, and Mayte Gómez Molina, moderated by Antonio Collados. The central theme of this panel, and hence the title of these third SOBRE Encounters and the day itself, is "Current Communication Dynamics in Contemporary Art." We would like to discuss your work as cultural producers in relation to the use of social communication networks, exploring how these tools impact your practices. The first question I would pose is this: In what ways are these communication spaces on social media today modifying habits and shaping the way cultural production spaces are inhabited? How do you experience this phenomenon?, Una conversación entre Gala Knörr, Nada Colectivo y Mayte Gómez Molina, moderada por Antonio Collados. El eje fundamental de esta mesa, y de ahí el título de estos terceros Encuentros SOBRE y de la jornada, son las “Dinámicas de comunicación actuales en el arte contemporáneo”. Nos gustaría conversar sobre vuestro trabajo como productoras culturales en relación al uso de redes sociales de comunicación para pensar de qué manera se ve afectado por estas herramientas. Y la primera pregunta que os trasladaría es esa, ¿de qué manera esos espacios de comunicación que se dan hoy en las redes sociales están modificando los hábitos y la manera de habitar también el espacio de la producción cultural hoy? ¿Cómo lo vivís vosotras?

A conversation between Gala Knörr, Nada Colectivo, and Mayte Gómez Molina, moderated by Antonio Collados. The central theme of this panel, and hence the title of these third SOBRE Encounters and the day itself, is "Current Communication Dynamics in Contemporary Art." We would like to discuss your work as cultural producers in relation to the use of social communication networks, exploring how these tools impact your practices. The first question I would pose is this: In what ways are these communication spaces on social media today modifying habits and shaping the way cultural production spaces are inhabited? How do you experience this phenomenon?, Una conversación entre Gala Knörr, Nada Colectivo y Mayte Gómez Molina, moderada por Antonio Collados. El eje fundamental de esta mesa, y de ahí el título de estos terceros Encuentros SOBRE y de la jornada, son las “Dinámicas de comunicación actuales en el arte contemporáneo”. Nos gustaría conversar sobre vuestro trabajo como productoras culturales en relación al uso de redes sociales de comunicación para pensar de qué manera se ve afectado por estas herramientas. Y la primera pregunta que os trasladaría es esa, ¿de qué manera esos espacios de comunicación que se dan hoy en las redes sociales están modificando los hábitos y la manera de habitar también el espacio de la producción cultural hoy? ¿Cómo lo vivís vosotras?

This thesis explores the work of Swedish municipalities in dialogue and digital communication. It examines digital communication and dialogue through field studies in Örnsköldsvik municipality from 2015 to 2019, and the presence of Swedish municipalities on Facebook from 2009 to 2017. During this period, digital communication and dialogue have been prominent on the agendas of municipalities both in Sweden and internationally. The development of social media, e-services, strategic communication, branding, and citizen dialogues are crucial for understanding the evolution of communication and democracy, both now and in the future. The overall aim of this thesis is to investigate how municipalities communicate with citizens, with a focus on digital media. The dissertation is grounded in the fields of participatory research, organizational research, strategic communication, and organizational communication. The material includes notes, reports, and documents from observations, policy documents, guidelines, interviews with officials and communicators, and Facebook posts from municipalities’ Facebook pages. The four case studies draw on new institutional theory, communication theory, and deliberative systems theory to varying degrees. These case studies are theoretically linked through a focus on institutions and how they shape and are shaped by understandings of communication and participation. The thesis captures ideas about communication and participation through eight perspectives, shedding light on what it means to be, work in, and represent a municipality today. Communicators play a central role in conveying meanings about communication by acting as internal consultants, trainers, and critical reviewers of the organization’s communication purposes. They also have a strategic role in formulating guidelines and standards for communication design. The thesis argues that both communication and participation must be understood through a broader media concept to grasp the

Barn är en grupp som påverkas mest i ett samhälle som urbaniseras och i Sverige arbetas det för att nå vissa mål för att möta barns behov och rättigheter för en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring barns deltagande genom att undersöka ett genomförande av en deltagandeprocess med barn som har påbörjats i nordöstra Borgeby i Lomma kommun. I arbetet har en litteraturstudie tagits fram för att ge en bakgrund och kontext, samt en fallstudie som genomförts med intervjuer med aktörer och deltagare i en pågående deltagarprocess. Arbetet strävar även efter att ge insikter om hur barns delaktighet kan förbättras för att skapa en mer inkluderande och barnvänlig stadsplanering. Studien visar att det finns eventuella lärdomar och beskrivande aspekter som är viktiga att beakta. Engagemang av deltagare och aktörer som matchas till ”rätt” deltagandenivå anses vara av värde. Där balans mellan styrning och frihet kan vara viktigt och att ta barns deltagande på allvar också kan bidra till att främja barns perspektiv. Barns deltagande kan även ge möjlighet att fördjupa deras relation till sin närmiljö och kan möjligtvis skapa engagemang och ansvarstagande. En deltagandeprocess med en flexibel deltagandestruktur med barn kan möjligtvis resultera i oväntade svar på samhällsfrågor för att skapa hållbara miljöer., Urbanization of community’s are affecting children the most, and Sweden is working towards certain goals to meet children’s needs and rights for a sustainable urban planning The purpose of the study is to establish a basic knowledge and context about the subject and to examine an ongoing implementation of a participation process with children in nordöstra Borgeby in the municipality of Lomma. The study consists of two parts: a literature study, that is meant to give background and context, and a case study, that has been conducted with interviews of subjects within the participation process. The study also strives to give insights about how the participation of children could be improved to create a more including and child friendly urban planning. The study shows that there are some lessons to be learned and descriptive aspects that are important to consider. Commitment from the actors and participants that can be matched with the ”right” level of participation can be seen as valuable. A balance between guiding and freedom can be considered important and by taking children’s participation more seriously could also contribute to encourage the perspective of children. Children’s participation could also give an opportunity to deepen their knowledge of their local environment and to possibly create commitment and a sense of responsibility. A participation process with a flexible structure for participation with children could possibly result in unexpected answers to social issues for creating sustainable environments.

The advent of Large Language Models (LLMs) has revolutionized digital narration, moving beyond the rigid and time-consuming process of creating conversational trees. These traditional methods required significant multidisciplinary expertise and often disrupted dialogue coherence due to their limited pathways. With LLMs character simulation seems to become accessible and coherent, allowing the creation of dynamic personas from text descriptions. This shift raises the possibility of streamlining content creation, reducing costs and enhancing immersion with interactive dialogues through expansive conversational capabilities. To address related questions, a digital hostage-taking simulation was set up, and this publication reports the results obtained both on the feasibility and on the immersion aspects. This paper is proposed as a twin paper detailing the implementation of a simulation that use an actual mobile phone to communicate with the hostage-taker., CC BY-NC-ND 4.0© 2024 by SCITEPRESS – Science and Technology Publications, Lda.

I den här texten undersöks filmerna Lost in Translation (Coppola, 2003), Before Sunrise (Linklater, 1995) och The Breakfast Club (Hughes, 1985) för att identifiera och beskriva en social dimension av hjältens resa. Hjältens resa är en vedertagen dramaturgi som fokuserar på protagonisters fysiska och emotionella resor, men som texten hävdar bör inkludera en social dimension. De tidigare nämnda filmerna visar på en slags film som varken passar bekvämt in i den fysiska eller emotionella definition av hjältens resa, då de sätter en social dimension i första rummet. I den här texten presenteras en modell för hjältens sociala resa samt behovet av den. Med hjältens resa som grund beskriver modellen dramaturgiskt hur filmkaraktärer tas från ensamhet till gemenskap, samt innebörden av det. Modellen kan användas av manusförfattare för att bättre beskriva och utveckla karaktärsrelationer, eller göra mer medvetna steg för att förändra eller förstärka tidigare etablerade drag i karaktärsrelationer.

I den här studien undersöks potentialen hos Large Language Models (LLMs) för att generera engagerande och människolik dialog i rollspelssammanhang. Parametrar som trovärdighet, relaterbarhet och följdriktighet tilldelas dialog, och dess påverkan vad gäller preferens undersöks och diskuteras. Dialog genererad av två olika LLMs samt dialog skriven av två mänskliga författare av olika erfarenhetsnivåer ställs mot varandra som svar på fördefinierade uttalanden, för att sedan analyseras utifrån deltagarnas preferenser. Resultaten visar att dialog från mänskliga författare generellt sett föredras, vilket understryker betydelsen av dialogens kvalitativa aspekter. Detta belyser både potentialen och begränsningarna hos nuvarande Artificiell Intelligens (AI) för att skapa dialog i rollspel, och pekar på vikten av vidare forskning för att förbättra AI-modellernas förmåga att generera trovärdig och relaterbar dialog. Studien bidrar till förståelsen av AIs roll i framtida spelutveckling och dess möjligheter att förhöja spelupplevelsen genom förbättrad interaktivitet och mer djupgående narrativ.

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur förskollärare möjliggör för dialogisk läsning i högläsningssituationer. Studien utgår från ett dialogistiskt perspektiv och använder en kvalitativ ansats genom observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare kring högläsningssituationer. Datainsamlingen skedde genom anteckningar i strukturerad loggbok och ljudinspelning som sedan transkriberades. Det empiriska materialet kodades genom en teoridriven tematisk analys. Resultatet visade på att samtliga förskollärare i intervjuerna uttrycker att högläsningens syfte var språkutvecklande, detta kunde ske genom till exempel ordförråd och kontrollerande av kunskap. Resultatet från observationerna visade att förskollärarna använder sig av olika frågetyper vid de olika dialogerna eller monologerna som var framträdande. Genom observationerna blev det möjligt att analysera om högläsningen som praktik genererade en presenterande eller socialt interaktiv undervisning. Autentiska frågor förekom främst i de spontana högläsningssituationerna, men både spontan och planerad högläsning utgjordes till stor del av icke-autentiska frågor. Slutsatsen som studien kommit fram till var att det inte är planeringen inför högläsning som är det viktigaste för att främja dialog vid högläsning i förskolan. Det är snarare förskollärarens kunskap och förhållningssätt för att skapa och upprätthålla dialoger som kan gynna barns reflekterande och i sin tur även verka språkutvecklande som ligger till grund för vilken sorts praktik varje enskild förskola skapar och upprätthåller.

Syftet med studien var att undersöka hur en digitaliserad samrådsprocess påverkade medborgarinflytandet jämfört med traditionella samråd. Medborgarinflytandet delades i denna studie upp i dialog, social representativitet och påverkansmöjligheter. En kvalitativ enkät användes som metod för att undersöka medborgarinflytandet. Enkäten skickades till anställda på flera svenska kommuner som har haft både digitala och traditionella samråd. Svarsunderlaget analyserades sedan med en tematisk analys förankrad i relevanta teoretiska modeller och litteratur. Resultatet av arbetet visade att dialogerna under samråden till viss del hade begränsats av det digitala formatet. Särskilt uppenbart var det när det digitala formatet webb- och livesändningar användes för att genomföra samrådsmötet. Samtidigt bidrog det digitala formatet till att dialogerna blev mer sakliga, strukturerade och rättvisa. Det digitala formatet påverkade även den sociala representativiteten och då främst positivt. Det digitala formatet resulterade i att kommunerna nådde ut till fler demografiska grupper under samråden. En bredare och mer jämställd social representativitet identifierades. Demografiska grupper som brukar vara underrepresenterade i större utsträckning under traditionella samråd såsom småbarnsföräldrar och kvinnor var bättre representerade under de digitala samråden. Den demografiska gruppen äldre hade till viss del exkluderats som ett resultat av det digitala formatet. Sammantaget hade de digitala samrådens påverkan på dialogerna och social representativitet inverkat på de deltagande medborgarnas påverkansmöjligheter både positivt och negativt. Dessa negativa effekter går att anse som lärdomar och utvecklingsmöjligheter, och med kunskapen förvärvad genom denna studie går effekterna att adressera och hantera. Det kunde även fastställas att en subjektiv inverkan som en följd av planerarnas etablerade värdegrund och planeringsetik inte hade begränsat inflytande eller påverkansmöjligheter för deltag, The aim of this study was to investigate how digitalized consultations affected citizen-influence compared to traditional consultations. The concept of citizen-influence in this study was divided into dialogue, social representation, and the citizens possibility to influence. The method used to investigate this was done through a qualitative survey. The survey was sent to planners employed at several different municipalities that had conducted both digital and traditional consultations previously. The collected data was then analysed using a thematic analysis with connections to relevant models and literature. The results of the study showed that the dialogue was partially restricted by the digital format used to carry out the consultations. This was especially apparent when the digital format web- and online live broadcasts with accompanied chat-features for questions and viewpoints from citizens was used to carry out the consultation. Simultaneously the digital format also contributed to more factual, structured, and equitable dialogues. The digital format has also affected the social representation during the consultations, primarily positively. The digital format enabled the municipalities reach out to more various demographic groups with the consultations. A broader and more equal social representation, including demographic groups that are usually underrepresented in traditional consultations, such as parents of young children and women, were better represented during the digital consultations. Although the elderly demographic was partially excluded due to the digital format. Overall, the effects of digital consultations on dialogue and social representation have impacted on the participating citizens possibility to influence both positively and negatively. These negative effects, however, can be seen as new wisdoms and opportunity of development and with the knowledge acquired by this study can be used to address and optimize these negative effects. Additiona

Managing digital conversations: Municipal moderation on social platforms The aim of this study is to examine how Swedish municipalities relate to moderation practices on social media. The study is based on qualitative interviews with ten communicators within nine Swedish municipalities, which varied in size and in geographical location. The empiricism has then been coded, themed and analyzed through a thematic analysis. The analysis is supported by a theoretical framework that consists of theories relating to the municipal sector, the communicative conditions of the municipality and the municipality on social media. The result shows that all municipalities use manual moderation, and in two cases a technical moderation tool has also been implemented. The moderation practices are affected by resources and by how the social media work is prioritized compared to other work tasks. The study also shows that the municipalities rely on similar guidelines in their moderation work, where comments that violate these guidelines can be deleted or hidden. However, in some cases the moderation is based on former experiences and “gut feeling” in what should be moderated. It also became clear that the municipalities mostly focuses on answering questions and reminding the commenters of keeping a good tone before applying strategies such as deleting or hiding comments. They emphasize the importance of not censoring criticism directed towards the municipality. Regarding the external and internal communication about the moderation practices, it is expressed how the internal communication consists of coordination between the communicators and other departments. This was shown in the bigger municipalities, where the responsibility for the moderation is divided. The external communication varies, in some cases the guidelines and the fact that the comment section has been moderated is communicated towards the citizens. However, in some cases it is not communicated. Further it also became c

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur förskollärare möjliggör för dialogisk läsning i högläsningssituationer. Studien utgår från ett dialogistiskt perspektiv och använder en kvalitativ ansats genom observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare kring högläsningssituationer. Datainsamlingen skedde genom anteckningar i strukturerad loggbok och ljudinspelning som sedan transkriberades. Det empiriska materialet kodades genom en teoridriven tematisk analys. Resultatet visade på att samtliga förskollärare i intervjuerna uttrycker att högläsningens syfte var språkutvecklande, detta kunde ske genom till exempel ordförråd och kontrollerande av kunskap. Resultatet från observationerna visade att förskollärarna använder sig av olika frågetyper vid de olika dialogerna eller monologerna som var framträdande. Genom observationerna blev det möjligt att analysera om högläsningen som praktik genererade en presenterande eller socialt interaktiv undervisning. Autentiska frågor förekom främst i de spontana högläsningssituationerna, men både spontan och planerad högläsning utgjordes till stor del av icke-autentiska frågor. Slutsatsen som studien kommit fram till var att det inte är planeringen inför högläsning som är det viktigaste för att främja dialog vid högläsning i förskolan. Det är snarare förskollärarens kunskap och förhållningssätt för att skapa och upprätthålla dialoger som kan gynna barns reflekterande och i sin tur även verka språkutvecklande som ligger till grund för vilken sorts praktik varje enskild förskola skapar och upprätthåller.

Syftet med studien var att undersöka hur en digitaliserad samrådsprocess påverkade medborgarinflytandet jämfört med traditionella samråd. Medborgarinflytandet delades i denna studie upp i dialog, social representativitet och påverkansmöjligheter. En kvalitativ enkät användes som metod för att undersöka medborgarinflytandet. Enkäten skickades till anställda på flera svenska kommuner som har haft både digitala och traditionella samråd. Svarsunderlaget analyserades sedan med en tematisk analys förankrad i relevanta teoretiska modeller och litteratur. Resultatet av arbetet visade att dialogerna under samråden till viss del hade begränsats av det digitala formatet. Särskilt uppenbart var det när det digitala formatet webb- och livesändningar användes för att genomföra samrådsmötet. Samtidigt bidrog det digitala formatet till att dialogerna blev mer sakliga, strukturerade och rättvisa. Det digitala formatet påverkade även den sociala representativiteten och då främst positivt. Det digitala formatet resulterade i att kommunerna nådde ut till fler demografiska grupper under samråden. En bredare och mer jämställd social representativitet identifierades. Demografiska grupper som brukar vara underrepresenterade i större utsträckning under traditionella samråd såsom småbarnsföräldrar och kvinnor var bättre representerade under de digitala samråden. Den demografiska gruppen äldre hade till viss del exkluderats som ett resultat av det digitala formatet. Sammantaget hade de digitala samrådens påverkan på dialogerna och social representativitet inverkat på de deltagande medborgarnas påverkansmöjligheter både positivt och negativt. Dessa negativa effekter går att anse som lärdomar och utvecklingsmöjligheter, och med kunskapen förvärvad genom denna studie går effekterna att adressera och hantera. Det kunde även fastställas att en subjektiv inverkan som en följd av planerarnas etablerade värdegrund och planeringsetik inte hade begränsat inflytande eller påverkansmöjligheter för deltag, The aim of this study was to investigate how digitalized consultations affected citizen-influence compared to traditional consultations. The concept of citizen-influence in this study was divided into dialogue, social representation, and the citizens possibility to influence. The method used to investigate this was done through a qualitative survey. The survey was sent to planners employed at several different municipalities that had conducted both digital and traditional consultations previously. The collected data was then analysed using a thematic analysis with connections to relevant models and literature. The results of the study showed that the dialogue was partially restricted by the digital format used to carry out the consultations. This was especially apparent when the digital format web- and online live broadcasts with accompanied chat-features for questions and viewpoints from citizens was used to carry out the consultation. Simultaneously the digital format also contributed to more factual, structured, and equitable dialogues. The digital format has also affected the social representation during the consultations, primarily positively. The digital format enabled the municipalities reach out to more various demographic groups with the consultations. A broader and more equal social representation, including demographic groups that are usually underrepresented in traditional consultations, such as parents of young children and women, were better represented during the digital consultations. Although the elderly demographic was partially excluded due to the digital format. Overall, the effects of digital consultations on dialogue and social representation have impacted on the participating citizens possibility to influence both positively and negatively. These negative effects, however, can be seen as new wisdoms and opportunity of development and with the knowledge acquired by this study can be used to address and optimize these negative effects. Additiona

I den här studien undersöks potentialen hos Large Language Models (LLMs) för att generera engagerande och människolik dialog i rollspelssammanhang. Parametrar som trovärdighet, relaterbarhet och följdriktighet tilldelas dialog, och dess påverkan vad gäller preferens undersöks och diskuteras. Dialog genererad av två olika LLMs samt dialog skriven av två mänskliga författare av olika erfarenhetsnivåer ställs mot varandra som svar på fördefinierade uttalanden, för att sedan analyseras utifrån deltagarnas preferenser. Resultaten visar att dialog från mänskliga författare generellt sett föredras, vilket understryker betydelsen av dialogens kvalitativa aspekter. Detta belyser både potentialen och begränsningarna hos nuvarande Artificiell Intelligens (AI) för att skapa dialog i rollspel, och pekar på vikten av vidare forskning för att förbättra AI-modellernas förmåga att generera trovärdig och relaterbar dialog. Studien bidrar till förståelsen av AIs roll i framtida spelutveckling och dess möjligheter att förhöja spelupplevelsen genom förbättrad interaktivitet och mer djupgående narrativ.

Managing digital conversations: Municipal moderation on social platforms The aim of this study is to examine how Swedish municipalities relate to moderation practices on social media. The study is based on qualitative interviews with ten communicators within nine Swedish municipalities, which varied in size and in geographical location. The empiricism has then been coded, themed and analyzed through a thematic analysis. The analysis is supported by a theoretical framework that consists of theories relating to the municipal sector, the communicative conditions of the municipality and the municipality on social media. The result shows that all municipalities use manual moderation, and in two cases a technical moderation tool has also been implemented. The moderation practices are affected by resources and by how the social media work is prioritized compared to other work tasks. The study also shows that the municipalities rely on similar guidelines in their moderation work, where comments that violate these guidelines can be deleted or hidden. However, in some cases the moderation is based on former experiences and “gut feeling” in what should be moderated. It also became clear that the municipalities mostly focuses on answering questions and reminding the commenters of keeping a good tone before applying strategies such as deleting or hiding comments. They emphasize the importance of not censoring criticism directed towards the municipality. Regarding the external and internal communication about the moderation practices, it is expressed how the internal communication consists of coordination between the communicators and other departments. This was shown in the bigger municipalities, where the responsibility for the moderation is divided. The external communication varies, in some cases the guidelines and the fact that the comment section has been moderated is communicated towards the citizens. However, in some cases it is not communicated. Further it also became c

This thesis is about the pedagogical considerations and decisions that upper primary school teachers (students age 10-12) engage with as they plan and conduct teaching in science class. It is also about the factors that have an impact on these considerations and decisions. Science education in upper primary school has been neglected in Sweden and internationally, in both research and development efforts. These years are important because children of upper primary school age are often interested in science, yet they are challenged by for example the presence of more abstract concepts in grade 4 which might negatively affect their science interest. Sociocultural perspectives, curriculum theory, and science didactics are the theoretical points of departure and have guided the planning and implementation of my research as well as the analytical process. By conducting three qualitative studies, consisting of interviews, classroom observations, document reviews, and a practice-based research and development project, I gathered useful and diverse empirical data to enable exploration of current upper primary school science education. 14 teachers were interviewed, an intrinsic case study of one grade six science class’ work on a whole topic (seven weeks) was conducted, and curriculum and planning documents from one teacher were gathered. In addition four science teachers from different grade levels (4-6 and 7-9) were invited and participated in pedagogical discussions to contribute knowledge about teachers’ collaboration on didactical questions related to continuity in science education. I used qualitative thematic and content analysis to analyze the empirical material from the three studies. The results show that upper primary school teachers place a lot of effort and time into planning and conducting a varied science instruction. They also express and show a great deal of care for and encouragement of their students in science class. In terms of factors that have an impact

This thesis is about the pedagogical considerations and decisions that upper primary school teachers (students age 10-12) engage with as they plan and conduct teaching in science class. It is also about the factors that have an impact on these considerations and decisions. Science education in upper primary school has been neglected in Sweden and internationally, in both research and development efforts. These years are important because children of upper primary school age are often interested in science, yet they are challenged by for example the presence of more abstract concepts in grade 4 which might negatively affect their science interest. Sociocultural perspectives, curriculum theory, and science didactics are the theoretical points of departure and have guided the planning and implementation of my research as well as the analytical process. By conducting three qualitative studies, consisting of interviews, classroom observations, document reviews, and a practice-based research and development project, I gathered useful and diverse empirical data to enable exploration of current upper primary school science education. 14 teachers were interviewed, an intrinsic case study of one grade six science class’ work on a whole topic (seven weeks) was conducted, and curriculum and planning documents from one teacher were gathered. In addition four science teachers from different grade levels (4-6 and 7-9) were invited and participated in pedagogical discussions to contribute knowledge about teachers’ collaboration on didactical questions related to continuity in science education. I used qualitative thematic and content analysis to analyze the empirical material from the three studies. The results show that upper primary school teachers place a lot of effort and time into planning and conducting a varied science instruction. They also express and show a great deal of care for and encouragement of their students in science class. In terms of factors that have an impact

Im Spiel erfährt der Mensch die Welt. Dass dies auch partizipativen Planungsprozessen dient, erforschte Ekim Tan in Delft, bevor sie es weltweit erprobte.

This thesis is about the pedagogical considerations and decisions that upper primary school teachers (students age 10-12) engage with as they plan and conduct teaching in science class. It is also about the factors that have an impact on these considerations and decisions. Science education in upper primary school has been neglected in Sweden and internationally, in both research and development efforts. These years are important because children of upper primary school age are often interested in science, yet they are challenged by for example the presence of more abstract concepts in grade 4 which might negatively affect their science interest. Sociocultural perspectives, curriculum theory, and science didactics are the theoretical points of departure and have guided the planning and implementation of my research as well as the analytical process. By conducting three qualitative studies, consisting of interviews, classroom observations, document reviews, and a practice-based research and development project, I gathered useful and diverse empirical data to enable exploration of current upper primary school science education. 14 teachers were interviewed, an intrinsic case study of one grade six science class’ work on a whole topic (seven weeks) was conducted, and curriculum and planning documents from one teacher were gathered. In addition four science teachers from different grade levels (4-6 and 7-9) were invited and participated in pedagogical discussions to contribute knowledge about teachers’ collaboration on didactical questions related to continuity in science education. I used qualitative thematic and content analysis to analyze the empirical material from the three studies. The results show that upper primary school teachers place a lot of effort and time into planning and conducting a varied science instruction. They also express and show a great deal of care for and encouragement of their students in science class. In terms of factors that have an impact

Igor' Sid analysiert aus seiner eigenen Erfahrung als Organisator und Vermittler des russisch-ukrainischen Dialogs heraus, wie die im Literaturbetrieb seit der Jahrtausendwende sich vertiefenden gegenseitigen postkolonialen und postimperialen Ressentiments zu einer Verschärfung des Konflikts beigetragen haben, skizziert aber auch mögliche Auswege aus der verfahrenen Situation.

Det finns något nästan trolleriartat över rörelsen från författarens fantasi in i texten och därifrån ut i läsarnas fantasi. Litteraturen kan nämligen bryta en av livets järnhårda lagar, den som säger: du är för alltid inmurad i ditt medvetande.

This thesis addresses the topic of grounding in human-robot interaction, that is, the process by which the human and robot can ensure mutual understanding. To explore this topic, the scenario of a robot holding a presentation to a human audience is used, where the robot has to process multimodal feedback from the human in order to adapt the presentation to the human's level of understanding. First, the use of behaviour trees to model real-time interactive processes of the presentation is addressed. A system based on the behaviour tree architecture is used in a semi-automated Wizard-of-oz experiment, showing that audience members prefer an adaptive system to a non-adaptive alternative. Next, the thesis addresses the use of knowledge graphs to represent the content of the presentation given by the robot. By building a small, local knowledge graph containing properties (edges) that represent facts about the presentation, the system can iterate over that graph and consistently find ways to refer to entities by referring to previously grounded content. A system based on this architecture is implemented, and an evaluation using simulated users is presented. The results show that crowdworkers comparing different adaptation strategies are sensitive to the types of adaptation enabled by the knowledge graph approach. In a face-to-face presentation setting, feedback from the audience can potentially be expressed through various modalities, including speech, head movements, gaze, facial gestures and body pose. The thesis explores how such feedback can be automatically classified. A corpus of human-robot interactions is annotated, and models are trained to classify human feedback as positive, negative or neutral. A relatively high accuracy is achieved by training simple classifiers with signals found mainly in the speech and head movements. When knowledge graphs are used as the underlying representation of the system's presentation, some consistent way of generating text, that c, Denna avhandling behandlar ämnet multimodal kommunikativ grundning (grounding) mellan robotar och människor. Detta är processen för hur en människa och en robot kan säkerställa att de har en gemensam förståelse. För att utforska detta ämne ämne, används ett scenario där en robot håller en presentation för en mänsklig publik. Roboten måste analysera multimodala signaler från människan för att anpassa presentationen till människans nivå av förståelse. Först undersöks hur beteendeträd kan användas för att modellera realtidsaspekterna av interaktionen mellan robotpresentatören och dess publik. Ett system som baseras på beteendeträdsarkitekturen används i ett delvis automatiskt, delvis människostyrt experiment, där det visas att publikmedlemmar i labbmiljö föredrar ett system som anpassar presentationen till deras reaktioner över ett som inte anpassar sin presentation. Efter detta, urdersöker också avhandlingen hur kunskapsgrafer kan användas för att representera innehållet som roboten presenterar. Om en liten, lokal kunskapsgraf byggs så att den innehåller relationer (kanter) som representerar fakta i presentationen, så kan roboten iterera över grafen och konsekvent hitta refererande uttryck som använder sig av kunskap som publiken redan har. Ett system som baseras på denna arkitektur implementeras, och ett experiment med simulerade interaktioner utförs och presenteras. Experimentets resultat visar att utvärderare som jämför olika anpassningsstrategier föredrar ett system som kan utföra den sortens anpassning som grafmetoden tillåter. Publikens reaktioner i ett presentationsscenario kan ske genom olika modaliteter, som tal, huvudrörelser, blickriktning, ansiktsuttryck och kroppsspråk. För att klassificera kommunikativ återmatning (feedback) av dessa modaliteter från presentationspubliken, utforskas hur sådana signaler kan analyseras automatiskt. En datamängd med interaktioner mellan en människa och vår robot annoteras, och statistiska modeller tränas för att klassifice, QC 20231017

Sedan Chat GPT lanserades och tog fäste i skolan har stora förändringar skett. Lärare vittnar om ökat fusk men röster hörs också om förtjänster med artificiell intelligens i undervisningen. Förtjänster som språkstöd och skrivverktyg lyfts fram som två exempel. I debatten om AI och chattbottar har skrivundervisningen också tagit plats. I diskussionen om skrivundervisningen framträder röster om elevers skrivförmågor. Några röster menar att elevers skrivande försämrats över tid, medan andra röster menar att det i stället är samhällets krav på vad som avses med skrivande som ökat. Digitaliseringen av skolan har pågått under en lång period och idag är det kutym att elever på gymnasiet skriver sina texter digitalt. Digitala verktyg skrivs även fram i kursplanen för svenskämnet på gymnasiet. Svensklärare förväntas utveckla elevers skrivande i ett digitalt skrivklimat, men nu också med chattbotten som ett digitalt responsverktyg. Utvecklande skrivdidaktik i undervisningens bygger på återkoppling, men bara om återkopplingen ges på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att söka kunskap om förtjänster och utmaningar med chattbottar som återkopplande dialogiskt verktyg i skrivundervisning på gymnasiet, utifrån chattbottens egenskaper. Studien har gjorts genom en sökprocess som kännetecknades av teoritriangulering, där två perspektiv använts för att hitta relevant litteratur. Resultatet av vår litteratursökning gav 19 relevanta avhandlingar, vilka redovisas och har analyserats genom studiens två så kallade huvudrubriker – chattbot och undervisningskontexten. Ett av flera resultat visade på bristen av heltäckande enskilda forskningsstudier för studiens syfte och frågor. Dock gav triangulering resultat som visar att en mängd förtjänster och utmaningar ändå framkommer. Vi visar i studien detta med ett exempel med triangulering av teman som återkoppling och skrivdidaktik, vilka finns indelade under var sin huvudrubrik. Delresult

Sedan Chat GPT lanserades och tog fäste i skolan har stora förändringar skett. Lärare vittnar om ökat fusk men röster hörs också om förtjänster med artificiell intelligens i undervisningen. Förtjänster som språkstöd och skrivverktyg lyfts fram som två exempel. I debatten om AI och chattbottar har skrivundervisningen också tagit plats. I diskussionen om skrivundervisningen framträder röster om elevers skrivförmågor. Några röster menar att elevers skrivande försämrats över tid, medan andra röster menar att det i stället är samhällets krav på vad som avses med skrivande som ökat. Digitaliseringen av skolan har pågått under en lång period och idag är det kutym att elever på gymnasiet skriver sina texter digitalt. Digitala verktyg skrivs även fram i kursplanen för svenskämnet på gymnasiet. Svensklärare förväntas utveckla elevers skrivande i ett digitalt skrivklimat, men nu också med chattbotten som ett digitalt responsverktyg. Utvecklande skrivdidaktik i undervisningens bygger på återkoppling, men bara om återkopplingen ges på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att söka kunskap om förtjänster och utmaningar med chattbottar som återkopplande dialogiskt verktyg i skrivundervisning på gymnasiet, utifrån chattbottens egenskaper. Studien har gjorts genom en sökprocess som kännetecknades av teoritriangulering, där två perspektiv använts för att hitta relevant litteratur. Resultatet av vår litteratursökning gav 19 relevanta avhandlingar, vilka redovisas och har analyserats genom studiens två så kallade huvudrubriker – chattbot och undervisningskontexten. Ett av flera resultat visade på bristen av heltäckande enskilda forskningsstudier för studiens syfte och frågor. Dock gav triangulering resultat som visar att en mängd förtjänster och utmaningar ändå framkommer. Vi visar i studien detta med ett exempel med triangulering av teman som återkoppling och skrivdidaktik, vilka finns indelade under var sin huvudrubrik. Delresult

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka samtalssituationer som uppstår under en matematiklektion. Detta uppnås genom att kategorisera de olika samtalssituationerna utifrån Dysthes perspektiv på dialog. För att undersöka detta genomfördes sex observationer av lärares matematiklektioner i årskurs 1–3. Den insamlade empirin analyserades sedan med utgångspunkt i en riktad kvalitativ innehållsanalys och utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att samtal är en integrerad del av samtliga lektioner och att interaktionen främst sker mellan lärare och elev snarare än elev och elev. Det finns en relativt stor variation mellan lärares matematiklektioner och även mellan de olika samtalssituationernas utrymme. Helklassamtal sker i stor utsträckning medan gruppsamtal är sällsynta. Resultatet visar även att monologiskt- och dialogiskt organiserad undervisning är relativt jämnt fördelat men att den monologiskt organiserade undervisningen får något större utrymme.

The term regional security dialogue brings to mind state-organised conferences and events; however, an under-appreciated subset of such dialogues are organised by non-state actors that have unique formal aspects. These quasi-formal dialogues operate alongside, and sometimes in competition to, state-sanctioned processes. Why do some of these forums appear to be more effective at fostering regional dialogue than strictly formal or informal processes with the same goals? Drawing from heterogenous discourse approaches, we address this question by identifying and expanding the concept of the quality of discursive space, as a key feature for the success of security dialogues. We then apply this concept to two of the most successful so-called Track 1.5 security dialogues: the Munich Security Conference (MSC) in Europe and the Shangri-La Dialogue (SLD) in Asia. We analyse these cases using a mix of interviews with participants and organisers, participant observation, and public outputs with the aim of improving the understanding of the role and impact of Track 1.5 diplomacy in the practice of international security. Our findings highlight that it is what we call the quality of discursive space, as a mix of different components in this space, which differentiates effective dialogues from mere policy 'talk shops'.

The article deals with resonance, development, and changes in various forms of atheism in the works of Czech, especially Marxist, intellectuals in the second half of the 20th century. Attention is also paid to their influence on public opinion, especially in connection with a rise in negative attitude of a large part of the Czech public towards religion. The study is based primarily on historical and discursive analyses of the works of principal authors from the 1950s to 1989. Among the authors discussed are important figures such as Ivan Sviták, Milan Machovec, and Vítězslav Gardavský.

I det preoperativa mötet träffar anestesisjuksköterskan patienten och genom att vara närvarande kan en vårdande relation skapas för att inge mod och lindra lidande. Oro och rädsla är något naturligt som alla människor erfar i livet. Studien visar att oro och rädsla preoperativt är vanligt förekommande hos de patienter som ska genomgå generell anestesi. Preoperativoro kan medföra negativa konsekvenser för patienten genom hela det perioperativa vårdförloppet både på kort och lång sikt. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder för att minska oro inför kirurgiska ingrepp i generell anestesi. För att svara på studiens syfte valdes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som metod. Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier: Relationens betydelse för att skapa trygghet, den individanpassade informationen samt vårdande handlingar som lindrar oro. Genom att vara närvarande och skapa förtroende samt bekräfta patienten skapades en relation som möjliggjorde en god dialog vilket resulterade i en känsla av trygghet hos patienten. Anestesisjuksköterskan gav adekvat information om anestesin och det kirurgiska ingreppet samt anpassade den utefter varje unik patient för att lindra oro och rädsla. Vårdande handlingar handlade om att ge tillbaka en känsla av kontroll genom att bjuda in patienten till delaktighet. Anestesisjuksköterskan använde även olika avledande strategier samt administrering av lugnande läkemedel för att lindra oro och rädsla. En utmaning var att bemöta oro och rädsla hos patienter med annan kulturell bakgrund eller modersmål än svenska och patienter med kognitiv svikt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i svenska förskolor talar om processen kring att göra orosanmälningar. Det som undersöks i studien är vilka diskurser som råder i den kontext i vilken förskollärarna är verksamma och hur dessa diskurser kan komma att påverka förskollärarnas uppfattning om hur de bör agera vid misstanke om att ett barn riskerar att fara illa. Denna kvalitativa studie utgår ifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Ur studiens insamlade material framträder två olika, tydligt framträdande, diskurser som enligt denna studies resultat ofta tycks dominera var för sig på olika förskolor. På en del förskolor talas det om orosanmälningar som en sorts räddningsarbete, det vill säga som en möjlig väg till rätt sorts hjälp och stödinsatser för utsatta barn och deras familjer. I kontrast till detta framträder på andra förskolor ett annat sätt att tala om orosanmälningar. I de förskolorna talar förskollärare om vikten av att arbeta förebyggande för att minimera antalet orosanmälningar eftersom den dominerande diskursen i sammanhanget är att utfallet av orosanmälningar oftast inte är något positivt. Ett tredje tema som på olika sätt varit återkommande i studiens insamlade material är upplevelsen av att förskolan sviker när de väljer att involvera socialtjänsten. Studien belyser de olika konsekvenser för barn, vårdnadshavare och pedagoger som ovan nämnda diskurser ibland medför. En slutsats utifrån studiens resultat är att ett ökat fokus på frågor kring barn som riskerar att fara illa inom såväl lärarutbildningen som kompetensutveckling för befintlig skol- och förskolepersonal skulle kunna leda till ett mer enat arbetssätt i processen kring orosanmälningar vilket i sin tur också skulle leda till att alla barns rätt till likvärdigt skydd i större utsträckning efterlevs i praktiken.

Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter. Boken tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. Författarna ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal. Den nya upplagan innehåller uppdateringar av text och litteraturlista.

In this dialogic piece we insist on the value of keeping alive critical debates about how academic knowledge is produced, when it comes to understanding the complexities involved in laying bare the impact of socioeconomic and sociocultural differences crossing borders and contexts. The climate for conversations about difference is constructed and moved by sentiments like rage, shame, guilt, and resentment but also connectedness and shared excitement. Human conversations across difference involve risk-taking but also engagement, evocation and inspiration. Here we make a humble intent to do so, taking as a point of departure our participation in a symposium held to launch Christina Hee Pedersen’s book Collaborative Research Methodologies (2021). We use collaborative writing as a method of inquiry to explore how our understandings of concepts like intersectionality, social in- and exclusion, social justice and different knowledge forms represent a challenge to academic subjects within a pronounced audit culture, fi lled with competition and unequal employment conditions. We argue that explorative conversations are pivotal to cultivate feminist, anti-racist and decolonial pockets of critical, collaborative research and teaching practices., In this dialogic piece we insist on the value of keeping alive critical debates about how academic knowledge is produced, when it comes to understanding the complexities involved in laying bare the impact of socioeconomic and sociocultural differences crossing borders and contexts. The climate for conversations about difference is constructed and moved by sentiments like rage, shame, guilt, and resentment but also connectedness and shared excitement. Human conversations across difference involve risk-taking but also engagement, evocation and inspiration. Here we make a humble intent to do so, taking as a point of departure our participation in a symposium held to launch Christina Hee Pedersen’s book Collaborative Research Methodologies (2021). We use collaborative writing as a method of inquiry to explore how our understandings of concepts like intersectionality, social in- and exclusion, social justice and different knowledge forms represent a challenge to academic subjects within a pronounced audit culture, fi lled with competition and unequal employment conditions. We argue that explorative conversations are pivotal to cultivate feminist, anti-racist and decolonial pockets of critical, collaborative research and teaching practices.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattning av dialogen mellan förskollärare och barn i förskolan och hur de arbetar för att alla barn oavsett modersmål ska få förutsättningar till att delta i dialogen. Frågeställningar som har besvaras är: Hur beskriver förskollärare sin uppfattning av dialogen i förskolan? Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att alla barn ska få vara delaktiga i en dialog? Hur beskriver förskollärare att de möjliggör för barn med annat modersmål än svenska att vara delaktiga i en dialog? Studien är genomförd med hjälp av den kvalitativa metoden fokusgruppmetoden och utgår från två grupper med semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i varje grupp. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och för analys användes’ ’the comparative method’’. Resultatet visar att dialogen inte har en självklar betydelse och benämns med flera begrepp som till exempel kommunikation, samtal och språkande. Förskollärarna menar att det finns två grundläggande syften med dialogen i förskolan, relationsskapandet och språkutvecklingen. Förskollärare har strategier som gynnar alla barns delaktighet i dialogen men inte lika många verktyg som riktar sig specifikt mot barn med annat modersmål än svenska.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om förskoleuppdraget samt deras upplevelse av möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien genomförs eftersom det framkommit att vårdnadshavarnas perspektiv är underrepresenterat i forskning kring förskolan. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där åtta vårdnadshavare från tre olika förskolor i Mellansverige intervjuades för att samla in empiri. Empirin analyserades med en tematisk analys som identifierade fyra olika teman. Studiens teoretiska ramverk utgörs av för forskningsfältet relevanta begrepp vilka är omsorg, undervisning samt delaktighet och inflytande. Dessa begrepp kan kopplas till förskolans uppdrag och har använts genomgående i studiens samtliga delar. Studiens resultat visar på att omsorgsuppdraget ses som mer betydelsefullt och prioriteras över undervisningsuppdraget. I undervisningen framskrivs de sociala vardagsfärdigheterna i sin tur som mer betydande än de akademiska ämneskunskaperna. Generellt ansågs det viktigt att barnens fysiska omsorgsbehov tillgodoses där stort fokus låg vid trygghet och relationsbygge. Vidare framkom i empirin att vårdnadshavarna upplevde att de hade möjlighet till delaktighet och inflytande, dock betraktades det som att de saknade möjlighet till reellt inflytande. En viktig framgångsfaktor som uppmärksammades var dialogen som ett verktyg för att möjliggöra delaktighet och inflytande och här sågs muntlig- och digital kommunikation som nyckelaspekter. Även förskolans roll som komplement till hemmet framkom som en genomgående aspekt i resultatet. Slutligen tolkades pedagogernas och vårdnadshavarnas engagemang vara betydande för mängden delaktighet och inflytande som uppnåddes i verksamheten., Betyg i Ladok 230619.

“You just say ‘yes!’ Say something more!” A study of pupils participation, active involvement, motivation and development through student discussion of factual texts about the concepts of climate and sustainable development. The purpose of this study is to investigate whether student-led text conversations about concepts in the subject of geography, with the help of support structures, can be designed in a way that promotes discussion between pupils. The further aim is to investigate how support structures for increased participation affect the dialogue in text conversations for pupils in upper primary school. The research questions in this study were: How is pupils' participation in text conversations affected by different support structures? How are pupils' participation in text conversations affected by different support structures? How is pupils' dialogue in text conversations affected by different support structures? How do pupils experience structured text conversations as a form of work? As this is a practical study based on the model of a lesson study, where the aim is to increase participation and promote dialogue between a group of pupils, a hermeneutic approach is used in the analysis. Hermeneutics is about interpreting meaning and actions by subjectively trying to put yourself in the place of a text author or participant. This is done by moving in the analysis between partial perspectives and holistic perspectives. In this study, conversation analysis has been used as an analysis tool. It focuses on detailed transcriptions of conversations and studies various aspects of the interaction, including overlaps, turn-taking and conversational structure. By analysing these elements, one can identify social norms, conventions and strategies used by participants to create meaningful interactions. The result of the study can be interpreted as that with a high level of participation and active involvement from the pupils, the dialogue between the pupils was convul

Problembakgrund: Digitaliseringen har lett till att medarbetare i en organisation inte alltid längre befinner sig på kontoret samtidigt. Det har lett till att både hybridledare och medarbetare behöver anpassa sig till detta. En avsaknad av ansikte-mot-ansikte interaktioner riskerar att påverka tilliten och dialoger negativt. Gemenskap och sociala aktiviteter blir också svårare att genomföra och förbättra. Detta blir en utmaning för medarbetarskapet och organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hybridledare och medarbetare upplever fyra faktorer som återfinns i medarbetarskap fungerar. Genom att undersöka faktorerna kommer studien kunna bidra till en ökad förståelse över hur det fungerar att arbeta hybrid. Metod: En fallstudie med triangulering. Kvalitativ data har samlats in via fyra semistrukturerade intervjuer med hybridledare. Den kvantitativa datan har samlats in via en enkätundersökning på medarbetarna med 22 svar. Analys: Analysen visar att dialogen är en viktig faktor för att skapa möjlighet till förtroende och öppenhet, den är öppen och ärlig trots en hybrid arbetsmiljö. Studien indikerar att hybridledarna och medarbetarna har tillit till varandra men att den hybrida arbetsmiljön haft sin påverkan. Sociala aktiviteter kan anordnas, men blir svårare när samtliga ej är på kontoret. Studien påvisar att gemenskapen och samarbetet blir utmanat vid en hybrid arbetsmiljö men att trots det fungerar det. Slutsats: Denna studie fastställer att det finns goda förutsättningar för att medarbetarskapet ska rotera. Samtliga vill att den hybrida arbetsmiljön ska fungera, det är därför de också får det att fungera bra trots utmaningarna. Hybridledare och medarbetare är överens om att den hybrida arbetsmiljön har påverkat förtroendet för varandra, det gör det svårare att samarbeta. Trots det indikerar studien på att både förtroendet och gemenskapen är bra och att en öppen och ärlig dialog förs. Sociala aktiviteter blir svårare att anordna, Background: Digitalization has led to employees in an organization not always being present in the office at the same time. This has required both hybrid leaders and employees to adapt. The absence of face-to-face interactions negatively affects trust and dialogues. Building collaboration and connection and engaging in social activities also becomes more challenging. This poses challenges to employee engagement and the organization. Purpose: The purpose of this study is to enhance understanding of how hybrid leaders and employees perceive four factors that are present in employee engagement. By examining these factors, the study will contribute to a greater understanding of how hybrid work functions. Method: A case study with triangulation of qualitative and quantitative research. Empirical data has been collected through 4 semi-structured interviews and a survey with 22 answers. Analysis: Analyses reveal that dialogue is an important factor in fostering trust and openness, even in a hybrid work environment. The study also indicates that there is trust among team members, but the hybrid work environment has had its impact. Social activities can be organized but become more difficult when not everyone is in the office. The study also shows that connection and collaboration are challenged in a hybrid work environment, but overall, they function well. Conclusion: The present study establishes that there are favourable conditions for employee engagement to thrive. All participants want the hybrid work environment to work, and they manage to make it work despite the challenges. All the participants agree that the hybrid work environment has affected trust among team members and made collaboration more difficult. However, the study indicates that both trust and connection are strong, and an open and honest dialogue is maintained. While social activities are more challenging to organize, they are still carried out, although hybrid leaders express a desire to improve in thi

I det preoperativa mötet träffar anestesisjuksköterskan patienten och genom att vara närvarande kan en vårdande relation skapas för att inge mod och lindra lidande. Oro och rädsla är något naturligt som alla människor erfar i livet. Studien visar att oro och rädsla preoperativt är vanligt förekommande hos de patienter som ska genomgå generell anestesi. Preoperativoro kan medföra negativa konsekvenser för patienten genom hela det perioperativa vårdförloppet både på kort och lång sikt. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder för att minska oro inför kirurgiska ingrepp i generell anestesi. För att svara på studiens syfte valdes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som metod. Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier: Relationens betydelse för att skapa trygghet, den individanpassade informationen samt vårdande handlingar som lindrar oro. Genom att vara närvarande och skapa förtroende samt bekräfta patienten skapades en relation som möjliggjorde en god dialog vilket resulterade i en känsla av trygghet hos patienten. Anestesisjuksköterskan gav adekvat information om anestesin och det kirurgiska ingreppet samt anpassade den utefter varje unik patient för att lindra oro och rädsla. Vårdande handlingar handlade om att ge tillbaka en känsla av kontroll genom att bjuda in patienten till delaktighet. Anestesisjuksköterskan använde även olika avledande strategier samt administrering av lugnande läkemedel för att lindra oro och rädsla. En utmaning var att bemöta oro och rädsla hos patienter med annan kulturell bakgrund eller modersmål än svenska och patienter med kognitiv svikt.

The meaning of this research is to make benefits of dialogical and norm critical approaches in dance visible and thus suggest new ways to enter dance education. The starting point of the research was to carry out a workshop project with a focus group outside the normative dance context, which here means a group outside the traditional dancefield among hobbyists: a varying, heterogeneous group of girls and young women with both different bodily and other challenges and also different knowledges and experiences in dance. The research aims to contribute to their artistic creation in dance through dialogue and bodily communication in a short period of time. The theoretical framework of this artistic-didactic research is based in normcritical perspectives, and the research is conducted by Practice as Research with methods in different forms of communication, such as verbal dialogue, bodily communication and written reflections. The research questions are: How can bodily communication be used as a resource in artistic creation in dance with girls and young women outside of the nomative dance context? How can this be done within a short workshop period? How can methods within norm critical pedagogy strenghten artistic creation? The research follows a process-focused reflection as a form of critical practice, which makes the personal development of the researcher visible. It also shows how the emphasis of the research changed from exploring bodily communication into more dialogical encounter with the focus group which created communication and helped the researcher see more creativity and courage in the individuals. The ending discussion of the research shows how dialogical and norm breaking approaches create possibilities to change dance education towards more democratic in relation to traditional teaching methods.

Bron över floden Kwai är en klassisk och prisbelönt film från 1957 av regissören David Lean. Det som filmen kanske är mest känd för är maktspelet mellan den japanske överste Saito och den brittiske överste Nicholson vilket gestaltas på ett tydligt sätt utan att vara övertydligt. Ordet makt yttras inte alls under filmens gång men ändå är det tydligt att det är en mycket viktig del av berättelsen. Saito har fått ett kompani brittiska fångar skickat till sig långt ut i djungeln för att bygga en bro, vilket britterna accepterar. När han däremot kräver att även de brittiska officerarna ska delta i arbetet motsätter sig överste Nicholson med hänvisning till Genèvekonventionen. Maktkampen mellan de båda överstarna tar sin början när Saito bestämmer sig för att betvinga Nicholson och dennes envisa krav att följa konventionen. När kraftmätningen når sin kulmen sker detta genom dialog. Nicholson vägrar att ge efter för Saitos krav och under berättelsens gång övergår överste Saitos makt långsamt till den tillfångatagne Nicholson. Uppsatsen fokuserar på den del av manustextens dialog som utgör mittpunkt i maktspelet, det tillfälle i filmen där makten övergår från Saito till Nicholson. Det den undersöker är vilka talakter och implikationer som kan utläsas ur respektive replik och vad detta gör för maktspelet.

Syftet med denna rapport är att bidra till ett förbättrat kunskapsunderlag inom planering och besöksförvaltning för att bidra till en ökad hållbarhet inom friluftsliv. Utifrån studier i Jämtlandsfjällen vill vi skapa förståelse och kunskap om hur friluftslivet samt dess miljöpåverkan på mark- och vattenmiljöer lyfts och hanteras i planering och förvaltning. Vi studerar hur friluftsliv beaktas ochdefinieras i planering samt hur det lyfts i samband med hållbarhet med särskilt fokus på miljömässig påverkan. Syftet är också att beskriva och analysera betydelsen av planering och förvaltning i samband med friluftslivsfrågor där vi bland annat har utgått från tillväxt och besöksnäring,miljö och naturvård, folkhälsa samt riksintressen och intressekonflikter. Den geografiska avgränsningen är Jämtlands läns fjällkommuner vars västliga delar ligger i fjällkedjan: Berg, Härjedalen, Krokom, Strömsund ochÅre. Det är ett geografiskt område med olika intressen som energi,skogsnäring, rennäring, rekreation, idrott och turism som nyttjar naturresurserna. I vår studie har vi gjort dokumentanalyser av regionala ochkommunala plan-, handlings- och strategidokument. Utöver det harsemistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och representanter för olika myndigheter och organisationer genomförts. Inledningsvis har vi identifierat hur ofta friluftsliv omnämns, samt i vilken kontext, i olika dokument. Resultaten visar att begreppet friluftsliv mer eller mindre är frånvarande i de regionala dokumenten, medan det i jämförelse nämns relativt ofta i kommunernas översiktsplaner men i stort sett inte alls i övergripande visions- och strategidokument. Generellt sett är kunskapen om vad friluftsliv är och hur det definieras relativt låg bland de intervjuade. Det blir tydligt att friluftsliv ses som aktiviteter i naturen som ”bara” sker. Till viss del ses möjligheter med fysisk planering, men administrativa gränser och splittrad ansvars- och arbetsfördelning gör det svårt att få ett helhetsgrepp o

The meaning of this research is to make benefits of dialogical and norm critical approaches in dance visible and thus suggest new ways to enter dance education. The starting point of the research was to carry out a workshop project with a focus group outside the normative dance context, which here means a group outside the traditional dancefield among hobbyists: a varying, heterogeneous group of girls and young women with both different bodily and other challenges and also different knowledges and experiences in dance. The research aims to contribute to their artistic creation in dance through dialogue and bodily communication in a short period of time. The theoretical framework of this artistic-didactic research is based in normcritical perspectives, and the research is conducted by Practice as Research with methods in different forms of communication, such as verbal dialogue, bodily communication and written reflections. The research questions are: How can bodily communication be used as a resource in artistic creation in dance with girls and young women outside of the nomative dance context? How can this be done within a short workshop period? How can methods within norm critical pedagogy strenghten artistic creation? The research follows a process-focused reflection as a form of critical practice, which makes the personal development of the researcher visible. It also shows how the emphasis of the research changed from exploring bodily communication into more dialogical encounter with the focus group which created communication and helped the researcher see more creativity and courage in the individuals. The ending discussion of the research shows how dialogical and norm breaking approaches create possibilities to change dance education towards more democratic in relation to traditional teaching methods.

Bron över floden Kwai är en klassisk och prisbelönt film från 1957 av regissören David Lean. Det som filmen kanske är mest känd för är maktspelet mellan den japanske överste Saito och den brittiske överste Nicholson vilket gestaltas på ett tydligt sätt utan att vara övertydligt. Ordet makt yttras inte alls under filmens gång men ändå är det tydligt att det är en mycket viktig del av berättelsen. Saito har fått ett kompani brittiska fångar skickat till sig långt ut i djungeln för att bygga en bro, vilket britterna accepterar. När han däremot kräver att även de brittiska officerarna ska delta i arbetet motsätter sig överste Nicholson med hänvisning till Genèvekonventionen. Maktkampen mellan de båda överstarna tar sin början när Saito bestämmer sig för att betvinga Nicholson och dennes envisa krav att följa konventionen. När kraftmätningen når sin kulmen sker detta genom dialog. Nicholson vägrar att ge efter för Saitos krav och under berättelsens gång övergår överste Saitos makt långsamt till den tillfångatagne Nicholson. Uppsatsen fokuserar på den del av manustextens dialog som utgör mittpunkt i maktspelet, det tillfälle i filmen där makten övergår från Saito till Nicholson. Det den undersöker är vilka talakter och implikationer som kan utläsas ur respektive replik och vad detta gör för maktspelet.

Games have proven themselves a capable storytelling medium. Some are known for their branching narratives, others for linear stories that make the player rethink how they view them. The software tools that enabled them should be studied. What might the future of dialogue tools look like? To answer this question one needs to assess the state of things. Keywords and explicit inclusion, exclusion and quality criteria were used in searches to ensure valid results with tools selected based on industry recommendations. Both literature and tools were then evaluated for common and unique elements.The future could well hold graph views with nodes dedicated to specific tasks with easily viewed and editable content, this is already happening. Animated timelines with generated content might form the baseline. Validation for the entire graph structure and variable integrity as well as saving traces. Future research could test elements raised here in, study writer backgrounds and investigate splitting of graphs into different views depending on developer need.

Este artículo parte de la distinción entre lo susceptible de controversia y lo incontrovertible presente en las sentencias del Tribunal Supremo sobre educación para la ciudadanía, para discutir, en diálogo con Adela Cortina, las categorías de ética pública y privada a la hora de articular las concepciones omnicomprensivas del bien y la ética cívica de mínimos. En relación con el papel de los procedimientos para sacar a la luz los bienes compartidos, resulta interesante su reclamo a sumar, en vez de restar, a estrechar los lazos entre las lógicas de la Alianza y la del Contrato y los derechos. Por último, tras aludir a la importancia de la categoría böckenfördiana de lo pre-político en nuestros Estados constitucionales desafiados a la par por el deber del respeto a la pluralidad y la exigencia de integración, se hace alusión a la importancia de la tradición, la experiencia y la razón en el diálogo, no sólo jurídico, sino también, en el que demandan nuestras sociedades multiculturales, This article starts underlining the difference —made in the sentences of the Supreme Court about Education for citizenship— between what can be politically discussed and what cannot, in order to question the concepts of Public and Private Ethics. Inspired by some interesting essays of Adela Cortina, it focuses on the challenge of combining the various comprehensive moral theories and the common civic Ethics. Regarding to the procedures which bring the common goods to light, it is relevant Cortina’s calling to strengthen bonds between the logic of Alliance and that of the Contract and the rights. Finally, after referring to the category of Böckenförde, the pre-political in our constitutional States defied both by the obligation to respect the plurality and the need of integration, it stresses the importance of tradition, experience and reason in the dialogue, juridical and beyond, that our multicultural societies demand, Ausgehend von der Unterscheidung zwischen strittigen und unstrittigen Fragen in den Urteilen des spanischen Obersten Gerichtshofs zu dem Schulfach Erziehung in Bürgerschaft und Menschenrechten untersucht dieser Beitrag im Dialog mit Adela Cortina die Kategorien der öffentlichen und der privaten Ethik bei der Artikulation der allumfassenden Konzeptionen des Guten und der zivilen Minimalethik. Bemerkenswert für die Rolle der Verfahren zur Bestimmung der gemeinsamen Güter ist sein Aufruf, zu summieren statt zu reduzieren, die Verbindungen zwischen den Logiken des Bündnisses und der Logik des Vertrages und der Rechte zu straffen. Nach einer Anspielung auf die wesentliche Bedeutung der Böckenfördeschen Kategorie des Vorpolitischen in unseren konstitutionellen Staaten, die gleichzeitig mit der Pflicht zum Respekt der Pluralität und der Notwendigkeit der Integration konfrontiert sind, verweist die Autorin auf die Bedeutung der Tradition, der Erfahrung und der Vernunft im Dialog —nicht nur im juristischen—, die unsere multikulturellen Gesellschaften benötigen., Depto. de Derecho Internacional, Eclesiástico y Filosofía del Derecho, Fac. de Derecho, TRUE, pub

Jag ska presentera huvuddelarna i en nyare studie som syftar till att utforska användning av vuxna elevers förstaspråk genom språkstödjare och de möjligheterna de skapar för elevers inkludering i sfi studieväg 1. Studiens resultat presenteras som fyra bidrag från språkstödjare som verkar vara avgörande för inkludering av vuxna elever i svenska som andra språkutbildning. Dialog möjliggjort av en transspråkande miljö framställer inkludering som interaktionellt utrymme där eleverna kan hitta sina egna vägar till förståelse genom respons. Språkstödjares socioemotionella arbete med elever som inte vågar ta kommunikativa risker i klassrummet visar upp inkludering som en balans mellan undervisningens krav och elevernas psykologiska styrka att bemöta den. I språkstödjares samverkan kring elevers möjligheter att förankra deras framväxande språkliga kunskap i deras vardag, lyfts inkludering fram som ett pedagogiskt engagemang i att skapa meningsfullt och värdefullt undervisningsinnehåll. Språkstödjares uppgift att tillgängliggöra lärarens skriftliga återkoppling till eleverna genom deras starkaste språk synliggör inkludering som en kapacitet hos elever att självreglera utvecklingen av sina andra språk genom en metaspråklig medvetenhet.