Search

Syftet med denna studie var att undersöka om pedagogiken som används i Försvarsmaktens besättningschefsutbildning är relevant. Med en öppen frågeställning valdes tematisk kvalitativ analys som metod för studien. Initialt gjordes en översyn av de kursbeskrivningar och krav som ställs på en militär besättningschef, som sedan följdes upp med intervjuer och frågor till befälhavare och chefer med god kunskap inom området. För att vidga vyn intervjuades även två civila befälhavare. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats ihop med pedagogiska teorier och modeller. Resultatet visar att pedagogiken i utbildningen till besättningschef stämmer väl överens med de teoretiska modeller som har presenterats i studien. Pedagogiken är relevant, även om en mer sammanhängde och detaljerad dokumentation över utbildningen hade varit önskvärd. Det finns en form av dold pedagogik eftersom den inte är uttalad eller dokumenterad.

Studien undersöker hur kompetensutveckling sker genom externa källor inom en kompetensutvecklingsavdelning, samt vilka aspekter som gör att avdelningens medarbetare uppfattar källorna som lärorika. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan bearbetades genom en tematisk analys. Resultatet utgörs av fem teman; källorna som används, vad som gör källorna lärorika, sammanhanget de används i, vilken tid som spenderas på kompetensutvecklingen, samt transfer och kunskapsbefästning. Diskussionen belyser förbindelserna mellan intervjupersonernas redogörelser och den teoretiska referensramen. Slutsatserna påvisar att en rad externa kunskapskällor förekom, exempelvis podcasts, internetforum, webinarier och samarbetsprojekt. Det fastställdes att tiden som läggs på arbetet varierar mellan två och tjugo timmar, samt att kompetensutvecklingen sker i olika sammanhang, men främst på arbetet. Det konstaterades att aspekter som individanpassning, kärnfullhet, interaktion, integration och psykologisk trygghet är aspekter som bidrar till att något beskrivs som lärorikt. Avslutningsvis presenteras de praktiska implikationer som studien resulterat i samt ett antal förslag på framtida forskning.

This study explores the evolving role of public librarians, specifically focusing on their perspectives on competence development. The field of librarianship has undergone significant transformation in response to the digital age, leading to discussions about the future of the librarian profession. Public librarians now face multifaceted responsibilities, necessitating continuous competence development to meet dynamic user needs and adapt to shifting information landscapes. The study, positioned within the Swedish library sphere, employs qualitative methods, primarily semi-structured interviews, to uncover librarians’ perceptions and experiences, and identified needs for competence development. Acknowledging the challenges in the evolving information landscape, the research delves into how public librarians perceive competence development, their methods of engagement, utilized resources and the specific competencies deemed to crucial for improving library services. The aim is to contribute a nuanced understanding of public librarians’ perspectives on competence development. The study identifies diverse viewpoints and aims to identify patterns and factors influencing librarian’s engagement and perceived needs. Although results are not intended for broad generalization due to the limited sample, they are expected to contribute to the broader understanding of and discussion on public librarian’s competence development. The relevance of this study extends beyond academia, impacting the library sphere and librarians’ professional development. Insights gained from exploring librarians’ perspectives and competence development needs are crucial for designing effective programs that enhance library services and meet societal information needs. In conclusion, this qualitative study aims to provide valuable insights into the complexities of public librarians’ views on competence development, contributing to the broader discourse on the librarian’s evolving role and the societa

This study’s overall aim is to contribute knowledge about first-line managers’ learning in everyday work within the context of elderly care. The study used a qualitative research approach and was carried out within four Swedish elderly care organisations. A total of 40 first-line managers were interviewed, 10 of whom kept time-use diaries. The theoretical framework is based on a workplace learning perspective originating from theory of situated learning. Situated learning theory includes the concepts of community of practice, legitimate peripheral participation, and membership, which serve as analytical tools to illuminate characteristics of learning from various angles. In addition, the concept of gender has been used to gain a deeper understanding for managers’ workplace learning in the female-dominated elderly care context. The findings showed that managers’ learning happened in a stream of varied tasks and interactions shaped by conditions in the workplace. The managers’ work was characterised by unpredictability and changing circumstances, which meant they continuously had to learn how to handle new situations and expand their repertoire of managerial practices. One common perception among themanagers was the importance of being able to make quick decisions with limited information, and assess the results afterwards. The managers learned how to deal with work situations by either maintaining and modifying current practices or inventing new ones. In addition to these three practices, their learning was affected by different conditions, particularly professional experience, work relationships and organisational conditions. The findings further showed that the managers had to learn to deal with expectations of how they should act in the managerial role based on their gender, and learn to navigate between gender ideals that permeated the female-dominated elderly care environment. Three conclusions were drawn from this study. The first was that managers took great r, Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om första linjechefers lärande i det dagliga arbetet inom äldreomsorgen. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsansats och genomfördes i fyra svenska äldreomsorgsorganisationer. Totalt intervjuades 40 första-linjechefer varav tio av dessa chefer förde tidsdagbok. Den teoretiska utgångspunkten är ett arbetsplatslärandeperspektiv med ursprung i teorin om situerat lärande. Situerad lärandeteori inkluderar begreppen praktikgemenskap, legitimt perifert deltagande och medlemskap, som fungerar som analytiska verktyg för att belysa lärande från olika vinklar. Dessutom har begreppet genus använts som ett analysverktyg för att förstå chefers arbetsplatslärande inom den kvinnodominerade äldreomsorgskontexten. Resultatet visade att chefers lärande skedde i ett flöde av varierande arbetsuppgifter och interaktioner som formades av olika förutsättningar på arbetsplatsen. Chefernas arbete präglades av oförutsägbarhet och oförutsedda händelser, vilket innebar att cheferna kontinuerligt behövde lära sig att hantera nya situationer och utveckla sina chefspraktiker. En vanlig uppfattning bland cheferna var vikten av att kunna fatta snabba beslut med begränsad information och därefter utvärdera utfallet. Cheferna lärde sig att hantera arbetssituationer genom att upprätthålla eller utveckla befintliga praktiker eller uppfinna nya. Utöver dessa tre praktiker påverkades chefernas lärande av olika förutsättningar, i synnerhet: arbetserfarenhet, arbetsrelationer och organisatoriska förutsättningar. Resultatet visade också att cheferna behövde lära sig att hantera genusstereotypa förväntningar i relation till chefsrollen och kvinnodominansen i äldreomsorgen. I avhandlingen dras tre slutsatser. Det första slutsatsen är att cheferna tog ett stort ansvar för sitt eget lärande, nämligen vad de behövde kunna och hur de skulle lära sig det. Trots att alla chefer hade tillgång till resurser från arbetsgivaren, valde cheferna ofta alternativa s

Denna empiriska studie syftar till att fastställa skillnaden mellan den privata och offentliga sektorn när det gäller anställdas uppfattning om kompetensutveckling och hur dess påverkan på lärande skiljer sig åt. En kvantitativ metod användes där analysen grundar sig på 44 enkätsvar och dessa har kopplats till forskning kring kompetensutveckling och lärande för att dra ytterligare slutsatser. Studien visar att personer som arbetar inom den privata sektorn har bättre upplevelser av effektiviteten av kompetensutvecklings- insatser och lärande än personer som arbetar inom den offentliga sektorn. Även om flera kompetensutvecklingsinsatser genomförs inom den offentliga sektorn så visar studien att det är fördelaktigt att välja den privata sektorn om man som person väljer bransch utifrån sannolikheten till personlig utveckling och lärande genom kompetensutvecklingsinsatser.

This study explores the evolving role of public librarians, specifically focusing on their perspectives on competence development. The field of librarianship has undergone significant transformation in response to the digital age, leading to discussions about the future of the librarian profession. Public librarians now face multifaceted responsibilities, necessitating continuous competence development to meet dynamic user needs and adapt to shifting information landscapes. The study, positioned within the Swedish library sphere, employs qualitative methods, primarily semi-structured interviews, to uncover librarians’ perceptions and experiences, and identified needs for competence development. Acknowledging the challenges in the evolving information landscape, the research delves into how public librarians perceive competence development, their methods of engagement, utilized resources and the specific competencies deemed to crucial for improving library services. The aim is to contribute a nuanced understanding of public librarians’ perspectives on competence development. The study identifies diverse viewpoints and aims to identify patterns and factors influencing librarian’s engagement and perceived needs. Although results are not intended for broad generalization due to the limited sample, they are expected to contribute to the broader understanding of and discussion on public librarian’s competence development. The relevance of this study extends beyond academia, impacting the library sphere and librarians’ professional development. Insights gained from exploring librarians’ perspectives and competence development needs are crucial for designing effective programs that enhance library services and meet societal information needs. In conclusion, this qualitative study aims to provide valuable insights into the complexities of public librarians’ views on competence development, contributing to the broader discourse on the librarian’s evolving role and the societa

This study’s overall aim is to contribute knowledge about first-line managers’ learning in everyday work within the context of elderly care. The study used a qualitative research approach and was carried out within four Swedish elderly care organisations. A total of 40 first-line managers were interviewed, 10 of whom kept time-use diaries. The theoretical framework is based on a workplace learning perspective originating from theory of situated learning. Situated learning theory includes the concepts of community of practice, legitimate peripheral participation, and membership, which serve as analytical tools to illuminate characteristics of learning from various angles. In addition, the concept of gender has been used to gain a deeper understanding for managers’ workplace learning in the female-dominated elderly care context. The findings showed that managers’ learning happened in a stream of varied tasks and interactions shaped by conditions in the workplace. The managers’ work was characterised by unpredictability and changing circumstances, which meant they continuously had to learn how to handle new situations and expand their repertoire of managerial practices. One common perception among themanagers was the importance of being able to make quick decisions with limited information, and assess the results afterwards. The managers learned how to deal with work situations by either maintaining and modifying current practices or inventing new ones. In addition to these three practices, their learning was affected by different conditions, particularly professional experience, work relationships and organisational conditions. The findings further showed that the managers had to learn to deal with expectations of how they should act in the managerial role based on their gender, and learn to navigate between gender ideals that permeated the female-dominated elderly care environment. Three conclusions were drawn from this study. The first was that managers took great r, Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om första linjechefers lärande i det dagliga arbetet inom äldreomsorgen. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsansats och genomfördes i fyra svenska äldreomsorgsorganisationer. Totalt intervjuades 40 första-linjechefer varav tio av dessa chefer förde tidsdagbok. Den teoretiska utgångspunkten är ett arbetsplatslärandeperspektiv med ursprung i teorin om situerat lärande. Situerad lärandeteori inkluderar begreppen praktikgemenskap, legitimt perifert deltagande och medlemskap, som fungerar som analytiska verktyg för att belysa lärande från olika vinklar. Dessutom har begreppet genus använts som ett analysverktyg för att förstå chefers arbetsplatslärande inom den kvinnodominerade äldreomsorgskontexten. Resultatet visade att chefers lärande skedde i ett flöde av varierande arbetsuppgifter och interaktioner som formades av olika förutsättningar på arbetsplatsen. Chefernas arbete präglades av oförutsägbarhet och oförutsedda händelser, vilket innebar att cheferna kontinuerligt behövde lära sig att hantera nya situationer och utveckla sina chefspraktiker. En vanlig uppfattning bland cheferna var vikten av att kunna fatta snabba beslut med begränsad information och därefter utvärdera utfallet. Cheferna lärde sig att hantera arbetssituationer genom att upprätthålla eller utveckla befintliga praktiker eller uppfinna nya. Utöver dessa tre praktiker påverkades chefernas lärande av olika förutsättningar, i synnerhet: arbetserfarenhet, arbetsrelationer och organisatoriska förutsättningar. Resultatet visade också att cheferna behövde lära sig att hantera genusstereotypa förväntningar i relation till chefsrollen och kvinnodominansen i äldreomsorgen. I avhandlingen dras tre slutsatser. Det första slutsatsen är att cheferna tog ett stort ansvar för sitt eget lärande, nämligen vad de behövde kunna och hur de skulle lära sig det. Trots att alla chefer hade tillgång till resurser från arbetsgivaren, valde cheferna ofta alternativa s

This study’s overall aim is to contribute knowledge about first-line managers’ learning in everyday work within the context of elderly care. The study used a qualitative research approach and was carried out within four Swedish elderly care organisations. A total of 40 first-line managers were interviewed, 10 of whom kept time-use diaries. The theoretical framework is based on a workplace learning perspective originating from theory of situated learning. Situated learning theory includes the concepts of community of practice, legitimate peripheral participation, and membership, which serve as analytical tools to illuminate characteristics of learning from various angles. In addition, the concept of gender has been used to gain a deeper understanding for managers’ workplace learning in the female-dominated elderly care context. The findings showed that managers’ learning happened in a stream of varied tasks and interactions shaped by conditions in the workplace. The managers’ work was characterised by unpredictability and changing circumstances, which meant they continuously had to learn how to handle new situations and expand their repertoire of managerial practices. One common perception among themanagers was the importance of being able to make quick decisions with limited information, and assess the results afterwards. The managers learned how to deal with work situations by either maintaining and modifying current practices or inventing new ones. In addition to these three practices, their learning was affected by different conditions, particularly professional experience, work relationships and organisational conditions. The findings further showed that the managers had to learn to deal with expectations of how they should act in the managerial role based on their gender, and learn to navigate between gender ideals that permeated the female-dominated elderly care environment. Three conclusions were drawn from this study. The first was that managers took great r, Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om första linjechefers lärande i det dagliga arbetet inom äldreomsorgen. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsansats och genomfördes i fyra svenska äldreomsorgsorganisationer. Totalt intervjuades 40 första-linjechefer varav tio av dessa chefer förde tidsdagbok. Den teoretiska utgångspunkten är ett arbetsplatslärandeperspektiv med ursprung i teorin om situerat lärande. Situerad lärandeteori inkluderar begreppen praktikgemenskap, legitimt perifert deltagande och medlemskap, som fungerar som analytiska verktyg för att belysa lärande från olika vinklar. Dessutom har begreppet genus använts som ett analysverktyg för att förstå chefers arbetsplatslärande inom den kvinnodominerade äldreomsorgskontexten. Resultatet visade att chefers lärande skedde i ett flöde av varierande arbetsuppgifter och interaktioner som formades av olika förutsättningar på arbetsplatsen. Chefernas arbete präglades av oförutsägbarhet och oförutsedda händelser, vilket innebar att cheferna kontinuerligt behövde lära sig att hantera nya situationer och utveckla sina chefspraktiker. En vanlig uppfattning bland cheferna var vikten av att kunna fatta snabba beslut med begränsad information och därefter utvärdera utfallet. Cheferna lärde sig att hantera arbetssituationer genom att upprätthålla eller utveckla befintliga praktiker eller uppfinna nya. Utöver dessa tre praktiker påverkades chefernas lärande av olika förutsättningar, i synnerhet: arbetserfarenhet, arbetsrelationer och organisatoriska förutsättningar. Resultatet visade också att cheferna behövde lära sig att hantera genusstereotypa förväntningar i relation till chefsrollen och kvinnodominansen i äldreomsorgen. I avhandlingen dras tre slutsatser. Det första slutsatsen är att cheferna tog ett stort ansvar för sitt eget lärande, nämligen vad de behövde kunna och hur de skulle lära sig det. Trots att alla chefer hade tillgång till resurser från arbetsgivaren, valde cheferna ofta alternativa s

Denna empiriska studie syftar till att fastställa skillnaden mellan den privata och offentliga sektorn när det gäller anställdas uppfattning om kompetensutveckling och hur dess påverkan på lärande skiljer sig åt. En kvantitativ metod användes där analysen grundar sig på 44 enkätsvar och dessa har kopplats till forskning kring kompetensutveckling och lärande för att dra ytterligare slutsatser. Studien visar att personer som arbetar inom den privata sektorn har bättre upplevelser av effektiviteten av kompetensutvecklings- insatser och lärande än personer som arbetar inom den offentliga sektorn. Även om flera kompetensutvecklingsinsatser genomförs inom den offentliga sektorn så visar studien att det är fördelaktigt att välja den privata sektorn om man som person väljer bransch utifrån sannolikheten till personlig utveckling och lärande genom kompetensutvecklingsinsatser.

This study’s overall aim is to contribute knowledge about first-line managers’ learning in everyday work within the context of elderly care. The study used a qualitative research approach and was carried out within four Swedish elderly care organisations. A total of 40 first-line managers were interviewed, 10 of whom kept time-use diaries. The theoretical framework is based on a workplace learning perspective originating from theory of situated learning. Situated learning theory includes the concepts of community of practice, legitimate peripheral participation, and membership, which serve as analytical tools to illuminate characteristics of learning from various angles. In addition, the concept of gender has been used to gain a deeper understanding for managers’ workplace learning in the female-dominated elderly care context. The findings showed that managers’ learning happened in a stream of varied tasks and interactions shaped by conditions in the workplace. The managers’ work was characterised by unpredictability and changing circumstances, which meant they continuously had to learn how to handle new situations and expand their repertoire of managerial practices. One common perception among themanagers was the importance of being able to make quick decisions with limited information, and assess the results afterwards. The managers learned how to deal with work situations by either maintaining and modifying current practices or inventing new ones. In addition to these three practices, their learning was affected by different conditions, particularly professional experience, work relationships and organisational conditions. The findings further showed that the managers had to learn to deal with expectations of how they should act in the managerial role based on their gender, and learn to navigate between gender ideals that permeated the female-dominated elderly care environment. Three conclusions were drawn from this study. The first was that managers took great r, Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om första linjechefers lärande i det dagliga arbetet inom äldreomsorgen. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsansats och genomfördes i fyra svenska äldreomsorgsorganisationer. Totalt intervjuades 40 första-linjechefer varav tio av dessa chefer förde tidsdagbok. Den teoretiska utgångspunkten är ett arbetsplatslärandeperspektiv med ursprung i teorin om situerat lärande. Situerad lärandeteori inkluderar begreppen praktikgemenskap, legitimt perifert deltagande och medlemskap, som fungerar som analytiska verktyg för att belysa lärande från olika vinklar. Dessutom har begreppet genus använts som ett analysverktyg för att förstå chefers arbetsplatslärande inom den kvinnodominerade äldreomsorgskontexten. Resultatet visade att chefers lärande skedde i ett flöde av varierande arbetsuppgifter och interaktioner som formades av olika förutsättningar på arbetsplatsen. Chefernas arbete präglades av oförutsägbarhet och oförutsedda händelser, vilket innebar att cheferna kontinuerligt behövde lära sig att hantera nya situationer och utveckla sina chefspraktiker. En vanlig uppfattning bland cheferna var vikten av att kunna fatta snabba beslut med begränsad information och därefter utvärdera utfallet. Cheferna lärde sig att hantera arbetssituationer genom att upprätthålla eller utveckla befintliga praktiker eller uppfinna nya. Utöver dessa tre praktiker påverkades chefernas lärande av olika förutsättningar, i synnerhet: arbetserfarenhet, arbetsrelationer och organisatoriska förutsättningar. Resultatet visade också att cheferna behövde lära sig att hantera genusstereotypa förväntningar i relation till chefsrollen och kvinnodominansen i äldreomsorgen. I avhandlingen dras tre slutsatser. Det första slutsatsen är att cheferna tog ett stort ansvar för sitt eget lärande, nämligen vad de behövde kunna och hur de skulle lära sig det. Trots att alla chefer hade tillgång till resurser från arbetsgivaren, valde cheferna ofta alternativa s

Dagens samhälle utvecklas i allt snabbare takt, framväxten av ny teknologi och digitalisering har ökat konkurrensen på arbetsmarknaden. Det har resulterat i ökade krav på organisationer att utveckla och stärka kompetensen hos sina medarbetare för att möta de nya utmaningarna. Mycket av lärandet i organisationer sker idag i den befintliga rollen men det räcker inte bara att säga till medarbetarna att de ska lära sig. Det är ett komplext samspel mellan organisationskulturen och ledarskapet för att få ett väl fungerande arbetsplatslärande. Syftet med studien är att utifrån ett organisationsperspektiv analysera och tolka vilka faktorer som HR och ledare inom organisationerna upplever påverka arbetsplatslärandet. Studien har inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv där vår förförståelse med teman som organisationskultur, ledarskap och arbetsplatslärande går som en röd tråd genom uppsatsen. Datainsamlingen har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att mycket av lärandet sker i det dagliga arbetet mellan medarbetare och att organisationerna har väl utvecklade strategier för att hantera det. Det visar även på att organisationskulturen och ledarskapet är avgörande för hur för hur väl arbetsplatslärandet utvecklas. Vilka kompetenser som behövs i framtiden är däremot oklart hos organisationerna, stora insatser läggs på att analysera framtida behov men arbete krävs för att bryta ner det hos den specifika organisationen.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka kontextuella villkor som HR- medarbetare inom Arbetsförmedlingen upplever påverkar möjligheterna till informellt lärande samt om dessa upplevelser skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studien är en kvalitativ enfallsstudie som är utförd på Arbetsförmedlingens HR-avdelning. Kvalitativa metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och dokumentgenomgång. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys med en abduktiv ansats. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av de kontextuella villkoren inte är helt samstämmiga, vilket implicerar att svaret på vår forskningsfråga om vilka villkor som främjar respektive hindrar ett informellt lärande är tvetydig. Vad gäller huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever de kontextuella förutsättningarna till informellt lärande visar våra resultat att medarbetarna överlag är samstämmiga i sina svar. Dock framgår ett fåtal skillnader där det ur ett genusperspektiv kan tolkas som att det framträder en genusordning som främjar män, men det går inte inom ramen för denna studie att utesluta att det även kan finnas andra bakomliggande orsaker till denna slutsats., The purpose of this study is to create an increased understanding of which contextual conditions experienced by HR employees within the Swedish Public Employment Service affect the opportunities for informal learning and whether these experiences differ between women and men. The study is a qualitative one-off study carried out at the HR department of the Swedish Public Employment Service. Qualitative methods used are semi-structured interviews and document review. The study's results have been analyzed based on a thematic analysis with an abductive approach. The results show that the respondents' experiences of the contextual conditions are not completely consistent. This implies that the answer to our research question about which conditions promote and hinder informal learning is ambiguous. Regarding whether there are differences between how women and men experience the contextual conditions for informal learning, our results show that the employees are generally unanimous in their answers. A few differences were apparent from a gender perspective, that can be interpreted as the appearance of a gender order that favors men, but it is not within the scope of this study to rule out that there may be other underlying reasons for this conclusion.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.

Pedagogical leadership studies how to facilitate learning, mostly in Education and from the perspective of the principal being the pedagogical leader. One context somewhere in between Education and workplace learning is the two-year training as a law clerk in the Swedish court system. Few studies have been made on how law clerks learn, how the court or judges facilitates their learning and how legal expertise develop. The aim of this study is to increase knowledge on law clerks’ workplace learning. The research question is how do law clerks learn in their everyday work? A qualitative study with semi-structured couple interviews was conducted. The respondents were 22 law clerks, judges, and court clerks from a department in a district court. Situated learning was used as a theoretical framework for the analysis. The result presents law clerks’ trajectory from apprentices through legitimate peripheral participation in the community of praxis. Law clerks start to produce and deliver legitimate work directly, they negotiate and form their learning and professional identity through participation in their daily work. They observe, imitate, ask questions, make mistakes, and try different ways to solve the problem at hand. They must through themselves out to find their own way and their own identity as a senior law clerk. The judges, the Masters, facilitate law clerks’ situated learning by giving or restricting access to participation. Due to power relations, law clerks are unwilling to ask questions and display their ignorance which limit their legitimate participation. Law clerks need to initiate to gain access to the community of praxis and negotiate their judicial independence, the situated knowledge. This study contributes to the field of workplace learning and development of legal expertise by describing how law clerks learn. The judges facilitate this learning in a way that could be described as pedagogical leadership., Pedagogiskt ledarskap som forskningsfält tittar på hur lärande möjliggörs och begränsas, främst inom pedagogisk verksamhet och med rektor som utövare av pedagogiskt ledarskap. Kontexten och dess utformning har betydelse för lärandet som sker och hur det pedagogiska ledarskapet utövas. Notarietjänstgöring i domstol är en kontext som inte har utforskats inom ramen för pedagogiskt ledarskap. Det är en utbildningsanställning som både avser att ge examinerade jurister möjlighet att praktisera juridik och förse domstolen med arbetskraft. Det finns få studier som undersöker notariers lärande eller hur juridisk expertis utvecklas på domstol. Studiens syfte är att bidra med kunskap om notariers lärande inom ramen för det arbetsplatslärande som notarieutbildningen utgör. Frågeställningen är hur sker notariers lärande i det dagliga arbetet? En kvalitativ studie med semistrukturerade (tematiskt öppna) parintervjuer genomfördes på tingsrätt. Deltagarna bestod av notarier, domare och handläggare. Analysen genomfördes med situerat lärande som teoretiskt redskap. Resultatet presenteras i form av notariers utvecklingsresa genom ett legitimt perifert deltagande i praktikgemenskapen. Notarierna hoppar på den branta utvecklingskurvan, ser andra göra, kopierar andra, frågar, gör fel och gör olika, vågar hoppa och släppa kontrollen, hittar sitt sätt att göra och formas in i sin roll och identitet som senior notarie. Domarna möjliggör detta lärande genom att ge notarierna tillgång till legitimt deltagande och erbjuder potentiella identiteter och olika sätt att vara som domare, så att notarierna kan formas in i domarrollen och välja sitt eget sätt att vara domare på. Genom att begränsa tillgången till deltagande hindrar domarna notariernas lärandeprocess på ett sätt och möjliggör den på annat. Maktrelationer och betyg gör notarierna oroliga och rädda för att blotta sin okunskap vilket hindrar dem från att ställa de frågor som krävs för deras legitima deltagande. Notarierna behöver ta eget

Den här studien handlar om arbetsplatslärande. Syftet med studien är att bidra med förståelse förarbetsplatslärandets form och innehåll i samband med uppdateringen av ett affärssystem på ett företaginom tillverkningsindustrin. Detta besvarades med hjälp av tre frågeställningar. För att få förståelse fördetta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikeradeatt anställda efterfrågade formella utbildningstillfällen som en grund för att organiserasystemuppdateringen. Dessutom visade resultatet att de anställda genom ett informellt lärandeupplevde att de mest effektivt utvecklade sin kunskap genom att testa systemet i det vardagliga arbetet.Slutsatserna av studien är således att verksamheten borde sträva efter en balans mellan informellt ochformellt lärande, förbättra utbildningstillfällen och kunskapsresurser, öka tillgången till kompetentpersonalstöd samt skapa engagemang och motivation bland medarbetarna.

Den här studien handlar om arbetsplatslärande. Syftet med studien är att bidra med förståelse förarbetsplatslärandets form och innehåll i samband med uppdateringen av ett affärssystem på ett företaginom tillverkningsindustrin. Detta besvarades med hjälp av tre frågeställningar. För att få förståelse fördetta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikeradeatt anställda efterfrågade formella utbildningstillfällen som en grund för att organiserasystemuppdateringen. Dessutom visade resultatet att de anställda genom ett informellt lärandeupplevde att de mest effektivt utvecklade sin kunskap genom att testa systemet i det vardagliga arbetet.Slutsatserna av studien är således att verksamheten borde sträva efter en balans mellan informellt ochformellt lärande, förbättra utbildningstillfällen och kunskapsresurser, öka tillgången till kompetentpersonalstöd samt skapa engagemang och motivation bland medarbetarna.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.

Pedagogical leadership studies how to facilitate learning, mostly in Education and from the perspective of the principal being the pedagogical leader. One context somewhere in between Education and workplace learning is the two-year training as a law clerk in the Swedish court system. Few studies have been made on how law clerks learn, how the court or judges facilitates their learning and how legal expertise develop. The aim of this study is to increase knowledge on law clerks’ workplace learning. The research question is how do law clerks learn in their everyday work? A qualitative study with semi-structured couple interviews was conducted. The respondents were 22 law clerks, judges, and court clerks from a department in a district court. Situated learning was used as a theoretical framework for the analysis. The result presents law clerks’ trajectory from apprentices through legitimate peripheral participation in the community of praxis. Law clerks start to produce and deliver legitimate work directly, they negotiate and form their learning and professional identity through participation in their daily work. They observe, imitate, ask questions, make mistakes, and try different ways to solve the problem at hand. They must through themselves out to find their own way and their own identity as a senior law clerk. The judges, the Masters, facilitate law clerks’ situated learning by giving or restricting access to participation. Due to power relations, law clerks are unwilling to ask questions and display their ignorance which limit their legitimate participation. Law clerks need to initiate to gain access to the community of praxis and negotiate their judicial independence, the situated knowledge. This study contributes to the field of workplace learning and development of legal expertise by describing how law clerks learn. The judges facilitate this learning in a way that could be described as pedagogical leadership., Pedagogiskt ledarskap som forskningsfält tittar på hur lärande möjliggörs och begränsas, främst inom pedagogisk verksamhet och med rektor som utövare av pedagogiskt ledarskap. Kontexten och dess utformning har betydelse för lärandet som sker och hur det pedagogiska ledarskapet utövas. Notarietjänstgöring i domstol är en kontext som inte har utforskats inom ramen för pedagogiskt ledarskap. Det är en utbildningsanställning som både avser att ge examinerade jurister möjlighet att praktisera juridik och förse domstolen med arbetskraft. Det finns få studier som undersöker notariers lärande eller hur juridisk expertis utvecklas på domstol. Studiens syfte är att bidra med kunskap om notariers lärande inom ramen för det arbetsplatslärande som notarieutbildningen utgör. Frågeställningen är hur sker notariers lärande i det dagliga arbetet? En kvalitativ studie med semistrukturerade (tematiskt öppna) parintervjuer genomfördes på tingsrätt. Deltagarna bestod av notarier, domare och handläggare. Analysen genomfördes med situerat lärande som teoretiskt redskap. Resultatet presenteras i form av notariers utvecklingsresa genom ett legitimt perifert deltagande i praktikgemenskapen. Notarierna hoppar på den branta utvecklingskurvan, ser andra göra, kopierar andra, frågar, gör fel och gör olika, vågar hoppa och släppa kontrollen, hittar sitt sätt att göra och formas in i sin roll och identitet som senior notarie. Domarna möjliggör detta lärande genom att ge notarierna tillgång till legitimt deltagande och erbjuder potentiella identiteter och olika sätt att vara som domare, så att notarierna kan formas in i domarrollen och välja sitt eget sätt att vara domare på. Genom att begränsa tillgången till deltagande hindrar domarna notariernas lärandeprocess på ett sätt och möjliggör den på annat. Maktrelationer och betyg gör notarierna oroliga och rädda för att blotta sin okunskap vilket hindrar dem från att ställa de frågor som krävs för deras legitima deltagande. Notarierna behöver ta eget

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka kontextuella villkor som HR- medarbetare inom Arbetsförmedlingen upplever påverkar möjligheterna till informellt lärande samt om dessa upplevelser skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studien är en kvalitativ enfallsstudie som är utförd på Arbetsförmedlingens HR-avdelning. Kvalitativa metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och dokumentgenomgång. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys med en abduktiv ansats. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av de kontextuella villkoren inte är helt samstämmiga, vilket implicerar att svaret på vår forskningsfråga om vilka villkor som främjar respektive hindrar ett informellt lärande är tvetydig. Vad gäller huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever de kontextuella förutsättningarna till informellt lärande visar våra resultat att medarbetarna överlag är samstämmiga i sina svar. Dock framgår ett fåtal skillnader där det ur ett genusperspektiv kan tolkas som att det framträder en genusordning som främjar män, men det går inte inom ramen för denna studie att utesluta att det även kan finnas andra bakomliggande orsaker till denna slutsats., The purpose of this study is to create an increased understanding of which contextual conditions experienced by HR employees within the Swedish Public Employment Service affect the opportunities for informal learning and whether these experiences differ between women and men. The study is a qualitative one-off study carried out at the HR department of the Swedish Public Employment Service. Qualitative methods used are semi-structured interviews and document review. The study's results have been analyzed based on a thematic analysis with an abductive approach. The results show that the respondents' experiences of the contextual conditions are not completely consistent. This implies that the answer to our research question about which conditions promote and hinder informal learning is ambiguous. Regarding whether there are differences between how women and men experience the contextual conditions for informal learning, our results show that the employees are generally unanimous in their answers. A few differences were apparent from a gender perspective, that can be interpreted as the appearance of a gender order that favors men, but it is not within the scope of this study to rule out that there may be other underlying reasons for this conclusion.

Bankerna i Sverige har en betydande funktion för svensk tillväxt och välfärd. Ettvälfungerande banksystem är en grundpelare för det samhälle vi känner till idag. Bankerförser oss med tjänster och produkter för att vi ska ha möjlighet att spara och låna. Kunskapoch kompetens blir färskvaror eftersom vi lever i ett samhälle i konstant förändring. Kravetpå kompetens ökar konstant, inte minst för privatrådgivare som har en viktig funktion förhela den svenska befolkningens privatekonomi.Mot denna bakgrund har vi lagt fokus på att skapa en förståelse för privatrådgivares villkorför lärande, i avsikt att få syn på hur de aktualiserar kunskap och kompetens för att kunnamöta både kunders och omvärldens krav. Studien behandlar privatrådgivares lärande påarbetsplatsen vid två av Sveriges största banker. Syftet med studien är att få kunskap om ochförståelse för hur praktikgemenskaper, med fokus på praktik och gemenskap, bidrar tilllärande för privatrådgivare. Vi har intresserat oss för frågor som berör privatrådgivareserfarenhetsutbyte på arbetsplatsen. Studien resultat visar att privatrådgivares praktiker avserexempelvis samspel mellan kollegor, gemensamma veckomöten och workshops. Rådgivarnasgemenskaper kännetecknas av ett ömsesidigt engagemang kring gemensamt uppsatta mål.Studiens resultat visar även att den praktikgemenskap som framträder av privatrådgivaresbeskrivningar kännetecknas av en gemensam förståelse kring arbetsrelaterade ändamål. Dettabidrar till ett systematiskt samspel mellan privatrådgivarna och deras kollegor och är såledesen ständigt pågående lärprocess där erfarenheter utbyts.Studien har en teoretisk utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper. Vidgenomförandet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex privatrådgivare somarbetar på två storbanker i Sverige.

Onboarding processen blir allt viktigare på dagens arbetsmarknad och mer vikt läggs på dess utformning och relation till arbetsplatslärande. Tidigare forskning visar på att tankar om processen tidigt funnits men att fokus har förändrats under årens lopp. Nytt nu är att processen har blivit mer digital. Syftet är att öka kunskapen om de faktorer som i en onboarding process främjar nyanställdas lärande om arbetsrollen på företaget. Studien förväntas ge ett arbetslivspedagogiskt kunskapsbidrag till ansvariga för onboarding utbildningar för nyanställda vid en digital onboarding process framöver. Studien har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och använt en tolkande ansats. Genererandet av data har skett genom semistrukturerade intervjuer av nyanställdas erfarenheter från en onboarding process på ett företag med digitala tjänster. Studiens resultat visar på vikten av att förutsättningarna för att dels onboarding processen och dels arbetsplatslärandet tillgodoses. Anställda behöver få en ökad förståelse för sin arbetsroll, uppnå en ökad känsla av kompetensarbetstillfredsställelse och bli socialt integrerade för att kunna vara framgångsrika i sitt arbete efter en onboarding process. Som förslag till vidare forskning skulle en digital onboarding process kunna jämförs med en som utförs i verkligheten med fokus på deras förmåga att främja interaktion och engagemang.

Syftet med studien är att undersöka reflektionens inverkan på arbetsplatslärande. Den tidigare forskningen visar att reflektionen har en positiv effekt på minnet och således även på lärandet, vare sig det handlar om skolväsendet, informellt lärande eller lärande på arbetsplatsen. Datan som analyserats togs fram genom semi-strukturerade intervjuer med sex informanter från helt skilda yrken och arbetsplatser. Intervjuerna hade som utgångspunkt hur förutsättningarna ser ut för lärandet i sin allmänhet i deras respektive yrken, för att sedan övergå till att handla om hur respondenterna uppfattar reflektion och hur det skulle kunna påverka deras dagliga arbetsliv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som dels berör individuellt lärande och reflektion, men också organisatoriskt lärande. Resultatet från studien indikerar att trots möjligheten till en flexibel och lärande organisation, upplever medarbetare att den tid som skulle behövas till den egna och gruppens reflektion inte finns. Istället för att göra utrymme för utvärdering som skulle kunna gynna organisationen your ett längre perspektiv, så fokuseras tiden till produktion och arbete. Studien indikerar också att inställningen hos medarbetare generellt är positiv till reflektion och att de själva upplever det vara ett verktyg för lärande på arbetsplatsen., The aim of this study was to investigate how reflection could impact workplace learning. Previous studies have shown that reflection has had a positive effect on memory, and therefore also on learning, whether it may be in schools, informal learning or workplace learning. The data that was analyzedwas extracted from semi-structured interviews with six informants from completely different professions and workplaces. The starting point of the interviews was investigating how the prerequisites were for workplace learning, and transferred into questions about the informants view of reflection and how it may affect their daily working life. The gathered material has been analyzed through two theoretical perspectives that partly involve the individual person's learning and reflection, but also the organizational learning. The results indicate that despite the possibility of a flexible and learning organization, coworkers experience that the time necessary for their own and the group’s reflection does not exist. Instead of making space for evaluation that could benefit the organization in the long run, their time is focused upon production of labour. The study also indicates that the coworkers’ attitude toward reflection is positive, and that they in their experience feel that it could be a tool for workplace learning.

Syftet med denna studie var att studera brandmäns upplevelser av arbetsplatslärande och vilken betydelse det har för att hantera oförutsedda situationer. Med utgångspunkt i syftet utformades följande tre frågeställningar: Hur ser brandmän på deras grundutbildning i relation till det fortsatta arbetsplatslärandet? Hur beskriver brandmän att de tillgodogör sig kunskap genom formellt och informellt arbetsplatslärande? och Vilken betydelse har arbetsplatslärande på en brandmans förmåga att hantera oförutsedda situationer? För att ge svar åt dessa tillämpades en kvalitativ metod. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med brandmän från en större respektive en mindre region i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt och tolkades med hjälp av Illeris (2010) modell "The advanced model of workplace learning". Resultatet i studien visade att utbildningen utgjorde en bra grund för det fortsatta arbetet inom räddningstjänsten. Genom reflektion kunde brandmännen se tillbaka på sina färdigheter och handla utefter dem vid oförutsedda situationer. Resultatet angav även att brandmännen lär genom att erfara antalet larm och diskutera med kollegor. Att också få handla praktiskt genom simuleringsövningar i kombination med ett teoretiskt utbildningstillfälle visade sig bredda brandmännens kunskapstillägnelse. Vidare visade resultatet att brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer hade sin grund i de tidigare kunskaper och erfarenheter som de förvärvat från sin utbildning samt genom formella och informella lärandesituationer på arbetet. Således kunde ett arbetsplatslärande urskiljas, vilket i sin tur visade sig ha en betydande roll för brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer.

Lärande förknippas oftast med barn och skolmiljö men lärande kan behövas livet ut för att kunna utveckla kompetens även i arbetslivet. Den här uppsatsen handlar om lärande på arbetet, det vill säga arbetsplatslärande. Arbetsplatslärande innefattar det lärande som är relaterat till arbete och/eller arbetsplatsen. Syftet med den här studien var med utgångspunkt i chefers beskrivningar skapa djupare förståelse för förutsättningar att organisera arbetsplatslärande. Vald metod för studien var semi-strukturerade intervjuer med sex chefer som arbetade med utbildningsfrågor. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ”The Two Triangle Model” (Eraut, 2004), som beskriver hur lärandefaktorer och kontextfaktorer inverkar på arbetsplatslärande. Resultatet av den här uppsatsen har tydliga samband med Eraut (2004). Resultatet visar att intervjupersonerna säger sig organisera olika lärandeaktiviteter med syfte att medarbetarna ska lära sig av varandra för att bygga goda relationer mellan varandra. Fortsättningsvis försöker de skapa en lärandekultur, de säger sig vara positiva till de som vill lära sig nya uppgifter och säger sig uppmuntra de medarbetare som vill fortbilda sig. Vidare säger de sig försöka kommunicera tydliga, positiva förväntningar till sina medarbetare för att det ska skapas ett lärande i arbetet. I studien framkommer det att lärande tillsammans med kollegor, motivation och feedback är viktigt och bidrar till medarbetarnas arbetsplatslärandelärande. Stöd, i form av tillgänglighet för samtal och diskussioner mellan chefer och medarbetare kan också vara viktigt eftersom det kan skapa självförtroende vilket ökar förmågan att kunna applicera sitt lärande på arbetet. Det kan vara så att det skulle behövas avsättas mer tid för att diskutera och reflektera över sina arbetsuppgifter både med kolleger och chefer. Hinder och utmaningar som framkom var svårigheten att hitta rätt sätt att stötta enskilda individer eftersom alla människor är olika och har olika föruts, Learning is often associated with children and school environment; however learning may be required throughout life in order to improve skills and competence in working life also. This essay is about learning at work, i.e. workplace learning. Workplace learning comprises learning related to profession or/and the workplace itself. The purpose of this study was to create a deeper understanding of the preconditions necessary for organising workplace learning; based on descriptions provided by executives and other persons in leading positions. The method chosen was semi-structured interviews with six executives/leaders, whom of which four from the field of labour market and education, and two working within the social care sector. The empirical data gathered, has been analysed according to The Two Triangle Model (Eraut, 2004), which describes how factors of learning and context affect workplace learning. The result of this essay shows clear connections to Erauts (2004) and indicates that the interviewees organise different activities with the aim of peer learning and founding good relations between co-workers. In addition, they strive to create a learning-friendly environment and encourage those who want to learn new skills or/and further education. Also, the interviewees try to communicate clear and positive expectations towards employees as a stimulus for workplace learning. The study shows that peer learning, motivation and feedback is important and contribute to learning at one’s workplace. Support, in terms of dialogue and discussion between executives and employees may also be important since it strengthen self-confidence which improves the ability to apply new knowledge and skills at work. Possibly, it is necessary to allot more time for discussion and reflection concerning tasks, between colleagues as well as between executives. Obstacles and challengers detected as to organising workplace learning were finding the suitable support for each person since everybod

Denna studie fokuserar på villkor för lärande i arbete i samband med hemarbete på grund av den globala covid-19-pandemi som råder för tillfället. Syftet med studien är att undersöka hur konsulter upplever villkorenför lärande i arbete under hemarbetet. Studien utgår från ett arbetsplatslärandeperspektiv, vilket innebär att arbetsplatser ses som lärandemiljöer (Billett, 2001). Forskning om lärandet i arbetet delas ofta upp i formellt och informellt lärande (Tynjälä, 2008). Centralt för informellt lärande i arbetet är att kollegor lär sigtillsammans, vilket styrker arbetsgruppens betydelse (Cuel, 2020). Eftersom sociala relationer i arbetet ses som ett betydande villkor för informellt lärande, är det viktigt att arbetsplatser erbjuder diskussionsmöjligheter för kollegor emellan (Billett, 2001). Ellström (1996b) menar även att bland annat arbetsmässiga mål utgör viktiga villkor för lärande i arbetet vid sidan av delad kunskap.Studien baseras på intervjuer med sex konsulter som arbetar hemma under covid-19-pandemi. Intervjuerna har analyserats tematiskt för att kunna få fram en strukturerad förståelse av konsulternas upplevelser av villkor för lärande i arbete vid hemarbete. Studiens resultat visar att villkoren för sociala relationer i konsulternas arbete spelar en nyckelroll för lärande vid hemarbete. Kollegors närvaro är viktigt för att kunna dela arbetsrelaterad kunskap. Detta gör att fungerande digitala verktyg för kommunikation blir ett betydelsefullt lärandevillkor vid hemarbete. Att kunna pröva sig fram i arbetet visar sig också vara centralt för konsulters lärande vid hemarbete. Tydliga mål i arbetet formar i sin tur grunden för lärandet i dagliga arbetsuppgifter.Avsaknaden av en fysisk gemensam arbetsplats är däremot uppenbar bland konsulterna, vilket kan ses som en utmaning för lärande vid hemarbete. De möjligheter som studien specificerar för lärande vid hemarbetevisar hur möten kan hållas och kunskap delas platsoberoende., This study focuses on conditions for learning in work associated with working at home due to the global covid-19-pandemic. The purpose of this study is to investigate how consultants experience conditions for learning in work during working at home. This study is based on the workplace learning perspective, which means that workplaces can be seen as environments for learning (Billett, 2001). Research about learning in work is often divided into formal and informal learning (Tynjälä, 2008). It is central for informal learning in work, that employees are learning with each other, which strengthens the meaning of the working group (Cuel, 2020). Because of social relations seem to be a considerable condition for informal learning in work, it isimportant that workplaces offer possibilities for discussions between coworkers (Billett, 2001). Ellström (1996b) means too that work goals constitute important conditions for learning in work beside shared knowledge. The study is based on interviews of six consultants who are working at homes during covid-19-pandemic. The interviews have been thematically analyzed to get a structured understanding of consultant’s experiencesof conditions for learning in work during work at home. Results in this study shows that conditions for social relations in consultants’ work are in a key role for learning while working at home. The presence of colleagues is significantly important in sharing of working related information. For this to be likely, functional digital tools for communication turned out to be particularly significant. To be able to try out in work seem also to be central for consultants learning in work at homes. Clear goals for its part form the ground for learning in daily working tasks. The lack of a physical common workplace, on the other hand, is obvious which points out obstacles that working at home results in learning. Possibilities that this study specifies for learning during work at home show how meetings can be hold a

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans. Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans., Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande., The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.

This study, aims to create a deeper understanding of what expectations Generation Y has on their future leadership, especially the aspects of an educational leadership that can be adapted for this generation. The study is based on both qualitative and quantitative data. The research questions in this study are “What expectations does generation Y have on leadership in the future?” and “To what extent does generation Y value different aspects of an educational leadership?”. Considering earlier research, the study will present theories within the fields of Generation Y, generational differences, leadership, educational leadership, workplace learning and leadership in changing environments. The research method used for collecting data for this study is a questionnaire and the data collection has happened during two separate occasions. The questionnaire contains both open and closed questions and has been answered by 60 people born between 1981-1997. The data has been processed using thematic coding and a deductive approach. The study uses two types of leaderships for learning and together they form the theoretical framework for this study. The analysis of the empirical material reveals that the group values freedom and responsibility, a caring and encouraging leader who invests in their employees’ personal development. When it comes to learning in the workplace the group wants to be challenged to learn and grow within the frame of their work. They also want their leader to promote thinking outside the box that will help the group to develop new skills. Besides from that, they also want to learn continuously in their daily work and they want their leader to take initiative for activities that promotes their employees’ learning. This can be activities such as work trips, conferences or personal development plans. The conclusion is that an educational leadership is appreciated by this group and that there are no big differences regarding what type of learning is preferr, Denna studie syftar till att bidra med förståelse kring generation Ys förväntningar på framtida ledarskap med särskilt fokus på de pedagogiska aspekterna av detta ledarskap. Utifrån detta syfte formulerades två forskningsfrågor: “Vilka förväntningar har generation Y på framtidens ledarskap?” och “I vilken utsträckning värdesätter generation Y olika aspekter av ett pedagogiskt ledarskap?”. Den tidigare forskning som legat till grund för studien handlar om generationer i allmänhet och generation Y i synnerhet, och redan befintlig kunskap om ledarskap, pedagogiskt ledarskap, arbetsplatslärande samt ledarskap i förändringsmiljöer. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en enkät som består av både öppna och slutna frågor. Enkäten har skickats ut i två omgångar och besvarats av totalt 60 personer födda mellan 1981-1997. Det insamlade empiriska materialet har analyserats både induktivt (genom en tematisk analys) och deduktivt. Utgångspunkten för den deduktiva analysen är tagen i Wallos (2008) beskrivning av två typer av ledarskap för lärande. Analysen av det insamlade empiriska materialet indikerar att urvalsgruppen - som alla tillhör generation Y - värdesätter frihet under ansvar, samt en omhändertagande ledare som investerar i deanställdas personliga utveckling på arbetsplatsen. När det kommer till lärande på arbetsplatsen vill studiens informanter bli utmanade på arbetsplatsen. De vill även att ledaren främjar nytänkande på arbetsplatsen samt att hen uppmuntrar sina anställda att hitta nya lösningar inom ramen för deras arbete. Förutom det, vill de även gärna att lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet samt att ledaren tar initiativ till aktiviteter som bidrar till medarbetarnas lärande. Detta kan vara aktiviteter så som arbetsresor, konferenser eller personliga utvecklingsplaner. Slutsatsen i studien blir således att ett pedagogiskt ledarskap värdesätts av informanterna ochatt det inte finns avsevärda skillnader i vilken typ av lärande som fö

Mot bakgrund av att det ur både ett samhälls- och individperspektiv är viktigt att anställda utvecklas i samma takt som arbetsmarknaden syftar denna studie till att få en ökad förståelse för hur olika verksamheter arbetar med arbetsplatslärande och med att motivera personalen till ett arbetsplatslärande. Den kvalitativa studien som genomförs behandlar kommunala och privata verksamheters arbete med att motivera sin personal till formellt och informellt arbetsplatslärande. För att studera detta har material från sju semistrukturerade intervjuer hämtats. Dessa intervjuer genomfördes med personalvetare som arbetar inom olika områden i både kommunala och privata verksamheter. Det insamlade materialet från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där teman och underteman skapades. Studien tar stöd i Knud Illeris teoretiska perspektiv på vad som krävs för att ett arbetsplatslärande ska kunna ske. Det analyseras om verksamheterna upplever att ett arbetsplatslärande äger rum enligt de krav som Illeris teoretiska perspektiv ställer upp. Med stöd i intervjumaterial och det teoretiska perspektivet har en ökad förståelse för hur kommunala och privata verksamheter arbetar med arbetsplatslärande nåtts. Resultatet i denna studie visar att båda verksamheterna lägger störst fokus och prioritering på det informella lärandet och att det formella lärandet ofta hamnar i skymundan. Verksamheterna arbetar inte strategiskt med att motivera anställda utan motivation har visat sig vara en mer individuell faktor som varje individ har en stor påverkan på. Förutsättningar av ett stöttande ledarskap, meningsfullhet i arbetet och en verksamhetskultur respektive gemenskap av lärande har dock visat sig bidra till en ökad motivation., Given that it from both a societal and individual perspective is important that the employees develop at the same pace as the labor market, this study aims at gaining an increased understanding of how different organizations work with workplace learning and to motivate staff to a workplace learning. The qualitative study that is carried out deals with the work of municipal and private organizations in motivating their staff to formal and informal workplace learning. To examine the purpose of this study data was collected through seven semi-structured interviews with people working with human resources. The data collected from the interviews was analyzed using thematic analysis where themes and sub-themes were created. This study is based on Knud Illeri´s theoretical perspective about what is necessary for a workplace learning to take place. It is analyzed whether the people working with human resources experience that the requirements for achieving workplace learning according to Illeri´s theoretical perspective exist at their workplace. With both data from the interviews and Illeri´s theoretical perspective this study gains an increased understanding of how municipal and private organizations work with motivation and workplace learning. The result of this study shows that both types of organization prioritize informal learning and less formal learning. Neither of the organizations strategically works with motivation towards workplace learning. The results have shown that motivation is mostly based on individual factors which means that the individual has the greatest influence. Prerequisites of a supportive leadership, meaningfulness in work and a business culture and community of learning, however, have shown to contribute to increased motivation.

Studiens syfte var att undersöka hur ledare upplever att ledarskapet skapar förutsättning för anställdas arbetsplatslärande samt hur ledarens ålder påverkar ledarskapet i relation till anställdas arbetsplatslärande. I ljuset av The full range of leadership theory besvarade studien hur ledarskapet bör utformas för att skapa förutsättning för anställdas lärande, hur ålder påverkar ledarskapet i relation till anställdas arbetsplatslärande samt vilka faktorer som bidrar till skillnaden mellan yngre och äldre ledares ledarskap. Studien genomfördes med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med ledare verksamma inom svenskt näringsliv. Resultatet visar att stor självkännedom, förmåga att motivera, intresse för den anställdes behov och kompetenser samt förmåga att tydligt förmedla mål och förväntningar är viktiga aspekter för att ledarskapet skall skapa förutsättningar för anställdas lärande. Ledare i olika åldrar besitter olika styrkor. Den äldre ledarens styrka är den erfarenhet en lång tid i yrkesrollen skapat medan den yngre ledaren besitter en fördel i sin teknikkunskap och teknikanvändning. Den äldre ledaren anses i något större utsträckning än den yngre ledaren använda ledarskapsbeteenden vilka skapar förutsättning för anställdas arbetsplatslärande. Slutligen anses erfarenhet, den tid ledaren vuxit upp i samt andras förväntningar vara faktorer vilka bidrar till skillnaden mellan yngre och äldre ledare., This study aims to investigate how leaders experience that leadership creates the conditions for employees' workplace learning and how the leader's age affects leadership in relation to employees' workplace learning. Based on The full range of leadership theory the study answered how leadership should be designed to create the conditions for employee development, how age affects leadership in relation to employees' workplace learning and what factors contribute to the difference between younger and older leaders' leadership. The study was conducted through seven semi-structured interviews with leaders active in Swedish enterprise. The results show that great self-awareness, ability to motivate, an interest in understanding the employee's needs and competencies and also the ability to clearly convey goals and expectations are important aspects for a leadership to create conditions for employees' development. Leaders of different ages possess different strengths. The strength of the older leader is the experience of a long time in the professional role, while the younger leader possesses an advantage in his great knowledge and use of technology. The result shown that the older leader uses to a greater extent than the younger leader a leadership behavior that benefit employees' workplace learning. Finally, experience, the time a leader grew up in and expectations of others are considered to be the factors that create the difference between younger and older leaders.

Studien har i syfte att få en ökad förståelse för hur HR-anställda inom ett privat företag upplever att engagemang har betydelse för arbetsplatslärande. Utifrån syftet har tre frågeställningar konstruerats: Hur upplever de HR-anställda att deras egna engagemang har betydelse för arbetsplatslärande? På vilka sätt anser de HR-anställda att engagemang från organisationens sida har betydelse för deras arbetsplatslärande? På vilka sätt skulle de HR-anställda vilja att engagemangets roll kopplat till arbetsplatslärande utvecklas inom organisationen i framtiden? Studien har använt en kvalitativ metod. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med HR-anställda i en privat organisation med över 100 000 anställda. Intervjuerna ligger till grund för empirin som har analyserats med en tematisk analys där diverse teman skapades. Vidare bearbetades och analyserades empirin utifrån Billetts (2004a; 2004b; 2006) teori om affordances och engagemang. Studiens resultat visar att HR-anställda upplever eget och organisationens engagemang som betydelsefullt för deras arbetsplatslärande. Det egna engagemanget har en roll i vad för läraktiviteter en anställd tar del av. Vidare uppger informanterna att engagemanget är en förutsättning för att lärande ska ske, det är inget som sker per automatik. Organisationen gör sig betydelsefull genom att erbjuda individer möjligheter till arbetsplatslärande samt ge rätt förutsättningar och stöd för att det ska kunna ske. Samtliga informanter upplevde att tidsbrist och andra prioriteringar påverkar arbetsplatslärande. I framtiden skulle HR-anställda vilja förändra synen på arbetsplatslärande. Främst upplever informanterna att chefer och organisationen behöver engagera sig i att skapa bättre förutsättningar och erbjuda mer stöd för arbetsplatslärande.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande? Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen., The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap som kan utveckla räddningstjänstens arbetsplatslärande. Studien är en kvalitativ fallstudie med en ontologisk ståndpunkt som kan beskrivas som konstruktivistisk. Forskningsprocessen involverar kvalitativa intervjuer av fyra chefer på strategisk ledningsnivå, och fyra fokusgruppdiskussioner med fyra skift (arbetsgrupper) på en brandstation. Datamaterialet har därefter bearbetats med stöd av tematisk analys. Studien frågeställningar avser att besvara hur brandstationens lärande kan beskrivas och förstås utifrån chefernas ledningsperspektiv, respektive skiftens medarbetarperspektiv. I resultatet framgår att både chefer och skift behöver förhålla sig till samhälleliga förväntningar, lagstiftning och politiskt utformade krav och riktlinjer. Samtidigt som det framkommer att en stor del av brandstationens lärande sker i samband med brandmännens vardagliga yrkespraktik. Brandstationens arbetsplatslärande främjas å ena sidan av brandmännens gemenskap, drivkraft och yrkesstolthet. Samtidigt som skiftens starka samhörigheten å andra sidan riskerar att bidra till att fastna i etablerade rutiner och tankemönster. Vidare framkommer att chefer på ledningsnivå betraktar brandstationens förebyggande arbetet som central för att organisationens ska kunna möta upp mot politiskt utformade krav och förväntningar. Till skillnad från gruppchefernas och brandmännens utsagor som främst lyfter fram det operativa arbetet i relation till skiftens yrkespraktik. Sammantaget pekar resultatet på att det finns motsättningar mellan ledningsperspektiv och medarbetarperspektiv på brandstationens lärande. Fallstudiens synliggörande av dessa motsättningar betraktas som betydelsefulla för att organisera formella läraktiviteter och skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande i vardagen, men kan även ses i ljuset av rekryteringsutmaningar inom räddningstjänsten., The purpose of this study is to contribute knowledge that can develop the workplace learning of the rescue service. The study is a qualitative case study with an ontological standpoint that can be described as constructivist. The research process involves qualitative interviews of four managers at strategic management level, and four focus group discussions with four shifts (work groups) at a fire station. The data material has then been processed with the support of thematic analysis. The study's questions aim to answer how the fire station's learning can be described and understood based on the managers' management perspective, and the shift's employee perspective. The results show that the fire station's surrounding external context what is seen as relevant knowledge, processes, activities that largely is derives from legislation and politically designed requirements and guidelines. At the same time, it appears that a large part of the fire station's learning takes place in connection with the firefighters' everyday professional practice. The fire station's workplace learning is promoted on the one hand by the employees' community, drive, and professional pride. At the same time, on the other hand, the strong cohesion in the shift’s risks contributing to getting stuck in established routines and thought patterns. Furthermore, it appears that managers at management level regard the fire station's preventive work as central to the organisation's ability to meet politically shaped demands and expectations. In contrast to the group managers' and firefighters' statements, which primarily highlight the operative work in relation to the professional practice of the shifts. Overall, the results indicate that there are contradictions between strategic management orientation and the employees' perspective on the fire station's learning. The case study's visibility of these contradictions is considered significant for organizing formal learning activities and creating good

Denna studie undersöker högstadielärares syn på utbudet av kompetensutvecklingsinsatser, hur väl de anser att de erbjudna satsningarna matchar deras kunskapsbehov samt till vilken grad de känner att de kan utöva inflytande över sin egen kompetensutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och lägger särskild vikt vid hur högstadielärare tillsammans utbyter kunskaper och erfarenheter. Metoden är kvalitativ och har använt sig av semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet har därefter analyserats tematiskt. Urvalet är begränsat till åtta högstadielärare från sex olika grundskolor i Uppsala kommun. Resultatet visar att en stor del av det utbud som erbjuds är i form av kollegialt lärande. Där formar lärarna en praktikgemenskap i vilken de ges möjligheter att lära av varandra och utbyta erfarenheter. Det kollegiala lärandet upplevs mestadels positivt, men räcker inte i sig för att fullt ut täcka behoven. Huvudsakligen efterfrågas mer ämnesspecifika kompetensutvecklingsinsatser än vad som erbjuds. Studiens lärare vill ha större möjlighet att kunna påverka, och då framför allt de externa kompetensutvecklingsinsatserna.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar enhetschefer inom vård- och omsorgsverksamheter har när det kommer till arbetsplatslärande. Det har också varit att ta reda på hur ett lärandeorienterat ledarskap kommer till uttryck inom dessa verksamheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit andragogiken. Totalt har åtta enhetschefer intervjuats i två olika län. Fyra vård- och omsorgschefer i Hallands län och fyra i Jämtlands län. På nationell nivå ställs allt högre krav på omsorgspersonalens kunskaper och kompetens vilket också ökar kravet på ett pedagogiskt ledarskap med kunskaper om arbetsplatslärande för att trygga en god och säker vård och omsorg. Eftersom lärandet på arbetsplatsen avgörs av vilka kunskaper och kompetenser som är önskvärda och nödvändiga inom olika verksamheter ser arbetsplatslärande olika ut på olika arbetsplatser. Inom hemtjänst och särskilt boende, som vi i studien benämner som vård- och omsorgsverksamheter, visade sig omsorgskompetens vara det främsta som arbetsplatslärande syftar till att utveckla inom dessa verksamheter. Enhetscheferna ansåg sig själva ansvara för att främja lärande genom att bidra med rätt medel och förutsättningar från ledning, dessutom ansågs individens egna ansvar också viktigt. För att skapa möjligheter till lärande anordnade enhetschefer till olika aktiviteter, APT och planeringsdagar, för att skapa lär-tillfällen. De arbetade också för att motivera omsorgspersonalen till formell utbildning och skapa en tillåtande miljö på arbetsplatsen där diskussion och kritiskt tänkande främjas vilket är en del av det lärandeorinterade ledarskapet., Godkänt 2022-06-09.

Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer inom äldreomsorgen arbetar med kompetensutveckling för sina medarbetare. För att ta reda på detta hade studien en kvalitativ metod, med sex semistrukturerade intervjuer med mellanchefer. Resultatet visade att samtliga mellanchefer arbetade med kompetensutveckling i blandade former, genom stödfunktioner, samtal, utbildningar och uppföljningar. Upplevda svårigheter var medarbetarnas attityder och brist på tid och verksamhetens budget. Slutsatserna är att mellanchefer arbetar med kompetensutvecklingsinsatser i verksamheterna, som kan skilja sig åt i fokus. Dock tenderar samtliga att arbeta mestadels med utbildning såsom interna och externa utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och webbaserade utbildningar.

Under Covid-19-pandemin tvingades många arbetsplatser övergå från det fysiska kontorsarbetet till distansarbete, och när pandemin började avta hade synen på kontorsarbete förändrats. Den hybrida arbetsformen introducerades på många arbetsplatser där kontorsarbetet kom att fördelas mellandistansarbete och det fysiska kontoret. Lärande på arbetsplatsen är en stor del av många vuxnas vardag och sker i sociala sammanhang. Arbetsplatslärande inkluderar både formella och informella komponenter, och informellt lärande på en hybrid arbetsplats har legat i fokus i denna fallstudie. Studien har haft ett hermeneutiskt perspektiv där kunskap utvecklats genom att tolka medarbetarupplevelser vid en myndighet. Dessa upplevelser som framkom i semi-strukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman rörande upplevelser av lärande och samarbete på en hybrid arbetsplats. Resultaten visade att respondenterna över lagupplevde sig vara mer självständiga och drivna i sitt lärande än tidigare. Det hybrida arbetssättet upplevdes ha bidragit till ett mångsidigt lärande på kontoret, där samarbetet var mer gränsöverskridande mellan avdelningar och enheter än innan. Däremot upplevdes vissa brister ikommunikationen och ett visst utanförskap vid hemarbete hos några respondenter. Avslutningsvis kan det konstateras att myndigheten arbetat enligt det hybrida arbetssättet under för kort tid för att kunna göra en mer djupgående analys av det informella lärandet vid den hybrida arbetsplatsen., During the Covid-19 pandemic, many workplaces were forced to change from physical office work to teleworking, and when the pandemic began to subside attitudes toward office work had changed. The hybrid form of work was introduced in many workplaces with office work distributed between telework and the physical office. Learning in the workplace is a major part of many adults' everyday lives and takes place in social contexts. Workplace learning includes both formal and informal components, and informal learning in a hybrid workplace has been the focus of this case study. The study has had a hermeneutic perspective where knowledge has been developed by interpreting the experiences of public authority employees. The experiences that emerged from semi-structured interviews were analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes concerning experiences of learning and collaboration in a hybrid workplace. The results showed that the respondents generally felt more independent and were more motivated regarding their learning than previously. The hybrid approach was perceived to have contributed to more diverse learning in the office, with more collaboration between departments and units than before. By contrast, some respondents experienced some shortcomings in communication and a certain degree of exclusion when working from home. In conclusion, it can be stated that the authority had not worked according to the hybrid way of working long enough to be able to carry out a more in-depth analysis of informal learning at the hybrid workplace., Godkänt 2022-06-09.

Under Covid-19-pandemin tvingades många arbetsplatser övergå från det fysiska kontorsarbetet till distansarbete, och när pandemin började avta hade synen på kontorsarbete förändrats. Den hybrida arbetsformen introducerades på många arbetsplatser där kontorsarbetet kom att fördelas mellandistansarbete och det fysiska kontoret. Lärande på arbetsplatsen är en stor del av många vuxnas vardag och sker i sociala sammanhang. Arbetsplatslärande inkluderar både formella och informella komponenter, och informellt lärande på en hybrid arbetsplats har legat i fokus i denna fallstudie. Studien har haft ett hermeneutiskt perspektiv där kunskap utvecklats genom att tolka medarbetarupplevelser vid en myndighet. Dessa upplevelser som framkom i semi-strukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman rörande upplevelser av lärande och samarbete på en hybrid arbetsplats. Resultaten visade att respondenterna över lagupplevde sig vara mer självständiga och drivna i sitt lärande än tidigare. Det hybrida arbetssättet upplevdes ha bidragit till ett mångsidigt lärande på kontoret, där samarbetet var mer gränsöverskridande mellan avdelningar och enheter än innan. Däremot upplevdes vissa brister ikommunikationen och ett visst utanförskap vid hemarbete hos några respondenter. Avslutningsvis kan det konstateras att myndigheten arbetat enligt det hybrida arbetssättet under för kort tid för att kunna göra en mer djupgående analys av det informella lärandet vid den hybrida arbetsplatsen., During the Covid-19 pandemic, many workplaces were forced to change from physical office work to teleworking, and when the pandemic began to subside attitudes toward office work had changed. The hybrid form of work was introduced in many workplaces with office work distributed between telework and the physical office. Learning in the workplace is a major part of many adults' everyday lives and takes place in social contexts. Workplace learning includes both formal and informal components, and informal learning in a hybrid workplace has been the focus of this case study. The study has had a hermeneutic perspective where knowledge has been developed by interpreting the experiences of public authority employees. The experiences that emerged from semi-structured interviews were analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes concerning experiences of learning and collaboration in a hybrid workplace. The results showed that the respondents generally felt more independent and were more motivated regarding their learning than previously. The hybrid approach was perceived to have contributed to more diverse learning in the office, with more collaboration between departments and units than before. By contrast, some respondents experienced some shortcomings in communication and a certain degree of exclusion when working from home. In conclusion, it can be stated that the authority had not worked according to the hybrid way of working long enough to be able to carry out a more in-depth analysis of informal learning at the hybrid workplace., Godkänt 2022-06-09.

Studien har i syfte att få en ökad förståelse för hur HR-anställda inom ett privat företag upplever att engagemang har betydelse för arbetsplatslärande. Utifrån syftet har tre frågeställningar konstruerats: Hur upplever de HR-anställda att deras egna engagemang har betydelse för arbetsplatslärande? På vilka sätt anser de HR-anställda att engagemang från organisationens sida har betydelse för deras arbetsplatslärande? På vilka sätt skulle de HR-anställda vilja att engagemangets roll kopplat till arbetsplatslärande utvecklas inom organisationen i framtiden? Studien har använt en kvalitativ metod. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med HR-anställda i en privat organisation med över 100 000 anställda. Intervjuerna ligger till grund för empirin som har analyserats med en tematisk analys där diverse teman skapades. Vidare bearbetades och analyserades empirin utifrån Billetts (2004a; 2004b; 2006) teori om affordances och engagemang. Studiens resultat visar att HR-anställda upplever eget och organisationens engagemang som betydelsefullt för deras arbetsplatslärande. Det egna engagemanget har en roll i vad för läraktiviteter en anställd tar del av. Vidare uppger informanterna att engagemanget är en förutsättning för att lärande ska ske, det är inget som sker per automatik. Organisationen gör sig betydelsefull genom att erbjuda individer möjligheter till arbetsplatslärande samt ge rätt förutsättningar och stöd för att det ska kunna ske. Samtliga informanter upplevde att tidsbrist och andra prioriteringar påverkar arbetsplatslärande. I framtiden skulle HR-anställda vilja förändra synen på arbetsplatslärande. Främst upplever informanterna att chefer och organisationen behöver engagera sig i att skapa bättre förutsättningar och erbjuda mer stöd för arbetsplatslärande.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande? Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen., The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar enhetschefer inom vård- och omsorgsverksamheter har när det kommer till arbetsplatslärande. Det har också varit att ta reda på hur ett lärandeorienterat ledarskap kommer till uttryck inom dessa verksamheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit andragogiken. Totalt har åtta enhetschefer intervjuats i två olika län. Fyra vård- och omsorgschefer i Hallands län och fyra i Jämtlands län. På nationell nivå ställs allt högre krav på omsorgspersonalens kunskaper och kompetens vilket också ökar kravet på ett pedagogiskt ledarskap med kunskaper om arbetsplatslärande för att trygga en god och säker vård och omsorg. Eftersom lärandet på arbetsplatsen avgörs av vilka kunskaper och kompetenser som är önskvärda och nödvändiga inom olika verksamheter ser arbetsplatslärande olika ut på olika arbetsplatser. Inom hemtjänst och särskilt boende, som vi i studien benämner som vård- och omsorgsverksamheter, visade sig omsorgskompetens vara det främsta som arbetsplatslärande syftar till att utveckla inom dessa verksamheter. Enhetscheferna ansåg sig själva ansvara för att främja lärande genom att bidra med rätt medel och förutsättningar från ledning, dessutom ansågs individens egna ansvar också viktigt. För att skapa möjligheter till lärande anordnade enhetschefer till olika aktiviteter, APT och planeringsdagar, för att skapa lär-tillfällen. De arbetade också för att motivera omsorgspersonalen till formell utbildning och skapa en tillåtande miljö på arbetsplatsen där diskussion och kritiskt tänkande främjas vilket är en del av det lärandeorinterade ledarskapet., Godkänt 2022-06-09.

Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer inom äldreomsorgen arbetar med kompetensutveckling för sina medarbetare. För att ta reda på detta hade studien en kvalitativ metod, med sex semistrukturerade intervjuer med mellanchefer. Resultatet visade att samtliga mellanchefer arbetade med kompetensutveckling i blandade former, genom stödfunktioner, samtal, utbildningar och uppföljningar. Upplevda svårigheter var medarbetarnas attityder och brist på tid och verksamhetens budget. Slutsatserna är att mellanchefer arbetar med kompetensutvecklingsinsatser i verksamheterna, som kan skilja sig åt i fokus. Dock tenderar samtliga att arbeta mestadels med utbildning såsom interna och externa utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och webbaserade utbildningar.

Syftet med studien är att undersöka reflektionens inverkan på arbetsplatslärande. Den tidigare forskningen visar att reflektionen har en positiv effekt på minnet och således även på lärandet, vare sig det handlar om skolväsendet, informellt lärande eller lärande på arbetsplatsen. Datan som analyserats togs fram genom semi-strukturerade intervjuer med sex informanter från helt skilda yrken och arbetsplatser. Intervjuerna hade som utgångspunkt hur förutsättningarna ser ut för lärandet i sin allmänhet i deras respektive yrken, för att sedan övergå till att handla om hur respondenterna uppfattar reflektion och hur det skulle kunna påverka deras dagliga arbetsliv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som dels berör individuellt lärande och reflektion, men också organisatoriskt lärande. Resultatet från studien indikerar att trots möjligheten till en flexibel och lärande organisation, upplever medarbetare att den tid som skulle behövas till den egna och gruppens reflektion inte finns. Istället för att göra utrymme för utvärdering som skulle kunna gynna organisationen your ett längre perspektiv, så fokuseras tiden till produktion och arbete. Studien indikerar också att inställningen hos medarbetare generellt är positiv till reflektion och att de själva upplever det vara ett verktyg för lärande på arbetsplatsen., The aim of this study was to investigate how reflection could impact workplace learning. Previous studies have shown that reflection has had a positive effect on memory, and therefore also on learning, whether it may be in schools, informal learning or workplace learning. The data that was analyzedwas extracted from semi-structured interviews with six informants from completely different professions and workplaces. The starting point of the interviews was investigating how the prerequisites were for workplace learning, and transferred into questions about the informants view of reflection and how it may affect their daily working life. The gathered material has been analyzed through two theoretical perspectives that partly involve the individual person's learning and reflection, but also the organizational learning. The results indicate that despite the possibility of a flexible and learning organization, coworkers experience that the time necessary for their own and the group’s reflection does not exist. Instead of making space for evaluation that could benefit the organization in the long run, their time is focused upon production of labour. The study also indicates that the coworkers’ attitude toward reflection is positive, and that they in their experience feel that it could be a tool for workplace learning.

Lärande förknippas oftast med barn och skolmiljö men lärande kan behövas livet ut för att kunna utveckla kompetens även i arbetslivet. Den här uppsatsen handlar om lärande på arbetet, det vill säga arbetsplatslärande. Arbetsplatslärande innefattar det lärande som är relaterat till arbete och/eller arbetsplatsen. Syftet med den här studien var med utgångspunkt i chefers beskrivningar skapa djupare förståelse för förutsättningar att organisera arbetsplatslärande. Vald metod för studien var semi-strukturerade intervjuer med sex chefer som arbetade med utbildningsfrågor. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ”The Two Triangle Model” (Eraut, 2004), som beskriver hur lärandefaktorer och kontextfaktorer inverkar på arbetsplatslärande. Resultatet av den här uppsatsen har tydliga samband med Eraut (2004). Resultatet visar att intervjupersonerna säger sig organisera olika lärandeaktiviteter med syfte att medarbetarna ska lära sig av varandra för att bygga goda relationer mellan varandra. Fortsättningsvis försöker de skapa en lärandekultur, de säger sig vara positiva till de som vill lära sig nya uppgifter och säger sig uppmuntra de medarbetare som vill fortbilda sig. Vidare säger de sig försöka kommunicera tydliga, positiva förväntningar till sina medarbetare för att det ska skapas ett lärande i arbetet. I studien framkommer det att lärande tillsammans med kollegor, motivation och feedback är viktigt och bidrar till medarbetarnas arbetsplatslärandelärande. Stöd, i form av tillgänglighet för samtal och diskussioner mellan chefer och medarbetare kan också vara viktigt eftersom det kan skapa självförtroende vilket ökar förmågan att kunna applicera sitt lärande på arbetet. Det kan vara så att det skulle behövas avsättas mer tid för att diskutera och reflektera över sina arbetsuppgifter både med kolleger och chefer. Hinder och utmaningar som framkom var svårigheten att hitta rätt sätt att stötta enskilda individer eftersom alla människor är olika och har olika föruts, Learning is often associated with children and school environment; however learning may be required throughout life in order to improve skills and competence in working life also. This essay is about learning at work, i.e. workplace learning. Workplace learning comprises learning related to profession or/and the workplace itself. The purpose of this study was to create a deeper understanding of the preconditions necessary for organising workplace learning; based on descriptions provided by executives and other persons in leading positions. The method chosen was semi-structured interviews with six executives/leaders, whom of which four from the field of labour market and education, and two working within the social care sector. The empirical data gathered, has been analysed according to The Two Triangle Model (Eraut, 2004), which describes how factors of learning and context affect workplace learning. The result of this essay shows clear connections to Erauts (2004) and indicates that the interviewees organise different activities with the aim of peer learning and founding good relations between co-workers. In addition, they strive to create a learning-friendly environment and encourage those who want to learn new skills or/and further education. Also, the interviewees try to communicate clear and positive expectations towards employees as a stimulus for workplace learning. The study shows that peer learning, motivation and feedback is important and contribute to learning at one’s workplace. Support, in terms of dialogue and discussion between executives and employees may also be important since it strengthen self-confidence which improves the ability to apply new knowledge and skills at work. Possibly, it is necessary to allot more time for discussion and reflection concerning tasks, between colleagues as well as between executives. Obstacles and challengers detected as to organising workplace learning were finding the suitable support for each person since everybod

Syftet med denna studie var att studera brandmäns upplevelser av arbetsplatslärande och vilken betydelse det har för att hantera oförutsedda situationer. Med utgångspunkt i syftet utformades följande tre frågeställningar: Hur ser brandmän på deras grundutbildning i relation till det fortsatta arbetsplatslärandet? Hur beskriver brandmän att de tillgodogör sig kunskap genom formellt och informellt arbetsplatslärande? och Vilken betydelse har arbetsplatslärande på en brandmans förmåga att hantera oförutsedda situationer? För att ge svar åt dessa tillämpades en kvalitativ metod. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med brandmän från en större respektive en mindre region i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt och tolkades med hjälp av Illeris (2010) modell "The advanced model of workplace learning". Resultatet i studien visade att utbildningen utgjorde en bra grund för det fortsatta arbetet inom räddningstjänsten. Genom reflektion kunde brandmännen se tillbaka på sina färdigheter och handla utefter dem vid oförutsedda situationer. Resultatet angav även att brandmännen lär genom att erfara antalet larm och diskutera med kollegor. Att också få handla praktiskt genom simuleringsövningar i kombination med ett teoretiskt utbildningstillfälle visade sig bredda brandmännens kunskapstillägnelse. Vidare visade resultatet att brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer hade sin grund i de tidigare kunskaper och erfarenheter som de förvärvat från sin utbildning samt genom formella och informella lärandesituationer på arbetet. Således kunde ett arbetsplatslärande urskiljas, vilket i sin tur visade sig ha en betydande roll för brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer.

Denna studie fokuserar på villkor för lärande i arbete i samband med hemarbete på grund av den globala covid-19-pandemi som råder för tillfället. Syftet med studien är att undersöka hur konsulter upplever villkorenför lärande i arbete under hemarbetet. Studien utgår från ett arbetsplatslärandeperspektiv, vilket innebär att arbetsplatser ses som lärandemiljöer (Billett, 2001). Forskning om lärandet i arbetet delas ofta upp i formellt och informellt lärande (Tynjälä, 2008). Centralt för informellt lärande i arbetet är att kollegor lär sigtillsammans, vilket styrker arbetsgruppens betydelse (Cuel, 2020). Eftersom sociala relationer i arbetet ses som ett betydande villkor för informellt lärande, är det viktigt att arbetsplatser erbjuder diskussionsmöjligheter för kollegor emellan (Billett, 2001). Ellström (1996b) menar även att bland annat arbetsmässiga mål utgör viktiga villkor för lärande i arbetet vid sidan av delad kunskap.Studien baseras på intervjuer med sex konsulter som arbetar hemma under covid-19-pandemi. Intervjuerna har analyserats tematiskt för att kunna få fram en strukturerad förståelse av konsulternas upplevelser av villkor för lärande i arbete vid hemarbete. Studiens resultat visar att villkoren för sociala relationer i konsulternas arbete spelar en nyckelroll för lärande vid hemarbete. Kollegors närvaro är viktigt för att kunna dela arbetsrelaterad kunskap. Detta gör att fungerande digitala verktyg för kommunikation blir ett betydelsefullt lärandevillkor vid hemarbete. Att kunna pröva sig fram i arbetet visar sig också vara centralt för konsulters lärande vid hemarbete. Tydliga mål i arbetet formar i sin tur grunden för lärandet i dagliga arbetsuppgifter.Avsaknaden av en fysisk gemensam arbetsplats är däremot uppenbar bland konsulterna, vilket kan ses som en utmaning för lärande vid hemarbete. De möjligheter som studien specificerar för lärande vid hemarbetevisar hur möten kan hållas och kunskap delas platsoberoende., This study focuses on conditions for learning in work associated with working at home due to the global covid-19-pandemic. The purpose of this study is to investigate how consultants experience conditions for learning in work during working at home. This study is based on the workplace learning perspective, which means that workplaces can be seen as environments for learning (Billett, 2001). Research about learning in work is often divided into formal and informal learning (Tynjälä, 2008). It is central for informal learning in work, that employees are learning with each other, which strengthens the meaning of the working group (Cuel, 2020). Because of social relations seem to be a considerable condition for informal learning in work, it isimportant that workplaces offer possibilities for discussions between coworkers (Billett, 2001). Ellström (1996b) means too that work goals constitute important conditions for learning in work beside shared knowledge. The study is based on interviews of six consultants who are working at homes during covid-19-pandemic. The interviews have been thematically analyzed to get a structured understanding of consultant’s experiencesof conditions for learning in work during work at home. Results in this study shows that conditions for social relations in consultants’ work are in a key role for learning while working at home. The presence of colleagues is significantly important in sharing of working related information. For this to be likely, functional digital tools for communication turned out to be particularly significant. To be able to try out in work seem also to be central for consultants learning in work at homes. Clear goals for its part form the ground for learning in daily working tasks. The lack of a physical common workplace, on the other hand, is obvious which points out obstacles that working at home results in learning. Possibilities that this study specifies for learning during work at home show how meetings can be hold a

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans. Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans., Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande., The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.