Search

Bloatware är förinstallerade applikationer som i många fall kan vara svåra att avinstallera. Målet med denna studie är att undersöka om bloatware påverkar användarens upplevda prestanda av sin mobiltelefon, samt hur en upplevd försämring av mobilens prestanda påverkar en individs benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Tidigare forskning ger inte en universal definition av prestanda, varpå denna studie sammanställer ett ramverk för prestanda av mobiltelefoner som batteritid, responstid och lagringsutrymme. Begränsat lagringsutrymme, långsam responstid och förkortad batteritid påverkar alla telefonens prestanda negativt. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning om användares upplevelser med sina mobiltelefoner och resultaten fördjupades med hjälp av versions- och lagringsdata för bloatwareapplikationer och androidtelefoner från en sekundär källa. Studien konkluderar att bloatware påverkar den upplevda prestandan genom batteritid, responstid och lagringsutrymme, samt att detta, framförallt sett till responstid, leder till en ökad benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Bloatware har möjligheten att påverka användares upplevelser och investeringsvilja med sina mobiltelefoner samtidigt som det inte går att fastställa att bloatware är den enda bidragande faktorn till den upplevda prestandaförsämringen.

The rapid advancement of digitalization has redefined society and transformed human interaction. The proliferation and functionality of mobile phones have dissolved temporal and spatial boundaries in social interactions, enabling constant connectivity and impacting daily routines. In Sweden, mobile phone usage has increased, particularly among young adults who use social media intensively. This creates both opportunities for easy communication and challenges such as social stress and mental health issues. The purpose of this study is to examine how young adults perceive the social environment on mobile devices. The study was based on a qualitative method with seven semi-structured interviews. The findings revealed that mobile phones are primarily used for communication with close friends and family, contributing to the maintenance of strong relationships. Young adults develop personal preferences in how they prefer to communicate via mobile, with a tendency for more intimate communication methods, such as video calls, occurring more frequently within family relationships. Young adults often use emojis to deepen text message conversations. Social media has evolved from showcasing positive images of oneself to being more about interaction and creativity. Platforms like TikTok engage young adults in less social but more intensive usage patterns. Mobile interaction lacks the intimacy found in face-to-face interactions, and face-to-face interactions remain important. Young adults often experience FOMO due to social media, and social media use leads to a quest for validation on these platforms. Moreover, mobile phone usage can disrupt and diminish the quality of physical interactions. The mobile phone diverts attention from the interaction, making other participants feel ignored., Digitaliseringens snabba framväxt har omdefinierat samhället och förändrat hur människor interagerar. Mobiltelefonens spridning och funktioner, har upplöst tid och rum i sociala interaktioner, möjliggjort konstant uppkoppling och påverkat vardagliga rutiner. I Sverige har mobilanvändningen ökat, särskilt bland unga vuxna, som använder sociala medier intensivt. Detta skapar både möjligheter för enkel kommunikation och utmaningar som social stress och mental ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna upplever den sociala miljön på mobilen. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visade att mobilen främst används för kommunikation med nära vänner och familj, vilket bidrar till att bibehålla starka relationer. Unga vuxna utvecklar egna personliga preferenser i hur de föredrar att kommunicera på mobilen, en tendens är att mera intima kommunikationsmetoder som videosamtal sker mer i familjerelationer. Unga vuxna använder ofta emojis för att fördjupa sms-konversationer. Sociala medier har utvecklats från att visa upp positiva bilder av sig själv till att användas mer för interaktion och kreativitet. TikTok och liknande plattformar engagerar unga vuxna i mindre sociala, men intensiva användningsformer. Mobilinteraktion saknar den intimitet som finns i ansikte-mot-ansikte interaktioner och ansikte-mot-ansikte interaktioner framstår som viktiga. Unga vuxna upplever ofta FOMO på grund av sociala medier och att sociala medier leder till bekräftelsesökande på dessa plattformar. Dessutom kan mobilanvändning störa och minska kvaliteten på fysiska interaktioner. Mobilen tar uppmärksamhet från interaktionen och resterande personer i interaktionen kan kännas ignorerade.

The rapid advancement of digitalization has redefined society and transformed human interaction. The proliferation and functionality of mobile phones have dissolved temporal and spatial boundaries in social interactions, enabling constant connectivity and impacting daily routines. In Sweden, mobile phone usage has increased, particularly among young adults who use social media intensively. This creates both opportunities for easy communication and challenges such as social stress and mental health issues. The purpose of this study is to examine how young adults perceive the social environment on mobile devices. The study was based on a qualitative method with seven semi-structured interviews. The findings revealed that mobile phones are primarily used for communication with close friends and family, contributing to the maintenance of strong relationships. Young adults develop personal preferences in how they prefer to communicate via mobile, with a tendency for more intimate communication methods, such as video calls, occurring more frequently within family relationships. Young adults often use emojis to deepen text message conversations. Social media has evolved from showcasing positive images of oneself to being more about interaction and creativity. Platforms like TikTok engage young adults in less social but more intensive usage patterns. Mobile interaction lacks the intimacy found in face-to-face interactions, and face-to-face interactions remain important. Young adults often experience FOMO due to social media, and social media use leads to a quest for validation on these platforms. Moreover, mobile phone usage can disrupt and diminish the quality of physical interactions. The mobile phone diverts attention from the interaction, making other participants feel ignored., Digitaliseringens snabba framväxt har omdefinierat samhället och förändrat hur människor interagerar. Mobiltelefonens spridning och funktioner, har upplöst tid och rum i sociala interaktioner, möjliggjort konstant uppkoppling och påverkat vardagliga rutiner. I Sverige har mobilanvändningen ökat, särskilt bland unga vuxna, som använder sociala medier intensivt. Detta skapar både möjligheter för enkel kommunikation och utmaningar som social stress och mental ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna upplever den sociala miljön på mobilen. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visade att mobilen främst används för kommunikation med nära vänner och familj, vilket bidrar till att bibehålla starka relationer. Unga vuxna utvecklar egna personliga preferenser i hur de föredrar att kommunicera på mobilen, en tendens är att mera intima kommunikationsmetoder som videosamtal sker mer i familjerelationer. Unga vuxna använder ofta emojis för att fördjupa sms-konversationer. Sociala medier har utvecklats från att visa upp positiva bilder av sig själv till att användas mer för interaktion och kreativitet. TikTok och liknande plattformar engagerar unga vuxna i mindre sociala, men intensiva användningsformer. Mobilinteraktion saknar den intimitet som finns i ansikte-mot-ansikte interaktioner och ansikte-mot-ansikte interaktioner framstår som viktiga. Unga vuxna upplever ofta FOMO på grund av sociala medier och att sociala medier leder till bekräftelsesökande på dessa plattformar. Dessutom kan mobilanvändning störa och minska kvaliteten på fysiska interaktioner. Mobilen tar uppmärksamhet från interaktionen och resterande personer i interaktionen kan kännas ignorerade.

Bloatware är förinstallerade applikationer som i många fall kan vara svåra att avinstallera. Målet med denna studie är att undersöka om bloatware påverkar användarens upplevda prestanda av sin mobiltelefon, samt hur en upplevd försämring av mobilens prestanda påverkar en individs benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Tidigare forskning ger inte en universal definition av prestanda, varpå denna studie sammanställer ett ramverk för prestanda av mobiltelefoner som batteritid, responstid och lagringsutrymme. Begränsat lagringsutrymme, långsam responstid och förkortad batteritid påverkar alla telefonens prestanda negativt. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning om användares upplevelser med sina mobiltelefoner och resultaten fördjupades med hjälp av versions- och lagringsdata för bloatwareapplikationer och androidtelefoner från en sekundär källa. Studien konkluderar att bloatware påverkar den upplevda prestandan genom batteritid, responstid och lagringsutrymme, samt att detta, framförallt sett till responstid, leder till en ökad benägenhet att investera i en ny mobiltelefon. Bloatware har möjligheten att påverka användares upplevelser och investeringsvilja med sina mobiltelefoner samtidigt som det inte går att fastställa att bloatware är den enda bidragande faktorn till den upplevda prestandaförsämringen.

The aim of this essay is to study patterns in peoples behaviour in the subway. I analyse the subway as a liminal space and a non-place. Through ethnographic observations in the subway in Stockholm, and with the use of sensory autoethnography and rhythm analysis, I have gathered my data. I argue that there are two things that make the subway a liminal space and a non-place: the physical design of the room, and the norms that the people on the subway create and maintain. By analysing the rhythms of the subway I show that people sustain a collective rhythmic order by adapting and coordinating their behaviour. It is physically a neutral room and does not provide anything to do other than to sit or stand and wait. It is an in-between-space that people only pass through. With the use of technology, such as mobile phones and headphones, passengers can mentally disengage from the subway. The norm of the subway is to be indifferent towards each other and towards the space. By complying with these rules, passengers create a specific sort of community, an anti-communitas. Sellers, beggars and can collectors break these rules by interacting with the surroundings and by not utilising the subway as a space for transit. By using it as a place, they are using it incorrectly. The subway is a peculiar space with specific norms that, when followed, create a liminal space and a non-place.

Recent advances in web survey methodology were motivated by the observation that respondents increasingly use mobile devices, such as smartphones and tablets, to participate in web surveys. Even though we do not doubt this general observation, we argue that the claim is lacking a solid empirical basis. Most research on increasing mobile device use in web surveys covers limited periods of time and/or analyzes data from only one study or panel. There is a surprising lack of comprehensive overviews on the magnitude of mobile device use in web surveys. In the present study, we explored this research gap by analyzing data from 128 web surveys collected in four different academic studies in Germany between 2012 and 2020. Overall, we found strong empirical evidence for an increase in smartphone use, a stagnation in tablet use, and a decrease in desktop PC use. There was no evidence that the increase in smartphone use will slow down any time soon. Thus, we recommend that survey researchers prepare for a device change in web surveys that may enable new applications in web surveys.

Filter questions are used to administer follow-up questions to eligible respondents while allowing respondents who are not eligible to skip those questions. Filter questions can be asked in either the interleafed or the grouped formats. In the interleafed format, the follow-ups are asked immediately after the filter question; in the grouped format, follow-ups are asked after the filter question block. Underreporting can occur in the interleafed format due to respondents’ desire to reduce the burden of the survey. This phenomenon is called motivated misreporting. Because smartphone surveys are more burdensome than web surveys completed on a computer or laptop, due to the smaller screen size, longer page loading times, and more distraction, we expect that motivated misreporting is more pronounced on smartphones. Furthermore, we expect that misreporting occurs not only in the filter questions themselves but also extends to data quality in the follow-up questions. We randomly assigned 3,517 respondents of a German online access panel to either the PC or the smartphone. Our results show that while both PC and smartphone respondents trigger fewer filter questions in the interleafed format than the grouped format, we did not find differences between PC and smartphone respondents regarding the number of triggered filter questions. However, smartphone respondents provide lower data quality in the follow-up questions, especially in the grouped format. We conclude with recommendations for web survey designers who intend to incorporate smartphone respondents in their surveys.

Denna studie syftar till att undersöka ljudkvaliteter som lyssnare uppfattar som jämförbart hörbara hos portabla inspelningsenheter, och vad som skulle kunna utmärka dessa skillnader. Ett kvalitativt och kvantitativt online-test genomfördes där undersökningsmaterialet bestod av förinspelade ljudfiler som deltagarna fick bedöma på intervall skala och kommentera om deras like inför ljudfilernas kvalitet. Ljudfilerna bestod av förinspelad dialog vilket två av dialogerna var inspelade med Samsung mobiler som drivmedel åt inspelningsförstärkaren, Scarlett 2i2 gen 2+Samsung A51 och iRig Pre HD+Galaxy S10. medan de resterande dialog ljuden var inspelade med portabla fältinspelare tilldelade ifrån högskolan dalarna, Zoom H4n Prooch Zoom F8N. Resultatet visade sig att Scarlett+Samsung A51 var jämförbar i kvalitet motsvarande de andra inspelningsenheterna. Marginalerna var dock minimala och många informanter påstod sig inte kunna höra några skillnader, vilket visade sig att lyssningsmiljön och tidigare erfarenheter av lyssningstest hade en påverkan hos informanter.

Mobile phones have become a natural part in our lives and with them, challenges and concerns rise. Mobile phones are designed to catch our attention, which equals unwanted distractions in many situations. Previous research is ambiguous as to in what situations mobile phones harm our attention and cause distraction. Therefore, the aim of this experiment was to examine whether the mere presence of a mobile phone or a mobile phone receiving a notification harms our attention while performing the Stroop Task Test. The experiment involved 19 participants, comprising 4 males and 15 females of various ages (M=38,84). A within-subject design experiment was used and the participants that took part in the experiment were exposed to three different conditions as they completed four rounds of the Stroop Task Test. The first and last condition was without a mobile phone, the second condition had a silent mobile phone laying in their field of vision, and in the third condition that same mobile phone received a text message notification. In order to examine the degree of distraction, this study looked at eye gaze towards the mobile phone, in addition to the response times during the test. Contrary to previous research the results of this study showed no significant difference in the participants' performance on the Stroop Task Test and eye gaze during the mobile phone conditions. This indicates that it is possible to maintain focus and attention on a cognitively demanding task for a limited time, despite the presence of someone else’s mobile phone receiving a notification., Mobiltelefoner har blivit en naturlig del i våra liv och med dem följer även utmaningar och problematik. Mobiltelefoner är designade för att fånga vår uppmärksamhet, vilket leder till oönskade distraktioner i vissa situationer. Tidigare forskning är tvetydig om i vilka situationer mobiltelefoner påverkar vår uppmärksamhet negativt och orsakar distraktion. Därför var syftet med detta experiment att undersöka om blotta närvaron av en mobiltelefon eller en mobiltelefon som får en sms-avisering påverkar vår uppmärksamhet negativt när vi utför Stroop-testet. Experimentet involverade 19 deltagare, bestående av 4 män och 15 kvinnor i olika åldrar (M=38,84). En inomgruppsdesign användes och deltagarna som deltog i experimentet exponerades för tre olika betingelser när de genomförde fyra omgångar av Stroop-testet. Den första och sista betingelsen var utan mobiltelefon, den andra betingelsen hade en tyst mobiltelefon liggande i deras synfält, och under den tredje betingelsen fick samma mobiltelefon en sms-avisering. För att undersöka graden av distraktion undersöktes om deltagarnas ögonrörelser drogs mot mobiltelefonen, samt reaktionstiderna i Stroop-testet. I motsats till tidigare forskning visade resultaten av denna studie ingen signifikant skillnad i deltagarnas prestation i Stroop-testet och ögonrörelser under mobiltelefonbetingelserna. Detta indikerar att det är möjligt att behålla fokus och uppmärksamhet på en kognitivt krävande uppgift under en begränsad tid, trots närvaron av någon annans mobiltelefon som får en sms-avisering.

Datorer och mobiltelefonerna är idag allestädes närvarande i skolan och elever, lärare eller skolledning funderar sällan på hur detta påverkar lärandet. Den större delen av den tidigare forskningen visar att med ökad mobiltelefonanvändning kommer försämrade skolresultat. Kemididaktiken innebär ofta att hjärnans spatiala och mer visuella förmågor behövs i kemin och där är den handskrivna anteckningen bättre än anteckningen på tangentbord. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om frånvaro av dator och mobiltelefon, kan förbättra elevers lärande i kemi, mätt i deras förmåga att prestera på kemiprov. Dessa elevers resultat på kemiproven jämfördes med en kontrollgrupp som hade med sig datorer och mobiltelefonen i klassrummet. Jag valde positivismen kvantitativa ansats tillsammans med Karl Poppers kritiska rationalismen till den vetenskapsteori ur vilket perspektiv jag analyserade undersökningens resultat. Metoden som användes var kvantitativ analys där de två olika gruppernas provresultat på 4 olika kemiprov jämfördes statistiskt med ett Students t-test. Resultat: Students t-test visade att där inte fanns någon skillnad mellan grupperna; t(120) = 1,98, p = 0,19. En subgruppsanalys gjordes på gruppen med svagare elever, alltså elever som före undersökningen presterat sämre i kemi och Students t-test visade att inte heller här fanns någon skillnad mellan grupperna; t(56) = 2,00, p = 0,11. Medelpoängen för hela gruppen med datorer och mobiltelefoner blev 12,4 poäng och de utan 14,4 poäng. Medelpoängen för subgruppen med de svaga eleverna, blev för gruppen med datorer och mobiltelefoner 7,2 poäng och gruppen utan 9,8 poäng. Slutsatsen blev att mobiltelefonen är en för gymnasieeleven essentiell del av livet och mobiltelefonen bär eleven alltid med sig, ibland även om man vill hjälpa sin kemilärare att ta examen och bli en legitimerad lärare genom att deltaga i hans undersökning.

Denna studie syftar till att undersöka ljudkvaliteter som lyssnare uppfattar som jämförbart hörbara hos portabla inspelningsenheter, och vad som skulle kunna utmärka dessa skillnader. Ett kvalitativt och kvantitativt online-test genomfördes där undersökningsmaterialet bestod av förinspelade ljudfiler som deltagarna fick bedöma på intervall skala och kommentera om deras like inför ljudfilernas kvalitet. Ljudfilerna bestod av förinspelad dialog vilket två av dialogerna var inspelade med Samsung mobiler som drivmedel åt inspelningsförstärkaren, Scarlett 2i2 gen 2+Samsung A51 och iRig Pre HD+Galaxy S10. medan de resterande dialog ljuden var inspelade med portabla fältinspelare tilldelade ifrån högskolan dalarna, Zoom H4n Prooch Zoom F8N. Resultatet visade sig att Scarlett+Samsung A51 var jämförbar i kvalitet motsvarande de andra inspelningsenheterna. Marginalerna var dock minimala och många informanter påstod sig inte kunna höra några skillnader, vilket visade sig att lyssningsmiljön och tidigare erfarenheter av lyssningstest hade en påverkan hos informanter.

Skolan som institution ämnar att främja alla former av lärande, detta är ett av skolans främsta uppdrag. Ett förbud av mobiltelefonen komplicerar detta uppdrag då även mobilen utgör en källa till informellt lärande hos högstadieelever. Syftet med uppsatsen var att synliggöra och identifiera högstadieelevers informella lärandeprocesser, detta då en kunskapslucka kring informellt lärande i denna årsgrupp har identifierats. Följande frågor besvaras genom uppsatsen: Vad utlöser och hur ser högstadieelevers informella lärandeprocesser ut, i vilka konstellationer och i vilka former sker informella lärandeprocesser hos högstadieelever och vad karaktäriserar digitala verktygs, i synnerhet mobiltelefonens, påverkan på högstadieelevers informella lärandeprocesser? Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts på två olika grundskolor, en i tätort och en i landsbygd, där 10 elever har intervjuats kring deras vanor i och utanför skolan i förhållande till användandet av digitala verktyg och vardagligt lärande. Resultatet av studien visar att mobiltelefonens roll i skolan och under lektionstid är tämligen komplicerad samt att ett förbud mot den inte är helt problemfritt. Mobiltelefonen möjliggör en stor del av högstadieelevernas informella lärande och därmed kan ett förbud ses som paradoxalt då skolans uppdrag motsäger detta. Informellt lärande och kommunikation är två begrepp som sällan separeras, gruppdiskussioner uppges vara särskilt givande och stimulerande för högstadieelevernas informella lärandeprocesser. Därtill hör även samarbete och hjälp kring skoluppgifter utanför diskussionstillfällen.

Skolan som institution ämnar att främja alla former av lärande, detta är ett av skolans främsta uppdrag. Ett förbud av mobiltelefonen komplicerar detta uppdrag då även mobilen utgör en källa till informellt lärande hos högstadieelever. Syftet med uppsatsen var att synliggöra och identifiera högstadieelevers informella lärandeprocesser, detta då en kunskapslucka kring informellt lärande i denna årsgrupp har identifierats. Följande frågor besvaras genom uppsatsen: Vad utlöser och hur ser högstadieelevers informella lärandeprocesser ut, i vilka konstellationer och i vilka former sker informella lärandeprocesser hos högstadieelever och vad karaktäriserar digitala verktygs, i synnerhet mobiltelefonens, påverkan på högstadieelevers informella lärandeprocesser? Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts på två olika grundskolor, en i tätort och en i landsbygd, där 10 elever har intervjuats kring deras vanor i och utanför skolan i förhållande till användandet av digitala verktyg och vardagligt lärande. Resultatet av studien visar att mobiltelefonens roll i skolan och under lektionstid är tämligen komplicerad samt att ett förbud mot den inte är helt problemfritt. Mobiltelefonen möjliggör en stor del av högstadieelevernas informella lärande och därmed kan ett förbud ses som paradoxalt då skolans uppdrag motsäger detta. Informellt lärande och kommunikation är två begrepp som sällan separeras, gruppdiskussioner uppges vara särskilt givande och stimulerande för högstadieelevernas informella lärandeprocesser. Därtill hör även samarbete och hjälp kring skoluppgifter utanför diskussionstillfällen.

År 2007 släpptes världens första smartphone. Bara 16 år senare har näst intill varenda människa i Sverige en mobiltelefon i deras ficka. Sakta men säkert har mobiltelefonen blivit en del av vår vardag som ett av våra mest basala behov. Den digitala utvecklingen har gått så pass fort att vi ännu inte känner till vilka risker och möjligheter mobiltelefonen utgör för människan och vårt samhälle. Den tidigare forskningen visar på en balansgång mellan mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och kritiska risker för vår mänskliga sammanhållning. Den mobila kommunikationen tar oss digitalt närmare varandra men samtidigt känslomässigt längre ifrån varandra. På senare år har det växt en oro över sociala mediers inflytande hos Sveriges befolkning. Studiens syfte vill därför ge allmänheten en förståelse för hur unga vuxna upplever mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och sociala mediers negativa inflytande i det digitala samhället. Med hjälp av sju kvalitativa intervjuer bidrar studien med en insikt i hur intervjupersonerna upplever och resonerar kring mobiltelefonens kommunikativa möjligheter och sociala mediers negativa inflytande. Genom att applicera sociologen Erving Goffmans dramaturgiska teori och begrepp; framträdande, frontstage, backstage och intrycksstyrning i relation till intervjupersonernas upplevelser, får studien en djupare förståelse för hur mobiltelefonen påverkar deltagarna i deras vardagliga liv. Goffmans begrepp frontstage förstärker deras upplevelser om att det råder olika normer, förväntningar och förhållningssätt i ett framträdande på mobiltelefonens sociala plattformar. Backstage utgör en plats där intervjupersonerna ständigt kan planera, förbereda och påverka hur det sociala och digitala framträdandet ska se ut. Med hjälp av intrycksstyrning så får deltagarnas upplevelser av sociala mediers negativa inflytande en bakomliggande förklaring. Vår sociala verklighet kan inte konkurrera med sociala mediers intrycksstyrande, vilket i sin tur riskerar at

Mobile phones have become a natural part in our lives and with them, challenges and concerns rise. Mobile phones are designed to catch our attention, which equals unwanted distractions in many situations. Previous research is ambiguous as to in what situations mobile phones harm our attention and cause distraction. Therefore, the aim of this experiment was to examine whether the mere presence of a mobile phone or a mobile phone receiving a notification harms our attention while performing the Stroop Task Test. The experiment involved 19 participants, comprising 4 males and 15 females of various ages (M=38,84). A within-subject design experiment was used and the participants that took part in the experiment were exposed to three different conditions as they completed four rounds of the Stroop Task Test. The first and last condition was without a mobile phone, the second condition had a silent mobile phone laying in their field of vision, and in the third condition that same mobile phone received a text message notification. In order to examine the degree of distraction, this study looked at eye gaze towards the mobile phone, in addition to the response times during the test. Contrary to previous research the results of this study showed no significant difference in the participants' performance on the Stroop Task Test and eye gaze during the mobile phone conditions. This indicates that it is possible to maintain focus and attention on a cognitively demanding task for a limited time, despite the presence of someone else’s mobile phone receiving a notification., Mobiltelefoner har blivit en naturlig del i våra liv och med dem följer även utmaningar och problematik. Mobiltelefoner är designade för att fånga vår uppmärksamhet, vilket leder till oönskade distraktioner i vissa situationer. Tidigare forskning är tvetydig om i vilka situationer mobiltelefoner påverkar vår uppmärksamhet negativt och orsakar distraktion. Därför var syftet med detta experiment att undersöka om blotta närvaron av en mobiltelefon eller en mobiltelefon som får en sms-avisering påverkar vår uppmärksamhet negativt när vi utför Stroop-testet. Experimentet involverade 19 deltagare, bestående av 4 män och 15 kvinnor i olika åldrar (M=38,84). En inomgruppsdesign användes och deltagarna som deltog i experimentet exponerades för tre olika betingelser när de genomförde fyra omgångar av Stroop-testet. Den första och sista betingelsen var utan mobiltelefon, den andra betingelsen hade en tyst mobiltelefon liggande i deras synfält, och under den tredje betingelsen fick samma mobiltelefon en sms-avisering. För att undersöka graden av distraktion undersöktes om deltagarnas ögonrörelser drogs mot mobiltelefonen, samt reaktionstiderna i Stroop-testet. I motsats till tidigare forskning visade resultaten av denna studie ingen signifikant skillnad i deltagarnas prestation i Stroop-testet och ögonrörelser under mobiltelefonbetingelserna. Detta indikerar att det är möjligt att behålla fokus och uppmärksamhet på en kognitivt krävande uppgift under en begränsad tid, trots närvaron av någon annans mobiltelefon som får en sms-avisering.

Datorer och mobiltelefonerna är idag allestädes närvarande i skolan och elever, lärare eller skolledning funderar sällan på hur detta påverkar lärandet. Den större delen av den tidigare forskningen visar att med ökad mobiltelefonanvändning kommer försämrade skolresultat. Kemididaktiken innebär ofta att hjärnans spatiala och mer visuella förmågor behövs i kemin och där är den handskrivna anteckningen bättre än anteckningen på tangentbord. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om frånvaro av dator och mobiltelefon, kan förbättra elevers lärande i kemi, mätt i deras förmåga att prestera på kemiprov. Dessa elevers resultat på kemiproven jämfördes med en kontrollgrupp som hade med sig datorer och mobiltelefonen i klassrummet. Jag valde positivismen kvantitativa ansats tillsammans med Karl Poppers kritiska rationalismen till den vetenskapsteori ur vilket perspektiv jag analyserade undersökningens resultat. Metoden som användes var kvantitativ analys där de två olika gruppernas provresultat på 4 olika kemiprov jämfördes statistiskt med ett Students t-test. Resultat: Students t-test visade att där inte fanns någon skillnad mellan grupperna; t(120) = 1,98, p = 0,19. En subgruppsanalys gjordes på gruppen med svagare elever, alltså elever som före undersökningen presterat sämre i kemi och Students t-test visade att inte heller här fanns någon skillnad mellan grupperna; t(56) = 2,00, p = 0,11. Medelpoängen för hela gruppen med datorer och mobiltelefoner blev 12,4 poäng och de utan 14,4 poäng. Medelpoängen för subgruppen med de svaga eleverna, blev för gruppen med datorer och mobiltelefoner 7,2 poäng och gruppen utan 9,8 poäng. Slutsatsen blev att mobiltelefonen är en för gymnasieeleven essentiell del av livet och mobiltelefonen bär eleven alltid med sig, ibland även om man vill hjälpa sin kemilärare att ta examen och bli en legitimerad lärare genom att deltaga i hans undersökning.

The aim of this essay is to study patterns in peoples behaviour in the subway. I analyse the subway as a liminal space and a non-place. Through ethnographic observations in the subway in Stockholm, and with the use of sensory autoethnography and rhythm analysis, I have gathered my data. I argue that there are two things that make the subway a liminal space and a non-place: the physical design of the room, and the norms that the people on the subway create and maintain. By analysing the rhythms of the subway I show that people sustain a collective rhythmic order by adapting and coordinating their behaviour. It is physically a neutral room and does not provide anything to do other than to sit or stand and wait. It is an in-between-space that people only pass through. With the use of technology, such as mobile phones and headphones, passengers can mentally disengage from the subway. The norm of the subway is to be indifferent towards each other and towards the space. By complying with these rules, passengers create a specific sort of community, an anti-communitas. Sellers, beggars and can collectors break these rules by interacting with the surroundings and by not utilising the subway as a space for transit. By using it as a place, they are using it incorrectly. The subway is a peculiar space with specific norms that, when followed, create a liminal space and a non-place.

Over the past two decades, Africa has become increasingly connected as more and more Africans gained access to the internet and mobile phones. Building on this enhanced connectivity, a new wave of African startups has emerged, tackling some of the continent's biggest challenges with "homemade" digital technologies. There are growing signs that these new technologies could provide a leapfrogging opportunity for Africa. Africa has seen massive improvements in internet access and mobile phone adoption, due to investments in the continent's digital infrastructure, particularly mobile broadband networks. At the same time, there are significant connectivity gaps between Africa and the rest of the world as well as between and within African countries. These may widen as Africa's digital infrastructure faces capacity pressures from a rapidly expanding internet user base. Tech giants, primarily from the United States, have recognised a business opportunity in Africa's existing connectivity gaps and have begun investing heavily in subsea data cables, data centres, and technology hubs. It is critical that these investments bridge Africa's connectivity gaps - a growing body of evidence shows the wide-ranging positive socio-economic impacts of improved internet and mobile phone access. Africa's enhanced connectivity has led to the emergence of a new wave of growth-oriented technology startups, building innovative and "homemade" digital technologies for widespread use. Digital platforms in particular are increasingly disrupting Africa's major, mostly informal service, retail, and agricultural sectors. Anecdotal reports suggest that digital technologies from African startups can be transformative for individuals, businesses, and farms, but there is very little systematic empirical evidence on their local impacts. Such evidence is urgently needed to harness their full potential for inclusive economic development in Africa. As Africa's digitalisation accelerates, African governments

Augmented reality has in recent years become a topic that’s frequently discussed among business managers and marketing practitioners, due to the findings that support the technology's ability to influence consumer behavior. The technology is offering consumers exceedingly product information, a pleasurable shopping experience and a greater interactive interface. Previous research surrounding augmented reality has been with in the bounds of the makeup and furniture industry to enable these findings. Now the interest stands within how augmented reality technology can be implemented in the clothing retail industry. The purposeof this study is to map out the consumer's experience of trying out virtual clothes through mobile augmented reality and find out if the technology can facilitate consumers to completea purchase decision online during a buying process of physical clothes. The study conducted participatory observations as well as semi structed interviews with the participants,further more the empirical findings were analyzed through a thematic analyzing method. What the study discovered was that certain aspects of the technology supports previous research done on augmented reality and other aspects deviated from earlier findings. Additionally, the study found that consumers would consider clothing testing through mobile augmented reality if it was implemented by a clothing retail company., Augmented reality har under de senaste åren blivit ett återkommande ämne bland företagsledare och marknadsförare på grund av att tidigare forskning påvisat att teknologin kan ha inflytande på konsumentbeteenden. Teknologin erbjuder konsumenter tilläggande information om produkten, en njutbar shoppingupplevelse och en interaktiv samverkan mellan individ och objekt. Tidigare forskning som behandlat augmented reality har begränsats till områdena smink- och möbelindustrin för att komma fram till dessa resultat. Det finns nu ett intresse att se hur augmented reality teknologin kan bli implementerad i klädesindustrin. Studiens syfte är att kartlägga konsumenters upplevelse av att prova virtuella kläder genom mobile augmented reality och finna svar på om det kan underlätta för konsumenten att slutföra ett köpbeslut online vid en köpprocess av fysiska kläder. Undersökningen genomförde deltagande observationer och individuella semistrukturerade intervjuer med deltagarna, vidare analyserades empirin genomen en tematisk analysmetod. Undersökengen kom fram till att vissa aspekter av teknologin stödjer tidigare forskningsresultat och andra visades vara särskiljande. Vidare fann denna forskning att konsumenter kan tänka sig använda mobile augmented reality om det implementerats av ett detaljhandelsföretag inom klädindustrin.

In der Arbeit "Das Medium Handy zum Zeit totschlagen" steht die Frage im Zentrum, wann und wieso Menschen ihr Handy zum Zeitvertreib nutzen. Zur Beantwortung dieser Frage werden die Tagebucheinträge der Seminarteilnehmer*innen erst auf Informationsgehalt durchsucht und schließlich mit wissenschaftlicher Literatur verglichen. Der Zeitvertreib zeigt sich so besonders deutlich beim Start in den Tag, als Belohnung und Ablenkung, oder zur Zeitüberbrückung. Außer den praktischen Funktionen eines Smartphones werden auch die negativen Effekte der häufigen Nutzung erkennbar. Deshalb wird neben dem Müßiggang auch die Tendenz zur Sucht beleuchtet und im Fazit das Problem der häufig unbewussten Nutzung neben dem Erholungsfaktor verdeutlicht., The article "Mobile phone - the medium for wasting time" deals with the question when and why people use their mobile phones in order to pass time. With the aim of answering this question, the diary entries of the seminar participants will be read through concerning their content and will then be compared to scientific literature. This pastime can especially be observed in morning routines, as a reward, as a distraction, and as time bridging. Beneath some convenient functions of a smartphone, there also is a negative side to the frequent use of mobile phones. Therefore, next to idleness, the tendency of addiction will be looked at and finally, the problem of repeated unconscious use will be elucidated in the conclusion.

The ever-growing number of respondents completing web surveys via smartphones is paving the way for leveraging technological advances to improve respondents’ survey experience and, in turn, the quality of their answers. Smartphone surveys enable researchers to incorporate audio and voice features into web surveys, that is, having questions read aloud to respondents using pre-recorded audio files and collecting voice answers via the smartphone’s microphone. Moving from written to audio and voice communication channels might be associated with several benefits, such as humanizing the communication process between researchers and respondents. However, little is known about respondents’ willingness to undergo this change in communication channels. Replicating and extending earlier research, we examine the extent to which respondents are willing to use audio and voice channels in web surveys, the reasons for their (non)willingness, and respondent characteristics associated with (non)willingness. The results of a web survey conducted in a nonprobability online panel in Germany (N = 2146) reveal that more than 50% of respondents would be willing to have the questions read aloud (audio channel) and about 40% would also be willing to give answers via voice input (voice channel). While respondents mostly name a general openness to new technologies for their willingness, they mostly name preference for written communication for their nonwillingness. Finally, audio and voice channels in smartphone surveys appeal primarily to frequent and competent smartphone users as well as younger and tech-savvy respondents.

This study investigates students' experiences of mobile phone usage at Malmö University. The purpose of this study is to investigate how students use their mobile phones and if the usage has an effect on their education. The study is conducted through qualitative unstructured interviews with five students at Malmö University and interpreted through a phenomenological perspective. Some similarities are shown in the results, however, the vast majority is overall varying. Similarities that have been concluded are that students mostly use the same applications while being physically present at the University and the majority of the applications that are used are social media based. Facebook Messenger is heavily valued by all participants to communicate with others. There are differing results as to when the usage is most frequent and if the Mobile Phone acts as a distraction or a tool for the student. All participants stated that the Mobile Phone has a tendency to distract. Varying results are explained by the individuals’ level of discipline. Individuals with higher discipline are not as affected by the Mobile Phone as individuals with a lower level of discipline. The reason behind a high usage of the Mobile Phone is explained by Mobile Phone Depandance and a conflict of interest by prioritizing personal goals over academic goals., Studien undersöker studenters upplevelser av mobiltelefonanvändning vid Malmö universitet. Syftet med studien är att undersöka hur studenter använder sina mobiltelefoner och hur de upplever att det påverkar dem i utbildningen. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv och utförs genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem studenter på Malmö Universitet. Både likheter och mönster kunde urskiljas. En likhet innefattar att studenterna använder liknande applikationer vid universitetet. Majoritenen av applikationerna som används är sociala medie-applikationer. Facebook messenger används i stor utsträckning av samtliga studenter för att kommunicera med andra studenter, vänner och familj. Skillnader i resultaten omfattar till vilken grad mobiltelefonen distraherar studenten respektive fungerar som ett verktyg. Utifrån samtliga studenters upplevelser är mobiltelefonen ett distraktionsmoment. Studien visar att variationer i resultaten beror på disciplinnivå hos studenterna. Individer med högre disciplin påverkas inte i samma grad av mobiltelefonen som individer med lägre disciplinnivå. Anledningen till omfattande mobiltelefonanvändning förklaras av mobiltelefonberoende samt en intressekonflikt i form av att studenterna prioriterar personliga mål framför akademiska mål.

This study investigates the possibilities for an end-user mobile application that increases access to healthcare in rural communities in Mozambique. The country is facing multiple healthcare-related challenges, including a high prevalence of infectious diseases and a low density of physicians. Improved accessibility to mobile phones opens up the possibility of using mobile health applications to improve health outcomes for people in the country. A literature review, interviews, and questionnaires are conducted to better understand the country, its healthcare system, and its people. Based on the collected data, requirements are developed for a mobile health application that provides healthcare information to patients. The requirements are evaluated based on user testing and the framework tool Dynamics of Social Practice. The perceived usefulness and material prerequisites suggest that the application could get a foothold in Linga Linga and similar rural areas, provided that it’s accompanied by training and redesigned to facilitate ease of use. In the future, the requirements’ technical, operational and economic feasibility could also be investigated., Denna studie undersöker möjligheterna för en slutanvändarmobilapplikation, som ökar tillgången till sjukvård på landsbygden i Moçambique. Landet står inför flera hälso- och sjukvårdsrelaterade utmaningar, inklusive en hög förekomst av infektionssjukdomar och en låg täthet av läkare. Förbättrad tillgänglighet till mobiltelefoner öppnar för möjligheten att använda mobila hälsoapplikationer för att förbättra hälsopåföljder för människor i landet. En litteraturstudie, intervjuer och enkäter genomförs för att bättre förstå landet, dess sjukvårdssystem och dess folk. Baserat på den insamlade datan utvecklas krav på en mobil hälsoapplikation som ger hälsoinformation till patienter. Kraven utvärderas utifrån användartester och ramverktyget Dynamics of Social Practice. Den upplevda användbarheten och de materiella förutsättningarna tyder på att applikationen kan få fotfäste i Linga Linga och liknande landsbygdsområden förutsatt att den åtföljs av utbildning och omdesignas för att underlätta användarvänligheten. I framtiden kan även kravens tekniska, operativa och ekonomiska genomförbarhet undersökas.

I den här kvantitativa studien undersöks skillnaden i effektivitet och användarupplevelse mellan mobiltelefoner och datorer. Frågan är om effektiviteten och/eller användarens upplevelse kommer att påverkas om besökaren använder en mobiltelefon eller en dator för att utföra uppgifter på en e-handelswebbplats. I jakt på svar granskas tidigare forskning och teorier kring ämnena användbarhet, användarupplevelse och effektivitet. En jämförande forskningsdesign används där två olika webbshoppar studeras. För att undersöka effektivitet, studeras tid och använda klick, som behövs för att användaren ska kunna utföra sina uppgifter. Effektiviteten mäts genom strukturerade observationer. För att studera skillnaden i användarupplevelse genomförs strukturerade intervjuer. T-tester och värmekartor analyseras för att dra följande slutsatser. Effektiviteten påverkas inte av valet av enhetstyp men resultaten visar också att användarupplevelsen påverkas av valet av enhet., In this quantitative study the difference in efficiency and user experience between mobile phones and computers are examined. The question is whether efficiency and/or the user's experience will be affected if the visitor uses a mobile phone or a computer to complete tasks on an e-commerce website. In search of answers, previous research and theories on the topics of usability, user experience and efficiency are reviewed. Acomparative research design is used where two different webshops are studied. To examine efficiency, time spent and clicks used, needed for the user to achieve their tasks is measured in structured observations. To study the difference in user experience, structured interviews are conducted. T-tests and heatmaps are analyzed to draw the following conclusions. Efficiency is not affected by the choice of device type but results also show that the user experience is affected by the choice of device.

I den här kvantitativa studien undersöks skillnaden i effektivitet och användarupplevelse mellan mobiltelefoner och datorer. Frågan är om effektiviteten och/eller användarens upplevelse kommer att påverkas om besökaren använder en mobiltelefon eller en dator för att utföra uppgifter på en e-handelswebbplats. I jakt på svar granskas tidigare forskning och teorier kring ämnena användbarhet, användarupplevelse och effektivitet. En jämförande forskningsdesign används där två olika webbshoppar studeras. För att undersöka effektivitet, studeras tid och använda klick, som behövs för att användaren ska kunna utföra sina uppgifter. Effektiviteten mäts genom strukturerade observationer. För att studera skillnaden i användarupplevelse genomförs strukturerade intervjuer. T-tester och värmekartor analyseras för att dra följande slutsatser. Effektiviteten påverkas inte av valet av enhetstyp men resultaten visar också att användarupplevelsen påverkas av valet av enhet., In this quantitative study the difference in efficiency and user experience between mobile phones and computers are examined. The question is whether efficiency and/or the user's experience will be affected if the visitor uses a mobile phone or a computer to complete tasks on an e-commerce website. In search of answers, previous research and theories on the topics of usability, user experience and efficiency are reviewed. Acomparative research design is used where two different webshops are studied. To examine efficiency, time spent and clicks used, needed for the user to achieve their tasks is measured in structured observations. To study the difference in user experience, structured interviews are conducted. T-tests and heatmaps are analyzed to draw the following conclusions. Efficiency is not affected by the choice of device type but results also show that the user experience is affected by the choice of device.

This study investigates students' experiences of mobile phone usage at Malmö University. The purpose of this study is to investigate how students use their mobile phones and if the usage has an effect on their education. The study is conducted through qualitative unstructured interviews with five students at Malmö University and interpreted through a phenomenological perspective. Some similarities are shown in the results, however, the vast majority is overall varying. Similarities that have been concluded are that students mostly use the same applications while being physically present at the University and the majority of the applications that are used are social media based. Facebook Messenger is heavily valued by all participants to communicate with others. There are differing results as to when the usage is most frequent and if the Mobile Phone acts as a distraction or a tool for the student. All participants stated that the Mobile Phone has a tendency to distract. Varying results are explained by the individuals’ level of discipline. Individuals with higher discipline are not as affected by the Mobile Phone as individuals with a lower level of discipline. The reason behind a high usage of the Mobile Phone is explained by Mobile Phone Depandance and a conflict of interest by prioritizing personal goals over academic goals., Studien undersöker studenters upplevelser av mobiltelefonanvändning vid Malmö universitet. Syftet med studien är att undersöka hur studenter använder sina mobiltelefoner och hur de upplever att det påverkar dem i utbildningen. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv och utförs genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem studenter på Malmö Universitet. Både likheter och mönster kunde urskiljas. En likhet innefattar att studenterna använder liknande applikationer vid universitetet. Majoritenen av applikationerna som används är sociala medie-applikationer. Facebook messenger används i stor utsträckning av samtliga studenter för att kommunicera med andra studenter, vänner och familj. Skillnader i resultaten omfattar till vilken grad mobiltelefonen distraherar studenten respektive fungerar som ett verktyg. Utifrån samtliga studenters upplevelser är mobiltelefonen ett distraktionsmoment. Studien visar att variationer i resultaten beror på disciplinnivå hos studenterna. Individer med högre disciplin påverkas inte i samma grad av mobiltelefonen som individer med lägre disciplinnivå. Anledningen till omfattande mobiltelefonanvändning förklaras av mobiltelefonberoende samt en intressekonflikt i form av att studenterna prioriterar personliga mål framför akademiska mål.

This study investigates the possibilities for an end-user mobile application that increases access to healthcare in rural communities in Mozambique. The country is facing multiple healthcare-related challenges, including a high prevalence of infectious diseases and a low density of physicians. Improved accessibility to mobile phones opens up the possibility of using mobile health applications to improve health outcomes for people in the country. A literature review, interviews, and questionnaires are conducted to better understand the country, its healthcare system, and its people. Based on the collected data, requirements are developed for a mobile health application that provides healthcare information to patients. The requirements are evaluated based on user testing and the framework tool Dynamics of Social Practice. The perceived usefulness and material prerequisites suggest that the application could get a foothold in Linga Linga and similar rural areas, provided that it’s accompanied by training and redesigned to facilitate ease of use. In the future, the requirements’ technical, operational and economic feasibility could also be investigated., Denna studie undersöker möjligheterna för en slutanvändarmobilapplikation, som ökar tillgången till sjukvård på landsbygden i Moçambique. Landet står inför flera hälso- och sjukvårdsrelaterade utmaningar, inklusive en hög förekomst av infektionssjukdomar och en låg täthet av läkare. Förbättrad tillgänglighet till mobiltelefoner öppnar för möjligheten att använda mobila hälsoapplikationer för att förbättra hälsopåföljder för människor i landet. En litteraturstudie, intervjuer och enkäter genomförs för att bättre förstå landet, dess sjukvårdssystem och dess folk. Baserat på den insamlade datan utvecklas krav på en mobil hälsoapplikation som ger hälsoinformation till patienter. Kraven utvärderas utifrån användartester och ramverktyget Dynamics of Social Practice. Den upplevda användbarheten och de materiella förutsättningarna tyder på att applikationen kan få fotfäste i Linga Linga och liknande landsbygdsområden förutsatt att den åtföljs av utbildning och omdesignas för att underlätta användarvänligheten. I framtiden kan även kravens tekniska, operativa och ekonomiska genomförbarhet undersökas.

Augmented reality has in recent years become a topic that’s frequently discussed among business managers and marketing practitioners, due to the findings that support the technology's ability to influence consumer behavior. The technology is offering consumers exceedingly product information, a pleasurable shopping experience and a greater interactive interface. Previous research surrounding augmented reality has been with in the bounds of the makeup and furniture industry to enable these findings. Now the interest stands within how augmented reality technology can be implemented in the clothing retail industry. The purposeof this study is to map out the consumer's experience of trying out virtual clothes through mobile augmented reality and find out if the technology can facilitate consumers to completea purchase decision online during a buying process of physical clothes. The study conducted participatory observations as well as semi structed interviews with the participants,further more the empirical findings were analyzed through a thematic analyzing method. What the study discovered was that certain aspects of the technology supports previous research done on augmented reality and other aspects deviated from earlier findings. Additionally, the study found that consumers would consider clothing testing through mobile augmented reality if it was implemented by a clothing retail company., Augmented reality har under de senaste åren blivit ett återkommande ämne bland företagsledare och marknadsförare på grund av att tidigare forskning påvisat att teknologin kan ha inflytande på konsumentbeteenden. Teknologin erbjuder konsumenter tilläggande information om produkten, en njutbar shoppingupplevelse och en interaktiv samverkan mellan individ och objekt. Tidigare forskning som behandlat augmented reality har begränsats till områdena smink- och möbelindustrin för att komma fram till dessa resultat. Det finns nu ett intresse att se hur augmented reality teknologin kan bli implementerad i klädesindustrin. Studiens syfte är att kartlägga konsumenters upplevelse av att prova virtuella kläder genom mobile augmented reality och finna svar på om det kan underlätta för konsumenten att slutföra ett köpbeslut online vid en köpprocess av fysiska kläder. Undersökningen genomförde deltagande observationer och individuella semistrukturerade intervjuer med deltagarna, vidare analyserades empirin genomen en tematisk analysmetod. Undersökengen kom fram till att vissa aspekter av teknologin stödjer tidigare forskningsresultat och andra visades vara särskiljande. Vidare fann denna forskning att konsumenter kan tänka sig använda mobile augmented reality om det implementerats av ett detaljhandelsföretag inom klädindustrin.

Dieser Artikel nimmt die Handy-Guthabenökonomie in Abidjan in der Côte d’Ivoire zum Ausgangspunkt, um städtische Wertschöpfungsprozesse im digitalen Kapitalismus zu problematisieren. Mithilfe von Konzepten der Infrastruktur und der ökonomischen Praxis zeigt der Artikel, wie soziale Beziehungen, die auf den ersten Blick außerhalb des Arbeitsprozesses stehen, funktional für Wertschöpfungsprozesse werden. Die empirische Grundlage bilden leitfadengestützte Interviews mit rund 30 Männern im Alter zwischen 18 und 35 Jahren, die in der Guthabenökonomie Abidjans arbeiten. Die Analyse arbeitet die Verschränkung von Formen der Zirkulation mit ökonomischen Praktiken heraus. Diese konstituieren (mit) den Guthabenverkauf und damit auch die Kommunikationsinfrastrukturen. Der Artikel verdeutlicht, inwiefern die Befragten ihre Tätigkeit als symbolisches Kapital beim Übergang ins Erwachsenenalter einsetzen. Gleichzeitig nutzen Unternehmen die unbezahlte Arbeit der Guthabenverkäufer für die Erschließung neuer Märkte und zur Wertschöpfung. Im Sinne einer strategischen Kosmopolitisierung der Stadtforschung zeigt der Artikel abschließend Anknüpfungspunkte für die Debatte um digitale Arbeit in der Plattform-Metropolis auf., This article takes the mobile phone economy in Abidjan, Côte d'Ivoire as a starting point to problematize urban value creation processes in digital capitalism. To what extent do credit vendors become nodes of urban infrastructures? Can forms of exploitation also be identified in the appropriation practices of new technologies? The article links the debate on platform urbanism with studies on urban infrastructures and is based on a case study on the precarisation of young adults in Abidjan's credit economy between 2015 and 2017, using empirical evidence from indepth interviews with about 30 men between 18 and 35 years. In the analysis, I show the entanglement of forms of circulation in practices of selling credit and the functionality of cabines as platforms for visibility policies. Airtime sellers can establish their reputation as "public characters", but the call boxes also serve as platforms for visibility policies and marketing. Finally, I draw attention to closure processes that are emerging in the course of the current platformisation of the communication infrastructure. In the past, companies have used the improvisation and appropriation of digital technologies by credit vendors as nodes in urban neighborhoods to expand markets. Today, the daily work of the credit sellers threatens to become superfluous, which makes the question of social reproduction in platform urbanism even more acute.

Den givna studien undersökte experimentellt om att sova med sin mobiltelefon utanför sovrummet påverkar sömnkvaliteten, jämfört med mobiltelefonen bredvid sängen. Sömnkvalitet mättes genom total sömntid per natt samt en variabel för självskattad sömnkvalitet. Testdeltagarna sov fem vardagar i sträck med sin mobiltelefon bredvid sängen samt fem vardagar i sträck med mobiltelefonen utanför sovrummet och fyllde i data i en sömndagbok dagligen. Resultatet visade att testdeltagarna signifikant sov kortare tid - 21 minuter per natt - när de hade mobilen bredvid sängen. Vidare undersöktes deltagarnas nomofobigrad och hur denna eventuellt influerade resultatet av experimentet, men ingen signifikans fanns. Urvalet var ett bekvämlighetsurval N=25, 13 män och 12 kvinnor, i åldrarna 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) och 50–59 (n=2). Data samlades in genom nomophobia questionnaire och the consensus sleep diary., The present study experimentally investigated how one’s smartphone’s placement might affect sleep quality. Sleep quality was measured as the variables total sleep time and self-reported sleep quality. The participants slept five consecutive days with their phone by the bed and five consecutive days with their phone outside of their bedroom and filled in data in a sleep diary daily. The results showed that sleeping with the phone by the bed significantly decreased total time slept by 21 minutes per night. Further the study investigated if the participants’ nomophobia score influenced how much they were affected by the study; none of the variables showed significant results. The participants N=25, 13 male and 12 females, were recruited as a convenience selection and covered the ages 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) and 50–59 (n=2). The data was collected using nomophobia questionnaire and the consensus sleep diary.

Dieses E-Book versammelt drei empirische Forschungsprojekte zu den folgenden Leitfragen: Wie findet mobile Mediennutzung bzw. die Nutzung mobiler Medien im öffentlichen Raum statt? Wie sind mobile Medien in den Alltag von Nutzerinnen und Nutzern eingebunden? Welche Veränderungen der Mediennutzung gehen mit der zunehmenden Miniaturisierung von Endgeräten einher? Wie lassen sich mögliche Änderungen in individuellen Verhaltensmustern und gesellschaftlichen Einstellungen theoretisch fassen? Die drei Kapitel des Bandes behandeln: (1) die Nutzung mobiler Medien im öffentlichen Stadtverkehr, (2) die Nutzung mobiler Medien in Wartesituationen sowie (3) Auswirkungen des mobilen Musikkonsums auf die Wertschätzung von Musik.

This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a mobile phone. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle. The objective of the phone case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the components and life cycle stages that influence the environmental impact. The materials and part production stages of the life cycle contribute most to the environmental impact, for all studied impact categories. Specifically, it is the integrated circuit and other electronic components that contribute most. This is turn implies that circular business models aimed at prolonging life or decreasing use of these components can provide the largest impact reductions., Circular economy business models commonly target ways to close resource loops for a product or system. Life cycle assessment (LCA) can be used to assess if the actions also imply other environmental benefits. Using a mobile phone as a case study this report first assesses the linear product to determine hotspots in the life cycle. From these results, three circular business models targeting several circular component solutions were chosen and assessed using LCA.

Probing questions, essentially open-ended comment boxes that are attached to a traditional closed-ended question, are increasingly used in online surveys. They give respondents an opportunity to share information that goes beyond what can be captured through standardized response categories. However, even when probes are non-mandatory, they can add to perceived response burden and incur a cost in the form of lower respondent cooperation. This paper seeks to measure this cost and reports on a survey experiment that was integrated into a short questionnaire on a German salary comparison site (N = 22,306). Respondents were randomly assigned to one of three conditions: a control without a probing question; a probe that was embedded directly into the closed-ended question; and a probe displayed on a subsequent page. For every meaningful comment gathered, the embedded design resulted in 0.1 break-offs and roughly 3.7 item missings for the closed-ended question. The paging design led to 0.2 additional break-offs for every open-ended answer it collected. Against expectations, smartphone users were more likely to provide meaningful (albeit shorter) open-ended answers than those using a PC or laptop. However, smartphone use also amplified the adverse effects of the probe on break-offs and item non-response to the closed-ended question. Despite documenting their hidden cost, this paper argues that the value of the additional information gathered by probes can make them worthwhile. In conclusion, it endorses the selective use of probes as a tool to better understand survey respondents.

As a self-administered survey mode, web surveys allow respondents to temporarily leave the survey page and switch to another web page in a different browser tab or to another window/app. This form of sequential multitasking has the potential to disrupt the response process and reduce data quality if respondents become distracted (Krosnick, 1991; Sendelbah et al., 2016). Browser data indicating respondents leaving the survey page allow non-reactive measurement of their multitasking. We investigated the prevalence of page switching, number of switching events and time spent absent per event with respect to respondents’ characteristics and devices used. Furthermore, we analysed the association with data quality (item missing, differentiation in grid questions and number of characters to open-ended questions). The results indicate that the prevalence of page switching is relatively low and the durations of page switching events are rather short. Also, respondents using a PC/tablet are more likely to leave the survey page than those using a smartphone. As to data quality, we did not find any correlation between page switching and the quality of the answers. Thus, this study provides no evidence that multitasking poses a threat to data quality. The findings are discussed with respect to the delimitations of multitasking using browser paradata.

Within the survey context, a geofence can be defined as a geographical area that triggers a survey invitation when an individual enters the area, dwells in the area for a defined amount of time or exits the area. Geofences may be used to administer context-specific surveys, such as an evaluation survey of a shopping experience at a specific retail location. While geofencing is already used in other contexts (e.g., marketing and retail), this technology seems so far to be underutilized in survey research. We implemented a geofence survey in a smartphone data collection project and geofenced 410 job centers with the Google Geofence API. Overall, the app sent 230 geofence-triggered survey invitations to 107 participants and received 224 responses from 104 participants. This article provides an overview of our geofence survey, including our experiences analyzing the data. We highlight the limitations in our design and examine how those shortcomings affect the number of falsely triggered surveys. Subsequently, we formulate the lessons learned that will help researchers improve their own geofence studies.

As survey costs increase and response rates decrease, researchers are looking for alternative methods to collect data from study subjects. Passively collected data may offer a way to reduce the burden on research subjects while also collecting high-quality data needed for social science research. Examples of passive data collection tools are applications installed on mobile devices and sensors in subjects’ homes or worn on the body. In this study, we focus on always-on location data collected from subjects’ iPhones. To explore the promise of passively collected data to augment and improve survey data, we conducted a 2-week pilot study with 24 subjects. We discuss the utility of always-on location data and the challenges researchers may encounter when they incorporate location data in their analyses.

Dieser Artikel nimmt die Handy-Guthabenökonomie in Abidjan in der Côte d’Ivoire zum Ausgangspunkt, um städtische Wertschöpfungsprozesse im digitalen Kapitalismus zu problematisieren. Mithilfe von Konzepten der Infrastruktur und der ökonomischen Praxis zeigt der Artikel, wie soziale Beziehungen, die auf den ersten Blick außerhalb des Arbeitsprozesses stehen, funktional für Wertschöpfungsprozesse werden. Die empirische Grundlage bilden leitfadengestützte Interviews mit rund 30 Männern im Alter zwischen 18 und 35 Jahren, die in der Guthabenökonomie Abidjans arbeiten. Die Analyse arbeitet die Verschränkung von Formen der Zirkulation mit ökonomischen Praktiken heraus. Diese konstituieren (mit) den Guthabenverkauf und damit auch die Kommunikationsinfrastrukturen. Der Artikel verdeutlicht, inwiefern die Befragten ihre Tätigkeit als symbolisches Kapital beim Übergang ins Erwachsenenalter einsetzen. Gleichzeitig nutzen Unternehmen die unbezahlte Arbeit der Guthabenverkäufer für die Erschließung neuer Märkte und zur Wertschöpfung. Im Sinne einer strategischen Kosmopolitisierung der Stadtforschung zeigt der Artikel abschließend Anknüpfungspunkte für die Debatte um digitale Arbeit in der Plattform-Metropolis auf., This article takes the mobile phone economy in Abidjan, Côte d'Ivoire as a starting point to problematize urban value creation processes in digital capitalism. To what extent do credit vendors become nodes of urban infrastructures? Can forms of exploitation also be identified in the appropriation practices of new technologies? The article links the debate on platform urbanism with studies on urban infrastructures and is based on a case study on the precarisation of young adults in Abidjan's credit economy between 2015 and 2017, using empirical evidence from indepth interviews with about 30 men between 18 and 35 years. In the analysis, I show the entanglement of forms of circulation in practices of selling credit and the functionality of cabines as platforms for visibility policies. Airtime sellers can establish their reputation as "public characters", but the call boxes also serve as platforms for visibility policies and marketing. Finally, I draw attention to closure processes that are emerging in the course of the current platformisation of the communication infrastructure. In the past, companies have used the improvisation and appropriation of digital technologies by credit vendors as nodes in urban neighborhoods to expand markets. Today, the daily work of the credit sellers threatens to become superfluous, which makes the question of social reproduction in platform urbanism even more acute.

Dieser Artikel nimmt die Handy-Guthabenökonomie in Abidjan in der Côte d’Ivoire zum Ausgangspunkt, um städtische Wertschöpfungsprozesse im digitalen Kapitalismus zu problematisieren. Mithilfe von Konzepten der Infrastruktur und der ökonomischen Praxis zeigt der Artikel, wie soziale Beziehungen, die auf den ersten Blick außerhalb des Arbeitsprozesses stehen, funktional für Wertschöpfungsprozesse werden. Die empirische Grundlage bilden leitfadengestützte Interviews mit rund 30 Männern im Alter zwischen 18 und 35 Jahren, die in der Guthabenökonomie Abidjans arbeiten. Die Analyse arbeitet die Verschränkung von Formen der Zirkulation mit ökonomischen Praktiken heraus. Diese konstituieren (mit) den Guthabenverkauf und damit auch die Kommunikationsinfrastrukturen. Der Artikel verdeutlicht, inwiefern die Befragten ihre Tätigkeit als symbolisches Kapital beim Übergang ins Erwachsenenalter einsetzen. Gleichzeitig nutzen Unternehmen die unbezahlte Arbeit der Guthabenverkäufer für die Erschließung neuer Märkte und zur Wertschöpfung. Im Sinne einer strategischen Kosmopolitisierung der Stadtforschung zeigt der Artikel abschließend Anknüpfungspunkte für die Debatte um digitale Arbeit in der Plattform-Metropolis auf., This article takes the mobile phone economy in Abidjan, Côte d'Ivoire as a starting point to problematize urban value creation processes in digital capitalism. To what extent do credit vendors become nodes of urban infrastructures? Can forms of exploitation also be identified in the appropriation practices of new technologies? The article links the debate on platform urbanism with studies on urban infrastructures and is based on a case study on the precarisation of young adults in Abidjan's credit economy between 2015 and 2017, using empirical evidence from indepth interviews with about 30 men between 18 and 35 years. In the analysis, I show the entanglement of forms of circulation in practices of selling credit and the functionality of cabines as platforms for visibility policies. Airtime sellers can establish their reputation as "public characters", but the call boxes also serve as platforms for visibility policies and marketing. Finally, I draw attention to closure processes that are emerging in the course of the current platformisation of the communication infrastructure. In the past, companies have used the improvisation and appropriation of digital technologies by credit vendors as nodes in urban neighborhoods to expand markets. Today, the daily work of the credit sellers threatens to become superfluous, which makes the question of social reproduction in platform urbanism even more acute.

I dag kan man konstatera att mobiltelefonen är en given ägodel för nästa alla människor. I denna studie har vi undersökt hur mobiltelefonen har blivit en del av det sociala spelet och förväntningarna på att alltid vara tillgänglig. Detta har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, genom teoretiska underlag såsom uses and gratifications-modellen och symbolisk interaktion. Det var 70 personer som deltog i undersökningen och resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att vara tillgänglig via mobiltelefonen så att andra individer har möjlighet att nå dem. Resultatet i studien visar även ett tydligt mönster på hur det finns en förväntan på att andra människor ska vara tillgänglig via mobiltelefonen om man själv är det. All den tid och tillgänglighet som förväntas av varandra via mobiltelefonen, skapar också oro när en vän eller familjemedlem inte är tillgänglig när hen förväntas vara det. Slutsatsen vi har kommit fram till för studien är att majoriteten tycker att den största fördelen med att vara tillgänglig är för att man alltid är nåbar för andra om det skulle hända något. Men samtidigt känner man en stress över att alltid vara nåbar och hur det försvårar avkoppling när mobiltelefonen alltid finns intill en.

Dieser Artikel nimmt die Handy-Guthabenökonomie in Abidjan in der Côte d’Ivoire zum Ausgangspunkt, um städtische Wertschöpfungsprozesse im digitalen Kapitalismus zu problematisieren. Mithilfe von Konzepten der Infrastruktur und der ökonomischen Praxis zeigt der Artikel, wie soziale Beziehungen, die auf den ersten Blick außerhalb des Arbeitsprozesses stehen, funktional für Wertschöpfungsprozesse werden. Die empirische Grundlage bilden leitfadengestützte Interviews mit rund 30 Männern im Alter zwischen 18 und 35 Jahren, die in der Guthabenökonomie Abidjans arbeiten. Die Analyse arbeitet die Verschränkung von Formen der Zirkulation mit ökonomischen Praktiken heraus. Diese konstituieren (mit) den Guthabenverkauf und damit auch die Kommunikationsinfrastrukturen. Der Artikel verdeutlicht, inwiefern die Befragten ihre Tätigkeit als symbolisches Kapital beim Übergang ins Erwachsenenalter einsetzen. Gleichzeitig nutzen Unternehmen die unbezahlte Arbeit der Guthabenverkäufer für die Erschließung neuer Märkte und zur Wertschöpfung. Im Sinne einer strategischen Kosmopolitisierung der Stadtforschung zeigt der Artikel abschließend Anknüpfungspunkte für die Debatte um digitale Arbeit in der Plattform-Metropolis auf., This article takes the mobile phone economy in Abidjan, Côte d'Ivoire as a starting point to problematize urban value creation processes in digital capitalism. To what extent do credit vendors become nodes of urban infrastructures? Can forms of exploitation also be identified in the appropriation practices of new technologies? The article links the debate on platform urbanism with studies on urban infrastructures and is based on a case study on the precarisation of young adults in Abidjan's credit economy between 2015 and 2017, using empirical evidence from indepth interviews with about 30 men between 18 and 35 years. In the analysis, I show the entanglement of forms of circulation in practices of selling credit and the functionality of cabines as platforms for visibility policies. Airtime sellers can establish their reputation as "public characters", but the call boxes also serve as platforms for visibility policies and marketing. Finally, I draw attention to closure processes that are emerging in the course of the current platformisation of the communication infrastructure. In the past, companies have used the improvisation and appropriation of digital technologies by credit vendors as nodes in urban neighborhoods to expand markets. Today, the daily work of the credit sellers threatens to become superfluous, which makes the question of social reproduction in platform urbanism even more acute.

This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a mobile phone. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle. The objective of the phone case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the components and life cycle stages that influence the environmental impact. The materials and part production stages of the life cycle contribute most to the environmental impact, for all studied impact categories. Specifically, it is the integrated circuit and other electronic components that contribute most. This is turn implies that circular business models aimed at prolonging life or decreasing use of these components can provide the largest impact reductions., Circular economy business models commonly target ways to close resource loops for a product or system. Life cycle assessment (LCA) can be used to assess if the actions also imply other environmental benefits. Using a mobile phone as a case study this report first assesses the linear product to determine hotspots in the life cycle. From these results, three circular business models targeting several circular component solutions were chosen and assessed using LCA.

Dieser Artikel nimmt die Handy-Guthabenökonomie in Abidjan in der Côte d’Ivoire zum Ausgangspunkt, um städtische Wertschöpfungsprozesse im digitalen Kapitalismus zu problematisieren. Mithilfe von Konzepten der Infrastruktur und der ökonomischen Praxis zeigt der Artikel, wie soziale Beziehungen, die auf den ersten Blick außerhalb des Arbeitsprozesses stehen, funktional für Wertschöpfungsprozesse werden. Die empirische Grundlage bilden leitfadengestützte Interviews mit rund 30 Männern im Alter zwischen 18 und 35 Jahren, die in der Guthabenökonomie Abidjans arbeiten. Die Analyse arbeitet die Verschränkung von Formen der Zirkulation mit ökonomischen Praktiken heraus. Diese konstituieren (mit) den Guthabenverkauf und damit auch die Kommunikationsinfrastrukturen. Der Artikel verdeutlicht, inwiefern die Befragten ihre Tätigkeit als symbolisches Kapital beim Übergang ins Erwachsenenalter einsetzen. Gleichzeitig nutzen Unternehmen die unbezahlte Arbeit der Guthabenverkäufer für die Erschließung neuer Märkte und zur Wertschöpfung. Im Sinne einer strategischen Kosmopolitisierung der Stadtforschung zeigt der Artikel abschließend Anknüpfungspunkte für die Debatte um digitale Arbeit in der Plattform-Metropolis auf., This article takes the mobile phone economy in Abidjan, Côte d'Ivoire as a starting point to problematize urban value creation processes in digital capitalism. To what extent do credit vendors become nodes of urban infrastructures? Can forms of exploitation also be identified in the appropriation practices of new technologies? The article links the debate on platform urbanism with studies on urban infrastructures and is based on a case study on the precarisation of young adults in Abidjan's credit economy between 2015 and 2017, using empirical evidence from indepth interviews with about 30 men between 18 and 35 years. In the analysis, I show the entanglement of forms of circulation in practices of selling credit and the functionality of cabines as platforms for visibility policies. Airtime sellers can establish their reputation as "public characters", but the call boxes also serve as platforms for visibility policies and marketing. Finally, I draw attention to closure processes that are emerging in the course of the current platformisation of the communication infrastructure. In the past, companies have used the improvisation and appropriation of digital technologies by credit vendors as nodes in urban neighborhoods to expand markets. Today, the daily work of the credit sellers threatens to become superfluous, which makes the question of social reproduction in platform urbanism even more acute.

I dag kan man konstatera att mobiltelefonen är en given ägodel för nästa alla människor. I denna studie har vi undersökt hur mobiltelefonen har blivit en del av det sociala spelet och förväntningarna på att alltid vara tillgänglig. Detta har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, genom teoretiska underlag såsom uses and gratifications-modellen och symbolisk interaktion. Det var 70 personer som deltog i undersökningen och resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att vara tillgänglig via mobiltelefonen så att andra individer har möjlighet att nå dem. Resultatet i studien visar även ett tydligt mönster på hur det finns en förväntan på att andra människor ska vara tillgänglig via mobiltelefonen om man själv är det. All den tid och tillgänglighet som förväntas av varandra via mobiltelefonen, skapar också oro när en vän eller familjemedlem inte är tillgänglig när hen förväntas vara det. Slutsatsen vi har kommit fram till för studien är att majoriteten tycker att den största fördelen med att vara tillgänglig är för att man alltid är nåbar för andra om det skulle hända något. Men samtidigt känner man en stress över att alltid vara nåbar och hur det försvårar avkoppling när mobiltelefonen alltid finns intill en.

Den givna studien undersökte experimentellt om att sova med sin mobiltelefon utanför sovrummet påverkar sömnkvaliteten, jämfört med mobiltelefonen bredvid sängen. Sömnkvalitet mättes genom total sömntid per natt samt en variabel för självskattad sömnkvalitet. Testdeltagarna sov fem vardagar i sträck med sin mobiltelefon bredvid sängen samt fem vardagar i sträck med mobiltelefonen utanför sovrummet och fyllde i data i en sömndagbok dagligen. Resultatet visade att testdeltagarna signifikant sov kortare tid - 21 minuter per natt - när de hade mobilen bredvid sängen. Vidare undersöktes deltagarnas nomofobigrad och hur denna eventuellt influerade resultatet av experimentet, men ingen signifikans fanns. Urvalet var ett bekvämlighetsurval N=25, 13 män och 12 kvinnor, i åldrarna 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) och 50–59 (n=2). Data samlades in genom nomophobia questionnaire och the consensus sleep diary., The present study experimentally investigated how one’s smartphone’s placement might affect sleep quality. Sleep quality was measured as the variables total sleep time and self-reported sleep quality. The participants slept five consecutive days with their phone by the bed and five consecutive days with their phone outside of their bedroom and filled in data in a sleep diary daily. The results showed that sleeping with the phone by the bed significantly decreased total time slept by 21 minutes per night. Further the study investigated if the participants’ nomophobia score influenced how much they were affected by the study; none of the variables showed significant results. The participants N=25, 13 male and 12 females, were recruited as a convenience selection and covered the ages 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) and 50–59 (n=2). The data was collected using nomophobia questionnaire and the consensus sleep diary.

Dieser Artikel nimmt die Handy-Guthabenökonomie in Abidjan in der Côte d’Ivoire zum Ausgangspunkt, um städtische Wertschöpfungsprozesse im digitalen Kapitalismus zu problematisieren. Mithilfe von Konzepten der Infrastruktur und der ökonomischen Praxis zeigt der Artikel, wie soziale Beziehungen, die auf den ersten Blick außerhalb des Arbeitsprozesses stehen, funktional für Wertschöpfungsprozesse werden. Die empirische Grundlage bilden leitfadengestützte Interviews mit rund 30 Männern im Alter zwischen 18 und 35 Jahren, die in der Guthabenökonomie Abidjans arbeiten. Die Analyse arbeitet die Verschränkung von Formen der Zirkulation mit ökonomischen Praktiken heraus. Diese konstituieren (mit) den Guthabenverkauf und damit auch die Kommunikationsinfrastrukturen. Der Artikel verdeutlicht, inwiefern die Befragten ihre Tätigkeit als symbolisches Kapital beim Übergang ins Erwachsenenalter einsetzen. Gleichzeitig nutzen Unternehmen die unbezahlte Arbeit der Guthabenverkäufer für die Erschließung neuer Märkte und zur Wertschöpfung. Im Sinne einer strategischen Kosmopolitisierung der Stadtforschung zeigt der Artikel abschließend Anknüpfungspunkte für die Debatte um digitale Arbeit in der Plattform-Metropolis auf., This article takes the mobile phone economy in Abidjan, Côte d'Ivoire as a starting point to problematize urban value creation processes in digital capitalism. To what extent do credit vendors become nodes of urban infrastructures? Can forms of exploitation also be identified in the appropriation practices of new technologies? The article links the debate on platform urbanism with studies on urban infrastructures and is based on a case study on the precarisation of young adults in Abidjan's credit economy between 2015 and 2017, using empirical evidence from indepth interviews with about 30 men between 18 and 35 years. In the analysis, I show the entanglement of forms of circulation in practices of selling credit and the functionality of cabines as platforms for visibility policies. Airtime sellers can establish their reputation as "public characters", but the call boxes also serve as platforms for visibility policies and marketing. Finally, I draw attention to closure processes that are emerging in the course of the current platformisation of the communication infrastructure. In the past, companies have used the improvisation and appropriation of digital technologies by credit vendors as nodes in urban neighborhoods to expand markets. Today, the daily work of the credit sellers threatens to become superfluous, which makes the question of social reproduction in platform urbanism even more acute.

Utvecklingen av modern teknologi går fort framåt. Det är inte länge sedan mobiltelefoner var stora, klumpiga och endast kunde användas till att ringa samtal. Dagens smartmobiler erbjuder många fler funktioner än så. Utöver att vara ett verktyg för att upprätthålla sociala relationer gör mobiler det möjligt att enkelt och snabbt uträtta en mängd ärenden, något som uppskattas i vårt moderna samhälle. Mobiltelefonen utgör en central del av många människors liv. I Sverige äger i stort sett alla en mobiltelefon och personer som blickar ner i sin mobil syns överallt. Eftersom att utvecklingen skett så snabbt vet vi inte säkert hur all mobilanvändning påverkar oss och vårt samhälle i det långa loppet. Forskning som gjorts visar på potentiella faror och allvarliga konsekvenser med att spendera mycket tid med sin mobil. Förutom att mycket mobilanvändning kan orsaka sämre fysisk hälsa kan det även vara skadligt för människors mentala hälsa. Ökad ångest och stress över att ständigt vara uppkopplad är exempel på vad mobilanvändandet kan orsaka. Denna studies syfte är att undersöka hur unga vuxna upplever sin mobiltelefon och hur de upplever att mobiltelefoner påverkar sociala relationer. Genom att använda oss av en fenomenologisk analysmetod har vi sammanställt resultatet från tio intervjuer där vi bett unga vuxna berätta om sina upplevelser. I vår analys har vi använt Herbert Marcuses kritiska teori och Erving Goffmans dramaturgiska teori. Vårt resultat pekar på att unga vuxna upplever både för- och nackdelar med sina mobiltelefoner. Samtliga respondenter upplever sig vara beroende av sina mobiltelefoner, och spenderar mer tid med sina mobiler än vad de trodde. När det gäller mobiltelefonens roll i sociala situationer upplever många att mobiler kan störa umgänget. Trots detta är alla de vi har intervjuat överens om att en mobiltelefon idag är en social nödvändighet för att inte hamna utanför.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad högstadieeleverna anser om användningen av smarta mobiltelefoner i skolan och mer specifikt inom svenskämnet samt vilka råd de vill ge lärare gällande mobiltelefonanvändningen inom svenskämnet och vilket inflytande de önskar inom svenskämnet. I digitaliseringsdebatten är pedagogers och hjärn-forskares röster höga emedan eleverna lyser med sin frånvaro. Enligt Skolverkets läroplaner reviderade 2018 för grundskolan (LGr11) och gymnasiet (LGy11) ska eleverna förses med digitala hjälpmedel i undervisningen för att utveckla de krav på digitala kunskaper som samhället ställer. Användningen av digitala verktyg i undervisningen ses å ena sidan som distraktioner och å andra sidan som en välbehövlig paus i studierna. Åsikterna kring hur användningen av digitala verktyg föreligger går isär, där pedagoger ser det som ett tillskott och hjärnforskare som negativt genom medförande distraktioner. Vad anser eleverna i denna fråga? Det är inte lika utforskat. I föreliggande empirisk studie genomförs kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i strategiskt valda fokusgrupper. Medverkande elever läser svenska och går i årskurs 9 i en högstadieskola inom Stockholmsregionen. Etiska aspekter har efterlevts i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed. Resultatet i studien visar att eleverna använder mobiltelefonen till skolrelaterat arbete, så som att söka information, inspiration, lyssna på musik, använda som extra skärm, lyssna på texter, ord och ljudböcker. Några använder den för översättning av ord under skrivprocessen eller för att kommunicera med andra elever gällande skolrelaterade göromål. Elevernas upplevelse av inflytande när skolan beslutade kring mobiltelefonförbudet är lågt. Vidare är upplevelsen att inflytandet är lågt även i andra frågor och förslag som de framfört. Avslut-ningsvis ger eleverna råd till lärare kring den önskade användningen av mobiltelefonen och hur inflytandet bör utformas.

Statistik och forskning visar att internet och mobiltelefonens närvaro ökar allt mer i samhället och är idag en del av mångas vardag. I och med ökningen fattade Skolverket ett beslut 2016, som tillades i läroplanen 2018, om hur IT-användningen i skolan ska se ut, för att skolan ska kunna möta upp de krav som samhället ställer på barnens digitala kunskaper efter avslutad skolgång. Många skolor försöker tillgodose Skolverkets krav genom att förse eleverna med digitala verktyg. Parallellt med digitaliseringen sjunker elevernas skrivkompetenser allt mer (Skolvärlden 2020). Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken funktion digitala verktyg har vid högstadieelevers skrivande inom svenskämnet. För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har metoden systematisk litteraturstudie använts, där svaret främst sökts i befintlig forskning. För att komma åt relevant litteratur har sökningar i olika databaser genomförts, texternas titlar och abstracts har lästs och därefter har den utvalda litteraturen lästs i sin helhet. Litteraturen har kritiskt granskats och sammanställts inom studiens område. Informationen som hämtats i litteraturen bygger på vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga rapporter. Som ett komplement till databassökningen har strategisk sökning i Svenska med didaktisk inriktnings konferensprotokoll genomförts. Resultatet visar att eleverna är positivt inställda till användandet av digitala verktyg i skolan, deras engagemang och intresse för lektion och uppgift ökar. Eleverna utvecklar självständighet informationssökande och stavningshjälpen leder till att de inte behöver be läraren om hjälp. Genom digitala verktyg kan de skriva fortare, generera högre läsbarhet, enklare strukturera, redigera och ändra, lägga till eller ta bort. Skriva längre texter än om det varit för hand och kvalitén på texterna blir inte lägre än vid handskrift. Digitala verktyg bistår eleven med korta pauser genom att de kan surfa på sociala medier elle