Search

Medellivslängden i Sverige har, under de senaste decennierna, ökat. Det leder till att sjukvårdsköerna och belastningen för vårdpersonalen förändras. Det i sin tur innebär att fortsatt utveckling av hälso- och sjukvård måste prioriteras. En viktig faktor för att kunna utveckla arbetssätten inom sjukvården är digitalisering. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar som kan uppstå i samband med användning av AI- hjälpmedel som beslutsstöd vid diagnostiserings-processen i sjukvården. Studien startade med litteraturgenomgång av tidigare forskning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden är semistrukturerade individuella intervjuer. Analysen genomfördes med strukturen tematisk analysmetod. Studiens fem teman är: Arbetssätt; kompetensutveckling; partiska algoritmer; ansvarstagande och överdiagnostisering. Studiens resultat indikerar att det finns olika utmaningar vid användning av AI inom vården. I den här studien har följande utmaningar påvisats: arbetssätt- exempelvis nya rutiner, kompetensutveckling- exempelvis mindre tid för utvecklingsarbete, ansvarstagande - till exempel vem som ansvarar för resultatet och överdiagnostisering – vilket till exempel kan vara multipla diagnoser som kan vara ofarliga för patienten., The average life expectancy in Sweden has, in recent decades, increased. This leads to changes in the healthcare queues and the burden on the healthcare staff. This in turn means that continued development of healthcare must be prioritized. An important factor in being able to develop working methods in healthcare is digitization. The purpose of the study is to investigate which challenges may arise in connection with the use of AI- powered decision making in the diagnosis process in healthcare. The study started with a literature review of previous research. The study was carried out with a qualitative approach where the data collection method is semi-structured individual interviews. The analysis was carried out using the structured thematic analysis method. The study's five themes are: Work methods; skills development; biased algorithms; taking responsibility and overdiagnosing. The study's results indicate that there are various challenges when using AI in healthcare. In this study, the following challenges have been demonstrated: working methods - for example new routines, competence development - for example less time for development work, taking responsibility - for example who is responsible for the result and overdiagnosis - which can for example be multiple diagnoses that can be harmless to the patient.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare på ett högteknologiskt företag upplever kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen. Studien syftar också till att utforska hur teamledare bidrar till kompetensutvecklingen bland arbetarna. För att uppnå detta har en blandad metod använts, vilket innebär att både kvalitativ och kvantitativ forskning har kombinerats genom användning av intervjuer och enkäter för datainsamling. Den teoretiska ramen för studien baseras på Peters Senges fem discipliner om lärande i organisationer, Vygotskijs proximala utvecklingszon och Deweys lärandeteorier. Inledningsvis presenteras de teoretiska och metodologiska ramverken som används, följt av resultat och analys. Tidigare forskning har visat på en tydlig koppling mellan lärande och kompetensutveckling, vilket bekräftas även i denna studie där arbetarna uppskattar insatser för att förbättra kompetensen och främja lärande. Dessutom visar resultaten att teamledare spelar en viktig roll i att främja kompetensutvecklingen bland arbetarna. Något som stack ut med denna studie är att gruppsamarbete rankades först av insatser för kompetensutveckling och lärande bland deltagarna., The purpose of this study is to investigate how workers at a high-tech company experience competence development and learning in the workplace. The study also aims to explore how team leaders contribute to the development of skills among workers. To achieve this, a mixed method has been used, which means that both qualitative and quantitative research has been combined through the use of interviews and questionnaires for data collection. The theoretical framework for the study is based on Peter Senge's five disciplines of learning in organizations, Vygotsky's zone of proximal development, and Dewey's learning theories. Initially, the theoretical and methodological frameworks used are presented, followed by results and analysis. Previous research has shown a clear connection between learning and competence development, which is also confirmed in this study where the workers appreciate efforts to improve competence and promote learning. In addition, the results show that team leaders play an important role in promoting skill development among workers. Something that stood out about this study is that group collaboration was ranked first among efforts for skill development and learning among the participants.

Job Recommendation Systems have traditionally been using machine learning and information retrieval techniques such as Word2Vec, Term Frequency – Inverse Term Frequency and Support Vector Machines. The rise of Large Language Models (LLM) could potentially bridge the shortcomings of the traditional techniques. LLMs have other shortcomings which could be mitigated using the Retrieval Augmented Generation (RAG) architecture, which grounds output of an LLM to a dataset. This thesis explores the use of LLMs and RAG in job recommendation systems. Addressing gaps in existing methods that overlook user’s skills, geographic preferences, and multilingual datasets. LLMs and RAG enhance recommendation systems by processing unstructured data and providing grounded, personalized suggestions. This thesis aims to evaluate the trustworthiness and utility of an LLM in recruitment and competence development. It examines how an LLM can enhance traditional recruitment processes and support job seekers by recommending skills needed for specific job roles and regions, based on a user’s existing skills – resulting in a curated list of skills that could be improved upon. The methodology involves using Swedish IT job market data to provide personalized skill recommendations for job seekers based on their existing skills and desired job titles for specific regions. Data is collected, cleaned, and formatted to meet system requirements, and the models’ usefulness is evaluated through questionnaires, experiments and interviews with IT-students and recruitment professionals and analyzed using thematic and quantitative analysis. The inclusion of LLMs in recruitment and competence development shows promising potential. Findings suggest LLMs can refine the recruitment process, identify skill gaps, and offer insights for both job seekers and recruiters. Both IT-students and professionals in recruitment express optimism about LLMs ability to enhance traditional methods. Respondents given examples of t, Jobbrekommendationssystem har traditionellt sett använt maskininlärning och informationssökningstekniker som Word2Vec, Term Frequency – Inverse Term Frequency och Support Vector Machines. Framväxten av Large Language Models (LLM) kan potentiellt överbrygga bristerna hos de traditionella teknikerna. LLM har andra brister som kan mildras genom användning av Retrieval Augmented Generation (RAG)-arkitekturen, som förankrar utdata från en LLM till en datamängd. Denna avhandling utforskar användningen av LLM och RAG ijobbrekommendationssystem. Den adresserar luckor i befintliga metoder som förbiser användares färdigheter, geografiska preferenser och flerspråkiga datamängder. LLM och RAG förbättrar rekommendationssystem genom att bearbeta ostrukturerad data och ge förankrade, personliga förslag.Forskningen syftar till att utvärdera tillförlitligheten och nyttan av en LLM inom rekrytering och kompetensutveckling. Den undersöker hur en LLM kan förbättra traditionella rekryteringsprocesser och stödja arbetssökande genom att rekommendera kompetenser som behövs för specifika jobbtitlar och regioner, baserat på användarens befintliga kompetenser – vilket resulterar i en kuraterad lista av färdigheter som kan förbättras. I metodiken används data från den svenska IT-jobbmarknaden för att tillhandahålla personlig kompetensutveckling för arbetssökande baserat på deras befintliga kompetenser och önskade jobbtitlar för specifika regioner. Data samlas in, rengörs och formateras för att möta systemkraven, och modellens användbarhet utvärderas genom enkäter, experiment och intervjuer med IT-studenter och rekryteringsproffs. Datan analyseras med hjälp av tematisk och kvantitativ analys. Inkludering av LLM i rekrytering och kompetensutveckling visar lovande potential. Fynden tyder på att LLM kan förfina rekryteringsprocessen, identifiera kompetensbrister och erbjuda insikter för både arbetssökande och rekryterare. Både IT-studenter och yrkesverksamma inom rekrytering uttrycker optimism om

Bakgrund: Status epilepticus hos barn innebär risk för livshotande tillstånd, mortalitet eller medicinska komplikationer. Behandlingsriktlinjer finns men uppdateras och följs sällan. Forskning kring barnsjuksköterskans upplevelser saknas. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans upplevelser inom det akut omhändertagande av barn med status epilepticus. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med tio barnsjuksköterskor vid åtta regionala- eller universitetssjukhus i mellersta och södra Sverige. Resultat: Utifrån en kvalitativ innehållsanalys framkom fyra kategorier: Flertalet faktorer påverkar det akuta omhändertagandet, Betydelsen av familjecentrerad vård i den akuta situationen, Betydelsen av kompetensutveckling inför den akuta situationen, Betydelsen av följsamhet till behandlingsstrategier i den akuta situationen. Slutsats: Ett välfungerande strukturerat teamarbete med följsamhet till behandlingsriktlinjer möjliggörs genom utbildning. Kompetensutveckling medför ökad trygghet och KASAM för barnsjuksköterskan, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och ett mer optimalt omhändertagande av barnet och dess familj. Fördjupad forskning kring status epilepticus inom omvårdnad, kompetensutveckling, teamträning och följsamhet till behandlingsriktlinjer kan medföra minskade konsekvenser för barnet och kostnader för samhället., Background: Status epilepticus in children means a risk of life-threatening conditions, mortality or medical complications. Treatment guidelines exist but are rarely updated and followed. Research on pediatric nurses' experiences is lacking. Purpose: The purpose of the study was to highlight the pediatric nurse's experiences in the emergency care of children with status epilepticus. Method: A qualitative design with an inductive approach. Data collection was based on semi structured interviews with ten pediatric nurses at eight regional and university hospitals in central and southern Sweden. Result: Based on a qualitative content analysis, four categories emerged: Several factors that influence emergency care, The importance of family-centered care in the emergency situation, The importance of competence development in the emergency situation and The importance of compliance to treatment strategies in the emergency situation. Conclusion: Efficient structured teamwork with compliance to treatment guidelines is made possible through training. Competence development brings increased security and KASAM for the pediatric nurse, which contributes to increased patient safety and optimal care of the child and its family. In-depth research into status epilepticus in nursing, competence development, team training and adherence to treatment guidelines can lead to reduced consequences for the child and reduced costs for society.

Purpose – Technological advancements and global societal changes reshapes manufacturing industry emphasizing needs for competence development of industrial professionals. The purpose of this paper is tostudy how organizational learning supports the development of academic structures, creating agile and sustainable formal educational models meeting novel competence needs. Design/methodology/approach – The qualitative case study, part of a longitudinal research study,focuses on internal academic processes supporting a new formal educational model. Qualitative datawas collected through five focus groups, incorporating 32 informants from different HEI function categories. Findings – Changing traditional academic structures requires joint engagement between all HEI functions,emphasizing organizational learning with subprocesses of searching, creating, sustaining and exchangingknowledge in a learning loop. Results show a consensus among the different HEI functions regarding thevalue of the HEI’s coproduction with society; however, bureaucracy and academic structure hinder flexibility.Cross-functional teams building a “chain-of-trust” throughout the HEI coupled with full management supportshow opportunities to progress into a learning organization. Practical implications – Organizational learning within HEIs requires trustful and open communication,multifunction knowledge exchange, holistic views of processes and system thinking, achieved through crossfunctional teams and continuous improvement through learning loops. Social implications – Industry-academic collaboration on formal education for lifelong learning needs to become both agile and resilience to meet technological advancement and sustainability. Originality/value – Novel technology, digitalization and sustainability gain ground and require thatsociety and organizations, including academia, change and learn. This means that academia is meeting new challenges and needs to develop internal processes., CC-BY 4.0

BACKGROUND: In 2020 the Swedish Government started a gradual raising of the retirement age, but employers have been silent on the issue. Little is known about whether and how they reflect on what it will mean for their organization, or whether they already have, or are going to, make arrangements in order to facilitate and motivate older workers to stay longer. OBJECTIVE: The aim of this study was to explore and describe managers' experiences of older workers and age management in connection with the increase of the retirement age in Sweden. METHODS: Data was collected through semi-structured interviews with fourteen managers from a broad set of organizations in the public and private sectors, and from the Middle and East of Sweden. The transcribed material was analysed in line with qualitative content analysis. RESULTS: The analysis ended up in seven main categories with associated sub-categories: Older Workers, Retirement Ages, Transition Initiatives, Competence Transfer, Competence Development, Increased Retirement Ages, Knowledge Gaps. CONCLUSION: Our findings reveal that there is an ambivalence in addressing the issue of age among the interviewed managers, what we have interpreted and labelled as "silent age discrimination", and it was shown that they do not have elaborated strategies for age management.

I takt med digitaliseringen så har de ställts stora krav på individer att arbeta med kompetensutveckling för att inte hamna i ett digitalt utanförskap. Detta är särskilt tydligt för IT-konsulter då de verkar i en bransch som blir extra påverkad av digitaliseringen. Generativ AI är ett ämne som har blivit högaktuellt den senaste tiden, inte minst tack vare verktyg som ChatGPT och CoPilot. Studien avser därför att besvara vilka kompetensområden som kan utvecklas hos IT-konsulten med stöd av generativ AI samt hur detta kan ske. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ ansats tillämpats med semi-strukturerade intervjuer i kombination med en litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med åtta olika respondenter som har en insyn i IT-konsultens dagligaarbete. Där det insamlade empirimaterialet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys som baserades på tre beståndsdelar under kompetens vilket var: ”Kunskap”, ”Färdigheter” och ”Attityder”. Slutsatsen av studien presenterar hur alla trebeståndsdelar under kompetens kan utvecklas vid användning av generativ AI för IT-konsulten i form av: Förbättrad förståelse kring programmering, ökade färdigheter inom kommunikation och förbättrad attityd till det dagliga arbetet genom effektivisering av monotona och repetitiva arbetsuppgifter. Att hantera och beakta de utmaningar som uppstår med användning av generativ AI för IT-konsulten lyfts också fram som en viktig förutsättning för att kunna uppnå möjligheterna., As digitalization progresses, significant demands have been placed on individuals to engage in competency development to avoid digital exclusion. This is particularly evident for IT consultants, as they operate in an industry that is heavily influenced by digitalization. Generative AI has become a highly relevant topic recently, thanks to tools like ChatGPT and CoPilot. The study aims to answer which competency areas can be developed for IT consultants with the support of generative AI and how this can be achieved. To answer this question, a qualitative approach was applied, utilizing semi-structured interviews in combination with a literature review. The interviews were conducted with eight different respondents who have insight into the daily work of IT consultants. The collected empirical material was analyzed using a deductive thematic analysis based on three components of competence: "Knowledge," "Skills," and "Attitudes." The study's conclusion presents how all three components of competence can be developed with the use of generative AI for IT consultants in the form of: improved understanding of programming, enhanced communication skills, and improved attitude towards daily work through the efficiency of monotonous and repetitive tasks. Addressing and considering the challenges that arise with the use of generative AI for IT consultants is also highlighted as an important prerequisite for achieving the potential benefits.

The purpose of this study is to highlight how police officers in Sweden who work on patrol duty experience competence development, with a deeper focus on their digital competences. To do this, a qualitative study has been carried out in the form of a thematic analysis of published writings and interviews with two patrol duty police officers. Theoretical perspectives used in the study were adaptive and developmental learning and communities of practice. The results of the study show that police officers have access to formal and informal methods to develop their skills. The formal methods consist mainly of education, while the informal methods are largely about knowledge sharing among colleagues. It is also noticeable that the increasingly digitalised world has changed the way the police authority works, both in how to counteract crime with the help of digital tools and strengthening the public's trust in the police through social media. There are some differences between how the interviewees experienced the priorities for competence development compared to published writings, where the texts emphasized the importance of digital competences while the interviewees rather feel an increased will to improve, for example, communication and evaluation. Improvements can be made in how to efficiently develop police officers' skills, but this is an ongoing process and considering changes in the world around us, it is a complex job., Syftet med denna studie är att belysa hur poliser i Sverige som arbetar i yttre tjänst upplever kompetensutveckling, med ett fokus på deras digitala kompetenser. För att göra detta har en kvalitativ undersökning genomförts via en tematisk analys av officiella skrivelser samt intervjuer med två poliser som arbetar i yttre tjänst. Teoretiska utgångspunkter som användes i studien var anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande och praktikgemenskaper. Resultatet av studien visar att poliser har tillgång till formella och informella metoder för att utveckla sina kompetenser. De formella metoderna består främst av utbildningar medan de informella handlar till stor del om kunskapsdelning bland kollegor. Det märks även att den alltmer digitaliserade världen har förändrat hur Polismyndighetens arbete ser ut, både i hur man motverkar brottslighet med hjälp av digitala verktyg och förstärker allmänhetens förtroende för poliserna genom sociala medier. Det finns vissa skillnader mellan hur intervjupersonerna upplevde prioriteringarna för kompetensutveckling jämfört med officiella skrivelser, där texterna betonade vikten av digitala kompetenser medan intervjupersonerna framhäver en ökad vilja att förbättras inom exempelvis kommunikation och utvärdering. Det kan göras förbättringar i hur man arbetar med att utveckla polisers kompetenser, men detta är en ständigt pågående process och med tanke på omvärldsförändringar så är det ett komplext arbete.

Bakgrund och problemformulering: Gruvnäringen i Sverige står inför flerakritiska utmaningar som hotar dess långsiktiga hållbarhet. Digitaliseringen som ärnödvändigt för att förbli konkurrenskraftig i gruvindustrin, riskerar att minskasysselsättningen i företagens närområden. Detta kan leda till ökat motstånd frånlokalbefolkningen, vars sociala acceptans är avgörande för verksamhetens fortsattadrift. Samtidigt finns det en brist på högutbildad arbetskraft som ingenjörer,automationstekniker, och datavetare, vilket är nödvändigt för att genomföra dendigitala omställningen. Gruvbolagen måste också omskola befintlig personal föratt möta de nya kompetenskraven, vilket riskerar att mötas av internt motståndsom kan spridas till omgivningen. I och med digitaliseringen måste gruvbolagensåledes bemöta flertalet kompetensrelaterade utmaningar samtidigt som godarelationer med lokalbefolkningen upprätthålls. Utan en väl genomförd omställningriskerar gruvbolagen att förlora både effektivitet och lokalt stöd. Dennabalansgång mellan att driva digitaliseringen och bibehålla social och ekonomiskstabilitet i gruvsamhällena är en central utmaning för branschen. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna uppsats är att få en holistisk bildöver vilka kompetensrelaterade utmaningar gruvindustrins digitalisering medför,samt hur dessa utmaningar kan förstås i relation till varandra. Studien ämnar ävenatt undersöka hur svenska gruvbolag arbetar för att möta dessa utmaningar, ochslutligen att utifrån befintlig litteratur och intervjuer med anställda inomgruvindustrin ge förslag på hur dessa utmaningar kan hanteras. Detta harundersökts genom följande två forskningsfrågor; Vilka utmaningar medför gruvindustrins digitalisering kopplat tillkompetensförsörjning, och hur samverkar dessa med varandra? Hur arbetar svenska gruvbolag i dagsläget för att möta de kompetensrelateradeutmaningarna digitaliseringen medför? Resultat och kunskapsbidrag: Studien identifierade tre huvudsakligautmaningar: person, Background and problem statement: The mining industry in Sweden facesseveral critical challenges that threaten its long-term sustainability. Digitalization,which is necessary to remain competitive in the mining industry, is at risk ofcausing reduced employment in the companies' local areas. This can lead toincreased resistance from the local population, whose social acceptance is crucialfor the continued operation of the industry. Simultaneously, there is a shortage ofhighly educated workforce, such as engineers and data scientists, which isnecessary to carry out the technical transition. Mining companies also need toretrain existing staff to meet the new competency requirements, which risksencountering internal resistance that can spread to the surrounding community.Thus, in the face of digitalization, mining companies must address multiplecompetence-related challenges while maintaining good relations with the localpopulation. Without a well-executed transition, mining companies risk losing bothefficiency and local support. Balancing digitalization with maintaining social andeconomic stability in mining communities is a central challenge for the industry. Purpose and research questions: The purpose of this thesis is to obtain a holisticview of the competence-related challenges brought by the digitalization of themining industry and how these challenges can be understood in relation to eachother. The study also aims to examine how Swedish mining companies work tomeet these challenges and based on existing literature and interviews withindustry employees, to propose how these challenges can be managed. This hasbeen investigated through the following two research questions: What challenges does the digitalization of the mining industry pose related tocompetence provision, and how do these interact with each other? How are Swedish mining companies currently working to meet thecompetence-related challenges brought by digitalization? Results and contribution: The study

This master thesis investigates how the Swedish regional libraries are perceived as support for public libraries in their work with competence development and the libraries' ability to utilise this support. It focuses on the strate­gies, and obstacles involved in implementing new knowledge following the activities. The thesis uses mixed methods, including both a quantitative questionnaire and qualitative interviews con­ducted. The questionnaire was aimed towards workers in public libraries while the interviews were conducted primarily with public library managers. Quantitative and qualitative analyses were carried out on the data, which related to 537 questionnaire respondents and five interviews. The theory used in the analysis covers organizational theory and Jay Hall’s model of the competence process. The study reveals that the organisation around competence development varies depending on the type of activity and library. Follow-up is commonly conducted through meeting structures or written reports. Successful implementation strategies include fostering a positive work environment and thorough pre-planning, while major obstacles are primarily resource constraints and a lack of clear alignment with the organisation's goal. Continued education provided by the regional libraries are generally viewed positively, examples that they do not always meet local needs. The regional libraries are described as organising a substantial number of activities, which do not always align proportionately with the worker's capacity to participate. This thesis provides a deeper understanding of the competence development efforts in public libraries and the role of regional libraries as a support function. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

I en allt mer digitaliserad värld genomgår revisionsbranschen en omfattande digitalisering. Detta ställer nya krav på teknisk kompetens hos revisorer vilket i sin tur ställer högre krav på organisationer att säkerställa att dess medarbetare får den kompetensutveckling som krävs. Studiens syfte är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisionsbranschen samt hur de stora revisionsbolagen arbetar med teknisk kompetensutveckling för att möta dagens och morgondagens behov av tekniskt kunnande. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer med anställda från de fyra stora revisionsbolagen, även benämnda som The Big Four. En tematisk analys genomfördes på empirin som utgick från studiens analysmodell, vilken grundar sig på relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar att digitaliseringen har haft en omfattande påverkan på branschen, där digitala verktyg blivit en viktig del av arbetet vilket har haft en positiv inverkan på effektivitet och revisionskvalitet. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare för revisorer och de studerade organisationerna arbetar aktivt med en kombination av metoder för kompetensutveckling för att vidareutveckla sina anställdas kompetens.

Forskningsfråga: Hur hanterar och utvecklar entreprenörer sina förmågor och kompetenser för tillväxt i svenska SME-företag, och vilka utmaningar står de inför i processen med kompetensutveckling? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet kompetensutveckling i tillväxt- och förändringsprocesser i svenska SME företag. Detta genom att undersöka hur entreprenörer, hanterar samt utvecklar sina förmågor, kompetenser och eventuella utmaningar (vid) vid företagets tillväxt. Metod: Studien har utgått från ett abduktivt orienterat tillvägagångssätt med fokus på att kombinera förkunskaper med relevanta teorier. Med det abduktiva förhållningssättet kom den kvalitativa metoden naturligt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och observationer för att förbättra resultatens tillförlitlighet. En systematisk analysmetod användes utifrån identifierade nyckelteman och färgkodad data baserat på dessa teman. Slutsats: Studien undersöker hur entreprenörer i svenska SME-företag hanterar och utvecklar sina och företagets kompetenser för att åstadkomma tillväxt, samt vilka utmaningar de möter i denna process. Resultaten visar att deltagande iaffärsutvecklingsprogram såsom Tillväxtmotorn är en gemensam strategi för att förbättra färdigheter och möta marknadens krav. Entreprenörerna balanserar ofta resursbegränsningar och strategiska frågor med affärsmiljöns krav. Utmaningar inkluderar att integrera kompetensutveckling utan höga kostnader och att hålla sig ajour med teknikutvecklingen. För att lyckas krävs en djup förståelse för branschtrender och en dynamisk företagskultur. Studien betonar vikten av kontinuerlig kompetensutveckling och nätverkande för att främja långsiktig framgång och tillväxt i SME-företag. Begränsningarna i studien inkluderar ett begränsat antal respondenter och specifika kontexten för svenska SME-företag, vilken framtida forskning kan vidare utforska genom bredare, Research question: How do entrepreneurs manage and develop their abilities and competences for growth in Swedish SMEs, and what challenges do they face in the process of competence development? Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze the phenomenon of competence development in growth and change processes in Swedish SME companies. This by examining how entrepreneurs manage and develop their abilities, competences and possible challenges during growth. Methods: The study has started from an abductively oriented approach with a focus on combining prior knowledge with relevant theories. With the abductive approach, the qualitative method came naturally. Data were collected through semi-structured interviews and observations to improve the reliability of the results. A systematic analysis method was used based on identified key persons and color-coded based on these themes. Conclusion: The study investigates how entrepreneurs in Swedish SMEs manage and develop their own and their companies' competencies for growth, as well as the challenges they face in this process. The results show that participating in development programs like Tillväxtmotorn is a common strategy for improving competences andmeeting market demands. Entrepreneurs often balance resource constraints and strategic issues with the demandsof the business environment. Challenges include integrating competency development without high costs andkeeping up with technological advancements. Success requires a deep understanding of industry trends and a dynamic company culture. The study emphasizes the importance of continuous competence development andnetworking to promote long-term success and growth in SMEs. The study's limitations include a small number orrespondents and the specific context of Swedish SMEs, which future research can further explore through broaderstudies and comparisons between different countries and regions.

The purpose of this study is to explore individuals perceptions of competence development and workplace motivation. It aims to identify the mechanisms through which competence development influences motivation. The study was conducted through a qualitative research method where the data was collected through twelve employees and managers within one organization. The study integrated thematic analysis to explore how competence development influences work motivation, guided by the self-determination theory. Findings highlighted that competence development, established with effective feedback, recognition, peer influence, collaboration, and supportive organizational cultures significantly boost both intrinsic and extrinsic motivation, and enhances organizational outcomes. Aligning these initiatives with employees’ needs is essential for optimizing organizational effectiveness.

Purpose - This study aims at exploring how companies within the industrial sector in Dalarna tailor their employer brand strategy to improve in attracting and retaining competent workforce. Focusing on exploring employer brand strategies that companies in the industrial sector used to improve their attraction and retention of competent workforce and the challenges that companies face in attracting and retaining competent workforce. Methodology – This study adapted a qualitative design strategy and a multi-case study approach using four companies within the industrial sector in Dalarna as case companies. This study conducted four semi-structured interviews with respondents that are familiar with their company’s branding strategy as well as reviewing companies’ organizational materials from online websites. Findings – This study’s findings shows that the case companies use different strategies to tailor their employer brand to attract and retain competent workforce. Even though they are in different branches of the industry and of varying sizes they have one common challenge, the geographical location of their sites. Practical Implications – This study on attracting and retaining the right competence can add valuable insights to researchers especially within similar fields of study as well as companies operating in geographical locations similar to Dalarna County. Limitations – This study focuses on companies within the industrial sector in Dalarna, and due to a limited sample, the transferability of this study could not be ensured. Other limitations like language biases due to non-native speaking English could also be noticed.

De flesta organisationer idag har insett att för att tillväxt ska kunna ske, är det nödvändigt att rikta fokus mot det mänskliga kapitalet - medarbetarna. För att attrahera nya talangfulla medarbetare, men kanske främst behålla befintliga, är kompetens- och karriärutveckling starka och vissa gånger avgörande verktyg. Att erbjuda karriär-och utvecklingsmöjligheter är fördelaktigt då detta tenderar att öka medarbetarnas motivation, lojalitet och engagemang. Kompetenta och tillfredsställda medarbetare kommer i sin tur att gynna strategiska målsättningar samt organisationen i stort. Däremot kan det många gånger vara utmanande att balansera individuella målsättningar med vad som faktiskt är möjligt ur ett organisatoriskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan en organisatorisk karriärutvecklingsstrategi med hur medarbetarna konkret upplever sina karriärmöjligheter. Vidare ämnar studien att utforska medarbetares drivkrafter och motivation inom området för att därigenom identifiera viktiga aspekter för att behålla medarbetare genom just karriärutveckling. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och datan har inhämtats genom en enkätundersökning hos ett stort energibolag i Sverige. Resultatet har analyserats i sin helhet, men också delvis i jämförelse mellan undersökningsgrupper i form av kön, ålder och anställningstid. Slutsatserna som studien resulterat i är att karriär- och kompetensutveckling visar sig vara viktigt för många medarbetare i organisationen samt att individanpassning efterfrågas. Medarbetarnas olika anställningstider tenderar även att generera olika uppfattningar om möjligheterna till karriärutveckling och att det inte bara är viktigt att erbjuda utvecklingsmöjligheter utan även möjliggöra tid för genomförandet. Karriärutvecklingsstrategier som kan verka exkluderande behöver vidare vara välmotiverad och grundad med andra erbjudanden till de som inte omfattas. Dessutom genererade studien, som det kanske tydligaste res

In recent years, generative AI has made significant strides, likely leaving an irreversible mark on contemporary society. The launch of OpenAI's ChatGPT 3.5 in 2022 manifested the greatness of the innovative technology, highlighting its performance and accessibility. This has led to a demand for implementation solutions across various industries and companies eager to leverage these new opportunities generative AI brings. This thesis explores the common operational challenges faced by a small-scale Tech Enterprise and, with these challenges identified, examines the opportunities that contemporary generative AI solutions may offer. Furthermore, the thesis investigates what type of generative technology is suitable for adoption and how it can be implemented responsibly and sustainably. The authors approach this topic through 14 interviews involving several AI researchers and the employees and executives of a small-scale Tech Enterprise, which served as a case company, combined with a literature review. The information was processed using multiple inductive thematic analyses to establish a solid foundation for the investigation, which led to the development of a Proof of Concept. The findings and conclusions of the authors emphasize the high relevance of having a clear purpose for the implementation of generative technology. Moreover, the authors predict that a sustainable and responsible implementation can create the conditions necessary for the specified small-scale company to grow. When the authors investigated potential operational challenges at the case company it was made clear that the most significant issue arose from unstructured and partially absent documentation. The conclusion reached by the authors is that a data management system powered by a Retrieval model in a LLM presents a potential path forward for significant value creation, as this solution enables data retrieval functionality from unstructured project data and also mitigates a major inherent is

Manufacturing maintenance has always undergone change and development. With Industry 4.0-related technological development, increasingly more complex machining equipment, and an increased focus on sustainability, maybe more so today than ever. This has led to an increased difficulty in finding competent maintenance employees to recruit. Simultaneously, it increases the need for continuous competence development to retain the existing work force up to date with the challenges of future development. The introduction of these new technologies and demands does not reduce the need of competence in basic maintenance skills though, but rather adds new areas of needed competence, making the maintenance profession increasingly more complex. This paper will, through an interview study of maintenance managers in an international manufacturing company located in nine countries, delve into the issues and present both challenges and enablers in how to work with recruitment and competence development within maintenance.

Society, including the education system and labor market, is constantly evolving, placing demands on career counselors to continuously develop their skills and stay up to date with these changes. Previous research has relatively little information on how career counselors in Sweden themselves experience professional development. Hence, the purpose of this study is to explore the experiences of professional development among career counselors in municipal primary and secondary schools. The study adopts a qualitative approach through interviews with six practicing career counselors. To investigate the purpose, two research questions have been formulated: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of themselves and their colleagues on their professional development? And: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of external factors on their professional development? The empirical data has been analyzed using Illeris' formula of competence and Patton and McMahon's STF-model. The analysis reveals that career counselors have a natural or acquired curiosity to learn more things. It was found that career counselors receive the greatest support and can discuss questions about new relevant professional development within their network. The analysis also indicates that career counselors may need more guidance from policymakers regarding their professional development to maintain a high quality., Samhället, inklusive skola och arbetsmarknad, är i ständig förändring vilket ställer krav på studie- och yrkesvägledare att kompetensutveckla sig och att hålla sig ajour med dessa förändringar. I tidigare forskning finns det relativt lite forskat på hur studie- och yrkesvägledare i Sverige själva upplever kompetensutveckling. Därifrån kommer syftet med denna studie; att utforska vilka upplevelser av kompetensutveckling studie- och yrkesvägledare har inom kommunal grund- och gymnasieskola. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av sex verksamma studie- och yrkesvägledare. För att undersöka syftet har det formulerats två forskningsfrågor; hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att de själva och deras kollegor påverkar deras kompetensutveckling? Samt: Hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att externa faktorer påverkar deras kompetensutveckling? Genom Illeris kompetensformel och Patton och McMahons STF-modell har empirin analyserats. I analysen framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en naturlig eller inlärd nyfikenhet att lära sig fler saker. Det visade sig att studie- och yrkesvägledare har störst stöd och kan bolla frågor kring ny relevant kompetensutveckling via sitt nätverk. Analysen visade även att studie- och yrkesvägledare kan behöva en större styrning från politiker gällande deras kompetensutveckling för att hålla en hög kvalitet.

The demand for student support personnel (teaching assistants) in schools is increasing. Yet there is still a lack of a clear description of what the profession really entails. This study investigates the professional role of teaching assistants working with younger pupils using profession theory. The study aims to clarify the perceptions of teaching assistants through interviews regarding: (1) the areas of work that characterize the profession, (2) the autonomy gained by teaching assistants, and 3) the conditions offered to develop their professional role. The interviews are analyzed through thematic analysis and identify five commonly occurring areas of work. These are (1) to establishing safe relationships; (2) to implement educational adjustments; (3) to provide support; (4) to manage disruptive behaviors, and (5) to work in areas that extend beyond student-specific tasks. These are summarized in the discussion as three themes: Teaching assistants dealing with behaviors deviating from the norm, teaching, and again, areas of work that are not student specific. The results also show variation in how teaching assistants work with these different areas. The autonomy of teaching assistants extends to areas involving the specific student, and the conditions offered by the workplace were found to be inadequate for their development. The conclusions of the study highlight that the working situation of teaching assistants is not sustainable, making the profession unpopular and causing a high turnover among employees. Therefore, a change is needed for the role of teaching assistants if they are to be used to create equal opportunities for all students to participate in regular education., Efterfrågan på elevresurser ökar i skolor samtidigt som det än idag saknas en tydlig förklaring av vad yrket innebär. Denna studie utreder elevresursens yrkesroll i arbetet med yngre elever med hjälp av professionsteorin. Studien avser att genom intervjuer reda ut elevresursers uppfattningar gällande: 1) vilka arbetsområden som kännetecknar yrkesrollen, 2) vilken autonomi elevresurser besitter, samt 3) vilka förutsättningar elevresurser har att utveckla sin yrkesroll. Intervjuerna analyseras genom en tematisk analys och identifierar fem vanligt förekommande arbetsområden. Dessa är följande: 1) att skapa trygga relationer, 2) att genomföra anpassningar, 3) att förse elever med stöd, 4) att hantera utåtagerande handlingar, samt 5) arbetsområden som sträcker sig utanför elevspecifika uppgifter. Dessa sammanfattas som tre teman,elevresursen som hanterare av avvikande beteenden, undervisning samt återigen ej elevspecifika arbetsområden. Resultatet påvisar även en variation i hur de arbetar med de olika områdena. Elevresursers autonomi och gränsarbete sträcker sig till arbetsområden som omfattar den specifika eleven och de förutsättningar arbetsplatsen erbjuder yrkesrollen framkom som bristfälliga. Slutsatsen av studien framhålls vara att elevresursers arbetssituation inte är hållbar och att detta även gör yrket oattraktiv och skapar en stor ruljangs bland anställda. En förändring bör således ske för yrkesrollen om vi ska fortsätta använda elevresurser ute i skolor för att skapa samma förutsättningar för alla elever att delta i den reguljära undervisningen.

Background: Opportunities for development for nurses is affected by the possibility in the interprofessional teams. Their working environment with good: management, workingclimate, teamwork, respect, trust, communication are important factors in competence development. Aim: to get increased knowledge of the experience nurses have regarding competence development through learningopportunities and educations, and theirs impact on care. Method: mixed methods, a qualitative method based on open questions in the survey study, and a quantitative presentation from the numerical answers. Results: the qualitative part is related from 15 informants, 10 had a bachelor’s degree and 8 with master’s degree. They had been employed between 8 months and 28 years, average of 8 years, at the current ICU or postoperative unit. The strongest effect of competence development through experience, deeper and wider knowledge was an increased safety and security. This improved their possibility to give better information, communication and an increased feeling of safety to patients, close relatives, and other personnel. Conclusion: For relatively new employees there is an increased opportunity for competence development, whilst more senior employees experienced that there was less progress at their knowledge level or higher. Longtime employment does not correlate to the highest self-estimated knowledge level, there was only 1 expert and 1 proficient-expert of 15 informants.

Bakgrund: Personalen är ett företags viktigaste resurs och tillgång sägs det ofta i företagsekonomiska diskussioner. Att kunskapsutveckla medarbetare och därmed kunskapsförsörja en organisation är av stor vikt av olika anledningar. Exempelvis är kunskapsutveckling avgörande för att en organisation ska förbli legitim på respektive marknad, att förbli en attraktiv arbetsgivare samt att förse medarbetare med kunskap för att undvika onödiga kostnader. Effekterna av kunskapsutvecklande insatser från organisatoriskt perspektiv är att dessa förmodligen skall ha en viss påverkan på organisationens framgång och resultat. Att studera hur mycket av dessa kunskapsutvecklande insatser som faktiskt kommer företagen till gagn är relevant och av vikt för flertalet intressenter då det är mycket resurskrävande för organisationerna som möjliggör dessa insatser. Syfte och metod: Syftet med studien är att bidra till att öka kunskapen om vilka organisatoriska faktorer som påverkar överföringen av kunskap från utbildningar till den utbildades arbetsmiljö. Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri genomfördes tio semistrukturerade intervjuer. Teori: Den teori som legat till grund för studien är transformationsprocessen och mer specifikt Grossman och Salas (2011) modell. Resultat och slutsats: Kunskapen om hur organisationen bäst utformar de organisatoriska faktorerna för att underlätta för kunskapsöverföring från lärmiljö till arbetsmiljö är svår att kommunicera internt. Medvetenheten inom organisationen om hur faktorerna påverkar överföring av kunskap existerar på övergripande nivå, dock visar resultatet att det finns en skillnad mellan hur organisationen arbetar och hur densamma ämnar arbeta.

For effective Continuing Vocational Education and Training (CVET), a field of reference is needed. This can either be established through the concept of occupation (CO) or the actual job role. The concept of occupation can sociologically be understood as a community of practice of specialized people with particular qualifications and competences and therefore perform subtasks of larger groups and communities. “Members of this specialized community of practice gain knowledge about work processes, how to optimize procedures, and develop specific tools” [1]. Occupations are defined as social forms, whose members are similar to each other and different from others [2]. Organizational professions are understood as bundles of skills. The Standing Conference of the Ministers of Education and Cultural Affairs of the Länder in the Federal Republic of Germany (Kultusministerkonferenz, KMK) suggests a Concept of Capacity to Act (CCA) which can serve as an instruction for further vocational education. It is described as the individual's willingness and ability to behave in professional and social situations in an appropriately thought-out and individually and socially responsible manner [3] The CCA comprises the components of professional, social and personal competence, linked by methodological, learning and communication competence. These competence dimensions denote a leitmotif for the professional learning activities and processes. The occupation serves as a frame of reference for further education and training activities in the case of the professional community of practice, which is based on a group of people working in the field, with identical or very similar training and similar experiential process knowledge. These parameters can be used as a basis for the instructional design of competence development. Many jobs – most commonly in the field of academic positions in companies and organizations – are not defined by the CO, but by the actual job role. In production comp

Background In this study, the focus is on how to support the competence development needed for nursing assistants in home care. Home care services for older persons can be challenging concerning the nature of the interpersonal interaction and communication needed to care for and respond to the diverse needs of older people who seek to live well in our communities. This implies a need to offer more person-centred care (PCC) to older persons. However, there is a lack of knowledge on how to develop such competence. We, therefore, developed A Person-centred CommunicaTION (ACTION) programme, which is a web-based educational intervention aimed at supporting competence development for nursing assistants. The research objective is to evaluate the ACTION programme with respect to participants' responses to and the effect of the intervention.Methods A multicentre case-control study with pre- and post-assessments was designed. The ACTION programme will be implemented at home care units, in two different geographic areas in Sweden. A total of 300 nursing assistants will be recruited: 150 for the intervention group and 150 for the control group. We will evaluate the impact measures and the process. Pre- and post-assessments will be performed with data collected via a) audio recordings of communication, b) a questionnaire on self-efficacy communication skills, PCC, empathy and job satisfaction, c) user data, evaluation forms, field notes and observations, and d) interviews. The data will be analysed with descriptive and analytic statistics and/or qualitative methods for meanings.Discussion This study has the potential to contribute to the evidence supporting competence development required to offer person-centred and quality home care to older persons and to meet upcoming needs for flexible and easily accessible competence development.

Då kostundervisningen i skolan till stora delar har visat sig vara ett komplext område, har denna studie i syfte att undersöka idrottslärares perspektiv på undervisning gällande problematik kopplat till kosthållning i kursen idrott och hälsa 1. Med hjälp av en kvalitativ metod inkluderade studien semistrukturerade intervjuer med fem idrottslärare från två olika gymnasieskolor i Värmland. Informanterna valdes ut genom ett målstyrt urval och datainsamlingen analyserades genom kodning, vilket möjliggjorde identifiering av teman och kategorier. Studiens resultat visade att idrottslärarna hade varierande kunskaps- och erfarenhetsnivåer inom kosthållning och att undervisningen ofta enbart byggde på de enskilda lärarnas intresse och kunskap om området. Studien visade också att kostundervisning uppfattades som ett känsligt område bland lärarna, och att vissa uttryckte en rädsla för att undervisa kring detta. Sammanfattningsvis belyser denna studie att det finns en komplexitet där det saknas tydlighet om vad kostundervisningen i skolan ska innehålla., Since nutrition education in school has largely turned out to be a complex subject, this study aims to investigate physical education teachers' perspective on teaching regarding problems connected to nutrition in the course physical education and health 1. Using a qualitative method, the study included semi-structured interviews with five physical education teachers from two different high schools in Värmland, Sweden. The informants were selected through purposive sampling and the collected data was analyzed through coding, which allowed for the identification of themes and categories. The results showed that the physical education teachers had varying levels of knowledge and experience in nutrition and that the teaching was often based solely on the individual teachers' interest and knowledge of the subject. The study also showed that nutrition education was perceived as a sensitive topic among teachers, with some expressing a fear of teaching it. In summary, this study highlights that there is a complexity where there is a lack of clarity about what nutrition education in school should contain.

This study aims to investigate manufacturing industries in the Gnosjö region’s perception of the skills shortage within the industry and how they experience the situation and are affected by it. The overall research question focus on examining how manufacturing industries within the Gnosjö region address the skills shortage. This is explored through breaking down the research question to examine the organizations’ understanding of the causes of the skills shortage in the region, their perspective on competence and their strategies to counteract the skills shortage. By using a hermeneutic methodology and a qualitative approach, interviews with eight HR professionals working at organizations in the manufacturing industry in the Gnosjö region formed the basis of the study’s findings. The results were interpreted based on the study’s theoretical framework and the presented prior knowledge. The conclusions are drawn from the findings and show various aspects. Causes of the skills shortage included outmigration from the Gnosjö region and a negative perception of the industry which reduces interest in working in the sector. Respondents primarily viewed competence in terms of longterm perspective and noted a redefinition of the concept of competence due to the skills shortage. Different ways to counteract the skills shortage are presented, including organization’s role in increasing interest in the industry, building of reputation to become attractive employers, recognizing well-being as a significant factor for employee retention, and approaches to competence development. This study aims to shed light on the problem of the skills shortage in the manufacturing industry, how to handle the skills shortage and provide different perspectives on competence., Denna studie syftar till att undersöka tillverkningsindustrier i Gnosjöregionens bild av kompetensbristen inom branschen samt hur de upplever och påverkas av den. Den övergripande frågeställningen för studien handlar om att undersöka hur tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen upplever och hanterar kompetensbristen. Detta undersöktes genom att frågeställningen har brutits ner till att undersöka vad kompetensbristen i regionen beror på, hur respondenterna beskriver kompetens samt hur de motverkar kompetensbristen. Med hjälp av en hermeneutisk metodologi och en kvalitativ metodansats har intervjuer med åtta personer som är verksamma inom HR på tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen utgjort grunden för studiens resultat. Med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter och presenterade tidigare kunskaper tolkades resultatet. Slutsatserna av resultatet har olika aspekter. Orsaker till att kompetensbristen existerar visade sig bland annat handla om utflyttningen från Gnosjöregionen samt att det finns en negativ bild av industrin som minskar intresset av att arbeta där. Synen på kompetens från respondenterna handlade huvudsakligen om långsiktighet och att det har skett en omdefiniering av begreppet kompetens till följd av kompetensbristen. Olika sätt att motverka kompetensbristen presenteras genom organisationernas roll i att öka intresset för industrin, deras arbete med ryktesbyggande för att bli attraktiva arbetsgivare, hur de ser trivseln som en stor faktor till att anställda vill stanna kvar inom organisationen samt hur de arbetar med och ser på kompetensutveckling. Ambitionen med studien är att belysa problemet som kompetensbristen innebär för tillverkningsindustrin, hur man kan hantera den samt bidra med olika synsätt på kompetens.

This study examines the various forms of precarity within the temporary staffing industry and how the industry can be understood as a producer of precarity. From a worker’s perspective, we have with a hermeneutic approach and qualitative method conducted eight semistructured interviews with temporary staffing employees working in the industrial sector. The purpose of the interviews was to explore how workers in the staffing industry experience their employment conditions to compare the experiences with existing knowledge about the temporary staffing industry. Drawing on Guy Standing’s (2011) theory of the precariat and David Harvey's (1982, 2005) theories of capitalism and neoliberalism, we have interpreted the emergence and expansion of the temporary staffing industry and its precarious terms of employment. Our findings indicate that the forms of precarity within the temporary staffing industry shows through lack of integration, competence development, participation in the workplace, and the employment’s impact on the employees' decisions in their personal lives. The conclusion is that the temporary staffing industry, in its current form, will always produce precarity because the employees' job security is not prioritized., Studien undersöker vilka former prekaritet kan ta inom bemanningsbranschen och hur bemanningsbranschen kan förstås som en producent av prekaritet. Utifrån ett arbetstagarperspektiv har vi genom kvalitativ metod och hermeneutisk ansats genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med bemanningsanställda inom industrisektorn. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur arbetstagare i bemanningsbranschen upplever sina anställningsvillkor för att vidare kunna jämföra upplevelserna med tidigare kunskap om bemanningsbranschen. Med utgångspunkt i Guy Standings (2011) teori om prekariatet och David Harveys (1982, 2005) teorier om kapitalism och nyliberalism har vi tolkat framväxten och expansionen av bemanningsbranschen samt dess otrygga anställningsvillkor. Vårt resultat visar att bemanningsbranschens former av prekaritet tar sig i uttryck i brist på integrering, kompetensutveckling och delaktighet samt anställningens påverkan på arbetstagares privatliv. Slutsatsen är att bemanningsbranschen i sin nuvarande form alltid kommer att producera prekaritet eftersom arbetstagarnas tryggheter inte prioriteras.

Bakgrund: Sedan andra hälften av 1900-talet har företag börjat se kompetens som en investering jämfört med tidigare. Då sågs istället avkastning enbart från produkter och utrustning och inte från de anställda. Idag ses även kompetens som en avkastning samt att det genererar mervärde och konkurrensfördelar. Därför får humankapitalet en betydande roll när det kommer till hur det ska förvaltas, samt utvecklas på grund av att humankapitalet inte redovisas på samma sätt som de fysiska tillgångarna och resurserna. En viktig del av humankapitalet är arbetet med kompetensutveckling och dess avgörande roll för den innovativa utvecklingen. För att hantera dessa innovationer är en viktig komponent att kunna ha kompetent personal samt utbilda dem men också kunna fördela organisationens resurser. Vid ekonomiska nedgångar som vid lågkonjunkturer är det oftast kompetensutveckling och utbildningsinsatser som företag allt som oftast först avvecklar. Detta kan i sin tur medför att organisationer behöver utforma strategier och arbeta för förändringar inför en lågkonjunktur. Detta är nödvändigt för att företag fortfarande ska hålla sig levande på marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur industriföretag blir påverkade av en lågkonjunktur med deras investeringar av humankapital. Studien vill öka förståelsen kring kompetensutvecklingens betydelse för en innovativ utveckling och hur arbetet med det fungerar inför och under en lågkonjunktur. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som utformades efter en intervjuguide. Detta sammanställdes sedan och transkriberades. Slutsats: Utifrån respondenternas svar tillsammans med teorin har studien visat att humankapitalet är en behovsanpassad resurs som med hjälp av åtgärder skapar möjligheter för att ständigt utvecklas. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling skapar även möjligheter att utveckla en innovativ tillverkning för att stärka konkurrenskraften mot andra företag på markna, Background: Since the second half of the 20th century, companies have started to see competence as an investment compared to before. Instead, returns were seen only from products and equipment and not from the personnel. Today, competence is also seen as a return that generates added value and competitive advantages. Therefore, human capital takes on a significant role when it comes to how it should be managed and developed due to the fact that human capital is not accounted for in the same way as the physical assets and resources. An important part of human capital is therefore related to how companies work with the development of personnel competence in an innovative way. In order to manage these innovations, an important component is to be able to have competent personnel and train them, but also to be able to allocate the organization's resources. In economic downturns and recessions, it is usually competence development and training efforts that companies most often phase out first, which in turn means that organizations need to design strategies and work for changes in spite of recessions. This is necessary for companies to still stay alive in the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate how industrial companies are affected by a recession in terms of their investments in human capital. The study wants to illustrate the importance of competence development for innovative development, and how organizations tackle this during economic downturn or recession. Method: The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews which were guided with the help of an interview guide and which later were compiled and transcribed. Conclusion: Based on the respondents' answers, the study has shown that human capital is a need-based resource that, with the help of measures, creates opportunities for continuous development. The need for continuous competence development also creates opportunities to develop innovative manufacturing

Den offentliga sektorn har länge kännetecknats av styrning och kontroll, där de använt den affärsliknande styrmodellen New Public Management med syftet att öka effektiviteten. Modellen var kritiserad, som en variant tillsatte därför regeringen 2016 en Tillitsdelegation med syftet att implementera en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Avsikten var att främja verksamhetsutveckling inom offentligt styrda verksamheter. Faktorerna tillit och autonomi har visat sig skapa betydelse vid arbetssättet TBSL i organisationer. Närvaro av tillit ökar sannolikheten att medarbetare accepterar autonomi i högre grad på arbetsplatsen. Det som kan bidra till en relation bestående av tillit är en ökad grad av autonomi. Då fler arbetsplatser inom offentlig sektor planerar att implementera arbetssättet, och forskningen om dess effekter är bristfällig. Ämnar denna studie öka förståelsen inom ämnet genom att bidra med kunskap för vilka förutsättningarna för att tillitsbaserad styrning och ledning ska ha inflytande, samt vilka positiva och negativa effekter arbetssättet kan leda till. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har genomförts inom en svensk kommun. Studiens resultat överensstämmer delvis med teorin. Förutsättningar för att tillitsbaserad styrning och ledning ska fungera involverar hela processen, uppföljning samt återkoppling, vilket överensstämmer med teorin. Fem av tio undersökta faktorer var statistiskt signifikanta med tillit och autonomi. Därmed fann studien att den tillitsskapande processen och autonomi bidrar till ett organisatoriskt engagemang, återkoppling, relaterbarhet, arbetstillfredsställelse samt bekräftelse på arbetsplatsen. Arbetsglädje om utmaningar ges samt ett högre engagemang är effekter som tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till. Studien visar även att arbetssättet främjar återkoppling och bekräftelsebehovet på arbetsplatsen. Medan autonomi är positivt korrelerad med både arbetst, The public sector has long been characterized by governance and control, where the New Public Management governance model has been used with the aim of increasing efficiency. This model was criticized, as a variant the Swedish government therefore appointed Tillitsdelegationen in 2016, with the aim of implementing a more trust-based management. The intention was to promote business development within publicly managed businesses. Factors such as trust and autonomy have been shown to create statistical significance in the way trust-based management works in organizations. The presence of trust increases the likelihood that employees will accept autonomy to a greater degree in the place of work. What can contribute to a relationship consisting of trust is an increased degree of autonomy. As more workplaces within the public sector plan to implement the way of working, and the research on its effects is lacking. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding within the subject by contributing knowledge of the conditions for trust-based management to have influence, as well as the positive and negative effects the working method can lead to. A combined qualitative and quantitative method has been implemented within a public municipality in Sweden. The study's results partially agree with the theory. Prerequisites for trust-based management to work involve the entire process, follow-up, and feedback, which is consistent with the theory. Five out of ten investigated factors were statistically significant with trust and autonomy. Thus, the study found that the trust-building process and autonomy contribute to organizational commitment, feedback, relatability, job satisfaction and confirmation in the workplace. Job satisfaction if challenges is given to a sufficient extent, and a higher degree of commitment are effects that trust-based management contribute to. The study also shows that the working method promotes feedback and the need for confirmation in

As the world rapidly changes, the relative competence within organisations is quickly diminishing. Recent research reveals that the half-life of knowledge ranges from two to five years, depending on the industry, with technology-driven sectors in the frontline. Given the fact that knowledge today quickly becomes outdated, researchers estimate that organisations need to allocate up to ten times more time to learning, than they currently do. Simultaneously, studies indicate that a majority of employees express dissatisfaction regarding competence development in the workplace, with only a small portion of invested time leading to actual upskilling. In the light of that, this study aims to explore potential quality issues in the field of competence development within professions characterized by increased complexity and rapid changes. Conducted within a department of a company in the financial sector, this study maps and visualises existing practices, employees’ perceived need of competence development, as well as identifies strengths and weaknesses from a quality perspective. The theoretical framework of the study includes well established models and principles within quality management and competence development, integrated with recent research. Following the investigation, five quality issues have been identified, including a lack of consensus regarding the upskilling-process, an imbalanced stakeholder strategy, a number of obstacles to everyday learning, time constraints, and a lack of incentives for the top management to lead change. The final chapter of the study presents five proposals of improvement based on the conducted research, aiming to help the specific department, along with other organisations facing similar challenges, in achieving quality in their continued work with competence development.

Syftet med denna studie har varit att undersöka chefer för LSS-verksamheters erfarenheter av kompetens och kompetensutveckling gällande användandet av alternativ och kompletterande kommunikation på LSS-boenden och dagliga verksamheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer för att samla in chefernas erfarenheter av de berörda verksamheterna. Med tematisk analys bearbetades sorterades och analyserades det empiriska materialet från intervjuerna. Resultat av studien visade att kompetens och kompetensutveckling i användandet av AKK var komplext och påverkades av flera faktorer. De viktigaste resultaten visade att de faktorer som möjliggjorde och utmanade arbetet var verksamhetens inriktning och brukarens förutsättningar, informellt- och kollegialt lärande, samt verksamhetens tillgång till resurser., The purpose of this study has been to investigate the experiences of managers in LSS operations regarding competence and competence development in the use of alternative and augmentative communication (AAC) in LSS group homes and day-care centers. The study was conducted using semi-structured interviews to collect the managers’ experiences of the relevant operations. The empirical data from the interviews was processed, sorted and analyzed using thematic analysis. The results of the study showed that competence and competence development in the use of AAC were complex and influenced by several factors. The most significant results showed that the factors enabling and challenging the work were the direction of the operations and the user’s conditions, informal and collegial learning, and the operations’ access to resources.

Hållbar utveckling behövs för att bidra till en hållbar framtid. Linneuniversitetet vill främja hållbar utveckling genom kursen lärande för hållbar utveckling. Syftet i den här studien är att utvärdera kursens effekt på integrering av kunskap om hållbar utveckling i yrkesrollen. Studien består av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsdesign med enkätundersökning. En enkätundersökning skickades ut till 79 kursdeltagare som genomfört kursen Lärande för hållbar utveckling. Studien fick svar från 33 kursdeltagare. Uppsatsen analyserar två hypoteser med tre stycken variabler. Resultatet visar att kursdeltagarna som svarat på enkäten hade förvärvat kunskap och kompetensutveckling efter genomförd kurs. Resultatet visar även att de flesta kursdeltagare hade integrerat sin projektplan delvis. Kursdeltagarna som delvis eller inte alls integrerat sin projektplan hade ändå integrerat hållbar utveckling. Studien visar även att de kursdeltagare som delvis eller inte alls integrerat sin projektplan fann organisatoriska hinder till att integrera hållbar utveckling.

Preschool workteams, must continuously and systematically monitor children's development and evaluate the opportunities the education offers for children to develop and learn in accordance with the curriculum. This qualitative study deals with reflection from a socio-cultural perspective where differences between individual reflection and collective workteam reflection are examined in relation to the preschool's work with quality and operational development. The participants consist of two workteams containing three people. They have completed an activity and then answered a questionnaire representing the individual reflection, as well as participated in a focus group interview, which represents the collective workteam reflections. By investigating how appropriation, internalization, proximal development zone and scaffolding are made possible in different reflection contexts based on the current discursive practices for the reflection, the competence development that becomes relevant can be made visible. The tools are also important factors for how reflection becomes competence developing. The result shows that the collective workteam reflections enable a more extensive content where more aspects of the same topic are covered. The workteams also have the opportunity to share experiences and knowledge, but are less likely to identify gaps in their own knowledge. The discursive practices, as well as the tools used, have consequences for the content that is dealt with in the reflection. These collective workteam reflections have a higher quality in comparison to the individual reflections and prove to be significant for the work with quality and operational development in the preschool., Arbetslag i förskolan ska kontinuerligt och systematiskt följa barns utveckling och utvärdera de möjligheter utbildningen erbjuder för att barn ska utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. Denna kvalitativa studie behandlar reflektion utifrån ett sociokulturellt perspektiv där skillnader mellan individuell reflektion och gemensam arbetslagsreflektion undersöks i relation till förskolans arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Deltagarna består av två arbetslag med tre personer i varje, där de har genomfört en aktivitet för att sedan svara på ett frågeformulär som representerar den individuella reflektionen, samt deltagit i en fokusgruppintervju, som representerar de gemensamma arbetslagsreflektionerna. Genom att undersöka hur appropriering, internalisering, proximal utvecklingszon, scaffolding möjliggörs i olika reflektionssammanhang utifrån de diskursiva praktiker som råder för reflektionstillfället, kan den kompetensutveckling som blir aktuell, synliggöras. Redskapen tas också upp som viktiga faktorer för hur reflektionen blir kompetensutvecklande. Resultatet visar att de gemensamma arbetslagsreflektionerna möjliggör för ett mer omfattande innehåll där fler aspekter av samma ämne tas upp. Arbetslagen har också möjlighet att dela med sig av erfarenheter och kunskaper, men är mindre benägna att identifiera brister i sin egen kunskap. De diskursiva praktikerna, samt redskapen som används får konsekvenser för det innehåll som behandlas i reflektionen. Dessa gemensamma arbetslagsreflektioner har en högre kvalitet i jämförelse med de individuella reflektionerna och visar sig betydelsefulla för arbetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling i förskolan.

This study investigates the factors that influence how long it takes for master’s-level graduate students to find employment. The original contribution stems from questioning whether the structure and content of university programmes play a role in graduates’ ability to secure jobs. To this end, we focus on three dimensions at three points in time after graduation: competence acquisition, teaching methods and programme characteristics. The dataset comes from a large-scale study on graduates’ employability by the Observatory for University Employability and Employment (OEEU) and contains detailed information about master’s degree graduates in Spain. A multinomial logit estimated by the maximum likelihood method is used to identify the critical factors influencing the likelihood of acquiring a job sooner. The findings indicate that educational programmes fail to provide the necessary competencies to ensure a smooth transition from the university to the job market and that study programme initiatives related to active learning and internships make a difference in this transition. We believe that these results shed light on specific characteristics of academic programmes and should be considered during programme design to enhance graduates’ employability and faster labour market insertion., Peer Reviewed, Postprint (author's final draft)

Today's university teachers are faced with different challenges, where the digitization of higher education constitute one of the most prominent. In order to practice their profession, teachers need to possess knowledge not only in their subject areas, but also in other areas such as pedagogy, learning environment, diversity of learners, professional engagement, curriculum, assessment and grading. On that note, the concept of academic teachership has gained ground in higher education as an approach where university teachers continuously and systematically reflect on, explore and develop their own pedagogical practice and its impact on students' learning (Bolander Laksov & Scheja, 2020). Academic teachership focuses on stimulating student learning by using approaches to teaching based on research and proven experience. In order to provide quality learning for the students, teachers take every opportunity to improve their own professional practice. But what kind of competence development do teachers need to meet these standards? In the present study, interviews with university teachers from two Swedish universities was carried out aiming to investigate what university teachers' need for competence development look like and how the teachers themselves view higher education pedagogy in relation to their teaching? Using content analysis, preliminary results show that contemporary higher education institutions require an increased active participation of university teachers focusing practically oriented didactic issues such as planning, commitment and enthusiasm, activating teaching methods, partnership co-creation and collaboration to improve the quality of teaching. Teachers' thinking skills, relationship with knowledge, problem-solving skills, and innovative attitude are seen as necessary competencies for teachers to be able to develop strategies in accordance with students' situations and learning environment and for meaningful learning to take place. Moreover, it

Stimulating the transformation towards more sustainable, healthy, and just food systems is an urgent challenge. However, this is also a highly difficult challenge, since food systems are complex systems that are resistant to change. The type of research that explicitly aims to facilitate systemic change, called transformative research, has the potential to accelerate sustainable food system transformation. Such research is characterised by knowledge co-creation, experimentation, and learning and reflexivity among a variety of different actors. However, to date, transformative research is scarce in practice. With this thesis we aim to contribute to an increased insight into how we can better understand and enhance the transformative capacity of research, so that it can act as a catalyst for sustainable food system transformation. To this end, we performed six studies that followed an emergent design and were conducted in the context of the European Union project FIT4FOOD2030 (2017–2020). With the first two studies, we aim to increase our understanding of research as a catalyst for food system transformation. We argue that in order to scale up transformative research, we need to transform the systems in which knowledge is produced and used, which we refer to as Research & Innovation (R&I) systems. Just as food systems, R&I systems can be best viewed as complex systems that are resistant to change. We introduce the FIT4FOOD2030 project as an example of a multi-level boundary innovation that aims to trigger the transformation of food systems and their coupled R&I systems. In the last four studies of this thesis, we zoom in on two capacity building strategies that we consider key for supporting such a coupled systems transformation, namely: competence development and network building. Our findings show that transformative research approaches require different competences among a variety of actors, transformative researchers in particular, which, we argue

The rapid growth of robotics as an applied industry has created a pressing demand for robotics specialists skilled in the development, design, and programming of robots. This has led to the widespread popularity of robotics as an educational trend, both in Ukraine and worldwide. Integrating educational robotics into STEAM education offers a powerful platform for cultivating students’ soft skills, enabling them to tackle real-world socially significant projects and bridging the gap between theoretical knowledge and practical application. Consequently, there is a crucial need to equip pre-service teachers with the necessary skills to effectively teach educational robotics to students. This article addresses the issue of establishing a comprehensive model of competences in educational robotics for teachers and explores strategies for their development. The research demonstrates that pre-service computer science teachers exhibit the highest readiness to teach educational robotics in secondary schools. The article focuses on developing and validating a model of competences in educational robotics for pre-service computer science teachers, highlighting its effectiveness through the teaching of educational robotics disciplines. By fostering competence development among teachers, this study aims to advance the integration of educational robotics in classrooms, empowering students to thrive in a digitally-driven society.

Futures Literacy is the capability to imagine and understand potential futures to prepare ourselves to act and innovate in the present. This pilot study aims to understand how artistic methodologies and speculative design can support the collaborative exploration of futures in the context of work and contribute to developing peoples' capability of futures literacy. Our premise is that technologies such as Artificial Intelligence and the Internet of things can augment people and support their needs at work. To illustrate this process, we have presented a collaborative method that integrates an artistic intervention with speculative design activities. We tested the method in a full-day workshop with seventeen (17) participants from a Swedish academy responsible for enabling learning and competence development at work in the healthcare sector. The results indicate that the artistic intervention, combined with the speculative design activities, can challenge current participants' perspectives and offer them new ways of seeing futures with technologies. These new ways of seeing reveal underlying premises crucial in developing the capability of futures literacy.

Several researchers have approached the subject of VUCA and the challenges of operating in a VUCA world. However, previous research seldom addresses specifically how the work can be done or how these qualities and skills can be developed. The purpose of this study is to help professionals responsible for competence development in their work to enable employees to handle a VUCA world. Therefore, the study aims to research how organisations’ work with competence development is currently being done and create a deeper understanding of how they can work in the future to enable employees to handle a VUCA world. The study used a qualitative and deductive research approach. The researchers conducted twelve semi-structured interviews with professionals responsible for competence development in their organisation. The findings revealed several ways in which organisations work targeting individual competence factors that are important in a VUCA world. These were cross-training, job rotation, communicating future needs, learning from experience, conducting workshops and seminars, activities that support and enhance reflection, discussions, learning from others, meeting other employees, diversity and inclusion, reflection and feedback, and self-driven development. The findings indicate that a lack of time and priority, demands on employees and different learning activities and preferences are challenges with the work. The results revealed how organisations can work in the future by sharing knowledge in the organisation, providing fast, accessible, and easy learning material, self-driven competence development, changing the role of professionals responsible for competence development, and facilitating learning and strategic work with competence development. The researchers conclude that many of the activities target more than one individual competence factor of importance in a VUCA world and that these can be informal and formal activities. There needs to be psychological safety

Aim: The aim of this study was to investigate operating theatre nurses (OTNs) with managerial responsibility, and their self-rated clinical competence and need for competence development in perioperative nursing. Design: A cross-sectional study was applied using a modified version of Professional Nurse Self-Assessment Scale of Clinical Core Competence I. Method: Data were collected from 303 OTNs in Sweden, 80 of whom indicated that they had managerial responsibility. Statistics analysis was used to identify the relationships between background variables to compare OTNs with and without managerial responsibility and their need for competence development. Results: OTNs with an academic degree and managerial responsibility self-rated their clinical competence higher compared with OTNs without an academic degree. It also turned out that OTNs with RN education and 1-year advanced nursing in theatre care, and master's 60 credits had a lower need for competence development in cooperation and consultation, professional development and critical thinking.

Needs for new competences and knowledge arise as industry 4.0 evolves in increasingly digitalized production. This development entails that job transformations and future skills need attention from the perspective of industry 5.0, where human and machine find ways of working together to improve production performance. Facing this perspective, one challenge is a growing need for novel lifelong learning initiatives, to meet emerging and altering occupations for the fulfilment of future skill requirements. This challenge is addressed here by portraying a case where three Swedish universities have formed a distinctive collaboration to develop a flexible (i.e. blended) course for professionals, in the subject of Digitally-enabled production. The purpose is to develop a sustainable collaboration between the universities and create a course format on master level addressing lifelong learning for the increasingly digitalized production. The ambition is to increase the impact of the universities respective efforts by sharing resources and utilizing individual specialized expertise to develop a practical and relevant course that can reach a larger target group. The course encompasses industry 4.0 readiness on three levels of production systems; plant-, production cell-, and component level; to adopt a holistic view of digitalization in production. We followed an action research approach for continuously collecting and documenting our experiences during the course development, implementation, and dissemination of the course. Within the frame of action research, an explorative case study describes and analyzes the initiative. The results highlight challenges and opportunities for succeeding with this form of co-produced course. The joint course gives professionals possibilities to work on cases from their own companies with expert supervision from three manufacturing levels to address complex challenges in industry 4.0 implementation. To conclude, the importance of li

Bakgrund: För att företag ska överleva på lång sikt är det nödvändigt att de är lönsamma. Ett sätt för företag att utvecklas är genom att inkorporera kärnkompetens som strategi iföretaget och flertalet tidigare studier har bekräftat att kärnkompetens har en positiv påverkanpå lönsamhet. Inom revisionsbranschen är kompetens den viktigaste resursen och kan därmedvara en faktor som påverkar revisionsbyråernas lönsamhet. Denna studie fokuserar på densvenska arbetsmarknaden eftersom det existerar hög konkurrens om kompetens i Sverige ochav diverse skäl är olämpligt att undersöka flera länder samtidigt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga kompetensers vidare effekt pårevisionsbyråerna genom att ta reda på hur sambandet mellan lönsamhet och kärnkompetensser ut samt undersöka möjliga anledningar för sambandet. Teori: Inom den teoretiska referensramen definieras begreppen företagsprestation,kompetens och kärnkompetens samt de tillämpade teorierna, agentteorin och resursbaseradteori, presenteras. Begreppen och agentteorin leder fram till hypoteser. Metod: Undersökningen tillämpar två statistiska analyser, multipel linjär regression (MLR)och Spearmans rangkorrelation (SRK). MLR användes för att se hur sambandet ser ut ochSRK för att undersöka och förklara sambandet. Slutsats: Resultatet visar att 5 av 17 kompetenser har ett signifikant samband medlönsamhet, varav tre positiva och två negativa. Kompetensutveckling och hur viktiga de anseskunde förklara sambandet för vissa kompetenser och andra inte. Resultatet kan gerevisionsbyråerna en förståelse för hur de ska ta strategiska val kring byråns kärnkompetensoch vilka som behöver större fokus., Background: It is necessary for a firm to be profitable if the firm wants to survive longterm. One way to grow is to incorporate core competence as a business strategy and previousstudies have confirmed that core competence has a positive effect on profitability. Within theauditing industry competence is the most important resource and can therefore be a factor thatinfluences the firm’s profits. This study examines the Swedish industry since competence ishighly sought after in the Swedish auditing job market, and for several reasons it is unsuitableto study more than one country at the same time. Purpose: The purpose of this study is to understand what effect competence has on auditingfirms by looking at the relationship between profitability and core competence and explainpossible reasons for the relationship. Theoretical perspective: In the theoretical perspective the terms firm performance,competence, core competence are defined and the applied theories, agency theory andresource based theory, are presented. The terms and agency theory lead to formulation ofhypotheses. Method: The research applied two statistical analyses, multiple regression and Spearman’srank correlation. The multiple regressions showed the relationship and Spearman’s rankcorrelation was used for possible explanations for the relationship. Conclusion: The result shows that 5 out of 17 competencies have a significant relationshipwith profitability, whereof three of them are positive and two are negative. Competencedevelopment and importance can explain some of the competences’ relationship to profitsand others not. The results can give firms the knowledge about competencies and enablethem to make strategic decisions about the firm’s core competence and which ones that needmore focus.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande., The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.

For several years now, the healthcare service has been facing major recruitment challenges where the shortage of nurses is a reality. As time goes by and experienced employees leave the profession, managers are facing a transition to not only having a lack of resources but also a lack of competence. Insufficient staffing or competence can create negative consequences and further aggravate the basic problem of competence management. The overall purpose of this study is to create knowledge about the situation of unit managers regarding the competence management of nurses, by examining what conditions and tools unit managers have in their leadership to handle this. The study examines the conditions and tools that unit managers describe that they have for managing competence and need thereof in the department. What tools regarding competence management / needs, how the tools look like and how they are used in relation to competence management, and whether the unit manager lacks any tools. Finally, the study describes how the unit manager handles the unit’s competence needs and competence management, through leadership. The study is based on theories in competence management, learning organizations, learning in the workplace and leadership. Specifically, four different departments are examined at an emergency hospital in central Sweden using a qualitative method. The empirical material comes from completed semi-structured interviews with a total of eight unit managers, which were analyzed based on a qualitative content analysis approach. The results of the study show how the unit managers have adopted different strategies for working with the prevailing competence management situation. Competence management is mostly described in terms of competence development. The unit managers describe limitations regarding the shortage of nurses and there are major challenges regarding the competence level of the department. The unit managers describe a need for a larger proportion

Bakgrund. Specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård har en viktig roll i att främja utvecklingen av vårdande och stödjande handlingar hos både sig själv och andra. Studier visar på att sjuksköterskestudenter känner osäkerhet inför utvecklandet av professionellt vårdande. Forskning saknas kring hur studenter under utbildningen till specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård utvecklar sina kunskaper. Syfte. Syftet var att inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård, undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande handlingar förändrades under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien är longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har deskriptiv och analytisk statistik använts. Resultat. Studenterna upplevde att de efter avslutade studier i högre grad kunde samtala med patienten om dennes hälsa, ohälsa och välbefinnande. De hade också lättare att prata om sådana patienter mådde dåligt av, och hade efter utbildningen fått en bättre förmåga att stödja och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeutbildningen behöver i större grad fokusera på att möta patienten i mer svåra samtalsämnen. Slutsats. Studenterna skattade generellt sin kunskap och kompetens gällande att utföra vårdande och stödjande handlingar högre efter två års studier. Dock syns ingen kunskapsförändring angående studenternas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och på områden med möjlighet till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen., Bakgrund. Den psykiatriska sjuksköterskan har en viktig roll i att främja utvecklingen av omtänksamma och stödjande åtgärder hos både sig själv och andra. Studier visar att sjuksköterskestudenter känner sig osäkra på utvecklingen av professionell vård. Det saknas forskning om hur psykiatrisjuksköterskor utvecklar sina kunskaper under sin utbildning. Avsikt. Syftet med studien var att inom ramen för specialistsjuksköterskeprogrammet med fokus på psykiatrisk vård undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande åtgärder förändrats under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien var longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har vi använt beskrivande och analytisk statistik. Resultat. Studenterna upplevde att de efter två års studier i större utsträckning kunde prata med patienterna om deras hälsa, sjukdom och välbefinnande. De hade också lättare att prata om saker som patienterna mådde dåligt över, och hade fått en bättre förmåga att stötta och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeprogrammet behöver fokusera mer på hur man möter patienten i svårare samtalsämnen. Slutsats. Studenterna värderade sina kunskaper och färdigheter när det gäller att utföra omtänksamma och stödjande åtgärder högre efter två års studier. Men ingen förändring i kunskap ses när det gäller elevernas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och områden med möjligheter till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen.

Medarbetarsamtal har en betydelsefull roll och är vanligt förekommande på många svenska företag. Dessa samtal tillsammans med målstyrning ger möjligheten för både chef och medarbetare att skapa utvecklingsmöjligheter för verksamheten. Den bakomliggande orsaken till medarbetarsamtalens viktiga roll handlar om den rationella syn som finns kring dess effektivitet. Denna studie syftar till att undersöka funktionen av medarbetarsamtal och hur dessa fungerar i praktiken. Detta för att kunna identifiera de processer som uppstår på arbetsplatsen som kan förenas med fenomenet funktionell dumhet. Detta fenomen syftar till att individer inom en organisation gör de som förväntas av dem utan att reflektera kring sina arbetsuppgifter. Denna bristande reflektion och förståelse begränsar därmed utvecklingen av både verksamheten men också individen vilket därmed tyder på att man är funktionellt dum. Studien har för avsikt att ge förslag till både ledare och medarbetare kring hur målen på en arbetsplats bör utformas på ett hållbart samt relevant sätt. Då författarna ämnade att skapa en bild av respondenternas upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod vara mest passande. Datamaterialet består av totalt 16 semistrukturerade intervjuer med HR-anställda, chefer och medarbetare från fyra olika företag. Undersökningen av medarbetarsamtalets funktion och betydelse har gjorts bland respondenter där samtliga har varit verksamma i sin roll i minst tre år. Således finns en erfarenhet inom den roll som respondenten representerar samtidigt som denna tidsperiod ger indikationen att individen erfarit några medarbetarsamtal. Cheferna som har deltagit i studien har även ett medarbetaransvar på minst fem anställda samtidigt som de HR-anställda bedriver utveckling av dessa. Studiens resultat tyder sammanfattningsvis på att medarbetarsamtal har en betydelsefull roll på arbetsplatsen. Däremot identifieras flertalet processer som inte är genomtänkta för att i sin tur kunna gynna den enskilde medarb, Performance appraisals are common in many Swedish companies. These are conversations where the employee and manager talk about achievements and future goals for the employee. Together with goal management, these appraisals provide the chance for both the manager and employees to create development opportunities for the business. The underlying reason for the important role of performance appraisals is the rational view that exists around their effectiveness. This study aims to examine the function of performance appraisals and how these work in practice in order to identify processes that can be associated with the phenomenon functional stupidity. This phenomenon means that individuals within an organization do what is expected of them without reflecting on their tasks. This lack of reflection and understanding limits the development of both the organization but also the individual, which indicates functionally stupidity. The study intends to provide suggestions to both managers and employees on how the goals of a workplace can be designed in a sustainable and relevant way. A qualitative study was conducted, and a total of 16 semi-structured interviews with HR employees, managers and employees from four different companies were conducted. The results of the study indicate that performance appraisals have a significant role in the workplace. However, signs of functional stupidity are also identified. The respondents are well aware of processes that are not well thought out and do not benefit the individual employee nor the business as a whole. The majority of respondents expressed they could not relate their objectives to the business's visions, and at the same time they were not allowed to participate in designing or influencing them. The employees who are involved in influencing their own goals knew the purpose of their role in relation to the development of the business. The managers expressed how the performance appraisals are designed according to personal prefe

Studien har syftat till att bidra med kunskap om hur leverantörer inom fordonsindustrin arbetar med strategisk kompetensförsörjning för att hantera de pågående omvärldsförändringarna inom fordonsindustrin. Fordonsindustrin genomgår för närvarande en omfattande förändring med teknikutveckling och förändrade förutsättningar, vilket påverkar behovet av kompetens och hur industrin arbetar med sin kompetensförsörjning. Detta gäller såväl fordonstillverkare (OEMer) som dess leverantörer. Det finns idag en relativt god bild om hur kompetensomställning hanteras av större, ofta globala företag, men att det finns ett underskott i forskningen om hur små- och medelstora företag (SME) arbetar. Leverantörerna utgör uppemot 50 procent av den totala fordonsindustrin och av dessa är 80 procent SMEs. Mot bakgrund av detta finns det alltså ett behov av att närmare undersöka hur leverantörerna arbetar med strategisk kompetensförsörjning. Studien har haft en abduktiv forskningsansats innebärande att teoretisk referensram och insamling och bearbetning av data har skett iterativt i en cyklisk process. Detta för att säkerställa en hög grad av tillförlitlighet, relevans och pålitlighet i slutsatserna. Tidigare forskning har bl.a. visat att företag ofta har ett kortsiktigt perspektiv i sitt arbete med kompetensförsörjning där rekrytering, kompetensutveckling och vara en attraktiv arbetsgivare varit viktiga komponenter. Forskningen har vidare visat att det pågår en omställning inom fordonsindustrin med anledning av Industri 4.0 och Industri 5.0 och att detta medför att nya roller och arbetsuppgifter uppstått, vilket driver på ett behov av kompetensomställning. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från 17 leverantörsföretag inom fordonsindustrin har tre utmaningar som leverantörerna upplever och sju strategier som leverantörernas använder sig av för att säkerställa tillgång till rätt kompetens kunnat identifierats. Utmaningarna består av att behålla personal, kunna rekrytera per, This study has aimed to contribute with knowledge and understanding on how suppliers in the automotive industry works with strategic competence management to handle the ongoing technological changes in the automotive industry. These changes have implications on the competence needs and how the companies work with its competence management processes. This includes manufactures (referred to as OEMs – Original Equipment Manufacturers) and their suppliers. Today, it exists a relatively good understanding on how larger, often global, companies work with skills and workforce transformation, but there is less research on how these are handled by small- and medium enterprises (SMEs). The suppliers in the automotive industry constitute as much as 50 percent of the total industry and 80 percent of the companies are SMEs. Against this background, there is thus a need to further research how the suppliers work with strategic competence management. The study has an abductive research approach which means that the theoretical framework and the collection and processing of data have been carried out iteratively. This is to ensure a high degree of credibility, relevance and dependability of the conclusions. Previous research has shown, among many things, that companies often have a short-term perspective on their competence management initiatives whereby recruiting, on the job-trainings and being an attractive employer have been key components. Previous research further shows that there is an ongoing transition within the automotive industry as a result of Industry 4.0 and Industry 5.0 where new roles and tasks emerge in working places. This drives a competence and skills transformation of the industry. Through semi-structured interviews with respondents from 17 suppliers in the automotive industry, three challenges that the suppliers are facing and seven strategies that they are using,have been identified related to their competence management work. The challenges consist of maint

Kunskapsöverföring är avgörande om en kompetensutvecklings-aktivitet är en nödvändig resurs för en organisation/företag. Tidigare forskning visar däremot att kunskap inte transfereras i den utsträckning som önskas. Till följd av detta är transfer-problem vanligt förekommande i sådana kontexter. För att reducera gapet mellan kunskap från utbildning till arbete har existerande litteratur, genom kvantitativa metoder, försökt åskådliggöra de faktorer som påverkar transfer. Med en kvalitativ hermeneutisk metodansats syftar denna fallstudie till att undersöka chefers erfarenhet av transfer från IKEAS interna ledarskapsutbildning ILEAD till deras chefsroll efter utbildningen. Att tillämpa en sådan metodansats genererar i ny förståelse om fenomenet. I denna studie möjliggör det förutsättningar att utläsa huruvida transfer sker och vad som påverkar transfer i en sådan kontext. Vidare bidrar det med kunskap till hur IKEA som organisation kan arbeta för att främja transfer i relation till ILEAD och därigenom minimera risk för slöseri av resurser. I studien används tre teoretiska utgångspunkter såsom Baldwin & Ford (1988) och Holton et al., (2000) modeller om transfer processen samt Banduras teori (1989,1997) inom det socio kognitiva perspektivet. Sex stycken semistrukturella intervjuer genomfördes via den digitala plattformen Zoom. Medverkande arbetar på samma varuhus, har gått ILEAD och var vid intervjutillfället anställda i en chefsbefattning. Samtycke medgavs att spela in intervjuerna för att vidare transkribera materialet och därefter bearbeta data för analys och tolkning. Resultatet visar att kunskap följt med kursdeltagarna från ILEAD till deras arbete som chefer. Samtidigt synliggörs ett transfer-problem som visar sig vara en förutsättning transfer. Individens egenskaper, utbildningens utformning och innehåll, stöd från chef och medarbetare och ett samspel mellan föregående delar visar sig påverka chefernas transfer. Inom forskningsfältet bidrar studien till ny förs, Transfer of training from education to work is essential if a skills development activity will be considered a valuable resource to companies. Prior studies have shown that knowledge is not transferred in the anticipated extent, and that transfer-problems are commonly present in such contexts. Therefore, to reduce the knowledge-gap from education to work, existing literature in the area attempts to identify the factors that impact transfer. However, the field is mainly dominated by quantitative research. By using a qualitative hermeneutic methodology, this study aims to investigate managers’ experiences of transfer from IKEA’s internal leadership training ILEAD. A new understanding of the phenomenon is generated by applying this methodology, as opposed to what is often presented in prior studies. This study provides the framework to determine whether transfer takes place, and what affect or contribute to transfer. Additionally, this study contributes insights on how IKEA as an organization can operate to promote transfer in relation to ILEAD, and thereby reduce the risk in wasting resources. The study uses three theoretical starting points: Baldwin & Ford (1988) and Holton, Bates & Ruona, (2000) theoretical models of the transfer process, and Bandura's theory (1989,1997) within the socio-cognitive perspective. Six semi-structured interviews were held via the digital platform Zoom. Each interviewee worked at the same retail-store, attended ILEAD, and were employed in a managerial role at the time of interview. Each interviewee gave consent for recording and transcribing the interviews, which were subsequently used for analysis and interpretation. The results demonstrate that the ILEAD participants’ knowledge has carried over to their capacities in management. Simultaneously, transfer-problems are revealed which are demonstrated to be a prerequisite to transfer. Some elements which affect managers’ level of transfer include individual qualities, training struc