Search

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Diskrepansen mellan inställningen gentemot fysik hos elever på gymnasiet i Europa och Nordamerika och arbetsmarknadens krav på kompetens inom naturvetenskapliga ämnen skapar utmaningar inför framtiden. Inställningen gentemot fysik har visat sig förbättras genom användandet av kollaborativt lärande och representationer. Rapporten syftar till att analysera svenska gymnasieelevers kommunikation i relation till deras identitet som fysiker samt hur de använder olika fysikaliska representationer i en kollaborativ kontext. Datan har insamlats genom gruppdiskussioner där elever tre och tre tillsammans löser kontextrika problem. Det visar sig att den matematiska representationen används frekvent och har en stark ställning i samtalen medan andra representationer som grafer och figurer snarare ses som hjälpmedel för lösningen. Den matematiska representationen ger även upphov till att respondenterna positionerar sig i samtalen som experter. Resultaten stärker tidigare forskningsresultat som påvisar matematikrepresentationens frekventa användning. The discrepancy between the attitudes that students in upper secondary school has towards physics as a subject in Europe and North America and the labor market requirements of competence in science and technology creates challenges for future generations. The attitudes towards physics have shown to improve when different educational approaches of teaching, such as collaboration and the use of multiple representations have been applied. This report aims to analyse students in Swedish upper secondary schools communication in relation to their physics identity, as well as how they use multiple representations in a collaborative context. To analyse these relations, data has been gathered through group discussionss where students are encouraged to solve context-rich problems collaboratively. My findings shows that the mathematical representation is the most frequently used and also have a dominant position in relation to other representations such as graphs and figures, which are seen predominantly as an aid in forming the solution. When the students in the study utilize the mathematical representation they also tend to position themselves as experts. The findings are in line with previous research which have studied how students use multiple representations.

Studien belyser gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av grupparbete och beskriver ur ett fenomenologiskt perspektiv hur gymnasieelever ser möjligheter och utmaningar med grupparbete som undervisningsmetod samt hur deras erfarenheter av grupparbete kan bidra till lärares planering och genomförande av grupparbeten i undervisningen. Grupparbete är ett rikt beforskat område och som ofta får ett didaktiskt fokus. Denna studie vill ge utrymme för gymnasieelevers tankar om grupparbete då deras röst är underrepresenterad i tidigare forskning om grupparbete. I kvalitativa intervjuer berättar sjutton elever från gymnasiets teoretiska program om hur de uppfattar grupparbete. I en tolkande, induktiv och tematisk analys framträder gymnasieelevers syn på gruppindelning, gruppsammansättning samt gruppens arbetsfördelning och arbetssätt. Studien söker teoretiskt stöd i kooperativa och kollaborativa lärteorier samt Lewins fältteori om grupper. Resultaten visar att aktiva och ansvarstagande gruppmedlemmar ger ett positiv ömsesidigt beroende medan en ojämn arbetsfördelning och olika ambitionsnivåer ger ett negativt ömsesidigt beroende i grupparbeten. Vidare bör gruppindelningen vara genomtänkt för att gruppsammansättningen ska accepteras av eleverna. Resultaten synliggör att gruppstyrning och ansvar för att motivera andra gruppkamrater ofta faller på eleverna utan att föregås av träning i gruppdynamik eller organisering. Förvånansvärt ofta framträder en bild av grupparbete som en samling uppdelade individuella uppgifter, vilket eleverna inte anser vara grupparbete. Eleverna berättar att grupparbete bidragit positivt till personlig utveckling och att lärdomarna kan användas både i och utanför skolan samt i kommande arbetsliv och studier. Eleverna uttrycker en önskan om mer återkoppling på och reflektion över gruppdynamiken i grupparbetet. För framtida forskning kan det vara intressant att kartlägga hur lärare arbetar systematiskt med utvärdering av samarbete i grupparbeten samt undersöka effekter av proaktiv samarbetsträning i samband med grupparbete. The study sheds light on upper secondary school students' experiences of group work and describes from a phenomenological perspective how they perceive opportunities and challenges with group work as a teaching method and how their experiences of group work can contribute to teachers' planning and use of group work. Group work is a richly researched area, largely focused on the didactic aspect. This study wants to provide space for upper secondary school students' thoughts about group work in school as their voices are underrepresented in previous research on group work. In qualitative interviews, seventeen students from the upper secondary school's theoretical program talk about how they perceive group work. In an interpretive, inductive and thematic analysis, the students' views on group division, group composition and the group's division of work and working methods emerge. The theoretical framework consists of cooperative and collaborative learning theories as well as Lewin's field theory. The results show that active and responsible group members work in positive interdependence, while uneven division of labour and different levels of ambition lead to negative interdependence in group work. Furthermore, the group composition should be well thought out in order to gain acceptance by the students. Group management and responsibility for motivating other group peers often fall on the students without being preceded by training in group dynamics or organization. Surprisingly often, group work is designed as a collection of divided individual tasks, which the students do not consider to be group work. The students believe that group work contributes positively to personal development and that the acquired group work skills can be used both inside and outside the school as well as in future working life and studies. The students ask for more feedback and reflection on the group dynamics in the group work. For future research, it may be interesting to map how teachers work systematically with evaluation of collaboration in group work and to investigate the effects of proactive collaborative training in connection with group work.

Detta utvecklingsarbete undersöker huruvida högpresterande elever gynnas av ett kollaborativt arbetssätt i jämförelse med ett traditionellt arbetssätt i inlärningen av glosor eller begrepp. De deltagare som ingår i undersökningen är elever i högstadiet, som antingen har undervisats i tyska eller i kemi. Totalt omfattas studien av 98 elever fördelat på 51 elever inom kemiundervisning och 47 elever inom tyskundervisning. Syftet har undersökts genom att låta eleverna använda traditionellt respektive kollaborativt arbetssätt för inlärning av glosor eller begrepp. Elevernas förståelse för glosor och begrepp har prövats med kunskapstester. Eleverna har även svarat på en enkät om hur de upplever sin egen inlärning vid de två arbetssätten. Analys av enkätens resultat visar att högpresterande elever upplever att de lär sig bättre genom ett traditionellt arbetssätt än kollaborativt arbetssätt. Detta stärks av analysen av kunskapstestens resultat, som visar att de högpresterande eleverna i jämförelse med icke-högpresterande elever inte gynnas i samma stora utsträckning. För de högpresterande elevernas inlärning via traditionellt arbetssätt respektive kollaborativt arbetssätt är skillnaden marginell även om traditionellt arbetssätt är att föredra.

Studiens syfte var att utforska elevers möjlighet till samspel i matematikundervisningen, ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning i studien visar att samspel är bra för elevers studieresultat inom matematik,samt vilka kritiska faktorer som kan uppstå vid arbete i par och grupp.Studien utgår från den sociokulturella teorin, som menar att lärande sker i sociala sammanhang.Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:- Vilken betydelse anser lärare, som undervisar i de yngre åldrarna, att arbete i par eller i mindre grupper har för lärandet i matematik? - Vad i undervisningen i form av aktiviteter och uppgifter ger elever möjlighet att samspela i lärandet i matematik, enligt lärarna? - Vilka kritiska faktorer ser lärare gällande samspel som undervisningsmetod i matematik? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie med kvalitativa inslag, endigital enkätundersökning där 85 undervisande, behöriga lärare i årskurs 1-3 deltog. Studiens analys utgick från Engeströms modell av aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i.Resultatet visade att lärare för de yngre åldrarna anser att samspel har betydelse för elevers lärande i matematik och eleverna får enligt lärarna samspela vid främst laborativa och muntliga uppgifter.

Målet med kunskapsöversikten var att undersöka hur kollaborativt och kooperativt lärande kan gynna elevers kunskapsutveckling i ämnet matematik i skolans yngre åldrar, och vidare att undersöka de aspekter som kan anses viktiga för att främja elevers lärande i dessa arbetssätt. Kollaborativt lärande definieras som individbaserade uppgifter där man kan använda klasskamraterna som stöd, medan kooperativt lärande utgår från par- och gruppbaserat lärande där gruppen bedöms och belönas gemensamt. Denna översikt gjordes genom en systematisk litteratursökning där data insamlades från referensdatabaserna ERIC och LibSearch. Resultatet indikerar att både kooperativa och kollaborativa arbetssätt främjar elever med olika prestationsnivåer både kunskapsmässigt och socialt. Vidare betonas vikten av lärarens roll och de aktiva val som görs i form av gruppens utformning samt utlärda kommunikationsmönster. I diskussionen konstateras att läraren har en central roll för att de kooperativa och kollaborativa arbetssätten ska bli gynnsamma, detta eftersom det är lärarens planering och didaktiska val som avgör hur kunskapsfrämjande metoderna blir.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

Both digital competence and collaborative skills are important for citizens who need to navigate in future societies. This paper is based on an interview study with ten teachers and the aim is to survey how teachers design their teaching to promote collaborative learning methods by using 1:1. Different perspectives on teachers´ design of the collaborative processes in terms of interaction through the digital device or processes that occurred around the device were found. To visualize how teachers operationalize collaborative learning in their pedagogical activities, the model of TPACK in situ was used (Willermark, 2018). In the analysis of the examples that the teachers reproduced based on TPACK in situ, the results of the study show many innovative learning processes where students interact with their tablets and how the teachers design their teaching to interact with different kinds of subject content. By using Learning Design Sequences as an analysis tool, further understanding was reached of how, when and in what way technology supports the collaborative processes and in which phases of learning this happens. In this way, institutional patterns became prominent through the influence of the physical learning environment, which increased the understanding of how around or through 1:1 also can be placed in a spatial context. Finally, Learning Design Sequences were used to identify opportunities and challenges for teachers in designing for collaborative learning through 1:1. The purpose of the study is to investigate how teachers say they design their teaching to promote students’ collaborative work through digital units in school years 1–6 and through the teachers’ statements see what influencing factors, abilities, subject content and technology support a design of digital teaching for the benefit of collaboration and student-to-student interaction in digital arenas. Based on the conclusions the author also presents a didactic model for teachers to take into consideration when designing their pedagogical activities for practising collaborative skills in the 1:1 classroom. Digital kompetens såväl som kollaborativ förmåga bygger på elementära kunskaper som medborgare kommer att behöva för att kunna navigera i framtida samhällen. Detta är en intervjustudie med tio lärare med syftet att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att arbeta kollaborativt genom användande av 1:1. Det fanns också initialt en avsikt att uppmärksamma olika perspektiv på de kollaborativa processernas utformning i fråga om dels interaktion genom den digitala enheten, dels processer som sker bredvid. För att synliggöra hur lärare operationaliserar ett kollaborativt lärande i den pedagogiska verksamheten användes modellen TPACK in situ (Willermark, 2018). Vid analysen av de exempel som lärarna återgav utifrån TPACK in situ kunde studiens resultat visa på ett flertal innovativa undervisningsprocesser där eleverna arbetar interagerande elev-till-elev med sin lärplatta och hur lärare designar sin undervisning utifrån ämnesinnehåll. Genom att använda Learning Design Sequences som analysverktyg kunde ytterligare förståelse uppnås för hur, när och på vilket sätt tekniken understödjer de kollaborativa processerna och i vilka faser av lärandet detta sker. På så sätt blev institutionella mönster framträdande genom bland annat den fysiska lärmiljöns påverkan vilket ökade förståelsen av hur bredvid eller genom 1:1 kan sättas i en rumslig kontext. Avslutningsvis användes Learning Design Sequences för att identifiera möjligheter och utmaningar för lärare i att designa kollaborativ undervisning genom 1:1. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig designa sin undervisning för att främja elevernas kollaborativa arbete genom digitala enheter i skolår 1–6 och genom lärarnas utsagor se vilka påverkansfaktorer, förmågor, ämnesinnehåll och teknik som understödjer en design av digital undervisning som främjar kollaboration och elev-till-elev interaktion i digitala arenor. Baserat på undersökningens slutsatser presenterar författaren en didaktisk modell med avsikt att stödja lärare när de designar sin pedagogiska praktik så att den kan utveckla kollaborativa förmågor genom 1:1.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att öka kunskapen om hur kollaborativ undervisning och en kollaborativ bedömningsprocess påverkar lärandet och måluppfyllelsen i ämnet geografi. Lektionsserien genomfördes med två klasser i årskurs 8. Kollaborativt lärande handlar om ett i högre grad delat ansvar mellan lärare och elever för undervisningens utformning, innehåll och bedömning samt att möjliggöra för eleverna att bygga kunskap tillsammans. Eleverna arbetade i grupp hela lektionsserien, gavs möjlighet att påverka undervisningens innehåll och gjordes delaktiga i bedömningsprocessen. Grunden i det didaktiska upplägget var att kunskapskraven utgjorde den röda tråden i lärandet men att eleverna utifrån intresse och förkunskaper kunde påverka innehållet.Klassrumsobservationer, elevers loggböcker, bedömningar av grupparbeten och intervjuer med sju elever har utgjort underlag för den kvalitativa analysen. Studien visar på skiftande förutsättningar bland eleverna att tillgodogöra sig det kollaborativa arbetssättet. Vissa elever gynnades av ökat inflytande och ansvar medan andra elever hade behövt tydligare ramar och instruktioner. En slutsats från dessa studie är att den kollaborativa ansatsen gav bra förutsättningar för att fånga elevernas intresse och bygga vidare på deras förkunskaper. Det skulle också behövas längre tid och mer övning för många elever för att fullt ut tillgodogöra sig arbetssättet.

Skrivandet utgör en viktig del i människans liv. Det är emellertid en komplex process innehållande många moment som kräver kognitiv förmåga. En ständig utmaning för verksamma lärare är att räcka till för alla sina elever. Stora elevgrupper med varierande förmågor och behov sätter press på eleverna, läraren och undervisningen. Behöver det verkligen vara så? Skolan bidrar till att förbereda och forma framtidens samhällsmedborgare där en viktig aspekt är förmågan att samarbeta. Vilka effekter kan uppnås genom att låta elever lära av varandra? Följande kunskapsöversikt ämnar att sammanställa forskningsfältet för kooperativt lärande som metod för skrivutveckling. För att uppnå vårt syfte formulerades två frågeställningar; Vad säger forskningen om kooperativ lärande som metod för skrivutveckling? och Hur definieras kooperativt lärande som begrepp, samt vad ryms inom det? Frågeställningarna utgör kärnan i vår kartläggning och diskussion. I vår kunskapsöversikt har vi sammanställt ett urval av kvalitativa studier inom fältet för kooperativ metod för skrivutveckling. Utifrån urvalskriterier identifierade vi elva stycken artiklar som därefter analyserades. Studierna har stor variation gällande geografiskt område, kön och ålder på deltagare. Samtliga studier har dock kommit fram till liknande resultat med hjälp av olika modeller. Samtliga studier genomförde för- och eftertester på elevgrupperna. Testerna presenterade i alla studier utom en ett förbättrat resultat kring elevernas lärande och skrivutveckling. Värt att nämna är dock vikten av lärarens kompetens och styrande roll i arbetssättet vilket vi tar med oss i vår yrkesroll.

Researchers argue that students need to understand the language and the key concepts of each discipline to understand the academic content. The purpose of this study is to develop, analyze and evaluate a development project in civics. Therefore, the study answer following questions: How do subject-specific concepts take place during the lessons according to the students? In what way can concept definition maps encourage students to talk about subject -specific concepts? How do students experience the work with concept definition maps? Two qualitative methods are used to answer the questions, both interviews and classroom observations. The interviews focus on how the students describe their experience with subject-specific concepts during civics lessons but also how they experience the work with concept definition maps which was implemented during the intervention. The observations onthe other hand show in what way the concept definition maps encourage students to talk about subject-specific concepts. The theoretical framework of the study is based on the sociocultural perspective and other theories that stress the importance of encouraging students to generate their own meaning of terms but also how the language develops in interaction with others.The result shows that the students often rely on the definition they get from their teacher orthe textbook but there is no room for students to explore the concepts themselves. All the students felt that the concept definition maps had good impact on their understanding of the subject-specific concepts. The results also showed that the there was a positive interdependence during the intervention where the students learned from each other’s prior knowledge and paths of thinking.

Grupparbete är en vanlig arbetsform i ämnet idrott och hälsa. Trots det råder begränsad förståelse bland lärare kring vad gruppdynamik är och hur det kan appliceras i undervisningen. Med denna problematik som bakgrund är syftet med denna kunskapsöversikt att redogöra för hur grupparbete kan påverka gruppdynamiken. Vi kommer att utgå efter följande frågeställningar: 1. Hur kan idrottsläraren arbeta med grupparbete för att påverka gruppdynamiken? 2. Vilka positiva och negativa effekter har grupparbete på gruppdynamik inom ämnet idrott och hälsa?För att kunna redogöra för syftet och för att få svar på frågeställningarna har metoden litteraturstudie använts. Resultatet indikerar att det finns en koppling mellan gruppdynamik och grupparbete. Aspekterna (1) samarbete, (2) gruppsammansättning och (3) ömsesidigt beroende har en stark påverkan på gruppens dynamik. Dessa tre aspekter visar sig också ha en inverkan på grupparbetets effektivitet, och då idrottsläraren ser till att grupperna inom grupparbetet uppfyller dessa aspekter finns det en möjlighet att gruppdynamiken stärks och att elevernas lärande stimuleras. Ett sätt för idrottsläraren att kunna nå denna framgång är att fördela grupperna heterogent (en grupp med olika förmågor och ambitioner), eleverna inom grupperna ska ha ett positivt ömsesidigt beroende och grupperna ska arbeta utifrån ett kollaborativt lärande. Om tillämpningarna av dessa aspekter får ett positivt utfall kan det i sin tur leda till att eleverna kan samarbeta utanför undervisningen på ett stimulerande sätt. Kort sagt är det väsentligt att idrottsläraren har kunskap om gruppdynamik och dess processer samt hur det kan appliceras i undervisningen vid användning av grupparbete. Har idrottsläraren inte den kunskapen och sätter ihop elever med olika ambitioner i samma grupper kan resultatet av grupparbete bli negativt och därefter påverka gruppdynamiken och elevernas lärande negativt.

Kooperativt lärande är populärt ute på skolorna i Sverige och har enligt forskning positiva effekter för elevers lärande i allmänhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka frågeställningen; Hur påverkas elevers lärande i NO av ett kooperativt arbetssätt? För att besvara frågeställningen genomfördes därmed en litteraturöversikt med fokus på aktuell forskning. Resultatet visade att kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers lärande i NO och detta är även lärares upplevelser av arbetsmetoden. Forskningen visade även att lärandet i NO påverkades av gruppsammansättning utifrån akademiska förmågor och kön. Framtida forskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden påverkas av bland annat laborativa arbetssätt och mer långsiktiga studier krävs för att få en bättre bild av dess effekter.

Det senaste året har undervisning i Sverige och runtomkring i världen bedrivits i mer flexibla undervisningsformer. Flertalet nyligen publicerade artiklar betonar vikten av att elever samarbetar och lär sig av varandra för att skapa goda möjligheter att lära när undervisningen sker på avstånd. Av denna anledning har denna studie fokuserat på lärares reflektioner om fördelar, utmaningar och centrala aspekter vid kollaborativt lärande vid distansundervisning inom SFI. Sex lärare från sex skilda skolor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt videoverktyg. Efteråt transkriberades dessa samtal med ett innehållsligt fokus och analyserades tematiskt.Resultaten visar att de fördelar som betonats är elevers möjlighet till gemensam stöttning av skilda slag, elevers möjlighet att motverka känslan av ensamhet och elevers möjlighet att delta i mer naturliga samtalsmiljöer. De utmaningar som påtalats är att det inledningsvis är svårt att motivera mer elevaktiva arbetssätt, att skapa ett socialt sammanhang samt att överblicka elevernas progression och deltagande. Avslutningsvis lyfter lärarna fram god planering och struktur, autonoma elever och en positiv syn på sig själv som pedagog, som tre betydelsefulla faktorer för att främja en god undervisningsmiljö. Dessutom visar denna studie att distansundervisning innebär en balansgång mellan ytterligheter så som elevstyrning kontra lärarstyrning och att lärarna stegvis förändrar sin pedagogik så att den passar den nya undervisningssituationen.

I denna studie har intresset varit att utforska hur kollaborativt och kooperativt lärande påverkar elevers lärande i matematik. Fokus har varit att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande positiva och negativa resultat från att använda kollaborativa och kooperativa lärprocesser i matematikundervisningen. Underlaget till studien består av 18 forskningsartiklar som är relevanta för syftet och frågeställningarna. All forskning som ligger till grund för studien är internationell och har granskats noggrant för att finna relevanta liknelser till den svenska skolan. Resultatet visar att kollaborativt och kooperativt arbetssätt kan påverka elevers lärande i matematik både positivt och negativt. De positiva resultaten som framkommer är att eleverna utvecklar sin strategiförmåga och sin resonemangsförmåga, och att arbetssätten även bidrar till en högre motivation hos eleverna. De negativa resultaten är att eleverna hindras från att komma vidare i sin matematiska process när det kollaborativa och kooperativa lärandet inte fungerar. Det framgår tydligt att läraren behöver ha kunskap och vara medveten om denna påverkan. Det går inte att förvänta sig att arbetssättet ska ha en direkt positiv påverkan på elevernas lärande i matematik utan det är en process som ständigt måste balanseras med ledning och stöttning från läraren. När eleverna har automatiserat arbetssättets sociala regler kan det bli ett gynnsamt arbetssätt där eleverna kan fokusera på sitt egna lärande.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

Denna studie handlar om förskollärarens erfarenheter av hur lärplattan kan integreras i det pedagogiska arbetet i förskolan och vilka möjligheter de erfar finns för barns lärande och utveckling när de använder lärplattan. Som metod valdes intervju där fem förskollärare som arbetar i tre olika förskolor i Västra-Götalandsregionen har intervjuats. Undersökningen visar att olika förskolor ligger i olika utvecklingsfaser i sitt integrationsarbete av lärplattan i verksamheten. Förskollärarna är positiva till införandet av lärplattan i förskolan och använder den tillsammans med barnen till olika aktiviteter såsom att söka information, skapande aktiviteter, matematik och språk. Undersökningen visar också att förskollärarna anser att lärplattan behöver användas som en ”del i helheten”, dvs. som ett stödmaterial och ett kompletterande verktyg till övriga arbetssätt. Enligt förskollärarna behöver lärplattan används tillsammans med barnen till pedagogiska syfte snarare än tidsdrivande verktyg, dvs. barnens tillgång till lärplattan i förskolan skiljare från hur de använder lärplattan hemma. Dessutom visar undersökningen att lärplattan bidrar till olika möjligheter till barns utveckling och lärande. Barnen får utveckla sitt sociala samspel språk, matematik, kreativitet, motorik etcetera, enligt förskollärarna.

Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning. Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.

Detta arbete utgår från det didaktiska problemområdet matematisk problemlösning i matematikundervisningen och riktar sig främst till verksamma lärare och lärarstuderande. Aktuella styrdokument betonar att problemlösning i matematikundervisningen är ett centralt innehåll och en förmåga som elever ska utveckla. Matematisk problemlösning ska som mål och medel stimulera utvecklingen av övriga matematikförmågor och det ömsesidiga samspelet mellan förmågorna och det centrala innehållet bidrar till en komplex och oftast en krävande lärandeprocess för elever och andra matematikstuderande. Genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt korresponderande analysmetoder syftar denna projektstudie till att undersöka huruvida matematisk problemlösning i grupp kan bidra till skapandet av olika lösningsstrategier. Med utgång i tidigare forskning och teoretiska ramverk har adekvata analysverktyg utarbetats i syfte att studera spåren av deltagargruppernas matematiska problemlösningsförmåga samt spåren av de kommunikativa processer som synliggörs då deltagarna arbetar med problembladen i grupp. Analys av det sammanställda resultatet från deltagargruppernas bidrag tyder på att framgångar i matematisk problemlösning i grupp tycks innebära att matematikbegreppen kommuniceras med flera olika uttrycksformer. Arbetet mynnar slutligen ut i förslag på tänkbara undersökningar som skulle kunna fungera som ett komplement till detta arbetes resultat och slutsatser. This report is based on the didactic problem area mathematical problem solving in mathematics teaching and is targeted primarily at active teachers and teacher students.Current curriculum and syllabus emphasize that problem solving in mathematics teaching is a central content and an ability that students are to develop. As a goal and a means mathematical problem solving is to stimulate the development of other mathematical abilities and the mutual interaction between the abilities and the central content contributes to a complex and usually a demanding learning process for mathematics students. Through qualitative and quantitative research methods and corresponding analytical methods, this project study aims at investigating whether mathematical problem solving in groups can contribute to the creation of different solution strategies. Based on previous research and theoretical frameworks, adequate analysis tools have been developed to study the traces of the participants' mathematical problem solving abilities and the traces of the communicative processes that are visualized when the participants work with the problem sheets in groups.Analysis of the compiled result from the contribution of the participant groups indicates that successes in mathematical problem solving in groups seem to mean that mathematical concepts are communicated with several different forms of expressions. The report finally ends in proposals for possible studies that could serve as a complement to the results and conclusions of this report.

Studien var ett utvecklingsarbete som inspirerades utifrån Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral. Syftet var att undersöka hur social interaktion i en elevgrupp på ett fritidshem kan uttrycka sig och om det kunde ske en förändring genom samarbetsövningar i form av problemlösningar. Valet av ämne grundade sig i observationer och intervjuer med lärare i fritidshem där det framkom att det fanns flera grupperingar mellan eleverna som gjorde det mindre trivsamt. Utifrån forskningen tog arbetet avstamp i kollaborativt lärande för att försöka minska grupperingarna mellan eleverna. Eleverna blev indelade i grupper om cirka 3 elever i varje där de fick till sig en ny problemlösning vid varje tillfälle som valdes att kallas veckans utmaning för en extra motivation för eleverna. Veckans utmaning pågick under några veckor och därefter intervjuades lärare i fritidshem återigen för att mäta resultatet mot syftet samt frågeställningen. Resultatet visade att det inte blev några förändringar i elevernas sociala interaktion främst på grund av tidsbrist och valet av samarbetsövningar. I slutet av arbetet framkom det en ny forskningsfråga för att på ett annat sätt försöka undersöka hur den sociala interaktionen på ett fritidshem skulle kunna förändras.

Digitaliseringen av förskolan är ett faktum och läroplanen för förskolan är under förändring. Denna förändring kräver ökad kompetensutveckling för förskollärare eftersom ansvaret vilar hos dem att förse de stora barngrupperna med kunskap som de har rätt till. Ett sätt för huvudmannen att förse förskollärarna med kompetensutveckling är via IKT-grupper.Syftet med grupperna är att deltagarna ska inspireras och ta del av varandras arbete med digitala verktyg i förskolan. Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskolläraren tar del av information om hur lärplattan kan användas som ett verktyg i verksamheten. Samtidigt syftar vår undersökning till att undersöka hur förskolläraren tillämpar lärplattan tillsammans med förskolebarn i den planerade aktiviteten. Studien grundas på observationer av planerade aktiviteter samt intervjuer med förskollärare från fyra förskolor i två kommuner i Mellansverige.Vårt resultat visar att förskollärare använder lärplattor i kombination med andra digitala verktyg för att engagera och göra fler barn delaktiga i de gemensamma lärprocesserna. Vidare visar vår forskning en indikation på att sociala medier är förskollärares primära inspirationskälla till utvecklandet av IKT-undervisningen och lärmiljön i förskolan.

We learn more and practice social skills through cooperative learning. Research has shown that students who work together towards common goals become more motivated and therefore gain more knowledge. Students who have challenges whilst learning can benefit from cooperative learning, but what about the high-performing students? How do high-performing students interpret cooperative working? In this essay I will, with a socio-cultural perspective, analyse the high performing students' ideas on cooperative learning. Students participated in a group interview. They conducted a survey with multiple choice questions and open answers questions and were observed during some lessons. The results of these surveys were analysed using Robert Slavins analysis model where I have looked at cognitive outcomes and non-cognitive outcomes as: interaction, altruism and intersubjective understanding. The results showed that students appreciate the cooperative learning but they see a danger of free-riders. The students also expressed a fear of being graded unfairly. The conclusion is therefore that the teacher's role is important to counter the negative aspects that the students raise. The teacher needs to have a clear structure and a clear goal of cooperative lessons to ensure that all students benefit from both cognitive and noncognitive outcomes.

I föreliggande rapport ” I huvudet på en digitalkompetent lärare - Bloggen som verktyg för reflektion kring arbete med digitala resurser. En studie inom Ifous FoU-program ”Digitalisering i skolan” har lärares tankar kring sin egen digitalisering studerats via lärares bloggar. VIS fick i juni 2016 uppdraget att ta sig an bloggarna. Uppdraget fokuserades mot återkoppling och analys av bloggarna. Bloggarna har inledningsvis sammanställts, lärare som så önskat har fått återkoppling på sina bloggar, materialet har analyserats och kopplats till aktuell skolforskning. Med teoretisk utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv och artefaktsnivåer har bloggarna analyserats utifrån tre kvalitetsdimensioner (i) struktur, (ii) undervisning samt (iii) mål och resultat. I resultatet framträder behov av verksamhetsöverskridande stöd och samarbete för att digitalisering ska vara framgångsrikt och därmed också meningsfullt som verktyg för skolan som organisation. Även lärares individuella digitala kompetens samt ämneskunskap visar sig i materialet vara framgångsfaktorer. Det empiriska materialet och efterföljande diskussion ger en möjlig implikation för Ifous framtida projekt med loopar. VIS förslag är att istället för att se en lärloop som Nuläge, Verktyg, Utvärdering och Riktning i framtiden, ska looparna ha andra utgångspunkter och att Nuläge, Verktyg, Utvärdering och Riktning i framtiden tillsammans utgör en loop i sig inom ett givet tema. Loop avser här någonting som pågår tills resultat har

I denna rapport beskrivs idéerna bakom Högskolan Dalarnas prisbelönta bibliotek i Falun. Planerings- och byggprocessen beskrivs och det färdiga resultatet utvärderas, samt de erfarenheter som har gjorts delas.

Arbetet är en studie av om det i en filmskapandeprocess av en historisk film skapas möjligheter för elever att träna och utveckla en förmåga i en lärprocess. Syftet har varit att ta reda på om och när eleverna i de olika momenten av filmskapandeprocessen får möjlighet att träna och utveckla sin förmåga. För att kunna ta reda på ovanstående har jag designat ett arbetsområde där eleverna skulle göra en film om en historisk händelse. I detta fall andra världskriget. Arbetsområdet är designat utifrån att eleverna ska arbeta kollaborativt med filmskapandets olika moment. Jag har genom en deltagande observation följt fyra flickor i årskurs 9 som frivilligt ställt upp som informanter i deras arbete med att göra filmen. Resultatet visade att filmskapandeprocessens olika moment ledde till att eleverna diskuterade och samtalade om vad jag tolkat som historiekultur, historiemedvetande och historiebruk. Utifrån dessa samtal och diskussioner uppstod mekanismer för att kollaborativt lärande skulle kunna ske. Då designen av arbetet med filmskapandet ledde till att eleverna återkommande fick diskutera, samtala och reflektera kring de historiedidaktiska dimensionerna i olika lärsituationer, fick eleverna möjlighet att träna och utveckla sin förmåga över tid i en lärandeprocess. Slutsatsen som jag dragit av min undersökning är att elevernas förmåga förmodligen inte hade fått möjlighet att utvecklats lika mycket om de gjort motsvarande uppgift på egen hand samt att kollaborativt arbete mellan eleverna är att föredra för att de ska få möjlighet att utveckla sina förmågor, detta eftersom de då kan interagera med varandra utifrån dessa. Jag drog också slutsatsen att elevernas förmåga tränas som bäst när de får kommunicera historia istället för att konsumera historia.

Under de senaste åren har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet. Litteraturstudiens resultat visar att elever i huvudsak deltar i muntliga samtal och att deras kollaborativa lärande och matematiska förståelse ökar då de använder datorer. Handdatorer beskrivs dessutom kunna möjliggöra för en ökad mobilitet vilket medför att elevernas i större utsträckning kan välja med vem de vill samtala., In recent years there has been an integration of information and communication technologies (ICT), such as computers, in society as well as in education. The purpose of the current literature survey is to examine the communication between students when they use a laptop or a handheld computer during math class, as well as to highlight the opportunities and obstacles that appear. As a base for this work a sociocultural perspective on learning is used where the language, the pupils studying environment and the tools that are used, are important aspects of learning. The curriculum states that the students should be given the opportunity to participate in communicative interactions and that modern technology should be used so that students can obtain, learn and develop their ability to communicate mathematics. Earlier research in mathematics shows that the student’s collaborative learning and the use of ICT promotes the pupils mathematical knowledge and involvement in the conversation. The result of the survey shows that students mainly participate in oral communication and their collaborative learning and mathematical understanding increase when they use a computer. Another conclusion from the survey is that handheld computers allow mobility, which improves the students opportunities to choose who they want to talk to.

Syftet med denna studie är att få en bild av förutsättningarna lärare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde läraren kring detta samt de nya krav som de upplever ställs på dem i denna digitala tidsålder? Jag intresserar mig för vad lärare anser krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum. På samma sätt intresserar jag mig för vilka möjligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring lärandet i en digital vardag. Genom att jämföra denna bild med teorier kring medieundervisning idag i fråga om till exempel Media- och informations- kunnighet och deltagarkulturer vill jag skissa en samtidsbild. Frågeställningen jag har valt är; Hur talar lärare i grundskolan om förutsättningarna för att använda sig av digitala medier i skolan och undervisningen? Vad anser de krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum? Hur uttrycker de sig kring lärandet i en digital vardag? Jag har haft förmånen att besöka fyra skolor med väldigt olika förutsättningar och intervjuat grundskollärare som undervisar i ämnena so, svenska och bild. Genom mötet med informanterna har det bland annat blivit tydligt hur viktigt det är med en kunnig skolledning som leder och stödjer arbetet med digitala medier i undervisningen. En ledning som har genomtänkta strategier för implementering av digital teknik och nya arbetsmetoder i undervisningen och som kontinuerligt ger utrymme för pedagogiska diskussioner och gemensam utveckling. Bristen på tid återkom genomgående, och flera informanter berättar att det är vanligt att lärare inte alls tar sig an de digitala medierna då de inte ser syftet med dem och de ofta förknippas med tekniktrassel. Undersökningen visar att man i skolans värld behöver öka den digitala allmänbildningen, men också eftersträva att låta elevernas digitala vardagsupplevelser tas in/upp i undervisningen. Om eleverna kommer att möta en medie- och informationskunnig lärare är idag fortfarande en fråga om en slump, vilket innebär att många barn och ungdomar riskerar att inte få de kunskaper det har rätt till och behöver för att ta sig fram i dagens samhälle. Digital bildning borde vara ett grundkrav för dagens lärare, oavsett ämne.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar. En av oss filmade barn i åldrarna tre till fem och den andra ett till tre på två olika förskolor. För att avgränsa vår studie valde vi att fokusera på fem olika spelappar i våra observationer för att se om de är en del av den pedagogiska miljön. Vi har utgått från ett designteoretiskt perspektiv då vi analyserade hur barnen samspelade runt surfplattan och vad spelapparna erbjöd för lärande. Resultatet visade att både barnen och pedagogen var medskapande till den lärsituation och den lärmiljö som uppstod. Vi såg även att de barn som inte besatt kunskapen om hur en surfplatta fungerade lärde sig snabbt via interaktionen med andra barn om hur de skulle göra. Ålderns betydelse visade sig betyda ganska lite. Det var snarare förkunskaper hos barnen och deras tillgång till surfplatta i hemmet som utgjorde en skillnad i hanteringen och val av spelapp. Resultatet visade även på att surfplattan var signalstark och lockade till lärande då barnen spelade spelappar som innehöll t.ex. matematik och språkträning. I vår undersökning fann vi att miljön och pedagogerna hade makten att begränsa barnen på olika sätt genom att besluta vilken spelapp, vem som ska spela samt surfplattans tillgänglighet.

Syftet med denna pågående studie är att undersöka hur och på vilket sätt två grupper av stu-denter i yrkeslärarutbildningen 90 högskolepoäng upplever lärandet, individuellt som kollek-tivt, att mötas ansikte mot ansikte (F2F) i nätbaserade webinarier (WEB-baserade semI-NARier) och parallellt kunna kommunicera via chatten. Ena gruppen har inför webinarierna haft tillgång till ”flipped”-miniföreläsningar. Följande frågeställningar söker jag svar på:•Hur använder studenterna de synkrona webinarierna, ”flipped” miniföreläsningarna och chattkommunikationerna som en utökad resurs för lärande och utveckling?•Vilka möjligheter kan webinarier ge med fokus på studenters samarbetslärande och kommunikativa kunskapsutbyten? Datainsamlingen omfattar i grupp 1 av åtta webinarier (10,5 tim) under två 9hp-kurser vt-12 och ht-12. Efter kurserna har studien kompletterats av intervjuer med sex studenter (ca 25-30 min/intervju). I grupp 2 består datainsamlingen under en 9hp-kurs vt-13 av tre ”flipped”-miniföreläsningar (20-25 min/gång), fyra webinarier (4,5 tim) samt en kursvärdering (svarsal-ternativ 6-gradig skala: 1. stämmer inte alls – 6. stämmer precis och två öppna frågor). Inter-vjuer kommer att genomföras under september ht-13. Teoretiskt är denna studie baserad på sociokulturella teorier, där vår förståelse av språk, kommunikation, kultur/bildning och olika aspekter av det sociala/kollektiva samanhanget för studenters lärande och utveckling är centralt (Vygotsky, 1978; 1988; Wegerif, 2007; Wertsch, 1991; 1998; 2007) och åskådliggörs genom Wengers (1998, 2004, s. 5) fyra komponenter: mening, praktik, gemenskap och identitet, som ett sätt att tala om vårt lärande. Likaså används teorin om computer self-efficacy (CSE), som rör individers medie- och informationskunnighet (Bandura, 1979; 1982; 2002; Chang & Tung, 2008; Papastergiou, 2010; Player-Koro, 2012). Dvs. tro på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna delta i webinarierna och använda ”flipped”-miniföreläsningar samt chattkommunikationerna på ett lärorikt sätt. Tre inbördes dimensioner studeras: magnitud/omfattning, styrka och generaliserbarhet (Compeau & Hig-gins, 1995). Resultaten hittills från studie 1 av åtta webinarier, chattkommunikationer och sex intervjuer visar att webinarierna bidrar till utveckling av olika förmågor (mening), olika hand-lingsperspektiv (praktik), att uppleva deltagandet som en resurs (gemenskap) och att samtals-utbytet bidrar till lärande (identitet). Resultaten hittills från studie 2 utifrån kursvärderingen om tre ”flipped”-miniföreläsningar och tre webinarier visar att majoriteten av studenterna an-ser att det stämmer/stämmer precis att främst ”flipped”-miniföreläsningarna (87 %) och därefter webinarierna (73 %) har bidragit till deras lärande, i jämförelse med campusföreläs-ningarna vid kursstart (67 %).

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar. En av oss filmade barn i åldrarna tre till fem och den andra ett till tre på två olika förskolor. För att avgränsa vår studie valde vi att fokusera på fem olika spelappar i våra observationer för att se om de är en del av den pedagogiska miljön. Vi har utgått från ett designteoretiskt perspektiv då vi analyserade hur barnen samspelade runt surfplattan och vad spelapparna erbjöd för lärande. Resultatet visade att både barnen och pedagogen var medskapande till den lärsituation och den lärmiljö som uppstod. Vi såg även att de barn som inte besatt kunskapen om hur en surfplatta fungerade lärde sig snabbt via interaktionen med andra barn om hur de skulle göra. Ålderns betydelse visade sig betyda ganska lite. Det var snarare förkunskaper hos barnen och deras tillgång till surfplatta i hemmet som utgjorde en skillnad i hanteringen och val av spelapp. Resultatet visade även på att surfplattan var signalstark och lockade till lärande då barnen spelade spelappar som innehöll t.ex. matematik och språkträning. I vår undersökning fann vi att miljön och pedagogerna hade makten att begränsa barnen på olika sätt genom att besluta vilken spelapp, vem som ska spela samt surfplattans tillgänglighet.

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.

Femte dimension (5D) är ett internationellt nätverk för forskare, lärare, elever och studenter. I den här uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fältet och högskola innebär för de inblandade och diskuterat frågan om hur samarbetet med hjälp av IKT kan se ut. Studien genomfördes på LHS under våren 2007 tillsammans med lärarstudenter, lärare och elever från en närliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förståelse om IKT´s roll i kollaborativt lärande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lärmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sätt att integrera IKT i kurserna på lärarutbildningen. Metoden 5D bygger på kollaborativt arbetssätt. Det är en ide och ett modellsystem för lärandemiljöer som kännetecknas av samarbete, rikhet på verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssätt. För att optimera lärandet och utvecklingen i den sociala interaktionen utvecklades metoden med hjälp av bl.a. Vygotsky´s tankar om ”den proximala utvecklingszonen”. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsstudier kan man gå nära in på lärandesituationer, beskriva dem och analysera vad som faktiskt sker där. Som metod har jag använt deltagande observation samt analys av insamlat material. Jag har samlat in data på många olika sätt; genom intervjuer, utvärderingar, observationer, video- och ljudupptagningar och genom studenternas loggboksanteckningar. I min analys har jag utgått ifrån Pierre Dillenbourgs kriterier av kollaborativt lärande: situationen (symmetri, arbetsfördelning), interaktionen (symmetri, jämkande av åsikter), processen (byggande av gemensam grund, gemensamt kunskapsbygge) och effekterna. Resultatet av studien visar att Dillebourgs kriterier är mycket användbara som verktyg när man vill studera kollaborativt lärande i grupper. Studien visade flera exempel på de tre första kriterierna. Intervjuerna med andra forskare och de gjorda utvärderingarna av sudien visar att modellen 5D är användbar i lärarutbildningen.

Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning. My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci. By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching. In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community. Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms. Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.

De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ”Teknikbaserat lärande” (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker i med e-post.För att kunna möta möjligheterna till effektivare e-lärande borde en möjlighet till synkront kollaborativt arbete över gemensam arbetsyta vara av intresse.Syftet med projektet var att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande. Baserad på forskaren inom kognitionsvetenskap Maria Larssons rapport om fem faktorer för effektivare e-lärande samt utvärdera dessa genom en prototyp. Applikationen var tänkt att användas vid ett moment i ämnet "Organisationskommunikation" inom en distanskurs, där studenterna skulle bilda sig en uppfattning om en organisations kultur. Applikationen testades vid två tillfällen, först som ett koncepttest och därefter som en digitalt konstruerad prototyp. Tre personer deltog vid varje testtillfälle.Koncepttestet genomfördes med observation av deltagarna med dokumenterad ljudinspelning av dialogen samt efterföljande intervjufrågor. Prototyptestet utfördes med observation och med ”think-aloud” metoden samt intervjufrågor. Här skedde dokumentationen med hjälp av ljudinspelning samt skärmdumpar.Utvärderingen utgjordes av observation och intervjuer med testdeltagarna och visade att applikationen till stor del baserades på Maria Larssons fem faktorer. Min slutsats är att det varit möjligt att utveckla en applikation som till stor del baseras på de fem faktorerna och att konceptet samt prototypen kan vidareutvecklas. Värdet av ett par enstaka test kan vara begränsat då det enbart gällt sex personer. Utökade testsessioner med flera olika grupper hade kunnat ge mer tillförlitliga resultat. Jag finner att det är angeläget med fortsatt forskning angående inlärning via Internet. The technological development during the recent past, i.e. information technology (IT), has presented new possibilities for distance learning. IT has, so far, mostly been used to enhance the communication between teachers and students. With e-learning or technology-based learning the emphasis is rather on content in education instead of how education is performed. There is a need of improvements for more efficient e-learning within distance learning. The objectives of this study were to develop synchronous collaborative software application, based on five factors for more efficient e-learning, that researcher in cognition science Maria Larsson presented 2001. The software application was evaluated through a case study in a distance course of Organisation communication. The task was how to identify the culture in a specific organisation.The application was tested on two occasions with three participants at each occasion. The first test was as low-tech concept test and the second test was made with the use of the digital prototype. On both occasions the participants reflections was recorded during the test sessions and after the tests interviews were performed with each participant. My conclusions following the evaluation of the observations and the responses to the interviews are that it is possible to develop an application based on the five factors (learning styles, narrative form, collaboration, interaction and feedback) for more efficient e-learning. However, more research and testing are needed.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL). I kontexten utifrån en didaktisk insikt integreras olika teorier med det sociala samspelet till förmån för individens lärpotential. Studien utgår från Bakhtins och senare Dysthes teorier om vikten av dialogen och dess betydelse samt social interaktion. Aktuell forskning inom området påvisas, med efterföljande koppling och konsekvenser för individerna i studiegrupperna. Resultatet talar för högre krav på den enskilda individens motivation och självdisciplin, där var och en subjektivt måste reflektera över sin självdisciplin och ambitionsnivå. Både tydlighet och struktur, sociala interaktionsformer och datorkunskaper är en avgörande förutsättning för att klara av att fullfölja en IT-baserad undervisning. Meningsutbyggnaden i grupperna behöver medvetandegöras och förstärkas, likaså en skärpt uppmärksamhet på att det är ett kollektivt ”vi” som ska skapa denna mening. Bakhtin menar också att mening och förståelse har stor betydelse för undervisning, och att det är ”vi-känslan” som skapar denna mening. Resultaten påvisar att det är av stor betydelse att det kollektiva ansvaret, individens inre vilja, motivation och samarbete behöver lyftas fram. Det krävs också en kontinuitet vid uppdatering av datorkunskaper samt en möjlig initial genomgång av detta vid kursstart.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv. The purpose of this work has been to investigate whether the use of computers in education increase the individual and/or the collaborative learning. The groups in focus have studied the same courses in the Trade and Administrations programme, i e Project and Business and Personnel Administration. The investigation has been carried out by means of case studies, the reading of received and sent e-mails, text analyses (documents, reports, protocols), some interviews, group comparisons, project results and merits. The results show that the collaborative learning in educational environments develop neither worse nor better when you have both computersupported lessons and guidance . Conflicts in group develop and can be seen also in webb-based communication when some pupils are overactive and send many mails and others are quiet or become quiet. The individual learning can be very high when pupils take advantage of the teaching time given for webb-based guidance.This assuming that teachers and teaching teams are prepared to give almost immediate feedback in order to maintain a high motivational level.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.