Search

Syftet är att genom en forskningsöversikt få svar på frågor avseende killars attityder till våld i ungas parrelationer samt vilka förklaringar som finns till varför killar utövar våld i sin parrelation. Studien syftar även till att få svar på frågor kring hur våldsutövning i ungas parrelationer kan förebyggas. I den integrativa forskningsöversikten har totalt 18 artiklar används. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys, socialisationsteori och det teoretiska begreppet könsnormer. Resultaten visar att killars attityder- och våldsutövning, kan ha sin grund i hur de socialiseras utifrån primär -och sekundär socialisation samt hur de påverkas av samhällets könsnormer. Resultaten visar att killars attityder till våld i ungas parrelationer är accepterande, där deras accepterande attityder till våld samt våldsutövning i sin relation kan påverkas av faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå, där barndom, kamratgrupp och samhällsstruktur är centrala faktorer. Resultaten visar att killar kan efterlikna föräldrars attityder och beteenden vad gäller våld samt att ett riskfyllt sammanhang, där en aggressiv och hotfull kamratgrupp kan vara en bidragande faktor till killars accepterande attityder till våld respektive våldsutövning i sin parrelation. Vidare visar resultat att killars accepterande attityder och våldsutövning i sin parrelation kan grundas i samhällsstruktur, där könsnormer, maskulinitet och förväntningar visar sig vara centrala faktorer. Resultatet visar även att prevention och insatser riktade mot målgruppen är en nödvändighet för att förebygga våld i ungas parrelationer. Resultatet visar att politiska, ekonomiska och sociala åtgärder bör vidtas för att bekämpa våld i ungas parrelationer. Av resultatet framkommer att identifiering av riskfyllda sammanhang, vilka killar kan vara del av, kan reducera våld i ungas parrelationer. Slutsatserna visar att ett komplext samspel mellan individuella, sociala, kulturella och samhälleliga faktorer kan tänkas ligga bakom killars accepterande attityder och våldsutövning i ungas parrelationer.

"I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection. I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normalizes the gender patterns that go against the accepted norms. Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion. Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som går emot de vedertagna normerna.

Syftet med studien var att jämföra hur och om arbetet med de stereotypiska könsnormerna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen utifrån områdets socioekonomiska status. Samt om uppfattningen kring att arbeta med könsnormerna skiljer sig åt beroende på utbildningsnivå/yrkesroll. Detta är en kvalitativ intervjustudie där förskollärare, barnskötare och outbildade barnskötare lyfter hur de arbetar kring genus. I studien tillämpades socialkonstruktivism som teori. Resultatet visade att pedagogernas eget intresse samt fortbildning spelade störst roll i pedagogernas arbetssätt kring könsnormerna, förutsättningarna för arbetet skiljde sig även åt emellan de olika socioekonomiska områdena. En slutsats var att deltagarna i intervjun ansåg att könsnormerna är något som är viktigt att arbeta med i förskolan för att varje barn ska få rätt förutsättningar.

Uppsatsen analyserar Victoria Benedictssons ”Ur mörkret” (1888) och Anne Charlotte Lefflers ”Barnet” (1883), två noveller som tillkom under en period i Sverige då frågor om kön debatterades flitigt. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur värdegrundsarbete angående könsnormer och -värden kan bedrivas i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Analysarbetet är därmed uppdelat i två delar: en litterär analys av verkens gestaltning och framställning av kön och könsnormer, och en didaktisk tillämpning av verken i värdegrundsarbete. Den litterära analysen utgår från olika genusteorier, bland annat används Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen för att belysa hur genus konstrueras i relation till andra människor. Den didaktiska tillämpningen utgår från litteraturdidaktiska teorier och främst synen på litteratur som värdeförmedlare och Chambers boksamtal används för att uppmärksamma ett möjligt arbetssätt. Analysen visar att novellerna förmedlar könsnormer som antar att kvinnan är underordnad mannen och att mannen innehar ett naturligt förnuft och dygd. Resultatet visar även att det finns potential att använda novellerna i en kombinerad litteraturundervisning och värdegrundsarbete för att granska könsnormer.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med könsnormer kopplat tillbarns populärkultur och hur det bidrar respektive utmanar det normkritiska arbetet iförskolan. Studien är kvalitativ där fyra fokusgruppsamtal har utförts i grupper om tvåförskollärare för att undersöka hur de uttrycker att de arbetar med könsnormer som gesuttryck för i populärkulturen. Studien har den sociokulturella teorin som teoretiskutgångspunkt med fokus på intellektuella redskap. All insamlad empiri har bearbetatssamt analyserats utifrån en tematisk analys och utifrån det har tre teman urskiljts.Resultatet synliggör att populärkulturen ges utrymme i förskolan men att den tillvaratastill större del i den spontana undervisningen. Förskollärarna upplever att de könsnormersom ges uttryck för i populärkultur bidrar med könsstereotypiska porträtteringar avflickor/kvinnor som utmanar förskollärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar även attförskollärarna upplever sina egna normer som utmaningar i värdegrundsarbetet men attde kollegiala samtalen blir en bidragande faktor i hur förskollärare utmanar sina egnanormer i sitt bemötande av könsnormer.

Följande arbete syftar till att analysera bilderböcker som vunnit Augustpriset med fokus på karaktärernas genusframställning. Böckerna har analyserats genom en kvalitativ bild- och textanalys där fokus varit genus och kön. Det är inte bara det biologiska könet som spelat roll i analysen, utan mycket handlar om de handlingar som karaktärerna utför och vad handlingarna kan säga om deras genus. De teorier som arbetet har som grund är Hirdmans (2001, 1988/2020) samt Butlers (2007) genusteorier. Litteraturanalyserna visade att genusframställningen i primärlitteraturen ser olika ut och att genus inte nödvändigtvis stämmer överens med det biologiska könet. Den viktigaste slutsatsen är att förskollärare kan påverka vilka genusframställningar som barnen ska få ta del av i förskolans verksamhet genom att medvetet välja litteratur till undervisning. Det är viktigt att ge barnen en bred bild av genusframställning eftersom det i läroplanen framkommer att personalen i förskolan ska inspirera barnen att ta sig för aktiviteter som går utanför de stereotypa könsnormerna (Skolverket, 2018). The following study aims to analyze picture books that have been awarded with the August Prize. The study focuses on characters' gender representation and the picture books have been analyzed through a qualitative picture- and text analysis. The characters biological sex has one role in the analysis, but the emphasis lays on the characters actions and what the actions can say about their performative gender. The theories behind this study are Hirdman´s (2001, 1988/2020) and Butler´s (2007) gender theories. The literature analyzes showed that the representation of gender in the primary literature looks different and that gender does not necessarily correspond to the biological sex. The most important conclusion is that preschool teachers can influence which gender representations the children will be able to take part in the preschool's activities by consciously choosing literature for teaching. The Swedish preschool curriculum states that the staff should encourage the children to broaden their gender identity by for example encouraging them to take up activities that go outside the stereotypical gender norms (Skolverket, 2018).

The significant growth of the social media platform TikTok over the past years has led to trends being evoked on the platform. One trend, of which this study explores, is content related to ideals of masculinity that includes how men can change themself to become successful and achieve wealth. This study “Boys focus on girls, men focus on money – A qualitative analysis of masculinity ideals on TikTok” aims to disclose how TikTok’s recommendation algorithm contributes to create and maintain ideals of masculinity on the platform, as well to identify discourses within the content of this ideal to gain an understanding on how they may affect gender norms from a societal aspect. This study finds that TikTok’s recommendation algorithm is able to create and maintain an ideal of masculinity by recommending content to the user that is sorted by patterns within the type content of which the user engages with. Three identified patterns that relate to content within the ideal of masculinity that we explore on TikTok are wealth, lifestyle change and motivation as well as world view. These three identified patterns conclude norms within these ideals of which we further research to enlighten the contents discourses. The analysis of these norms from a discursive perspective found that the ideal of masculinity on TikTok is established on men being expected to achieve institutional power and authority. This is problematic from the perspective of male supremacy and female subordination in an historical context of gender norms.

Studier visar på att transpersoner i Sverige upplever sämre villkor för sexuell hälsa jämfört med övriga befolkningen. Den forskning som finns att tillgå pekar på att normer kring kön och sexualitet är en av de faktorer som influerar transpersoners upplevda sexuella hälsa. Mot denna bakgrund konstateras på flera håll att människobehandlande professioner behöver satsa på kunskapshöjning och kompetensutveckling för att förbättra transpersoners möjligheter till god hälsa. En förutsättning för detta är att det finns kunskap som representerar transpersoners egna erfarenheter av hur normer och förväntningar samspelar med sexuell hälsa. Det är något som saknas i nuläget. Studiens syfte är därför att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka transpersoners subjektiva upplevelser av hur köns- och sexualitetsnormer påverkar förutsättningarna för sexuell hälsa. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 8 personer som identifierar sig själva som transpersoner. Materialet har analyserats och tematiserats med hjälp av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Gagnon och Simons (2005) teori om sexuella script. Resultatet visar att normer kring kön och sexualitet upplevs influera sexuella livsvillkor på komplexa och mångfacetterade sätt. Denna påverkan tycks ske genom att normer influerar såväl samhällsstrukturer, interpersonella möten som intrapsykiska attityder. Normer upplevs på så vis som ett yttre och inre tryck på samma gång. Studiens slutsats är att personer med normöverskridande könsidentiteter bemöts av omvärlden på ett sätt som begränsar förutsättningarna för sexuell hälsa. Samtidigt pekar resultatet på att normöverskridandet kan främja vissa aspekter av sexuell hälsa genom att det medför en vidgad horisont från vilken det blir möjligt att utforska sex och sexualitet bortom rigida genusnormer. Att existera helt bortom samhällets normativa strukturer upplevs dock som en omöjlighet. Det är därför tydligt att ett mindre cisnormativt samhälle krävs för att transpersoner ska kunna åtnjuta samma sexuella livsvillkor som den övriga befolkningen. Denna slutsats trycker på att det finns ett behov av att utveckla det sociala arbetets praktik för att säkra transpersoners rätt till jämlika levnadsvillkor. Studies show that the transgender population in Sweden experience poorer conditions for sexual health compared with the rest of the population. The available research indicates that gender norms are one of the factors that influence transgender people's perceived sexual health. Against this background it has been argued that human service organizations need to invest in knowledge and skill development in order for transgender people’s sexual health to be improved. Knowledge that represents transgender people's own experiences of how norms and expectations interact with sexual health is needed for this to be possible. This knowledge is currently lacking. The purpose of this study is therefore to fill this gap by examining transgender people’s subjective experiences of how social norms affect the conditions for sexual health. The study is bases on qualitative interviews with 8 people who self-identify as transgender. The material has been analyzed and thematized based on Sara Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Gagnon and Simon's (2005) sexual script theory. The results show that norms are perceived to influence sexual living conditions in complex and multifaceted ways. This influence seems to occur as societal structures, interpersonal encounters as well as intrapsychic attitudes are shaped by social norms. In this way, norms are experienced as an external and internal pressure simultaneously. The study concludes that transgender people are treated in a way that creates poor conditions for sexual health. At the same time, the results indicate that gender nonconformity can promote sexual health by creating space for sexual exploration beyond rigid gender norms. To exist completely beyond society's normative structures, is however perceived as an impossibility. It is therefore clear that a less cisnormative society is required for transgender people to be able to enjoy the same sexual living conditions as the rest of the population. This conclusion emphasizes the need to develop the social work practice to secure transgender people’s rights to equal living conditions.

De svenska fritidsgårdarna fyller en viktig funktion för många ungdomar. De möjliggör en social och aktiv fritid där ungdomarna under kontrollerade former själva får planera sin egen tid utan krav på vare sig prestation eller aktivt deltagande. Fritidsgården utgör en miljö med mycket goda pedagogiska och personlighetsutvecklande förutsättningar, men dess frivilliga utformning riskerar även att förstärka normbrytande beteenden hos ungdomarna. Detta ställer höga krav på fritidsledarna, och deras bemötande och relationsbyggande färdigheter kan vara avgörande för ungdomarnas utveckling. Fritidsgårdarna har historiskt sett främst besökts av killar vilket har format hur verksamheten är uppbyggd. Stora ansträngningar har under lång tid gjorts för att locka fler tjejer, men det är först på senare tid som killarnas egna agerande har börjat belysas. Hur maskulinitetsnormer och -uttryck yttrar sig i verksamheten och vilken påverkan det har på både fritidsgårdsmiljön och ungdomarna är än idag relativt outforskat. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju fritidsledare på kommunala fritidsgårdar i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur ledarna uppfattar könsnormer och maskulinitetsuttryck hos killarna, och på vilket sätt de bemöter dessa. Författarna har utgått från Raewyn Connells teorier om maskuliniteter, Mats Trondman begrepp relationskapital samt begreppet homosocialitet. Resultatet visar på ett stort engagemang hos fritidsledarna kring det pedagogiska genusarbetet, men även stora utmaningar i de starkt befästa maskulinitetsnormer som existerar hos killarna och tenderar ha en hämmande eller negativ inverkan på verksamheten och ungdomarna. Hierarkiska och exkluderande tendenser upplevs vara utbrett bland killarna, och föreställningar om könsskillnader verkar vara djupt rotade både hos ungdomar och personal. Fritidsledarnas aktiva och långsiktiga relationsbyggande lyfts även fram som en förutsättning för att skapa en trygg och utvecklande miljö med potential för en framgångsrik genuspedagogik.

The aim of this research paper is to analyze how gender norms in the form of internalized misogyny are portrayed on social media based on the school´s sex education in the subject social studies. The methodological framework of this research is based on a qualitative and hermeneutist method. I analyzed how gender norms are portrayed on the social media platform TikTok. I specifically have analyzed the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you”. I have also analyzed Skolverket`s material for sex education. I have analyzed this material from a feminist perspective based on Judith Butler and Yvonne Hirdman’s theories as well as a feminist and gender pedagogical perspective. Based on the finding of this inquiry it can be concluded that the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you” can be understood from a feminist perspective as an expression of internalized misogyny through the way women portray and define gender in the videos. The definition of how to be a woman in the "right way" differs. Unlike previous research, heterosexual interaction was emphasized over homosocial friendship. The use of the TikTok trend in teaching is therefore a way to highlight gender norms without putting emphasis on differences between the sexes.

Frågor om könsstereotyper har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Könsnormer och könsstereotyper begränsar människor genom att förmedla att kvinnor och män ska agera och vara på specifika sätt. Dessa normer kan leda till utanförskap och i vissa fall även diskriminering. Det är mot ovanstående som denna studies syfte är att synliggöra könsnormer i svenskämnets läroböcker för årskurs 3. De läroböcker som analyserats i studien är Nyckel till skatten 3A, Ord & Äventyr 3B – Den gåtfulla tavlan, Robin 3, Wow en deckarklubb! och Livet i bokstavslandet 3. För att uppfylla studiens syfte och kunna besvara två de frågeställningarna: Hur framställs kvinnligt kön? och Hur framställs manligt kön i läroböckerna? har studien en kvalitativ inriktning, vilket genererar djupgående information. Läroböckerna har analyserats med en tematisk analys för att synliggöra könsnormer och hur kön framställs. De teoretiska begrepp som har använts i studien är kön och genus. Studien har utgått från två teorier, vilka har använts som studiens analysverktyg: Nikolajevas (2017) motsatsschema och queerteori (Ambjörnsson, 2016). Nikolajevas (2017) motsatsschema beskriver hur kön framställs på ett stereotypiskt sätt i läroböcker. Queerteori har använts med fokus på dess centrala begrepp heteronormativitet för att synliggöra hur heterosexuella normer skapas och upprätthålls. Analysen av läroböckerna visade att kvinnor och män framställs på både ett stereotypiskt sätt och på ett normbrytande sätt. Studiens resultat visar att läroböckerna förmedlar familjekonstellationen mamma, pappa, barn som norm. Läroböckerna förmedlar, genom utelämnande av andra sexuella relationer, att heterosexualitet är norm och att den heterosexuella familjekonstellationen mamma, pappa, barn är det åtråvärda sättet att leva. Resultatet visar också att de flesta kvinnliga huvudkaraktärerna framställs med stereotypiska egenskaper enligt Nikolajevas motsatsschema (2017). Dock finns det även några exempel på kvinnor som utmanar de könsstereotypiska rollerna. Slutligen visar resultatet även att läroböckerna förmedlar exempel på könsstereotypiska sysslor och yrken hos båda de manliga och kvinnliga karaktärerna. Å andra sidan visar läroböckerna även några exempel på karaktärer som inte utför sysslor eller arbeten som är stereotypiska för sitt kön. Detta tolkades i studien som ett ytligt försök till att utmana normer, men läroböckerna skulle också behöva inkludera olika sexuella läggningar och familjekonstellationer för att kunna erbjuda mångfald.

Statistik visar att hälsan är sämre hos hbtq+-personer än hos den övriga befolkningen. Till exempel är oro, ångest och självmordstankar betydligt vanligare. Idrott och fysisk aktivitet är hälsofrämjande och stärkande på flera sätt. Det såväl förebygger som bibehåller en god hälsa, både fysiskt och psykiskt. Idrottsrörelsen är ett väldigt viktigt socialt sammanhang för många. Idrott kan vara av fostrande och utbildande karaktär och ge färdigheter inom till exempel lagarbete och ledarskap. Hbtq+-ungdomar är underrepresenterade inom idrott, träning och tävling. De som deltar i idrott känner sig mindre trygga än heterosexuella och cis-personer. Många upplever en rädsla för att bli dåligt behandlade och har erfarenheter av att bli dåligt bemötta och utsatta för kränkningar och microaggressioner. Hbtq+-personer rapporterar i högre utsträckning att de har en stillasittande fritid samt motionerar eller tränar regelbundet i mindre utsträckning än befolkningen in övrigt. Denna uppsats belyser forskning om hbtq+-ungdomars erfarenheter av idrott och könsföreställningar inom idrotten i Sverige som kan påverka attityder till hbtq+. Dessa delas in i kategorierna omklädningsrum, språk samt fördomar och negativitet. Omklädningsrum upprätthåller och normaliserar en binär norm om könsidentitet och uttryck. För många ungdomar är det en plats som skapar osäkerhet, exkludering och ojämlikhet. Många vittnar om sexistiskt och homo- och transfobiskt språkbruk inom idrottsrörelsen. Det finns stöd för att sexism, fördomar och homo- och transnegativitet är en del av sportkulturen. Den präglas av könsnormativa och heteronormativa synsätt och ideal. Rådande normer, förväntningar och föreställningar kring kön och sexualitet spelar stor roll inom idrotten. Det kan göra så att ungdomar exkluderas från idrott och därmed från de många fördelar som associeras med idrott och fysisk aktivitet. En ökad kunskap och medvetenhet om hbtq+-personers erfarenheter och könsföreställningar inom idrott kan öka tryggheten, inkluderingen och jämlikheten inom idrotten samt stärka folkhälsan. Statistic shows that the health of LGBTQ+people is worse than the rest of the population. For example, anxiety and suicidal thoughts are much more common. Sports and physical activity are health-promoting and strengthening in several ways. It both prevent and maintains good health, both physical and mentally. The sport movement is a very importent social context for many. Sport can be of an educational nature and provide skills in, for example, teamwork and leadership. LGBTQ+youth are underrepresented in sports, training and competition. Those who participate in sports feel less safe than heterosexual and cis people. Many experiences a fear of being poorly treated and has experience of being poorly treated and subjected to violations and microaggressions. LGBTQ+people report to a greater extent that they have a sedentary leisure time and exercise regulary to a lesser extent than the general population. This paper highlights research on LGBTQ+young people's experiences of sport and gender perceptions in sport in Sweden that can influence attitudes towards LGBTQ+. These are divided into the categories of chnaging rooms, language and prejudice and negativity. Locker rooms maintain and normalize a binary norm of gender identity and expression. For many young people, it is a place that creates uncertainty, exclusion and inequality. Many testify to sexistic and homo- and transphobic language in the sports movement. There is support for sexism, prejudice and homo- and transnegativity is part of sports culture. It is characterized by gender-normal and heteronormative views and ideals. Prevailing norms, expectations and beliefs about ggender and sexuality play a major role in sport. This can exclude LGBTQ+youth from sport and thus from the many benefits associated with sports and physical activity. Increased knowledge and awarness of LGBTQ+people's experiences and gender perceptions in sport can increase safety, inclusion and equality in sport and strengthen public health.

Den här studien tar sin utgångspunkt i könsnormer i våld i nära relationer och hur de påverkar manliga våldsoffer. Således om upplevelsen av att vara våldsutsatt skiljer sig mellan könen, och om därmed gränsdragningen av en våldshandling skiljer sig mellan en man och en kvinna. Studien bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med aktiva på mansjourer runt om i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom, för att sedan transkriberas och användas i en konventionell innehållsanalys. Centralt i resultatet var att kvinnors våld mot män har stora likheter med mäns våld mot kvinnor, det är samhälleliga könsnormer på individ- och samhällsnivå som utgör skillnaden. Män som blir utsatt av våld i nära relation med en kvinnlig våldsutövare upplevs förneka våldet i större utsträckning än vad en kvinna gör, för att det går emot mansnormen att vara i underläge av en kvinna och därmed skapar en stor skam hos dessa män, men även att rättssystemet inte är anpassat för ett manligt våldsoffer när förövaren är en kvinna. Även resultat kring vilka orsaker som kan motivera en kvinna att utsätta sin manliga partner för våld presenteras.

Juvenile offenders and their paths to delinquency and norm-breaking behaviour has always been a highly relevant issue for social work. Young people are more often than before breaking the law or being a victim to different kinds of crime. When social workers use risk and protective factors in their work with these kids it is a great asset for the social worker to be able to analyse how gender and gender norms affect the juvenile offenders. Based on research made by E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) and Socialstyrelsen (2020a), young delinquent females have a higher need for psychiatric support in prevention and intervention methods. These needs of young delinquent females might be forgotten when using the standardised methods that have been developed for young delinquent men since they´re overrepresented in the crime statistics. The Swedish Socialstyrelsen does not use gender specific risk- and protective factors in their manuals. In this paper we have analysed the relation between Socialstyrelsens work and the chosen scientific studies. The question of how Socialstyrelsen will incorporate gender specific risk and protective factors in order to elaborate their future manuals, or if they will keep the gender-neutral risk and protective factors as a way of amplifying the social workers discretion still remains. Ungdomsbrottslingar och deras vägar till brottslighet och normbrytande beteende har alltid varit en högst relevant fråga för socialt arbete. Unga människor bryter oftare än tidigare mot lagen eller utsätts för olika typer av brott. När socialarbetare använder risk- och skyddsfaktorer i sitt arbete med dessa barn är det en stor tillgång för socialsekreteraren att kunna analysera hur kön och könsnormer påverkar ungdomsbrottslingarna. Baserat på forskning gjord av E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) och Socialstyrelsen (2020a), kan vi se att unga kvinnliga lagöverträdare har ett högre behov av psykiatriskt stöd i preventions- och interventionsmetoder. Dessa behov hos unga kvinnliga lagöverträdare riskerar att bortses vid användning av standardiserade metoder som har utvecklats för unga brottsliga män. Detta eftersom att män är överrepresenterade i brottsstatistiken vilket skapat en manlig norm inom kriminalvården. Socialstyrelsen använder exempelvis inte sig av könsspecifika risk- och skyddsfaktorer i sina ordinarie metoder. I denna artikel har vi analyserat relationen mellan Socialstyrelsens arbete och de valda vetenskapliga studierna. Frågan om hur Socialstyrelsen kommer att införliva könsspecifika risk- och skyddsfaktorer för att utarbeta sina framtida manualer, eller om de kommer att behålla de könsneutrala risk- och skyddsfaktorerna som ett sätt att förstärka socialarbetarnas handlingsutrymme kvarstår.

Detta arbete handlar om lättklädda manliga och kvinnliga spelkaraktärer. Frågeställningarna som besvarades berör spelares grad av uppskattning av och intresseatt spela som sådana karaktärer i spel, samt vilka mekaniska och narrativa roller spelare kan se dem i. Resultatet av undersökningen visar att spelare starkt föredrar påklädda karaktärer framför avklädda. Resultatet gäller för båda könen. Både gillandet och intresset för samtliga karaktärer gick ned i och med att de visade mer synlig hud. Lättklädda karaktärer tilldelades mer passiva roller, medan påklädda sågs som spelbara och mer centrala i spel. Undersökningen visar att lättkläddhet är något som spelare helst inte vill se, vare sig det är hos manliga eller kvinnliga karaktärer.

Title: Road to success: A critical discourse analysis of Bossbabe's web communication The aim of the study was to investigate and problematize how companies involved in coaching of women's entrepreneurship relate to and construct the discourse of success. The theoretical areas covered are individualisation and reintegration, the expert society, gender theory and gender roles, and relationship-building marketing. The study used critical discourse analysis and semiotics as a method to analyze screenshots from the Bossbabe company's website. From the analysis, findings emerged that Bossbabe challenges and reproduces norms of success. Visibility work was found to be mainly used as an additional source of income. Success was personified by Bossbabe both by showing experts as concrete symbols of success and by advocating a certain type of lifestyle. Bossbabe also uses relationship-building marketing such as pink marketing and word-of-mouth (WOM). From the analysis we see a pattern of reproduction and challenge of gender norms within the discourse of success.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

Denna uppsats syftar att undersöka hur yrkesprogrammen på gymnasieskolan förhåller sig till olika könsnormer på individnivå. En kvalitativ intervjustudie används för att ge en personlig inblick hur individer reflekterar över sin gymnasietid utifrån könsnormer, valprocessen och studie- och karriärvägledares påverkan. Genom att tillämpa teorier från Linda Gottfredson och Erving Goffman kopplas dessa till individers begränsningar, kompromisser och självuppfattning samt de olika rollerna en tar i en grupp eller i en klass. Vi har sett hur könsnormer ser ut och hur dessa påverkar en individ. Resultaten visar att alla har lagt märke till könsnormer på de olika yrkesprogrammen. Könsnormer finns i gymnasieskolan och visar sig på olika sätt. Studien ger insikt i hur olika teorier kan användas för att analysera och problematisera olika normer i gymnasieskolan. This essay aims to investigate how the vocational programs in upper secondary school relate to different gender norms at the individual level. A qualitative interview study is used to provide a personal insight into how individuals reflect on their upper secondary school years based on gender norms, the selection process and the influence of a study and career counselor. By applying theories from Linda Gottfredson and Erving Goffman, these are linked to individuals' limitations, compromises, and self-perception as well as the different roles in a group or in a class. We have seen what gender norms look like and how those affect individuals. The results show that everyone has noticed gender norms in the various vocational programs. Gender norms exist in upper secondary school and manifest themselves in different ways. The study provides insight into how different theories can be used to analyze and problematize different norms in upper secondary school.

Syfte: Uppsatsen syftar till att inventera upplevelser från kvinnliga och manliga cheferangående deras karriärer i en bransch där deras biologiska kön är underrepresenterat. Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning och ge utrymme för subjektiva upplevelser från respondenterna har en deduktiv forskningsansats implementerats inom ramen för kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har upprättats med tio respondenter. Slutsats: Samtliga respondenter har krossat glastaket och åkt glashissen, dock upplever majoriteten av de kvinnliga cheferna fler utmaningar och hinder kopplat till deras biologiska kön. De manliga respondenterna har erhållit förtroende fort i sina respektive anställningar, medan kvinnorna upplever att de behövt hävda sig och påvisa sin kompetens innan de erhåller respekt från intressenter. Purpose: The purpose of this Bachelor Thesis is to do an inventory of male and female experiences in regards to making a career in an industry where their biological sex is underrepresented. Method: To be able to achieve the Bachelor Thesis purpose and simultaneously give room for the respondents subjective experiences we conducted a deductive research approach within a qualitative research strategy framework. Our ten respondents have contributed their knowledge through semi structured interviews. Conclusion: All respondents have broken the glass ceiling and ridden the glass escalator, however, the majority of the female managers experience more challenges and obstacles linked to their biological sex. The male respondents have gained confidence quickly in their respective employments, while the women feel that they need to assert themselves and demonstrate their skills before they gain respect.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de arbetar ur ett normkritiskt perspektiv kring genus i leken i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingsmetoden tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. De frågeställningar som studien utgår från är: “Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att bryta könsnormer mellan flickor och pojkar i leken?” Och “Hur beskriver förskollärare att traditionella könsmönster i förskolan upprätthålls? “. I studien används Yvonne Hirdmans genusteori (1988, 2001) som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar på att förskollärare arbetar normkritiskt i förskolan utifrån ett jämställdhetsuppdrag med fokus på miljön samt det egna förhållningsättet. Resultatet visar även på att könsnormer utspelar sig mellan barn i lek samt att de upprätthålls av pedagoger, vårdnadshavare och barn. Vår slutsats är att förskollärare visar medvetenhet kring ett normkritiskt arbete genom att de aktivt använder sig av olika arbetssätt för att bryta könsnormer. Trots det visar studien på att könsnormer i förskolan är svåra att bryta eftersom de är starkt implementerade i den sociala omgivningen och kan därmed påverka barns sätt att vara utifrån kön.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap kring applikationen TikTok då det är en plattform som just nu ökar i popularitet, särskilt i åldrarna 16 – 25 (Svenskarna och internet 2020). Samt att få en inblick i hur kvinnor bemöts i applikationen. Vi valde att fokusera på hur unga kvinnor i åldrarna 16 – 25 bemöts och talas om i kommentarsfälten under sina egna videor, och om det fanns något samband mellan vilken typ av video de lade upp och den sortens kommentarer de fick; samt om det fanns tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor uttryckte sig mot, och / eller, om de unga kvinnorna. Urvalet för undersökningen var tio kvinnliga TikTok-konton i åldern 16 – 25, den så kallade generation z. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys där vi med hjälp av ett analysschema analyserade sammanlagt 2000 kommentarer under de valda TikTok-kontonas videor. Resultatet visade att män och kvinnor uttrycker sig annorlunda, samt fokuserar på olika saker när de kommenterar kvinnornas videor. Kvinnor visade sig vara mer positiva än männen, samtidigt som de även skriv mest negativa kommentarer direkt riktade mot kvinnornas utseende. Männen däremot skrev framför allt negativa kommentarer som då var riktade mot kvinnornas åsikter, typiskt kvinnliga normer, sexistiska kommentarer, samt i princip allt innehåll som kunde beröra männen själva. När det gäller sambandet mellan videornas innehåll och kommentarerna, så fanns det ett visst mönster, men i grunden verkar det handla mer om vem personen bakom videon är och vilket syfte TikTok-kanalen har.

Nakenhet och sexuella anspelningar är något som drar till sig vår uppmärksamhet. Genom historien går det att se tydliga skillnader i hur detta faktum skiljer sig mellan män och kvinnor i reklam. Studiens förarbete och teoretiska ramverk visar på att en av de kategorier där det är väldigt vanligt att använda en mer könsnormativ uppvisning av både män och kvinnor är parfymreklam, vilket således har lett till utförandet av denna studie. Studien utforskar hur mottagare ser på och tar emot väldigt könsnormativ parfymreklam samt, hur och om det skiljer sig mot hur de tar emot könsneutral parfymreklam. Detta undersöktes i ett projekt där deltagarna, genom ett flertal fokusgruppsintervjuer, har fått analysera och diskutera flera olika annonser som alla presenterade skilda nivåer av könsnormativitet kontra könsneutralitet för att se vilket som föredras och sedan finna anledningen till varför. Projektets huvudsakliga mål var att skapa parfymannonser som speglade de olika nivåerna av könsnormativitet som skulle undersökas för att under studiens gång, omarbeta dessa utifrån de åsikter som framkom så att de möter mottagarnas förväntningar. Det resultatet visade var att en begränsad mängd av könsnormativitet i parfymreklam är att föredra av deltagarna. Dock visades det att en del könsneutrala samt, väldigt könsnormativa reklamannonser också togs emot på ett positivt vis beroende på den känsla de utgav. Historically nudity and sexual allusion have been a phenomenon clearly demonstrated throughout advertising. This project sets out to explore and discuss promotional campaigns deployed by the perfume industry when advertising typical gender stereotypes and whether that is preferred by the target audience. This study's preparatory work in combination with previous research asks the question; Is the usage of gender normative material preferred by the target audience and how do these traditional groups react to gender neutral material? This was investigated and tested through the use of focus groups where all participants were presented with several advertisements which varied in degrees of gender normativity and gender neutrality. Data was collected, analyzed and further discussion within the groups were held to ascertain which ads were more preferable and why. The main focus of this study was to help form a new understanding of participants' opinions and ultimately to explore new marketing avenues that would match more closely with recipient expectations. The results show that, to a certain degree, gender normative advertisements are preferable in comparison to gender neutral and explicit gender normative material, despite some of the neutral examples being met with positive responses depending on the feeling they yielded.

Denna narrativa studie har analyserat de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City för att hitta mönster av hur patriarkala, icke feministiska samt feministiska aspekter äger rum i serien för att hitta traditionella och postfeministiska mönster. För att ta reda på detta har scener från sju olika avsnitt valts ut där relevanta samtal och händelser utspelas för att sedan analyseras utifrån metoden narrativ analys och kvalitativ innehållsanalys. De scener som valdes ut innehåller händelser som speglar kvinnornas syn på dejting, relationer, sex eller kärlek samt scener där kvinnorna vistas tillsammans med män i dejting- eller relationssammanhang. Dessa scener delades in i sex olika tematiseringar för att kunna analysera alla relevanta aspekter för att kunna hitta mönster som ifrågasätter den feministiska stämpeln som serien har haft och fortfarande har än idag, 23 år efter premiäravsnittet. Dessa tematiseringar avhandlar kvinnornas syn på kvinnor i relation till män, kvinnornas behov av män och deras självständighet och porträtteringen av de kvinnliga huvudkaraktärerna och män. Genom att analysera dessa aspekter besvaras studiens två frågeställningar: Hur porträtteras de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City? och Hur speglas patriarkala strukturer i serien Sex and the City?. Studien har använt Laura Mulveys den manliga blicken- och postfeministisk-teori, samt teorier om könsnormer och könsstereotyper. Resultatet visar att serien Sex and the City, som har hyllats för att vara feministiskt banbrytande till stor del har feministiska aspekter då serien har fyra starka, kvinnliga huvudkaraktärer där deras liv och tankar skildras. Trots detta genomsyras serien av patriarkala strukturer och icke feministiska aspekter då kvinnornas huvudfokus är män. Större delen av deras samtal handlar om män och hur de ska anpassa sig själva för att vara åtråvärda för män. Osäkerheter som kvinnorna har grundar sig i en oro för att inte vara attraktiva nog för män och den säkerhet de känner kring sina utseende grundar sig till stor del i manlig bekräftelse. Kvinnorna visar tendenser på att trycka ner andra kvinnor på grund av egen osäkerhet när det kommer till män. Män och kvinnors beteenden i relationer porträtteras på ett könsstereotypiskt sätt där kvinnorna övervägande är mer omhändertagande, känslostyrda och anpassningsbara medan männen är mer känslomässigt stängda och mindre anpassningsbara. Serien handlar om kvinnorna, men fokuset hamnar ändå tillslut på män. Med dessa resultat som grund kan seriens traditionella feministiska samt postfeministiska aspekter ifrågasättas. This narrative study has analysed the four female main characters from the series Sex and the City, to find patterns of patriarchal, non-feminist and feminist structures that take place in the series, by applying the following theories - the male gaze by Mulvey and postfeminism, as well as theories of gender norms and stereotypes. Different scenes from seven episodes, of relevance to this study, have been chosen to perform a narrative analysis, along with qualitative content analysis. The scenes that have been considered, were chosen for containing events that reflect the main characters´ view of dating, relations, sex, and love, as well as scenes where the women are seen with men. The study has selected different themes to narrow the analysis, which are: women’s view on other women in relation to men, women’s need for men, and their independence, and lastly the portrayal of the female main characters and men. By analysing the themes above, it makes it possible to answer and discuss the study´s two issues, how are the four female main characters portrayed in Sex and the City?, and how are patriarchal structures reflected in the series Sex and the City?. The results show that Sex and the City, which has been praised for being feminist pioneering, demonstrates several postfeminist aspects, as the series incorporates four strong-willed women who openly expose their sexuality. Despite this aspect, the series is impregnated by patriarchal discourses and non-feminist views - men are the women´s main focus. Most of their conversations are about men and how they should adapt themselves to be appealing to men. Women's insecurities are based on an unaware concern of not being attractive enough for men, and the confidence they have is built up by mens approval. The main characters show tendencies to judge other women because of their insecurities and desire to be attractive for men. Men and women’s behaviors in relations are portrayed in a gender stereotypical way, where women are predominantly more caring, emotionally driven, and adaptable while men are more emotionally closed, less adaptable and more dominant. Sex and the City is about women, but in the end, the main core of the series is men. Based on these conclusions, the series' postfeminist and feminist aspects can be questioned.

The aim of our paper is to examine from a sociological perspective the consequences women experience in their work in male-dominated occupations. We also want to examine different expectations placed on women in a male-dominated workplace and how these women in turn experience their professional role. Finally, we want to find out how these women view their leisure time and how it has a connection to their choice of profession. We have used qualitative interviews where eight women aged 20-50 were interviewed. Being questioned, tested all the time and placed in a union was of great importance in how the respondents experienced themselves in their male-dominated profession. The respondents have used different approaches to be able to prevent this. These included behaving more "boyishly" in order to be accepted by the male colleagues, trying to keep up with the "guys'" jokes as it is easier to have it and do with the men and to be tough. With the help of various theories and concepts, we have gained a broader perspective in the area we have investigated. We have chosen Yvonne Hirdman's theory of gender systems to gain a deeper understanding of the power structure that organizes the relationship between the sexes. We also delve into Judith Butler's theory of the heterosexual matrix, where masculinity is to express man and femininity is to express woman. Finally, we have chosen Erving Goffman's theory of dramaturgical sociology, which is important in Goffman's thinking about appearances that an individual presents in front of a group of observers where the observers also have an impact on the individual.

Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar i medelklassområden i Stockholm resonerar kring det ständigt aktuella ämnet könsnormer och barnuppfostran. Sverige rankas ofta som ett av de mest jämställda länderna, men ojämställdhet finns fortfarande inom många olika sektorer i samhället – något som delvis kan kopplas till hur kön görs redan i småbarnsåldern. De stereotypa könsrollerna finns kvar och mycket av det vi ser i samhället är att flickor och pojkar framställs på olika sätt, flickor som söta prinsessor och pojkar som tuffa superhjältar. Hur resonerar småbarnsföräldrar kring detta i relation till sina egna barn? I och med att ämnet debatteras flitigt i dags- och kvällspressen, och även numera ingår i förskolans läroplan, kan vi anta att ämnet på ett eller annat sätt aktualiseras i deras egen vardag. För att undersöka detta har vi i denna studie intervjuat sju föräldrar till barn som var mellan ett och fem år gamla vid tidpunkten för intervjuerna. Studiens teoretiska ramverk är doing gender och symbolisk interaktionism. Genom en tematisk analys av intervjuerna kommer vi fram till att föräldrarna är öppna för att bryta könsnormer i det egna hemmet; där kan deras pojkar måla nagellack eller bära klänning, och flickorna bära till exempel en Spiderman-tröja. Utanför hemmet, exempelvis på förskolan, är föräldrarna däremot inte lika tillåtande till sådana ”könsöverskridande” attribut eller praktiker. Detta förklarar föräldrarna som att de vill ”skydda barnen” från ett samhälle som inte är lika ”tolererande” som de själva.

Klassrummet kan betraktas som en betydelsefull social kontext, inom vilken elevernas självbild, syn på varandra och sitt lärande etableras genom interaktion. Syftet är att belysa hur diskursiva könsnormer manifesteras inom klassrummets språkpraktiker, för att synliggöra vad detta innebär för elevers förutsättningar i lärandet. Undersökningen bygger på 17 timmars observerad svenskundervisning fördelad på tre klasser i årskurs nio. Materialet har undersökts både kvantitativt i form av statistik över talutrymmet, samt kvalitativt genom diskursanalys. Tre tematiska diskurser har tagits fram: humordiskurs, konkurrerande diskurs och svordomar och skällsord som diskurs. Resultatet visar att eleverna främst tar talutrymme, samt att en större andel flickor är tysta i klassrummet. Könsrelaterade skillnader inom språkpraktikerna visar att samtliga elever använde humor samt svordomar, men att könsrelaterade skillnader går att utläsa i praktiserandet. Den konkurrerande diskursen och skällsord är dock dominerade praktiker av pojkar. Slutsatsen är att de språkliga praktikerna skapar ramverk för hur eleverna agerar i undervisningen och påverkar således elevernas lärande, där flickor tenderar att förbli mer passiva medan pojkarna agerar motstridigt mot svenskämnet.

Idag har digitala medier i form av strömmad film och serier en given plats i förskolans verksamhet. Men vilka bilder förmedlas egentligen i dessa? Studiens syfte är att undersöka och synliggöra hur pedagoger kan hantera stereotypa och alternativa könsnormer som kommer till uttryck i förskolans strömmade medieutbud. Därutöver syftar studien till att undersöka vilka eventuella utmaningar eller hinder pedagoger upplever kan uppstå i valen av strömmad media relaterat till ett genusperspektiv. Studien tar avstamp i att förskolan är en del av den sociala och samhälleliga struktur där normer upprätthålls människor emellan, detta i enlighet med ett socialkonstruktionistiskt och genusteoretiskt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där verksamma pedagoger både individuellt och i grupp har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har sedan bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra övergripande kategorier såväl som underkategorier. Resultatet utmynnar i att samtal och dialog mellan barn och pedagoger är en huvudsaklig strategi i hanterandet av stereotypa och alternativa könsnormer när dessa förekommer i förskolans digitala medieutbud. Det visar sig också att begränsningar i hanterandet kan uppstå som ett resultat av bristande digital kompetens men också intresse för annat än ett genusperspektiv.

The purpose of this study is to examine the relation between the professional role of women in Prison and Probation Service and a qualitative equality perspective, as well as how they are treated by male colleagues and clients. In the annual report from Swedish Prison and Probation Service, it has been stated that the gender distribution is equal, which indicates quantitative equality. This study is based on a qualitative method, where interviews have been conducted with nine women between 25 and 65, who are working in custody or prison. The women have been given a chance to talk about their feelings and thoughts about their professional role in general and how they are being treated or affected by their male colleagues and clients. The result has shown that women are far more affected by the power structures and norms. Several women mention that male colleagues see them as weaker and make judgements about their physical capabilities. They also talk about how they are more caring of their clients, whereas the men are more focused on showing their strength and superiority. Finally, the main conclusion of this study is that there is no qualitative equality because of how the male role sets the overall norm. This, in turn, significantly affects women in their professional role of the Swedish Prison and Probation Service.

Kvinnligt ledarskap har studerats under årtionden och en av de mest inflytelserika teoriernaom synen på kvinnliga ledare är “Role Congruity Theory”. Enligt detta ramverköverensstämmer inte kvinnliga könsnormer med normen om ledarskap, vilket påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer. Eftersom dessa normer verkar ha förändrats över tid, finnsdock möjligheten att de olika normerna har blivit mer överensstämmande på senare tid. Dennastudie undersöker därför kvalitativt förutsättningar och normer om ledarskap som påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer i Sverige idag. Studien baseras på kvinnornas personligaerfarenheter och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har analyseratsgenom induktiv tematisk analys. Denna metod hittar konkreta exempel på hur sådanaförutsättningar och normer kan se ut i praktiken och abstraherar dem till kategorier. Studiensresultat indikerar både för- och nackdelar för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden,där upplevelsen om stöd från omgivningen och av att ha samma förutsättningar som sinamanliga kollegor identifierats som fördelar. Vissa gamla strukturer som begränsat kvinnorsmöjligheter att bli chefer lever emellertid kvar. Resultatet belyser också att ett skifte verkar haskett i synen på ledarskap där ett mer demokratiskt och mellanmänskligt ledarskap bliviteftertraktat, vilket utifrån tidigare forskning är egenskaper som är förenliga med kvinnligakönsnormer. Eftersom den nya synen på ledarskap är mer förenlig med kvinnliga egenskaper,indikerar resultaten att kvinnliga könsnormer och normer om ledarskap är mer kongruentaidag. Fortsatta studier behövs dock för att uppskatta i vilken grad detta generaliserar till enbredare samhällsnivå. Studien diskuterar både teoretiska och praktiska implikationer.

The purpose of this study is to investigate social workers' experience in meeting men who are victims of domestic violence by women. Through this study we want to acquire an in-depth understanding of how social norms of gender and masculinity have an impact on domestic violence by women as well as its impact on social workers in their treatment of the abused men. The methodological starting point of this study is based on a hermeneutic qualitative approach where empirical data have been obtained through semi-structured interviews. The interviews were conducted with six social workers who all come in contact with domestic violence through their work. Results from this study show that the norms of gender and masculinity which exist in our society do affect the view of men and manhood and it affects the view on women’s violence and violence in general. It also affects how the social workers treat men who are victims of domestic abuse by women. The result of this is that men feel a lot of shame about being victims of domestic abuse hence making it hard to reach them in efforts to help. Our conclusion is that social workers need to learn more about how norms of gender and masculinity affect what the men are feeling and hence find ways to treat these men without shame interfering in that treatment.

Inledning Denna studie har fokus på förskollärares arbete med barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Böcker är en stor del av förskolans undervisning och hur förskollärare väljer att lyfta fram dem i barngruppen är således viktigt. Det kommer därför att undersökas hur förskollärare resonerar vid val av litteratur, hur de väljer att arbeta med böckerna samt deras syn på hur barn påverkas av könsrollers framställan i barnlitteraturen. Syfte Syftet med studien är att skapa större kunskap om hur förskollärare resonerar kring genus vid användandet av barnlitteratur i förskolans undervisning. Metod För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod med self-report som insamlingsmetod, vilket liknar en skriftlig intervju. Totalt deltog 16 utbildade förskollärare i undersökningen. Resultat Resultatet visar att förskollärare är medvetna vid val av barnlitteratur då de väljer att använda sig av en varierad litteratur som inte är könsstereotypisk. Däremot har det uppmärksammats att manliga huvudkaraktärer är överrepresenterade i barnlitteraturen. Vid undervisningen används boksamtal som både kan vara spontana och planerade där förskollärarna ställer utmanande frågor vilket skapar diskussioner hos barnen. Det som anses vara normbrytande i litteraturen ska inte pekas ut som något avvikande utan samtalen ska utgå ifrån vad barnen säger. I resultatet har det även framkommit delade meningar om hur barnen påverkas av könsrollerna i barnlitteraturen.

Denna studie grundar sig i sex förskollärares upplevelser kring jämställdhet och genus i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar kring normer om kön. Målsättningen är att jämföra och få förståelse för hur förskollärare och förskolor arbetar för att alla barn ska få samma möjligheter, oavsett kön Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre förskollärare på en mindre ort och tre förskollärare på en större ort, båda i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån tre strategier om genusarbete i förskolan; könsneutral pedagogik, kompensatorisk pedagogik och komplicerande genuspedagogik. Resultatet visar att förskollärare idag inte använder sig av enbart en strategi i arbetet med genus och normkritik. Olika strategier används i olika situationer. Den könsneutrala pedagogiken används främst i frågor om den pedagogiska miljön. Den kompensatoriska pedagogiken används främst i syfte att utmana barnen. Resultatet visar att förskollärares tankar och arbetssätt främst går i linje med den komplicerande genuspedagogiken. De menar att barnet ska ses som en individ och att mindre fokus ska ligga på om barnet är en pojke eller flicka.

Bakgrund Redan tidigt i små barns liv lär de sig vad som är lämpligt beteende utifrån deras kön, vilket är en följd av konstruerade könsnormer. Barn lär sig inte enbart vad som är lämpligt beteende hemifrån utan även i skolan och genom olika medier (Eriksson & Gottzén, 2020, s. 21, 25). I lärarens uppdrag ingår det att motverka könsmönster som kan begränsa eleverna (Lgr11, 2019, s. 6).Tidigare forskning har visat att samtal kring barnlitteratur är ett effektivt sätt att närma sig genusnormer, eftersom sagor och berättelser kan innehålla flera stereotypiska normer (Eriksson & Gottzén, 2020, s. 25). Det är därför viktigt för lärare att undersöka vilka budskap som uttrycks om genus i barnlitteraturen som eleverna tar del av. Syfte Syftet med studien är att, ur ett didaktiskt perspektiv, undersöka hur genusnormer uttrycks i ett urval av barnlitteratur, genom en multimodal analys. Metod Ett socialsemiotiskt perspektiv har legat till grund för studien och en multimodal diskursanalys har genomförts på den utvalda barnlitteraturen. Studiens empiri har valts ut genom sökningar på biblioteket och på topplistor hos tre internetbokhandlare, samt genom observation under tidigare VFU-perioder. De semiotiska resurserna färg, illustration och skrift har valts ut till analysen för att tillsammans med den textuella metafunktionen ge svar åt studiens frågeställningar. Resultat Den multimodala diskursanalysen har visat att de utvalda semiotiska resurserna är mer eller mindre framträdande i texterna, men att resurserna samspelar för att erbjuda mening och betydelse till läsaren. Studien visar även att genusnormer uttrycks i barnlitteraturen, vilket erbjuder olika budskap om hur man bör uppträda beroende på kön. Studiens resultat visar även att barnlitteraturen bryter tidigare konstruerade normer om genus, vilket då kan erbjuda en annan mening och betydelse för läsaren.

Syfte och frågeställningar: Jämställdhet och genusmedvetenhet har diskuterats mycket i vårt samhälle och är aktuella ämnen även idag. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka finlandssvenska högstadielärares uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning i skolämnet gymnastik. Syftet är också att analysera lärarnas syn på könsnormer i gymnastiken samt deras uppfattningar om hur könsnormer kan utmanas. Frågeställningarna i studien är följande: -Vilka uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning framkommer i gymnastiklärarnas resonemang? -Vilka föreställningar om könsnormer i gymnastikundervisningen framkommer i lärarnas resonemang? -Hur kan genusmedveten och jämställd undervisning verkställas utifrån lärarnas perspektiv? Metod: Fem finlandssvenska högstadielärare som undervisar i skolämnet gymnastik har deltagit i studien. Jag valde att göra en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes som studiens datainsamlingsmetod. Alla fem gymnastiklärare intervjuades. Resultat: Samundervisningen hjälper lärare att bättre kunna verkställa en genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning. De klassiska könsnormerna som specifikt lyfts fram i resultatet är ”tuffa och starka pojkar” samt ”blyga och snälla flickor”. Det förväntas fortfarande av flickor att de ska uppföra sig bättre än pojkar. Lärarna är medvetna om att de ska jobba för jämställdhet och de upplever gymnastikundervisningen vara jämställd. De uppfattar genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning som att bland annat ge feedback åt alla elever och att inte bara klaga på pojkar om de härjar. Slutsats: Studiens resultat pekar på att genussystemet fortfarande omringar oss i samhället, även om beaktande av jämställdheten tagit stora steg framåt. På basis av resultatet tror jag att könsnormer kan utmanas genom att lärare har samma lektionsinnehåll och regler för alla. Det är även viktigt att differentiera undervisningen enligt kunskapsnivåer, men ändå hålla elever i blandgrupper. Hurdan könsnormernas situation blir beror sist och slutligen på hur gymnastikläraren lägger upp undervisningen och vilket intryck läraren ger av en idrottsgren. Att utmana könsnormer och främja genusmedveten och jämställd undervisning kräver tålamod och kritiskt tänkande av gymnastikläraren, men är värt att uppmärksammas. Aim and research questions: Gender equality and gender awareness have been much discussed in our society and are current topics even today. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret Finnish-Swedish middle school teachers' perceptions of gender awareness and gender equality in physical education. The aim is also to analyze teachers' views on gender norms in physical education and their perceptions of how gender norms can be challenged. The research questions are: -What perceptions about gender awareness and gender-equal teaching emerge in the teachers' discussion? -What notions of gender norms in physical education emerge in the teachers' discussion? -How can gender awareness and gender-equal teaching be implemented from the teachers' perspective? Method: Five Finnish-Swedish middle school teachers in physical education have participated in the study. I chose to do a qualitative study where semi-structured interviews were used as the data collection method. Results: Co-teaching helps teachers to be able to better implement gender awareness and gender equality in physical education. The typical gender norms that are specifically emphasized in the results are "tough and strong boys" and "shy and kind girls". Girls are still expected to behave better than boys. The teachers are aware that they must work for gender equality and they experience physical education as gender-equal. They perceive gender awareness and gender-equal teaching as, among other things, giving feedback to all students and not just complain on the boys. Conclusions: The results of the study indicate that the gender-system still surrounds us in society, even though consideration of gender equality has progressed. Based on the results, I believe that gender norms can be challenged by teachers having the same lesson content and rules for everyone. It is also important to differentiate the teaching according to knowledge levels, but still keep students in mixed groups. How the situation of gender norms develops, depends ultimately on how the teachers of physical education sets up the teaching and what impression the teacher gives of a sport. It requires patience and critical thinking from the teacher to challenge gender norms and promote gender awareness and gender-equal teaching.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomsten av normer kring maskulinitet bland pojkar på högstadiet och om dessa normer har en relation till pojkars attityder till studier. Följande frågeställningar ämnas besvaras i studien: I vilken utsträckning upplever pojkar att det förekommer en machokultur i skolan? Finns det något samband mellan machokultur i skolan och pojkars studietimmar? Metod Denna uppsats bestod av en kvantitativ metod med enkäter som undersökningsform. En enkät delades ut till pojkar på̊ ett antal utvalda högstadieskolor inom Stockholmsområdet. Totalt 169 pojkar medverkade i studien och 147 enkäter var brukbara. Pojkar i årskurs åtta och nio rekryterades där individer födda år 2004–2005 deltog i studien. Enkäten omfattade två̊ olika delar, av vilken den ena inkluderade påståenden kring machokultur och den andra innehöll frågor kring deltagarnas demografi samt studietimmar. Microsoft Excel och statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) användes sedan för att analysera samt bearbeta samtlig framtagen data ur enkätundersökningen. Resultat Sammanställningen av den framtagna data från undersökningen visade att majoriteten, drygt 75%, av pojkarna lade ner 0–3 timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid. Studiens resultat visade även att en hög nivå av machokultur var vanligt förekommande inom skolan utifrån pojkarnas upplevelse, en siffra som motsvarar drygt 25%. Resultatet gav dessutom ett signifikant, positivt samband mellan pojkarnas upplevda förekomst av machokultur och deras studietimmar. Slutsats Resultaten tyder på att majoriteten av pojkarna lade ner få timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid samt att dessa pojkar även upplever en högre nivå av machokultur inom skolan i jämförelse med de pojkar som lade fler timmar på skolarbete. Aim The purpose of the study is to investigate the prevalence of norms regarding masculinity among high school boys and whether these norms have a relation to boys’ attitude to studies. The following questions intend to be answered in the study: To what extent do boys feel that there is a macho culture in school? Is there any connection between macho culture at school and boys’ study hours? Method This essay consisted of a quantitative method with questionnaires as a survey form. A questionnaire was distributed to boys at a number of selected high schools in the Stockholm area. A total of 169 boys participated in the study and 147 questionnaires were usable. Boys in grades eight and nine were recruited where individuals born in 2004-2005 participated in the study. The survey included two different parts, one of which included statements about macho culture and the other included questions about participants demographics and study hours. Microsoft Excel and the statistical program Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) were then used to analyze and process all the data obtained from the survey. Results The compilation of the data obtained from the survey showed that the majority, just over 75%, of the boys spent 0-3 hours per week on schoolwork beyond lesson time. The study's results also showed that a high level of macho culture was common in the school based on the boys’ experience, a figure that corresponds to just over 25%. The result also gave a significant, positive connection between the boys’ perceived prevalence of macho culture and their study hours. Conclusions The results indicate that the majority of the boys spent a few hours per week on schoolwork beyond lesson time and that these boys also experienced a higher level of macho culture within the school compared to the boys who spent more hours on schoolwork.

Inom den svenska skolan finns ett jämlikhetsmål som ämnar till att ökad jämlikhet mellan könen ska uppnås inom utbildningen. Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur tekniken och teknikeleven framställs på svenska gymnasieskolors hemsidor. Det empiriska materialet består av text, bilder och videor från åtta hemsidor. Analysmetoden är multimodal kritisk diskursanalys (MCDA), där diskurser och identiteter som skapas i materialet synliggörs. I analysen uppmärksammas två teknikdiskurser, ‘den hårda tekniken’ och ‘den konstnärliga tekniken’. Genom dessa diskurser framställs två möjliga elevidentiteter: en kille, intresserad av klassisk teknik och en tjej, intresserad av konstnärlig teknik. Analysen visar att den stereotypa bilden ’killen hör hemma i teknikens värld’ förstärks. Nuvarande försök att göra teknik-programmet mer tilltalande för tjejer riskerar att skapa ett segregerat teknikprogram, där olika inriktningar kopplas till olika könsidentiteter. Within the Swedish school system, there is an aim to achieve gender equality within the education. The purpose of this thesis is to increase the understanding of how technology, and the technology student, are presented on Swedish upper secondary schools' websites. The empirical data consists of text, images and videos from eight websites. The method of analysis is multimodal critical discourse analysis (MCDA), through which discourses and identities created in the material are exposed. The analysis highlights two technology discourses, 'the hard technology’ and 'the artistic technology’. Through these, two possible student identities are put forward: a boy, interested in classical technology and a girl, interested in artistic technology. The analysis shows that the stereotype ‘boys belong in the technology world’ is reinforced. Current attempts to make it more appealing to girls, risk creating a segregated technology programme, where different programme orientations are linked to different gender identities.

Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Titel: Gendertelling Handledare: Andreas Pajuvirta Nyckelord: Employer Branding, Könsnormer, Könssegregering, Attityder, Extern kommunikation Frågeställning: Vad influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employer branding? Syfte: Syfte med studien är att könsdominerade företag ska kunna anpassa sin externa employer branding för att öka möjligheten att attrahera det motsatta könet. Detta genom bidragande förståelse kring vad som influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employers branding. Metod: Studiens undersökning tillämpade en kvalitativ studie. Empiri samlades in genom fokusgrupper som genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Slutsats: Arbetsföra har en positiv attityd till en jämnt könsfördelad arbetsplats. Undersökningen tyder på att könsdominerade företag kan influera arbetsföras attityder positivt genom att anpassa sin externa kommunikation. Detta kan göras genom att anpassa tillämpningen av bild och text då det anses vara viktigt att inkludera både män och kvinnor i den externa kommunikationen, men även vara mer könsneutral i texterna. Date: 2020-06-08 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Title: Gendertelling Tutor: Andreas Pajuvirta Keywords: Employer Branding, Gender norms, Gender segregation, Attitudes, External communication Research question: What influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations external employer branding? Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how gender-dominated corporations can adapt their external employer branding to increase the possibility of attracting the opposite gender. This can be done by a contributing understanding regarding what influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations externa employer branding. Method: The study applied a qualitative research approach. The empirical data were collected via focus groups based on a semistructured interview guide. Conclusion: Potential employees have a positive attitude toward an equal gender distribution in the workplace. The research suggests that gender dominated corporations can positively influence potential employees by adjusting their external communication. This can be done by the application of pictures and text to include both men and women in the external communication, and also aim for gender neutrality in the written communication.

Denna studies syfte är att undersöka hur barns könsnormer synliggörs i mötet med barnlitteratur som ifrågasätter könsstereotypa roller, samt hur förskollärare bemöter och reflekterar kring barnens frågor och funderingar om könsnormer. I studien har jag utgått ifrån att studera en förskollärare och hens sätt att arbete med könsnormer kopplat till barnlitteratur. Metoden var observation av boksamtal med bilderboken Kenta och barbisarna (2006) och en intervju med förskolläraren som höll boksamtalet. Studien grundar sig i poststrukturalistiska teorier om kön och genus och lyfter upp begrepp som könsnormer och könsidentitet. Det huvudsakliga resultatet visar att barnens könsnormer kan komma till uttryck i mötet med barnlitteratur och i en social kontext som boksamtal. Resultatet visar även att det krävs en medvetenhet och kompetens hos förskollärare vid val av, och i arbetet med barnlitteratur. Förskollärarens performativitet och medvetenhet om bokens innehåll kan bidra till formandet av barnens uttalanden, tankar och åsikter.

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvaldafrån biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analyseraböckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trots en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vise att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat enviss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning. Betyg i Ladok, 210108.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt på hur manliga förskollärare ser att dekan tillföra i jämställdhetsarbetet och för att få fler män att välja förskolläraryrket så skastudien ta reda på vad som motiverar män att välja yrket.Det genomfördes sex intervjuer baserade på manliga förskollärare. Samtliga intervjuerutfördes på tre förskolor i Malmö. I studien användes både nationella och internationellaforskningar som har liknande studier för att styrka problemställning och analys i dennastudie. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av David McClellands teori omarbetsmotivation, teori om altruism och Hirdmans teori om genus för att kunna sättaresultat i förhållande till teorierna.Studiens resultat påvisar att samtliga intervjuade manliga förskollärare hade samhörighetsom största motivationsfaktor. Förutom samhörighet hade två även makt sommotivationsfaktor och två andra hade prestation som motivationsfaktor. Samtligaintervjuade förskollärare svarade att de kan tillföra i jämställdhetsarbetet genom att varamanliga förebilder och motverka könsnormer. Resonemangen kring jämställdhetsarbetetvar varierande bland de intervjuade manliga förskollärarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om kön som dominerar i appar för barn iförskoleålder, samt att analysera dessa i relation till makt och jämställdhet. Studien utgår ifrån ettdiskursteoretiskt perspektiv, och analyserar det empiriska materialet med diskursanalys som metod.Resultatet visar att appar för barn i förskoleålder innehåller flera diskurser om kön som oftakonkurrerar med varandra. Dessa diskurser presenterar både jämställda, och mindre jämställdadiskurser om kön i form av könsnormer och könsroller. I analysen av apparna framgår att fleradiskurser om kön kan ses på samma gång, och att den diskurs som anses vara mest framstående kanvara avgörande i barnens tankar om könsnormer och könsroller. Resultatet visar också att vilkadiskurser som synliggörs, och därmed förstärks, är beroende av subjektiva tolkningar, vilket innebäratt barnens tankar om normer och värderingar kan påverkas på olika sätt av apparna, beroende på hurinnehållet tolkas. Slutsatsen som dras är att appar kan påverka förskolans jämställdhetsarbete på olikasätt. Apparna kan förstås som att de bidrar till att undervisningen i sig blir mer jämställd genom att geflickor och pojkar likvärdiga förutsättningar, men att apparnas innehåll måste granskas och diskuterasav pedagoger för att de inte ska förstärka mindre jämställda diskurser om kön, och därmed påverkaförskolans jämställdhetsarbete negativt.

Med digitaliseringens framträdande roll i förskolan har film blivit ett användbart verktyg i den pedagogiska verksamheten. En fråga att ställa i sammanhanget är därmed om pedagoger uppmärksammar genus i valet av barnfilmer såväl som det görs i valet av barnböcker? Syftet med denna studie är att analysera könsnormer som framträder i filmer, serier och videoklipp som visas i förskolan. Vi är även intresserade av hur pedagoger kan synliggöra och arbeta genusmedvetet utifrån dessa könsnormer. För att få fram ett urval av filmer som är representativt för pedagogisk verksamhet utformades en enkät som sedan skickades ut till pedagoger som arbetar i förskoleverksamheten. En innehållsanalys av de filmer som valdes utifrån enkätens svar genomfördes sedan med utgångspunkt i genusteori och begreppen tudelad könsordning, subjektspositionering, könsnormer och könsstereotyper. Resultatet av vår innehållsanalys synliggör att såväl traditionella könsstereotypiska som könsöverskridande karaktärer förekommer i svenska filmer för barn. Det stereotypa för den tudelade könsordningen kan ses uttryckas i karaktärernas val av aktiviteter och föremål, utseende, språk samt personlighetsdrag. Tre centrala aspekter som genomsyrar resultatet är dels att de manliga karaktärerna dominerar i filmernas handlingar med en aktiv roll, dels att de kvinnliga karaktärerna är mer benägna att överskrida den tudelade könsordningen samt att det finns svårigheter i att gestalta könsneutrala karaktärer i filmer. En slutsats som vi presenterar är att filmer kan erbjuda barn olika subjektspositioneringar som kan resultera i både begränsningar och möjligheter i skapandet av deras könsidentitet. Eftersom de kvinnliga karaktärerna ofta porträtteras som mer könsöverskridande än de manliga karaktärerna tolkar vi att denna obalans därmed kan resultera i att större utrymme ges för flickor att uttrycka sig normöverskridande än för pojkar. With the prominent role of digitalization in preschool, film has become a useful tool in educational activities. The question is whether teachers pay attention to gender in the choice of children’s film as in the choice of children's books? The purpose of this study is to analyze gender norms appearing in films, series and videos that are shown in preschool. We are also interested in how teachers can work with gender awareness based on these films. In order to obtain a selection of films that are shown in preschool, a questionnaire was designed and sent out to preschool teachers. A content analysis of the films selected, on the basis of the answers from the questionnaire, was then conducted based on gender theory and the concepts of male-female duality, subject positioning, gender norms and gender stereotypes. The result of the content analysis shows that both traditional gender stereotypes as well as gender transgressions exist in Swedish children’s films shown in preschools. Stereotypes of the male-female duality can be seen in the characters choices of activities, objects, appearances, language, and personality traits. Three central aspects permeate the result: Firstly, men dominate with an active role. Secondly, women are more likely to transcend the male-female duality. And thirdly, there are difficulties in depicting gender-neutral characters in films. One conclusion that we present is that films can offer children different subject positions that can result in both limitations and opportunities for them in the creation of their gender identity. Since female characters are often portrayed as more gender transgressive than male characters, we interpret that this imbalance can result in more room for girls than for boys to express themselves in a manner transcending norms.

I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair & Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta. Betyg i Ladok 201228.

Syftet med studien är att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur våld i nära relation tas i beaktande vid domstolens beslut och socialtjänstens bedömningar i vårdnadstvister. Studiens empiri består av sex tingsrättsdomar från en tingsrätt i Stockholms län samt tillhörande vårdnads-, boende- och umgängesutredningar från socialtjänsten, där det förekommer uppgifter om att barnets pappa utövat våld mot barnets mamma. Studien utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod samt ett genusperspektiv med utgångspunkt i normer om kön och föräldraskap. I studien analyseras även organisatorisk makt utifrån begreppet handlingsutrymme. Studiens huvudsakliga slutsatser är att tingsrätten motiverar sina beslut utifrån två olika diskurser. I “kärnfamiljsdiskursen” betonas vikten av en god och nära relation till båda föräldrarna. Här marginaliseras våldet och tingsrättens beslut fattas oaktat socialtjänstens bedömningar. I de fall där en god och nära relation mellan barn och pappa inte kan kombineras med behovet av skydd utgår domstolen i sitt beslut från “kvinnomisshandelsdiskursen”. Där baserar domstolen sin argumentation i hög grad på socialtjänstens riskbedömning och våldet görs till en central fråga. Oavsett diskurs har tingsrätten tolkningsföreträde då de kan välja om de vill följa socialtjänstens rekommendation eller inte. The aim of this study is to analyze how the accusations of domestic violence is taken into account in the court's decision and the social services' assessment in custody disputes. The method used in the study is a critical discourse analysis of six district court judgements as well as corresponding custody investigations compiled by social services in cases where information that the child's father has committed violence against the child's mother has been brought forward. The thesis's theoretical starting points is Fairclough's critical discourse analysis as well as a gender perspective based on norms about gender and parenting. The analysis also takes into account the aspect of power by studying how discretion is used. The main conclusion of the study is that the district court motivates its judgement based on one of two possible discourses. In the “family discourse”, the court emphasizes the importance of a good and close relationship with both parents and domestic violence becomes side lined, whereas violence and the absence of safety is a central issue in the “women's abuse discourse”. Regardless of the discourses, the district court has the right to choose whether or not to follow the assessment supplied by social services.

The dominant story in critical sports research is that sport is characterised by heteronormativity and hegemonic masculinity norms. These norms are manifested in sexism, homophobia, homonegativity and racism which affect all athletes, regardless of identity. Although important, this is a story that risks reinforcing ideas of how all sport “is”. The thesis is a response to calls from feminist theorists and sport researchers who argue that we need to move away from a logic of negativity built into critical theory and instead put our analytical tools to the task of constructing alternative possible scenarios. The aim of the thesis is to explore what some major strands within contemporary feminist theory can accomplish in relation to dominating stories about gender, sexuality and scientific knowledge production in sport research. More specifically, I explore how the concepts of figuration and intra-action can open up for other possible sport (science) worlds. The thesis consists of a frame-story and four articles, which in turn are based on three substudies. In the first substudy I interviewed boys and men who engage with horses and in horse riding. By engaging in a sport, equestrianism, that in Sweden is dominated by girls/women and female coded, they transgress and challenge – glitch – ideas of how Real sports boys/men should be, live and act. The interview stories from this study are enacted in various ways in article I and IV. In the second substudy I interviewed elite athletes with experiences of living non-straight and who in that way glitch heteronormativity in sports (sometimes also homonormativity). These stories make up the heart of the figurations presented in article II. In the third substudy, I explored athletic bodies that, due to intersex variations, glitch the idea that the only way of being a body (in sport) is to be male or female. This analysis is presented in article III. The thesis is populated by horseguys who challenge stereotypical masculinity norms, sporting contexts that turn heteronormativity up-side-down and inside-out, athletic bodies that implode binary gender and a researcher I glitching a scientific (writing) genre. The figurations presented in the thesis open up for queering elsewheres, where engaging in sport can serve as a condition of possibility for same-sex attractions/relations and non-normative ways of being a boy/man, and where creative writing – in the form of fiction, poetry and genre mixing – can be used as a method of inquiry. Through the concept of intra-action, the thesis also makes visible that “matter matters”. Firstly, I show how engaging materially with horses allow and encourage boys/men to be less constrained by dominant gender norms – in other words, that human-horse relations are entangled with, and affect, boys’ and men’s doing of gender. Secondly, I make visible how athletic bodies “strike back” in relation to ideas of binary gender, glitching a dominant medico-scientific story (in sport) telling us that the only way of being a body is to be male or female. Thirdly, I enact – in form and content – how the researcher is always already entangled in scientific knowledge production.

Denna studie utgår från en undersökning om hur elever i grundskolans årskurs 4 – 6 uppfattar jämställdhet och vilka erfarenheter eleverna har av jämställdhet respektive ojämställdhet. Jämställdhet diskuteras aktivt i samhället och berör alla människor, vuxna som barn. Barnen bör få vara delaktiga i det jämställdhetsarbete som är igång. Trots detta har jag endast hittat lite forskning kring hur just barn tänker om jämställdhet. Därför utgår denna uppsats ifrån just barns perspektiv på jämställdhet. Syftet med studien är därför att undersöka elevers perspektiv på jämställdhet för att förstå hur eleverna uppfattar området för att vidare kunna involvera eleverna ytterligare i jämställdhetsarbetet. Metoden för insamlingen av empirin är gruppintervjuer där elever indelats i grupper för att diskutera förberedda frågor om jämställdhet. Eleverna har i grupperna diskuterat de olika frågorna och sett en film om jämställdhet som senare också diskuterats. Under aktiviteten har jag antagit en passiv roll större delen av tiden. Eleverna visar att de är väl medvetna om jämställdhet och genusfrågor och har många olika erfarenheter av ojämställda händelser i deras skolvardag. Samtliga elever tycker det är viktigt att jobba med området i skolan för att göra varandra, både barn och vuxna, medvetna om hur man agerar i vardagen utifrån vissa stereotypiska könsmönster och könsroller. Eleverna upplever att de själva har blivit väldigt påverkade och uttrycker traditionella könsmönster på flera olika sätt exempelvis genom att anta att pojkar spelar bättre fotboll eller att flickor är lugnare. Pojkarna upplever sig själva som roligare medan flickorna uppfattar dem som att de måste skämta för att upprätthålla en social, konstruerad roll. The purpose of the study is to investigate what pupils in primary school’s grades’ 4 – 6 think about gender equality and what experiences they have of both gender equality and inequality. Gender equality is currently being discussed in society and all people are affected by it, adults as well as children. The children should be able to be involved in the contemporary work about equality. Even so, I have found few studies about how children think about this. Therefore, this essay is based on their perspective. Following the purpose of this essay is to learn about pupils’ perspective on gender equality in order to involve them more in the future in this important matter. The method that is being used to collect the information is group interviews where pupils have been divided into groups to discuss questions about gender equality. In these groups the pupils have discussed different questions and then watched a movie on the topic of equality that later was discussed. During the activity I took on a passive role most of the time. The pupils show that they are well aware of gender equality and questions about gender and they have many different inequality experiences of incidents from there school days. All the pupils think it is important to work with these questions in school to make each other, both adults and children, aware of how you normally tend to act based on stereotypical gender patterns. The pupils experience that they themselves have been affected by stereotypes and express several traditional gender patterns, for example by assuming that boys are better at soccer or that girls are generally calmer. The boys experience themselves as funnier while the girls assume that the boys must joke around more to uphold a socially, constructed role.

Syftet med denna studie är att synliggöra barns tankar kring genus och om de uppfattar de traditionella könsrollerna som finns i dagens samhälle. Detta undersöks genom frågeställningen: Hur uppfattar barnen i studien könsnormer? Vi undersöker även om barnen påverkas av de andra medverkandes åsikter genom frågeställningarna: Påverkas barnen i studien av andras åsikter kring könsnormer? Visar empirin några skillnader mellan intervjugrupperna utifrån könen på deltagarna? Studien baseras på en kvalitativ metod där vi genomfört fokusgruppintervjuer i form av boksamtal utifrån en normkritisk barnbok. Resultatet visar på att de medverkade barnens uppfattningar kring könsnormer inte stämmer överens med stereotypa föreställningar som finns i samhället. Vi kan dock se att vissa av barnen har föreställningarna som finns i dagens samhälle om vad som är acceptabelt för de olika biologiska könen. Vår slutsats är att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor ser på könsnormer och att det finns skillnader mellan de olika intervjugrupperna som bestod av flickor, pojkar och två blandade grupper.