Search

This project is a thesis for a Bachelor of Science in Industrial Design Engineering at Luleå Tekniska Universitet. In the project, a concept has been developed for a solution to be able to use an electric whisk without holding it. It can be difficult to hold an electric whisk and whisk together a batter. The shoulder aches, you may have reduced strength in the wrist, or you wish it was possible to have your hands free to easily sift down the flour a little at a time. On the market today solutions are sold in the form of stands that comes with a new electric whisk and only fits that electric whisk, or expensive and bulky kitchen assistants. The purpose of the project has been to solve the problem that it is not possible to use the electric whisk you already have at home, without holding it, and to investigate whether it is possible to make the solution universal. The goal of the project has been to develop a concept for a solution that has high usability. The process that has been used in the project is IDEO's user-centered design process, human-centered design, with the three phases inspiration, ideation, and implementation. Each phase has started with a broad exploration, and then limited and analysed the results from the phase before the process started again in the next phase. The result is an electric driven stand for electric whisks that have an included attachment, as well as an included bowl that is rotated using a motor. The stand can be adjusted in height to be easily adapted to different lengths of whisks, and so that the bowl can be removed from the stand, without having to mount off the electric whisk. The maximum height of the stand is high enough for the longest whisks to come above the bowl, and low enough for the electric whisks with the shortest whisks to be used with the stand. The electric whisk is attached to the stand, by gluing a small attachment to the underside of the electric whisk, the attachment is then clicked onto the stand. To avoid having to connect two cables to the wall, there is a socket for the electric whisk integrated in the stand. The result is not a universal solution, but it is estimated that the stand works for 74 percent of all electric whisks and 91 percent of the best-selling electric whisks. Det här arbetet är ett examensarbete inom Teknisk design högskoleingenjör, vid Luleå Tekniska Universitet. I arbetet har det tagits fram ett koncept på lösning för att kunna använda en elvisp utan att hålla i den. Det kan vara besvärligt att hålla i en elvisp och vispa ihop en smet. Axeln värker, du kan ha nedsatt styrka i handleden, eller så önskar du att det gick att ha händerna fria för att enkelt kunna sikta ner mjölet lite i taget. På marknaden idag säljs lösningar i form av ställningar som följer med en ny elvisp och enbart passar den elvispen, eller stora och dyra köksassistenter. Syftet med arbetet har varit att lösa problemet med att det inte går att använda elvispen du redan har hemma, utan att hålla i den, samt att utreda om det är möjligt att göra lösningen universell. Målet med arbetet har varit att ta fram ett koncept på en lösning som har hög användbarhet. Processen som har använts i arbetet är IDEO’s användarcentrerade designprocess, human-centered design, med de tre faserna inspiration, ideation, och implementation. Varje fas har börjat med att det utforskats brett, för att sedan begränsat och analyserat resultatet från fasen innan processen börjat om i nästa fas. Slutresultatet är en eldriven ställning till elvispar som har ett medföljande fäste, samt en medföljande bunke som roteras med hjälp av en motor. Ställningen går att justera i höjdled för att enkelt kunna anpassas efter olika längder på vispar, samt för att bunken ska vara möjlig att ta från ställningen, utan att behöva montera lös elvispen. Maxhöjden på ställningen är nog hög för att de längsta visparna ska komma ovanför bunken, och nog låg för att elvisparna med de kortaste visparna ska kunna användas med ställningen. Elvispen fästs på ställningen genom att ett litet fäste klistras på undersidan av elvispen, detta fäste klickas sedan fast på ställningen. För att undvika att behöva koppla in två sladdar i väggen, finns ett uttag för elvispen integrerad i ställningen. Resultatet är inte en universell lösning, men uppskattningsvis passar ställningen 74 procent av alla elvispar och 91 procent av de mest sålda elvisparna.

The development of Artificial Intelligence (AI) is advancing by the day and AI is now a major part of our daily lives. As it evolves, new applications are being introduced and created to make the user's everyday life easier. The aim of our study is to review the potential for generative AI to act as a tool to support co-creation for designers in creative, exploratory processes. The methodology of the study was a qualitative investigation in the form of an experiment and a subsequent interview with five participants, comparing the experience of traditional individual idea generation with idea generation supported by a generative AI. The results show a generally positive attitude towards AI as a co-creation tool, especially for independent idea generation and in freelancing. It was found that users can be reminded of details that are easily overlooked. We also found that inconsistency can be used as a tool,even though it deviates from the general guidelines for AI systems that exist today. Utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) går framåt för varje dag som går och AI utgör idag en stor del av vår vardag. I takt med utvecklingen introduceras nya användningsområden som skapas för att underlätta användarens vardag. Syftet med vår undersökning är att se över möjligheterna för generativ AI att fungera som ett verktyg för att stödja samskapande för designers i kreativa, explorativa processer. Metoden för studien var en kvalitativ undersökning i form av ett experiment och en efterföljande intervju med fem deltagare, där upplevelsen av traditionell individuell idégnerering jämförs med idégenerering med stöd frånen generativ AI. Resultatet visar en generell, positiv inställning till AI som ett samskapande verktyg för självständig idégenerering. Det framkom bland annat att användare kan bli påminda om detaljer som lätt annars förbises, samt att inkonsekvens kan användas som ett verktyg trots att det frångår de generella riktlinjer för AI-system som finns idag.

Denna studie baseras på en fallstudie på myndigheten Statens tjänstepensionsverk (SPV). Myndigheten har hand om tjänstepensioner till personer som varit eller är statligt anställda. Studiens syfte var att kartlägga hur en svensk myndighet arbetar med innovationens in­ledande faser, idégenerering och idéhantering samt urval av idéer. Metoderna som användes var intervjuer av medarbetare samt en enkätundersökning på myndigheten. Resultatet visar att det råder olika uppfattning om vad som ska definieras som innovation bland de tillfrågade. Det finns i dagsläget inte något strukturerat sätt att arbeta med innovationens inledande faser på SPV. Däremot finns det en tydlig process för idéer kopplat till utvecklingsarbete. Förslag och idéer på mindre vidareutvecklingsprojekt kan hanteras direkt i teamen, medan vid mer omfattande idéer behövs ett initiativ skickas in för att därefter prioriteras i en gemensam portfölj. I studien framkom det att för idéer som inte rör det dagliga utvecklingsarbetet så var processen mer otydlig. Över 29 % svarade i enkätstudien att de inte visste var de ska vända sig med idéer. Urvalet av idéer sker direkt i teamen tillsammans med chef i de fall förslagen inte är allt för omfattande. För större projekt sker urvalet av de som ansvarar för portföljen. Fyra grundläggande kriterier vid urval och prioritering framkom. Dessa var kundnytta, rätts­säkerhet, effektivitet och kvalitet. This study was based on a case study on Statens tjänstepensionsverk (The National Government Employee Pensions Board, SPV). The government agency handles occupational pensions for persons that are or have been a government employee. The purpose of this study was to chart how a Swedish government agency works with the front end of innovation, idea generation and idea management together with selection of ideas. The methods used were interviews of co-workers and a survey on the government agency. The result shows that there are different opinions about what are to be classified as an innovation and not among those surveyed. Today, there are no structured way to work with the front end of innovation at SPV. However, there are a clear process for ideas concerning development, where suggestions and ideas for smaller development projects can be handled directly by the teams, whilst for more large-scale projects an initiative must be sent in for prioritizing in SPV’s joint portfolio. In the study it emerged that for ideas concerning the daily development work the process is more indistinct. Over 29 % answered in the survey that they did not know where to go if they came up with an idea. The selection of ideas is done directly in the teams together with the boss in those cases the idea is not too extensive. For larger projects, the selection is made by those responsible for the portfolio. Four fundamental criteria used for selection and prioritising where found. These were customer value, the rule of law, effectiveness and quality.

In a research from 2017, Perkins et al. state that a deeper understanding of organizational vision guiding idea generation is needed. The question that needs to be answered is, if an organizational vision impacts capabilities for ideation. Such a statement by Perkins et al. challenges Duggan’s (2013) view about idea generation. Duggan views idea generation as a creative process which should not be restricted by goals, strategy, or vision. This dilemma combined with the need for further investigation of ideation within SMEs led to the following research question: “How does organizational vision impact capabilities for ideation among different stakeholders in high techGerman SMEs?”. The partner company for this study is high tech German SME. The company is in the process of defining and implementing a new vision, as well as seeking for a more structured innovation process in order to improve its new product development. Research in this field has favored large organizations in the past. Hence, there is an interest in extending research and further developing knowledge regarding processes and frameworks for product development, vision, and ideation for SMEs. A single case-study approach was chosen for an in-depth approach with the suggested design of a research question, case selection, data collection and analysis. The triangulation approach was used to collect the data. The qualitative methods resulted in a series of 8 hypotheses which were further tested using quantitative methods such as surveys performed within the partnering company. The qualitative and quantitative data suggest that the organizational vision impacts capabilities for ideation among stakeholders. The influence varies from being negative, nonexistent, to being very positive. The level and type of influence varies depending on several factors such as vision understanding, vision implementation, alignment, involvement of the management in ideation, organizational and work structures, etc. When all these factors are present and connected to each other, they enhance the role that organizational vision plays in guiding the development of new and relevant ideas and new products. Such presence of these factors allows employees to generate ideas that match the vision and overall goals. A Positive influence means that generated ideas are aligned with the vision, thus aligned with the direction that the company takes and possibly result in products with higher market potential. When these earlier mentioned factors are absent, or connected in a wrong way, this can result in negative influence that the vision has on capabilities for ideation among different stakeholders. This study contributes towards solving the earlier mentioned dilemma, which is interesting for researchers and practitioners even more. The study raises awareness of the importance of doing research in the field of ideation and its interfaces with a focus on SMEs, as this is highly important for SMEs and the global economy. While researchers get data that can be used to build a foundation for future research in the field of organizational vision and ideation, practitioners learn how to increase SMEs overall performance which is the fundamental purpose of innovation. Enligt senare forskning krävs en djupare förståelse för organisationsvision för att styra idégenerering. En central fråga är hur arbetet med en verksamhets vision påverkar de anställdas förmåga att utveckla nya idéer. Forskning ser nu två motstående resultat: en där idégenerering är en kreativ process som inte bör begränsas av mål, strategi eller vision och en annan där visionen faktiskt är av godo. Detta dilemma ledde till följande forskningsfråga: "Hur påverkar organisationsvisionen kapaciteten för idégenerering bland olika intressenter i högteknologiska tyska små och medelstora företag?". I fokus i för denna studie är ett högteknologisk tyskt SME. Detta företag stod i begrepp att definiera och implementera en ny vision och var intresserad av en mer strukturerad innovationsprocess för att förbättra sin nya produktutveckling. Eftersom tidigare forskning inom detta området mer fokuserat på större organisationer finns det ett intresse att utöka forskning och vidareutveckla kunskap om processer och ramverk för produktutveckling, vision och idéer för små och medelstora företag. Genom triangulering samlades data in och analyserades genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten antyder att den organisatoriska visionen påverkar förmågorna för idéer bland intressenter. Påverkan varierar från att vara negativ, obefintlig, till att vara mycket positiv. Nivån och typen av inflytande varierar beroende på flera faktorer som visionförståelse, visionimplementering, anpassning, ledningens engagemang i idéer, organisations- och arbetsstrukturer. När alla dessa faktorer är närvarande och kopplade till varandra förbättrar de den roll som visionen spelar för att vägleda utvecklingen av nya och relevanta idéer och produkter. Närvaron av dessa faktorer gör det möjligt för anställda att generera idéer som matchar visionen och de övergripande målen. Ett positivt inflytande innebär att genererade idéer anpassas till visionen, och därmed anpassas till den riktning som företaget tar och eventuellt resulterar i produkter med högre marknadspotential. När dessa tidigare nämnda faktorer är frånvarande eller kopplas in på ett fel sätt kan detta resultera i negativt inflytande som visionen har på förmågor för idéer bland olika intressenter. Studien bidrar till att lösa dilemmat kring hur vision och idégenerering hör ihop och ökar medvetenheten om vikten av mer forskning inom ämnet med fokus på små och medelstora företag.

In a research from 2017, Perkins et al. state that a deeper understanding of organizational vision guiding idea generation is needed. The question that needs to be answered is, if an organizational vision impacts capabilities for ideation. Such a statement by Perkins et al. challenges Duggan’s (2013) view about idea generation. Duggan views idea generation as a creative process which should not be restricted by goals, strategy, or vision. This dilemma combined with the need for further investigation of ideation within SMEs led to the following research question: “How does organizational vision impact capabilities for ideation among different stakeholders in high techGerman SMEs?”. The partner company for this study is high tech German SME. The company is in the process of defining and implementing a new vision, as well as seeking for a more structured innovation process in order to improve its new product development. Research in this field has favored large organizations in the past. Hence, there is an interest in extending research and further developing knowledge regarding processes and frameworks for product development, vision, and ideation for SMEs. A single case-study approach was chosen for an in-depth approach with the suggested design of a research question, case selection, data collection and analysis. The triangulation approach was used to collect the data. The qualitative methods resulted in a series of 8 hypotheses which were further tested using quantitative methods such as surveys performed within the partnering company. The qualitative and quantitative data suggest that the organizational vision impacts capabilities for ideation among stakeholders. The influence varies from being negative, nonexistent, to being very positive. The level and type of influence varies depending on several factors such as vision understanding, vision implementation, alignment, involvement of the management in ideation, organizational and work structures, etc. When all these factors are present and connected to each other, they enhance the role that organizational vision plays in guiding the development of new and relevant ideas and new products. Such presence of these factors allows employees to generate ideas that match the vision and overall goals. A Positive influence means that generated ideas are aligned with the vision, thus aligned with the direction that the company takes and possibly result in products with higher market potential. When these earlier mentioned factors are absent, or connected in a wrong way, this can result in negative influence that the vision has on capabilities for ideation among different stakeholders. This study contributes towards solving the earlier mentioned dilemma, which is interesting for researchers and practitioners even more. The study raises awareness of the importance of doing research in the field of ideation and its interfaces with a focus on SMEs, as this is highly important for SMEs and the global economy. While researchers get data that can be used to build a foundation for future research in the field of organizational vision and ideation, practitioners learn how to increase SMEs overall performance which is the fundamental purpose of innovation. Enligt senare forskning krävs en djupare förståelse för organisationsvision för att styra idégenerering. En central fråga är hur arbetet med en verksamhets vision påverkar de anställdas förmåga att utveckla nya idéer. Forskning ser nu två motstående resultat: en där idégenerering är en kreativ process som inte bör begränsas av mål, strategi eller vision och en annan där visionen faktiskt är av godo. Detta dilemma ledde till följande forskningsfråga: "Hur påverkar organisationsvisionen kapaciteten för idégenerering bland olika intressenter i högteknologiska tyska små och medelstora företag?". I fokus i för denna studie är ett högteknologisk tyskt SME. Detta företag stod i begrepp att definiera och implementera en ny vision och var intresserad av en mer strukturerad innovationsprocess för att förbättra sin nya produktutveckling. Eftersom tidigare forskning inom detta området mer fokuserat på större organisationer finns det ett intresse att utöka forskning och vidareutveckla kunskap om processer och ramverk för produktutveckling, vision och idéer för små och medelstora företag. Genom triangulering samlades data in och analyserades genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten antyder att den organisatoriska visionen påverkar förmågorna för idéer bland intressenter. Påverkan varierar från att vara negativ, obefintlig, till att vara mycket positiv. Nivån och typen av inflytande varierar beroende på flera faktorer som visionförståelse, visionimplementering, anpassning, ledningens engagemang i idéer, organisations- och arbetsstrukturer. När alla dessa faktorer är närvarande och kopplade till varandra förbättrar de den roll som visionen spelar för att vägleda utvecklingen av nya och relevanta idéer och produkter. Närvaron av dessa faktorer gör det möjligt för anställda att generera idéer som matchar visionen och de övergripande målen. Ett positivt inflytande innebär att genererade idéer anpassas till visionen, och därmed anpassas till den riktning som företaget tar och eventuellt resulterar i produkter med högre marknadspotential. När dessa tidigare nämnda faktorer är frånvarande eller kopplas in på ett fel sätt kan detta resultera i negativt inflytande som visionen har på förmågor för idéer bland olika intressenter. Studien bidrar till att lösa dilemmat kring hur vision och idégenerering hör ihop och ökar medvetenheten om vikten av mer forskning inom ämnet med fokus på små och medelstora företag.

This essay examines how the meaning of an absurd play may be affected by how the reader understands the text. To address this problem I have turned to Wolfgang Isers theory of reception. Primarily I have taken on that the creation of meaning comes about when the reader fills in blanks in the text. I have also used Martin Esslins work on the theater of the absurd. I have mainly studied his research on Harold Pinter. Based on these two theories I have suggested a interpretation model that focuses on the interaction between reader and text. The interpretation model contains how the reader analyses blanks through observing the wandering view alternatively understanding the implied reader. The interpretation model also discusses how the reader can fill in blanks by using the relationship between character and environment, the final junction, turning points and uncertainties. I tested this interpretation model on Harold Pinters play A kind of Alaska. In my ideation of the play I realized it was about the loneliness of ageing and changing. I used these results to evaluate the usefulness of the interpretation model. Denna uppsats undersöker hur läsarens uppfattning av en absurdistisk pjäs påverkar dess betydelse. För att angripa det här problemet har jag dels vänt mig till Wolfgang Isers receptions teori. Jag har främst tagit fasta på hur meningskapande sker när läsaren fyller i luckor i texten. Jag har även vänt mig till Martin Esslins forskning om den absurdistiska teatern. Där har jag främst studerat hans undersökning av Harold Pinters dramatik. Utifrån dess två teoretiska ingångar la jag fram ett förslag till en tolkningsmodell som utgår från läsarens interaktion med texten. Tolkningsmodellen innehåller bland annat hur man kan analysera luckor utifrån läsarens rörliga perspektiv alternativt utifrån en underförstådd läsare. Tolkningsmodellen tar också upp hur läsaren kan fylla i luckor genom att använda sig av karaktärens relation till rummet, knutpunkter, vändpunkter och osäkerheter. Jag har testat tolkningsmodellen på Harold Pinters pjäs A kind of Alaska. I min ideation av pjäsen kom jag fram till att den handlade om ensamheten i åldrande och förändring. Jag använde resultatet av analysen för att utvärdera tolkningsmodellens användbarhet.

Problem Ideation in group is used by many, often as a tool for creating new and innovative ways to solve problems and creating change. Groups may have difficulties to move from the phase of inspiration to the phase of ideation, if information and ideas aren’t defined in the team. The authors claim that this process can be helped by providing practical tools that are adapted and tested for the purpose. The reason is to foster concretization of volatile thoughts in form of inspiration and information. Purpose The study aims to investigate how Storyboard as a tool can be used to concretize thoughts and inspiration in a group before ideation. Method In order to collect empirical data the authors along with four other facilitators, conducted 24 DO TANK:s for the innovation contest Smart Lunch. The empirical data where then analyzed using theories related to the topic. To obtain further empirical information the authors conducted a open dialogue with the other facilitators. Conclusions The study shows that it’s possible to use Storyboard as a tool for specifying and collect a group’s thoughts before ideation. Furthermore the authors consider that the use of Storyboard enables a more efficient ideation as the groups becomes more focused when they’ve defined their thoughts. Problemformulering Idégenerering i grupp används idag av många, ofta som ett verktyg för att kunna skapa nya och innovativa sätt för att lösa problem och skapa förändring. Det finns svårigheter för grupper att gå från det som författarna kallar inspirationsfasen vidare till idégenereringsfasen, då information och tankar fortfarande inte är fastställda. Författarna menar att denna process går att underlätta genom att tillföra konkreta verktyg anpassade och testade för idéutvecklingsprocessernas olika faser. Anledningen är att främja konkretisering av flyktiga och svårtolkade tankar i form av inspiration och information. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur verktyget Storyboard, tidigare använt inom filmindustrin kan användas som konkretiseringsverktyg inför en idégenerering i en gruppkonstellation? Metod För att samla in empirisk data har författarna, tillsammans med fyra andra facilitatorer, genomfört 24 st. DO TANK:s för innovationstävlingen Smart Lunch. Detta empiriska material har sedan analyserats med hjälp av teorier kopplade till ämnet. För att få ytterligare empirisk information har författarna utfört en öppen dialogintervju med facilitatorerna. Slutsatser Studien visar att det med fördel går att använda verktyget Storyboard för att konkretisera och samla en grupps tankar inför en idégenrering. Vidare anser författarna att detta möjliggör en effektivisering av idégenrereringsprocessen då denna blir mer fokuserad när gruppen är enig.