Search

I Sveriges grannland Norge diskuteras samhällskunskapens rätt till existens. I Sverige beskrivs samhällskunskapen som ett ämne i kris, dels på grund av bristande ämnesdidaktik, dels på grund av en avsaknad av syfte. Historiskt sett har medborgarbildning länge varit starkt sammankopplat med samhällskunskapen, men i dagens ämnesplan är denna koppling i stort sett obefintlig. Medborgarbildningen har blivit ett skolövergripande uppdrag, men har samtidigt försvunnit i de enskilda ämnena. Möjligen är det historieämnet, ett ämne med stark ämnesdidaktik och tydligt syfte, som har övertagit det medborgarbildande uppdraget. Syftet med denna forskningsöversikt är att sammanställa vad tidigare forskning säger om just relationen mellan skolans medborgarbildande uppdrag och samhällskunskapens ämnesdidaktik. Dessutom kommer relationen mellan historieämnets och samhällskunskapens ämnesdidaktik undersökas. Att samhällskunskapen är ett ämne i kris i Sverige är majoriteten av forskarna på området överens om. Var problemet ligger varierar dock. Vissa, bland andra Hans Lödén och Sara Blanck, samt Göran Bergström och Linda Ekström, menar att medborgarbildningen är tydligt framskriven i samhällskunskapen än idag, genom exempelvis källkritik, och att samhällskunskapens, och skolans, mål inte kan vara mer än att eleverna ska bli kritiska medborgare. Dessa forskare menar även att samhällskunskapens ämnesdidaktik bör utvecklas genom en stärkt koppling till ämnesteori. Andra, exempelvis Johan Sandahl, Ninni Wahlström och Gert Biesta, menar att medborgarbildning bör innebära att sträva efter att eleverna ska bli, men även vara, aktiva medborgare, vilket inte skolan idag främjar. Dessutom menar denna sida att samhällskunskapen inte har ett syfte längre om kopplingen till medborgarbildningen inte stärks. Här lyfts också ämnesdidaktiken upp, men ämnesdidaktiken delas upp i två delar. Den ena handlar om just didaktiska begrepp och teorier, vilket Sandahl menar att man kanske kan låna från historieämnets ämnesdidaktik, som till exempel first- och second-order concepts. Genom att anpassa dessa efter samhällskunskapen ges då eleverna större möjlighet att fördjupa sina kunskaper i ämnet. Den andra delen av ämnesdidaktiken handlar om ämnets syfte och rätt till existens, vilket i sin tur kan kopplas till skolans syfte. Denna sida av forskningsfältet menar att medborgarbildningen bör ges större utrymme i styrdokumenten. Om inte, menar vissa, kanske samhällskunskapen inte längre är ett ämne som borde finnas kvar.

Denna studie syftar till att undersöka hur miljötillsynsarbetet fungerar i de regioner som har direkt tillverkning av plastpellets, samt de som använder plastpellets som insatsvara vid produktion i Sverige. Studien undersöker också hur krav och miljötillsyn kan förhindra eventuella utsläpp av plastpellets och om uppfattningarna gällande dagens miljötillsynsarbete i Sverige skiljer sig åt mellan verksamheter och tillsynsmyndigheter. Resultaten samlades in genom två enkäter, en anpassad till verksamheter och en anpassad till tillsynsmyndigheter, samt genom två intervjuer. Enkäterna hade 18 respondenter från myndigheter och 20 respondenter från verksamheter. De två intervjuerna inkluderande plastbranschen och den tillsynsvägledande myndigheten. De kvantifierbara frågorna analyserades genom t-test och regressionsanalyser och de kvalitativa frågorna analyserades genom innehållsanalyser. Enligt studiens respondenter kan mer och likartad miljötillsyn, bra kommunikation och tydliga regelverk minska utsläpp av plastpellets. Det framkom även att en blandning av reglerande tillsyn och verksamheters frivilliga åtaganden är det som både myndigheter och verksamheter tror fungerar bäst för att förhindra utsläpp av plastpellets. Mer frekventa miljötillsynsbesök uppskattades av verksamheter, medan myndigheter inte hade sådana statistiska samband. Studien bekräftar att det finns olika uppfattningar kring miljötillsyn mellan verksamheter och tillsynsmyndigheter, men att frågan är komplex och kräver ytterligare forskning. This study aims to investigate how environmental supervision works in the regions that have direct production of plastic pellets, and those that use plastic pellets as input in production in Sweden. The study examines how requirements and environmental supervision can prevent possible emissions of plastic pellets and whether perceptions regarding current environmental supervision in Sweden differ between industries and authorities. The results were collected through two questionnaires, one adapted to industries, one adapted to authorities, and two interviews. The questionnaires had 18 respondents from authorities and 20 respondents from industries. The two interviews included the plastics industry, and the guiding supervisory authority. The quantifiable questions were analysed by t-tests and regression analysis and the qualitative questions were analysed by content analysis. According to the study's respondents, more and similar environmental supervision, good communication and clear regulations can reduce emissions of plastic pellets. It also emerged that a mixture of regulatory supervision and the industries’ voluntary commitments is what both authorities, and industries believe works best to prevent emissions of plastic pellets. More frequent environmental inspection visits were appreciated by industries, while authorities did not have such statistical relations. The study confirms that there are different views on environmental supervision between industries and supervisory authorities, but that the issue is complex and requires further research.

Utbildningsforskare i början av 2000-talet uttryckte ett behov av tvärvetenskaplig undervisning för att stärka elevers begreppsförmåga och öka deras intresse för naturvetenskapliga ämnen samt matematik. Diskussionen inkluderade ämnen som Science, Technology, Engeneering and Mathematics (STEM). På senare tid har STEM utökats till STEAM (Science, Technology, Engeneering, Art and Mathematics) i ett försök att tillsammans med vetenskapliga ämnen utveckla kreativa förmågor och innovativt tänkande. A:et i STEAM står för Art, vilket motsvarar ämnet Bild i svensk grundskola. Syftet med föreliggande studie var att utröna om aktuell forskning uppvisar att STEAM-undervisning kan bidra till utveckling av kognition och abstrakt tänkande samt om elevers kreativa förmågor stärks. Studien är en allmän litteraturstudie med en kvalitativ analys av hur aktuell forskning framställer för – och nackdelar med STEAM-undervisning. Aktuell forskning visade på hur STEAM-undervisning möjliggjorde för elever att studera verklighetsbaserade problem och därmed öka förståelsen för hur olika ämnen påverkar varandra. När elever i tvärvetenskaplig undervisning undersökte problem kunde de relatera till och bli medvetna om vikten av att väva samman olika ämnen och dra nytta av tidigare kunskaper. Resultatet påvisade att kreativa material hjälper elever att resonera och reflektera i undervisning samtidigt som elever får en ökad begreppsförståelse. Kreativa och laborativa material blev ett stöd vid problemlösning och elever hittade innovativa sätt att kommunicera med varandra. En slutsats blev att STEAM-undervisning kan gynna elevers förmåga att tänka kreativt och utmanas i att reflektera och kommunicera med andra.

Syftet med denna enkätstudie är att skapa mer kunskap om hur vårdnadshavare och rektorer uppfattar vårdnadshavares inflytande i förskolans verksamhet. Studiens empiri kommer från svar från på enkäter som skickats ut till vårdnadshavare och rektorer i en mellanstor stad i en svensk kommun. En kombination av beskrivande statistik och diskursanalys har använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar bland annat att rektors och pedagogers arbetssätt runt vårdnadshavares inflytande inte är helt inarbetat på alla förskolor som en aktiv del av verksamheten samt att många vårdnadshavare inte har kunskap om deras chans till inflytande i verksamheten. Det finns vilja hos både rektorer och vårdnadshavare att skapa ett bra samarbete där vårdnadshavarna får inflytande och får chans att delta i utvärderingen av förskolans verksamhet. Några slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att det finns mycket att arbeta med och många möjligheter för vårdnadshavare att få inflytande och för rektorerna att arbeta fram olika sätt att ge inflytande till vårdnadshavarna samt att rektorerna mer aktivt kan arbeta med pedagogerna om hur de kan införliva vårdnadshavares inflytande i sina verksamheter.

Studien syftar till att undersöka hur personlighetstester används i rekryteringsprocessen och fokuserar på testanvändarnas kunskaper och erfarenheter. Datainsamling genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta HR-aktörer som arbetar inom organisationer av varierande karaktär som använder personlighetstester som en del av rekryteringsprocessen. Studiens resultat visar att tester används frekvent i rekryteringssammanhang och att majoriteten av respondenterna har en positiv bild av testanvändning. Det skiljer sig dock mellan organisationer när, hur och varför tester används men ett gemensamt motiv är att få en mer nyanserad bild av kandidaten. Hur sammanvägningen av resultatet av de olika urvalsmetoderna går till kräver vidare forskning och sällan görs en utvärdering kring testresultat efter avslutad rekryteringsprocess, huruvida testresultatet lett till en lyckad anställning. Respondenterna känner stor tillit till att testleverantörerna säkerställer testets validitet och reliabilitet och majoriteten av studiens deltagare har även deltagit i certifierande utbildning från respektive testleverantör. Studiens övergripande slutsatser är att kunskapen som testanvändare besitter om tester varierar, men majoriteten anser det tillför en objektivitet i urvalsprocessen och är en bra metod för att lära känna kandidaten ytterligare. Det skiljer sig också hur tester används, men det verkar inte finnas något rätt eller fel. Det viktiga är en medvetenhet om varför testerna används på det sätt som de görs och hur det påverkar både organisationen, rekryteringsprocessen och kandidatupplevelsen.

I skolan ställs höga krav på språklig förmåga hos barn och för barn med språkstörning kan det innebära svårigheter att klara skolans kunskapskrav. En språkstörning kan också leda till svårigheter med sociala relationer och socioemotionell problematik till följd av den nedsatta språkliga förmågan. För att barn med språkstörning ska klara skolgången är de ofta i behov av logopediska insatser, men trots detta avslutar majoriteten av regionerna i landet logopedisk vårdkontakt vid skolstart. Möjligheten att få logopediska insatser skiljer sig beroende på var i Sverige barnet bor. Tidigare studier visar att ansvarsfördelningen mellan skolan och hälso- och sjukvården skiljer sig över landet, vilket riskerar att leda till ojämlikheter i vilka språkliga insatser barn med språkstörning i skolåldern erbjuds. Syftet med studien är att undersöka hur logopeder inom hälso-och sjukvården upplever arbetet med barn med språkstörning i skolåldern för att bidra till en mer likvärdig utbildning och vård. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med elva logopeder, anställda inom fem olika regioner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultatet i studien visade att flera logopeder upplever en otydlig ansvarsfördelning mellan skola och hälso- och sjukvård gällande uppdraget att tillgodose barnets behov av språkliga insatser. Logopederna upplever att arbetet med barn med språkstörning i skolåldern begränsas av resursbrister och personbundna egenskaper (exempelvis kunskap, intresse och erfarenheter) både i skolan och hälso- och sjukvården. I intervjuerna belyser logopederna vikten av att se barn med språkstörning från flera perspektiv och att ge fortsatta logopediska insatser också under skolåren för att minska risken för konsekvenser till följd av en språkstörning. Tydliga och evidensbaserade riktlinjer för arbetet med barn med språkstörning lyfts som fördelaktigt. Slutligen konstaterades att en god samverkan mellan skolan, hälso- och sjukvården och vårdnadshavarna upplevs vara betydelsefullt för att barn med språkstörning i skolåldern ska få en mer likvärdig utbildning och en mer jämlik vård. School education puts great demands on a student's language ability, and for students with development language disorder (DLD) it might mean difficulties in achieving educational goals. Language difficulties might lead to socio-emotional problems and struggles with social relationships. Students with DLD are often in need of speech and language pathologists (SLP) efforts to achieve educational goals. However, in the majority of the regions in Sweden no further SLP contact is offered to children with DLD from when they start their schooleducation. The possibility of receiving speech and language interventions differs depending on where in Sweden the student resides. Previous studies show that the division of responsibilities between school and healthcare is unclear in Sweden which might lead to unequal care for children with DLD. This study aims to investigate SLPs working in healthcare and their experience of supporting school-aged children diagnosed with DLD. The study is based on semi-structured interviews conducted with eleven SLPs, employed in five different healthcare regions in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed with content analysis. The results showed that several SLPs in the healthcare systems experience an unclear division of responsibilities between school and healthcare regions regardingfulfilling the needs of the children with DLD. The SLPs experience challenges working with school-aged children with DLD, since the school and healthcare lack resources and due to different personal characteristics (for example knowledge, interests and experiences). The SLPs highlights the importance of a holistic perspective and to proceed with speech and language interventions to reduce the risk of consequences of the DLD diagnosis. Evidence-based guidelines are highlighted as a factor of success when working with children diagnosed with DLD. Finally, the study strengthens the understanding that well-functioning collaboration between school staff, health service and care givers is important for students diagnosed with DLD to obtain more equal education, care and support. Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Studien syftar till att undersöka hur personlighetstester används i rekryteringsprocessen och fokuserar på testanvändarnas kunskaper och erfarenheter. Datainsamling genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta HR-aktörer som arbetar inom organisationer av varierande karaktär som använder personlighetstester som en del av rekryteringsprocessen. Studiens resultat visar att tester används frekvent i rekryteringssammanhang och att majoriteten av respondenterna har en positiv bild av testanvändning. Det skiljer sig dock mellan organisationer när, hur och varför tester används men ett gemensamt motiv är att få en mer nyanserad bild av kandidaten. Hur sammanvägningen av resultatet av de olika urvalsmetoderna går till kräver vidare forskning och sällan görs en utvärdering kring testresultat efter avslutad rekryteringsprocess, huruvida testresultatet lett till en lyckad anställning. Respondenterna känner stor tillit till att testleverantörerna säkerställer testets validitet och reliabilitet och majoriteten av studiens deltagare har även deltagit i certifierande utbildning från respektive testleverantör. Studiens övergripande slutsatser är att kunskapen som testanvändare besitter om tester varierar, men majoriteten anser det tillför en objektivitet i urvalsprocessen och är en bra metod för att lära känna kandidaten ytterligare. Det skiljer sig också hur tester används, men det verkar inte finnas något rätt eller fel. Det viktiga är en medvetenhet om varför testerna används på det sätt som de görs och hur det påverkar både organisationen, rekryteringsprocessen och kandidatupplevels

Denna studie undersöker om läsförståelse har en möjlig inverkan när elever ska läsa och lösa matematiska textuppgifter. Förutom ett sociokulturellt synsätt på lärande utgår studien från aspekter av semiotiska resurser och genus för att belysa språkliga hinder och möjligheter i uppgiftstexter samt hur könsskillnader kommer till uttryck och problematiseras. Undersökningen är genomförd med kompletterande kvantitativa och kvalitativa metoder där 37 elever genomfört ett läsförståelsetest med flervalsfrågor samt löst fyra textuppgifter i matematik. Av elevernas totala poäng på testerna beräknades centralmåtten medelvärde och typvärde som därefter studerades i en kvantitativ analys, vilken tog avstamp i den sociokulturella ansatsen. För att få en djupare förståelse för elevernas tillvägagångssätt vid lösandet av matematikuppgifterna användes en kvalitativ metod där eventuella könsskillnader identifierades i en textanalys. Resultatet visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkars prestation i läsförståelse och lösning av matematikuppgifter. Däremot kunde ett positivt samband mellan läsförståelse och förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter identifieras. I resultatet av den kvalitativa textanalysen utläses två semiotiska resurser, naturligt språk och schematiska bilder, vara möjliga stöd för att lösa uppgifterna, medan vardagliga ord som är nära besläktade med varandra kan utgöra möjliga hinder. Resultatet visar även skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sig när de löser matematiska textuppgifter. Flickor tenderar att uttrycka sina lösningar grundligt med naturligt språk och beräkningar i flera led jämfört med pojkar som ger knapphändiga redovisningar. Dessa tendenser kopplas till en internalisering av samhälls- och könsnormer utifrån föreställningen om kvinnans matematikframgång som ett resultat av ansträngning och mannens som en naturlig fallenhet.

This essay will explain if and how the term customer is used at the municipal level in Sweden and if the officials in the chosen municipalities thinks the term customer affect the municipality's functions. Lundquist's theoretical perspective on our public ethos has been applied to explain the use of the term customer and its impact. By using a qualitative method based on semi-structured inverviews with officials and text analysis of local government documents, the municipalities of Kalmar, Umeå and the city of Helsingborg have been studied to fulfill this essays purpose. The result of the essay concludes that the term customer is used in different ways within the municipality and externally. According to the interviewed officials the term also has an impact on the municipality's functions and services.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare beskriver begreppet inkludering i relation till differentierad undervisning i grundskolans tidigare år. Tidigare forskning visar komplexiteten kring definitionen av inkludering samt att det inte finns någon färdig mall att implementera. Inkluderingens diffusa definition kan likt läroplanen vara tolkningsbar eftersom begreppet inkludering ska kunna passa samtliga verksamheter och elevers behov. Det behövs ytterligare forskning kring framgångsfaktorer om hur olika arbetssätt fungerar och uppfattas ute i verksamheterna. I studien undersöks inkludering i relation till differentierad undervisning i ämnet svenska. Ett sociokulturellt perspektiv ligger som grund för studien där lärande sker gemensamt genom interaktion mellan individer. Det empiriska materialet samlades in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna valdes ut via ett målinriktat urval för att kunna uppnå studiens syfte och frågeställningar. I resultatet framkom att lärarna upplevde en problematik och en tveksamhet kring hur olika aktörer använder definitioner. De deltagande lärarna som deltog uttryckte en positiv syn på hur differentierad undervisning i ämnet svenska kan vara ett gynnsamt arbetssätt för att inkludera elevers olikheter. Slutsatsen är att differentierad svenskundervisning med fokus på språkutvecklande arbetssätt är en möjlig väg till inkludering. The purpose of this study is to increase knowledge about how some teachers perceive the concept of inclusion in relation to differentiated teaching in compulsory school in the early years. Previous research shows the complexity of the definition of inclusion and that there is no ready-made template to start with. The blurry definition of inclusion can, like the curriculum, be interpretable because it must be able to suit all activities based on organizations and the students needs. Further research is needed on the success factors and how different working methods work and are experienced in practice. The study examines inclusion in relation to differentiated teaching in the subject of Swedish. A socio-cultural perspective is the basis of the study where learning is considered to take place in a community and in interaction between individuals. The empirical material was collected qualitatively through semi-structured interviews. The participants were selected via a goal-oriented selection in order to fulfill the aim of the study and answer its research questions. The results showed how the teachers experienced problems and a doubts about definitions different ues amongst multiple actors. The participating teachers expressed a positive view on how differentiated teaching in the subject Swedish can be a favorable way of working to include students' differences. The conclusion is that differentiated Swedish teaching with a focus on language development methods is a possible path to inclusion.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogernas och vårdnadshavarnas inställning till högläsning samt att se hur samarbetet mellan hem och förskola kring ämnet högläsning upplevs. Med hjälp av en kvalitativ enkätundersökning har vi närmat oss en förståelse för pedagogernas syn på barnbokslitteraturen och hur den används på förskolan. För att belysa pedagogernas och förskolans viktiga roll i lärandesyfte har vi tagit hjälp av vårdnadshavare via enkäter. Vi kontaktade vårdnadshavarna för att få en uppfattning om hur hemmen använder sig av barnbokslitteratur och vid vilka tidpunkter på dagen högläsningen äger rum. Genom enkätsvaren kunde vi se att både pedagogerna och vårdnadshavarna har olika uppfattningar om hur samarbetet ser ut kring barnbokslitteraturen. Studiens resultat visar att pedagogerna och vårdnadshavarna menar att deras egna engagemang och intresse för högläsningstillfället är av stor vikt för att fånga barnens intresse och ge dem möjlighet till lärande och utveckling. Pedagogerna använder sig av boksamtal för att barnen ska få möjlighet till reflektion i gemenskap med andra och därmed öva sin språkliga kompetens. Både de verksamma pedagogerna och vårdnadshavarna lyfter hur viktig högläsningen är för att möjliggöra språkutveckling för barnen i gemenskap med varandra. Samtidigt visar vårt resultat att både de verksamma pedagogerna och vårdnadshavarna väljer att lägga högläsningsstunden i samband med lunch och vila. Valet av tid kan medföra en risk för att barnen upplever hunger eller är i behov av vila. Om barnen inte aktivt kan delta finns det en risk att lärandet går förlorat. Forskning visar att förskolan har möjlighet att påverka barnens fortsatta intresse för litteratur och egen läsning, vilket medför att pedagogen behöver vara medveten om fördelarna som högläsning kan bidra till. Resultatet av vår studie visar att pedagogerna som medverkat är väl medvetna om högläsningens positiva effekter. Många av de pedagoger som besvarade vår enkät uppger ändå att de lägger högläsningen i samband med vila. Betyg i Ladok 210606.

I denna litteraturstudie belyser vi för lärare samt lärarstudenter hur forskare tolkar inkludering i undervisningen samt hur det kan uppnås med hjälp av digitala verktyg i skrivundervisningen. Litteraturstudiens syfte är att belysa hur tidigare forskning berör relationen mellan inkludering och användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i årskurserna F-3. Bristande forskning samt saknaden av en gemensam uppfattning av det valda området har bidragit till kartläggning av befintlig forskning, för att skapa förståelse för inkludering i undervisningen samt hur digitala verktyg i skrivundervisningen kan fungera inkluderande. I bakgrundsavsnittet presenteras de kunskaper samt begrepp som krävs för förståelse av litteraturstudiens resultat samt diskussion. Läsaren får i det avsnittet även ta del av vad styrdokumenten tar upp kring ämnet. Studien grundar sig på vetenskapliga publikationer funna via olika söktjänster och kedjesökningar. I metodavsnittet får läsaren ta del av de tillvägagångssätt som använts för att hitta relevanta publikationer, men även en granskning av de valda publikationerna. I resultatavsnittet redovisas den tidigare forskning som berör litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Läsaren får i resultatet ta del av flertalet olika definitioner av inkludering i undervisningen. Många definitioner har flera likheter men ingen definition är den andra helt lik. Studiens resultat visar även hur digitala verktyg i skrivundervisningen kan användas för att inkludera både elever med svårigheter, men också hur digitala verktyg kan användas för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta på sin nivå. I resultatet lyfts vikten av lärarens kompetens i användningen av digitala verktyg med fokus på en inkluderande undervisning. Litteraturstudien avslutas med ett diskussionsavsnitt där läsaren får ta del av en diskussion och reflektion av studiens metod samt resultat. Sist presenteras vidare forskning inom området

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre vilket innebär utmaningar för hälso- och sjukvården. Samtidigt vill majoriteten äldre leva självständigt och bo kvar hemma. Välfärdsteknologi är ett sätt att bemöta kraven på hälso- och sjukvård som en åldrande befolkning medför. I samband med tillämpningen av välfärdsteknologi uppstår dock etiska frågeställningar. Det är därför av betydelse att belysa äldres upplevelser av välfärdsteknologiska hjälpmedel i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldres upplevelser av välfärdsteknologi i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats och databearbetning genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet baseras på nio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: upplevelser av självständighet, upplevelser av förhållandet mellan trygghet kontra privatliv, upplevelser av inverkan på relationer samt upplevelser av ambivalens och oro. Konklusion: Användningen av välfärdsteknologi i hemmet upplevdes av äldre huvudsakligen som positivt då det bidrog till bibehållen självständighet, trygghet och kontroll. Äldre var överlag villiga att ha överseende med eventuella nackdelar då välfärdsteknologi gav dem möjligheten att bo kvar i sina hem längre och därmed åldras hemma. Background: The world's population is ageing which brings challenges for healthcare systems. Meanwhile, a majority of older adults want to remain independent and stay in their own homes. Welfare technology is one way of meeting the demands on healthcare that an ageing population entails. However, with the use of welfare technology, ethical issues also emerge. It is therefore important to illustrate older people's experiences of welfare technological solutions at home. Aim: The aim of this study was to illustrate older people´s experiences of welfare technology at home. Method: The study was conducted as a literature review with an inductive approach and analysis through qualitative content analysis. The result was based on nine qualitative original papers. Result: The result presents four themes: experiences of independence, experiences of the relationship between safety versus privacy, experiences of impact on relationships, and experiences of ambivalence and concern. Conclusion: The use of welfare technology at home was mainly experienced as favourable. Older people were overall willing to overlook disadvantages as welfare technology gave them the opportunity to live in their home and thus age at home.

Cooperative learning is a very common working method in grade school. The purpose of this study is to identify the effects that cooperative learning has on students with different abilities. Several articles covering different abilities have been selected for our analysis. During our analysis we observed similarities and differences in the articles and thereby found three main topics for the result section: The effects of early introduction to cooperative learning, cooperative learning form a second language perspective and the teacher’s adaptation for students with learning disabilities. After reading and discussing the results in the articles we come to the conclusion that cooperative learning can be beneficial for every student, if the teacher has the right knowledge and the right understanding of how to use it.

This interview study presents what social workers consider contributes to young people entering a criminal lifestyle. The purpose is to discover which risk and protective factors social workers think influence whether or not youth develop criminal behavior (both in their environment and in themselves) and how one can help youth who are already involved in crime. The result shows, among other things, that unfulfilled needs (such as love and safety) at home can lead youth to criminal behavior. Judgment from adults can also cause youth to enter into or continue a criminal lifestyle. Protective factors for youth are therefore to have safe adults in their lives, as well as adults who are interested in listening to and understanding their situation. The result is then analyzed using the theoretical concepts of resilience, attachment, defense mechanisms, social learning, and the looking-glass self. I denna intervjustudie presenteras vilka orsaker som socialarbetare anser leder ungdomar in i kriminalitet. Syftet är att ta reda på vilka olika risk-och skyddsfaktorer socialarbetare anser har betydelse för huruvida en ungdom utvecklar ett kriminellt beteende eller inte (både i ungdomars omgivning men också i ungdomarna själva) samt hur de anser att man kan hjälpa ungdomar som befinner sig i kriminalitet. Resultatet visar bland annat att behov som ungdomarna inte fått uppfyllda i hemmet (såsom kärlek och trygghet) är någonting som kan leda dem in i kriminalitet. Även att ungdomar i riskzonen blir bemötta med fördömelse från vuxenvärlden är något som kan leda ungdomar in i eller upprätthålla en kriminell livsstil. Skyddande faktorer för ungdomen är därför att ha trygga vuxna i sitt liv samt vuxna som är intresserade av att lyssna och förstå ungdomens situation. Resultatet analyseras sedan med hjälp av de teoretiska begreppen resiliens, anknytning, försvarsmekanismer, social inlärning samt spegeljaget.

Vår studie handlar om att få en insyn kring hur pedagoger ser på sitt arbete gällande samspel i förskolan. Den tidigare forskningen behandlar samspel i förskolan, pedagogers förhållningsätt gällande samspel i förskolan och relationer som påverkande faktorer i samspelet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den relationella pedagogiken. Vi har utgått från kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och intervjuat fem utbildade pedagoger som arbetar på samma förskola. Materialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån analysmetoden Meningskoncentrering. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning och den relationella pedagogiken. Utifrån intervjuerna menar samtliga pedagoger att det sker ett samspel hela tiden i förskolan. Resultatet vi fick från våra intervjuer belyste vikten utav att barnen utvecklar goda samspelsstrategier. Goda samspel i verksamheten är inte bara viktigt för barnen i deras utveckling, det är minst lika betydelsefullt för pedagogerna. För att utveckla samspelsstrategier gäller det att pedagogerna lyssnar och tolkar barnen vilket påverkar att barnen bemöts på ett respektfullt sätt.

The library is a place to meet other individuals and exchange information. This study is connected to the exchange of information between individuals and groups from varying cultures and backgrounds in an intercultural setting – the library. The library have a set of laws and guidelines they should follow which lead to the question of whether they do or not? Furthermore, in unison with the question raised above, this study was conducted to research the connections, differences and diversities within and between discourses connected to the library. In order to possess a greater knowledge regarding laws and guidelines a library manifest and the Swedish library law was examined. Additionally, two discourses were constructed after thorough and meticulous reading, one of theory, containing laws and guidelines while the other discourse was of practical work derived from the statements of librarians through interviews. The analysis was split into two parts and done with critical discourse analysis, derived from Fairclough, and rational choice-theory as tools. During the first analysis three different themes were identified and brought forward to be used as the basis. The results from the first analysis formed two other prominent themes used in the second analysis. After the analysis was conducted and the material thoroughly inspected and interpreted the study arrived at its final conclusions. The result showed, among other things, a great lack of implementation between the two discourses and specifically so in the implementation of guidelines from the theoretical discourse in the practical discourse.

Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.

This essay aims to study the teachers’ view of narratives and how they use narratives in their teaching. To chart this, I have conducted five interviews with active teachers in pre-school class to grade three. My ambition was to find out what teachers are telling, how they use narrative elements and their purpose. The survey is qualitative with the intention of giving a broad picture of the teachers' opinions. The view of the sociocultural perspective where learning takes place in interaction with others was adopted as the theoretical point of departure for the work. The survey shows that teachers tell different kinds of stories like fairy tales, stories with facts, metaphors and background stories. How teachers use narration in their teaching is individual and there is no clear picture of their approach. The teachers emphasized that catching the students’ attention as well as increasing their understanding were their purpose and they were all positively motivated by a narrative approach. Mitt arbete syftar till att undersöka hur lärare ser på berättande samt hur de använder det i sin undervisning. För att kartlägga detta genomförde jag fem intervjuer med verksamma lärare i förskoleklass till årskurs tre. Min ambition var att ta reda på vad lärare berättar, hur de använder sig av berättande inslag samt deras syfte med detta. Undersökningen är kvalitativ med avsikt att ge en bred och fördjupad bild av lärarnas uppfattningar. Det sociokulturella perspektivets syn där lärande sker i samspel med andra antogs som teoretisk utgångspunkt för arbetet. Undersökningen visar att lärarna berättar olika sorters berättelser i form av sagor, berättelser där fakta vävts in, liknelser och bakgrundsberättelser. Hur de använder sig av berättande inslag är individuellt och det framkommer ingen entydig bild av deras tillvägagångssätt. Att fånga eleverna samt öka deras förståelse framhöll lärarna som sitt syfte och samtliga var positivt inställda till ett berättande arbetssätt.

Denna rapport återger det arbete som syftat till att ta fram hjälpmedel för att utveckla hållbara förpackningslösningar. Projektet har genomförts som ett examensarbete för högskoleingenjörs- programmet i innovationsteknik och design vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Arbetet har realiserats med stöd från Helén Williams, forskare inom energi- och miljöteknik. I dagsläget saknas metoder och hjälpmedel för att utveckla hållbara livsmedelsförpackningar där matsvinn tas in som en aspekt. Därför har en serie med tre verktyg utvecklats, från befintlig designprocessmetodik för tillämpning vid produktutveckling av hållbara förpackningslösningar, med fokus på reducerat matsvinn och minskad miljöpåverkan. För att få underlag till utvecklingen av verktygen har en förstudie genomförts där designprocess, hållbar utveckling, förpackning och matsvinn studerats. Förstudien har följts av en analys för att kartlägga var i produktutvecklingsprocessen verktyg för hållbar utveckling saknas. Detta för att identifiera faser med behov av fler hjälpmedel och resurser. Vidare har de olika faserna studerats mer ingående och det har lett fram till det slutliga resultatet bestående av verktygsmallar och riktlinjer för funktionsanalys, kvalitetshus och Pugh’s metod för reducerat matsvinn. För att sätta den centrala delen, kvalitetshusmallen, i ett verklighetsperspektiv har ett test utförts. Objektet för testet är tre olika varianter av mjölkförpackningar. Verktygen är ämnade till förpackningsdesigners och förpackningsteknologer för att underlätta deras arbete och vägval mot mer hållbara lösningar genom ett minskat produktsvinn. Att verktygen är enkla och användarvänliga är ett mål och en förutsättning för att de ska komma till användning. This report covers a process that has aimed to contribute with tools for development of sustainable packaging solutions. The project has been implemented as a Bachelor thesis for the programme in innovation and design engineering at the faculty of health, science and technology at Karlstad university. The project has been carried out with support from Helén Williams, researcher of environmental and energy systems. Today there is a lack of methods and tools for developing sustainable packaging solutions, in which food waste is taken in as an aspect. A set of three tools has therefore been elaborated from existing methods. The set can be applied in the designprocess of sustainable packaging solutions to achieve reduced food waste and environmental impact. The feasibility study of the project has aimed to provide information for support and included the keywords: design process, sustainable development, packaging and food waste. After the feasibility study, an analysis has been made. The intention has been to map where tools for sustainable development are missing. This would help to identify the phases of the design process with extra need of methods and tools. The analysis has given an opportunity to study the selected phases more thoroughly. That has led to the final result consisting of templates and guidelines for function analysis, QFD and Pugh’s method for reduced food waste. A test has been performed to put the central part, the QFD-template, into a reality perspective. The objects for the test consists of three types of milk packages. The tools are aimed to be used by package designers and packages technologists to facilitate their work and decisions to more sustainable solutions through reduced product waste. The goal and the prerequisite are that the tools should be easy and user friendly. If not there is a risk that they might not be used.

This study is a text analysis of the media debate about honor killings in the last 20 years. I want to contribute to increased knowledge about honor killings and crimes of honor. Through this increased knowledge I wish to prevent honor killings and crimes of honor. The result of this study shows a progress of the debate and through the years have the understanding of the problem improved. Authorities have begun to react and the public have become more aware about what honor killings are and in which way it can assert. Honor killings can occur all in religions, although could patriarchal remains in certain cultures have influence. Moreover, old habits like traditions and expectation from the society concerning how the man is supposed to control the women of the family and their sexuality.

Sammanfattning Bakgrund Malnutrition är vanligt förekommande bland äldre och speciellt hos sjuka äldre. Rekommendationerna kring hälsosamt kroppsmasseindex (BMI) är högre för äldre personer. Faktorer som påverkar matintaget hos äldre är aptit, sjukdom och måltidssituation. Syfte Att studera olika aspekter av måltidssituationen på ett kommunalt äldreboende Dorotea kommun. Metod En vägd kostregistrering på gruppnivå genomfördes under en femdagarsperiod. Maten som intogs energi- och näringsberäknades med hjälp av Dietist XP, jämförande statistik analyserades i SPSS. Halvstrukturerade intervjuer utfördes med personal. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Även måltidshantering och måltidssituation observerades. Resultat Maten som vägdes intogs av 26 boende i den kvantitativa undersökningen. Intaget av protein, kostfiber och vitamin D låg signifikant lägre än rekommendationerna. Intaget av energi, kolhydrater, fett och kalcium nådde rekommendationerna. Personalen uppgav att utseende, smak och mängd på tallriken påverkade matintaget. Fokus låg på trivseln för de boende. För förbättrad måltidssituation föreslog intervjuad personal större avdelningsmatsal, förändrad måltidsordning för minskad nattfasta, fler tillfällen för önskemåltider samt mer matlagning från grunden. Slutsats Intaget av protein, kostfiber och vitamin D var betydligt lägre än rekommenderat samtidigt som det totala intaget av energi, kolhydrater, fett och kalcium nådde rekommendationerna. Ett kostdataprogram skulle därför vara ett behjälpligt verktyg för att bättre kunna anpassa energi- och näringsinnehållet till de boendes behov. Utifrån personalens erfarenheter uppskattades måltiderna av äldreboendets bofasta. Måltidsmiljön på de undersökta avdelningarna kan förbättras med exempelvis en utbyggnad av matsal samt genom förbättrad belysning.

Advising texts focusing on relationships is found in the Swedish press. A problem withthis type of journalism can be when it is males who acts as advisers in a text directed to ayoung female audience. Part of this problem may be due to the criticism of the popularcultures stereotyped image of men and women. The purpose of this analysis is to explorewhat message that comes with VeckoRevyns Killpanel and their depiction ofrelationships, who they turn to and how their responses convey and depict the reality.The material of the analysis is based on twelve numbers of VeckoRevyn, and what hasbeen analysed is the recurrent page Killpanelen. The analysis is based on the theories ofgender, identity, heteronormativity and representation. The goal is, among other things, toindicate any linguistic patterns that can be the basis for an individual's identity formation.The analysis is based on a method where qualitative text analysis and quantitative contentanalysis works together to achieve stronger results and prove validity.The result indicates that Killpanelen shows a relatively heteronormative view ofrelationships. By reading the text closely the impression is that they are trying to appealto a wider audience through the use of words without definite sex determination, but theunderlying point still is that the audience is meant as heterosexuals. Validerat; 20150701 (global_studentproject_submitter)

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet. Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan.

The aim: The aim of the study was to describe what women are most satisfied with in maternity care and if women´s childbirth experiences can be described by means of the QPP-I, who contains 32 statements related to maternity care. Design: The study is part of a national cross-sectional study which lasted for two weeks in Sweden in 2007. This paper analyzes one of the two questions with open answers, which reads: "What was the best with maternity care?”. Results: The results showed that out of a total of 735 responses 717 could be placed in the existing instrument QPP-I. Responses were analyzed by deductive content analysis and the majority 98% of the women's responses was about commitment, empathy and respect from the midwives. The responses (n = 18) who did not fit in QPP-I were then analyzed inductive and focused on team work and sense of coherence. Conclusion: The instrument QPP-I can be developed with additional statement to measure what it intends to measure, women's perceptions of maternity care.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön. Fokus riktas då i huvudsak mot kvinnliga musikjournalisters rapporterande. Vidare vill jag fånga musikjournalisters funderingar kring kvinnor och mäns representation i musikmedierna och hur de ser på sin egen roll som förmedlare av musikjournalistik. Metod: för att mäta frekvensen av artister och journalister har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Vid intervjuerna med musikjournalisterna har jag använt mig av en samtalsintervjuundersökning. Resultat: Det syns fler män än kvinnor i de undersökta analysenheterna. Kvinnliga journalister rapporterar procentuellt mer om kvinnliga än om manliga artister. De intervjuade musikjournalisterna är medvetna om underrepresentationen av kvinnor i musikmedier och menar att den främsta orsaken är att utbudet av artister redan från början är ojämnt. Många av de intervjuade påpekar också att deras urval av artister i första hand styrs av vilka artister de själva tycker är bra.

Titel: Konsten att fördela bistånd – En kvalitativ studie om biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras syn på sin arbetssituation Författare: Emelie Andersson och Frida Olsson Handledare: Magnus Ring Nyckelord: Biståndshandläggning, myndighetsutövning, makt, byråkrati Studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares syn på sin arbetssituation och hur de hanterar press från olika aktörer i samhället samtidigt som de ska följa lagen. För att nå uppsatsens syfte har vi utgått från tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen. Metoden för studien utgår från en kvalitativ ansats där ett hermeneutiskt angreppssätt har tillämpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju biståndshandläggare från samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gå på djupet och få en inblick i biståndshandläggarnas personliga uppfattningar och tankesätt och utifrån detta hitta och förstå mönster i handläggarnas tankeverksamhet. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults maktbegrepp, Webers idealtyper och Lipskys teori om street-level bureucrats samt Johanssons försvenskade teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet påvisar att det inte finns ett rätt sätt eller en bestämd lösning för att göra en rättvis bedömning. En kombination mellan att följa lagen samt bedöma efter brukarens behov är något som biståndshandläggarna lär sig efter tid då erfarenhet gör det lättare att hantera kraven. Erfarenheten är av stor betydelse för att biståndshandläggarna ska kunna hantera och känna sig bekväma i olika beslut de måste ta ställning till. Informanterna säger att det är viktigt att som biståndshandläggare ha vissa egenskaper för att kunna hantera press och bemöta brukarna på ett bra sätt. För att hantera olika problem behövs en arbetsgrupp där komplexa ärenden kan tas upp och diskuteras kring. Slutsats blir att erfarenhet är viktigt eftersom osäkerheten inför detta ansvarsfulla och komplexa arbete blir mindre med tiden och det stärker biståndshandläggaren i sin yrkesroll.

This report presents an investigation and a new design of Habo Ullspinneris old industrial premises. It is based on the owners visions and wishes, two questionnaires and also considering of the historical value. Habo Ullspinneri was founded in 1882 by Frans August Johansson and was moved to the location it has today, near Hökån in Habo, three years later. The electricity that the machines in the industry needed was extracted from the small river that is placed under the building. In 1960 there was a fire and the result became the end of the industrial activity that had taken place in the building. There is no steady activity in the building at the moment. It is nowadays temporarily used as an agriculture museum and as a store room. Based on the costs of the restoring that the building needs for future maintenance it is in need of new activities that can bring economic stability. Based on literature studies, interviews, questionnaires, and personal visiting,sketches for the new activities have been done. The work has three main focuses: identification of the new activities and the target group, the possibility of technical design combined with the building’s cultural values. Several solutions were investigated and two of those are more detailed. Based on these results one proposition has been designed.

Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vålds och vapenanvändning. Arbetet visar också principer en polisman måste ta ställning till i situationer som innebär eller kan innebära våldsanvändning av något slag. I arbetet berättar vi om de vapen en polis bär med sig under normal tjänsteutövning och en del av de förstärkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgång till (och hur dessa ska användas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvändning Det är många lagar, förordningar och föreskrifter, såväl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hänsyn till innan en polis verkar mot någon med våld. Svårast av allt blir våldsanvändningen i förhållandet till skjutkungörelsen som på ett svårtolkat sätt ger en polisman rätt att i vissa lägen verka med sitt skjutvapen. I Norge finns inte samma problem, där bär polisen inte skjutvapen vid normal tjänsteutövning. Ett koncept som fungerar väl i Norge. En ekätundersökning i Sverige visar att en liknande reform antagligen skulle bli svårgenomförd här. Att avväpna svensk polis skulle säkert vara möjlig, men med det motstånd och den långa traditionen av beväpning skulle övergångsperioden antagligen bli mycket problematisk. Man kan bara spekulera i följderna men troligt är att många poliser skulle tveka att gå in i vissa situationer utan den säkerhet och den sista utvägen som skjutvapnet ger dem.