How can we understand places and their development processes from a social perspective? The aim of this case study is to understand the emergence of an IT-industry in Karlskrona between 1989-2002 from a social capital perspective. Historically, the production and the form of life of the population in Karlskrona, has been characterized by the fact that Karlskrona is a naval city, which for several centuries has had a naval base and a naval ship yard. Karlskrona is also an interesting case to study because of the stagnation in the economy and the insignificant prospects for industrial renewal in the late 1980s. Despite these conditions, something happens that for a short period of time changes the local structure both in terms of production and population. How can we understand the social dimension of such a change? In a narrated form this case study highlights how the transformation of Karlskrona contain both bridging and bonding forms of social relations. The main purpose of this dissertation is accordingly to understand which networks of relations the key participants of the study are a part of and get resources from. The study also aim to highlight structures for action around the development of the IT-industry in relation to the ties that bind in the already established industrial specialization in Karlskrona, in other words the lasting relationships tied to the naval base, the navy and the naval yard. From this viewpoint questions are asked regarding what kind of social relations appear, both in the new and the old Karlskrona, and what it is in particular that characterizes the new social capital that makes up the key participants room to manoeuvre in the process of transformation for Karlskrona. The phenomenon where the place Karlskrona appears as socially divided between exchanges within the context of the new and the already established industry, is illustrated as two pillars of social capital. The pillars are assumed to be separated at the beginning of the transformation, and then they change as people live their lives and are included in new types of exchanges with each other. From the case specific study of the transformation of Karlskrona between 1989-2002, other, more general analytical connections are made in the discussion about how the dynamics of the transformation could be made possible, and why it stopped. From the theoretical viewpoint of social capital the dissertation follows a discussion about the lessons which can be learnt regarding the question how we can view places and their transformation processes. The conclusions particularly emphasize the importance of how newcomers can contribute as well as the crucial role held by border crossers when it comes to create linking social capital of the place. Hur kan vi betrakta platser och deras utvecklingsprocesser från ett socialt perspektiv? I denna avhandling studeras framväxten av en IT-industri i Karlskrona mellan åren 1989-2002 utifrån ett perspektiv om socialt kapital. Produktionen i Karlskrona och populationens livsform har ur ett historiskt perspektiv varit präglad av det faktum att Karlskrona är en örlogsstad som under flera hundra år inrymt ett örlogsvarv samt omfattande enheter av den kungliga flottan, och dess utbildningar. Karlskronas transformation är ett intressant fall att studera eftersom ekonomin i slutet av 1980-talet var stagnerad och utsikterna för industriell förnyelse mycket små. Ändå händer något som för en kort tid kom att skapa förändringar i den lokala sammansättningen av såväl produktion som population. Hur kan vi förstå den sociala dimensionen av en sådan förändring? Teorin om socialt kapital hjälper oss i denna studie att se hur relationer innehåller utbyten mellan aktörer som är kopplade till platsen och dess dominerande livsform. Denna studie ser hur platsens utveckling rymmer sociala relationer som verkar både bindande likt ett klister och möjliggörande likt ett smörjmedel. Det övergripande syftet med denna avhandling är att förstå vilka nätverk av relationer som studiens nyckelaktörer ingår i och hämtar resurser ur. Studien syftar även till att belysa utbyten runt IT-industrins framväxt i relation till de samordningar som sedan länge varit etablerade runt den dominerande industriella specialiseringen i Karlskrona, det vill säga varaktiga gemenskaper med koppling till örlogshamnen, flottan och varvet. Utifrån en sådan ansats ställs frågor om vilka slags sociala relationer det är som framträder i både det nya och det gamla Karlskrona och vad det är som särskilt karaktäriserar det nya sociala kapital som bildar nyckelaktörers manöverutrymme i berättelsen av Karlskronas transformationsprocess. Fenomenet där platsen Karlskrona framstår som socialt tudelad mellan utbyten inom den nya och den redan etablerade industrins sammanhang illustreras som två pelare av socialt kapital. Pelarna antas vara åtskilda vid transformationens början för att sedan förändras i takt med att människor på platsen lever sina liv och ingår i nya slags utbyten med varandra. Utifrån den fallspecifika studien av Karlskronas transformation 1989-2002 dras även mer generella analytiska kopplingar i diskussionen om hur utvecklingens dynamik kunde bli möjlig, samt varför den upphörde? Utifrån avhandlingens teoretiska ansats och berättelser diskuteras slutligen de lärdomar som kan dras från studien med återkoppling till frågan om hur vi kan betrakta platser och dess utveckling från ett socialt perspektiv. De slutsatser som dras betonar framför allt vikten av att inflyttade kan göra något avsevärt nytt liksom vilken avgörande roll gränsgångare har i skapandet av platsens överbryggande sociala kapital.