Search

Det övergripande syftet med denna studie var att bidra till att förbättra trafiksäkerheten för förare av tvåhjulig motorcykel. Ett annat syfte var att undersöka orsaken till varför olyckor inträffar och motorcyklisters syn på risker i trafiken. I studien ingick fyra delstudier: registerstudie, enkätstudie och två intervjustudier. Både registerstudien och enkätstudien jämfördes med en grupp som skadats i trafiken med en kontrollgrupp. Resultaten från registerstudien visade att cirka 80 procent av de skadade förarna hade en giltig behörighet. Jämfört med kontrollgruppen hade skadegruppen något fler underkända kunskapsprov. Enkätstudien visade att de vanligaste olyckorna var singelolyckor och att cirka en femtedel av de skadade var helt eller delvis vållande till olyckan. Enligt intervjustudien med drabbade motorcyklister som varit vållande till olyckan berodde det på bristande uppmärksamhet och att bilförarens beteende misstolkades. Resultatet från regressionsanalysen visade att 55 procent av de variabler som ingår i Theory of Planned Behaviour förklarade deras avsikt att överträda hastighetsbestämmelser vilket innebär att detta beteende kan kopplas till medvetna felhandlingar. En annan slutsats är att olycksinblandning inte alltid ökar deras riskmedvetenhet. Frågor baserade på T-Locus of Control visade att den troligaste orsaken till en olycka, enligt motorcyklisterna, är att andra fordonsförares brister i sin körning snarare än det egna beteendet. Detta gällde oavsett om man var vållande till olyckan eller inte vilket i sin tur minskar motivationen att förändra sitt eget beteende. Slutsatsen är att utbildning inte kan kopplas till olycksinblandning, däremot gick det att fastslå att hastighetsöverträdelser kan kopplas till medvetna felhandlingar. Det sistnämnda styrker behovet av en rad olika utbildningsinsatser. Samtidigt är det viktigt att betona att utbildningen måste hålla hög kvalitet och att den är elevcentrerad, det vill säga utgår ifrån elevens tidigare erfarenheter samtidigt som den utmanar redan etablerade föreställningar. Studien avslutas med en rad rekommendationer för att öka motorcyklisters trafiksäkerhet. The general aim of this study was to help in improving road safety for motorcyclists by examining their experience and educational backgrounds of those who have been seriously injured. Another purpose was to investigate the reason why accidents occur and motorcyclists' risk perception. The study included four sub-studies: register study, questionnaire study and two interview studies. In the register study and the survey injured motorcyclists was compared with a control group. The results from the register study showed that about 80 percent of the injured drivers had a valid license. Compared with the control group, the injury group was more likely to have failed their theoretical test. The survey showed that the most common accidents were single accidents and that about one-fifth were wholly or partly to blame for the accident. According to the interview with injured motorcyclists who also were to blame, accidents were due to inattention and that the driver's behaviour was misinterpreted. The results from the regression analysis showed that 55 percent of the variables included in the Theory of Planned Behaviour explained their intention to speed. Questions based on the T-Locus of Control showed that the most likely cause of an accident is the behaviour of other drivers. This was true regardless of whether they were responsible for the accident or not. The conclusion is that education cannot be linked to accident involvement, however, it was possible to establish that speeding can be linked to violations. The latter support the need for a range of educational initiatives. At the same time, it is important to emphasize that education must be of high quality and be student-centred, i.e., based on the student's previous experiences whilst at the same time challenge already established beliefs. The study concludes with a series of recommendations to increase motorcyclists' road safety.

Syftet med studien har varit att ge en övergripande bild av vilka utmaningar, kunskapsluckor och behov som transportaktörer i Sverige, Norge och Danmark möter i hanteringen av snabbcykelstråk. Fokus har varit på hur tjänstemän från dessa tre länder med ansvar eller engagemang i snabbcykelstråk upplever planering, utformning, drift och underhåll samt utvärdering av stråken. I rapporten lyfts områden där det upplevs saknas stöd eller kunskap, samt likheter och skillnader mellan länderna. En webbenkät med efterföljande intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Webbenkäten sändes till 40 personer i Sverige, Norge och Danmark som på olika sätt arbetar med snabbcykelstråk. Svar inkom från 25 personer. Av dessa valdes sju personer ut för att genomföra en efterföljande intervju. Förutsättningarna att arbeta med snabbcykelstråk skiljer sig mellan länderna, till exempel med hänsyn till väghållaransvar och finansieringsmöjligheter, men även inom länderna kan förutsättningar skilja sig. Det tycks finnas ett behov av nationell samordning kring snabbcykelstråk, samtidigt som man inte ville se några ”tvingande regler” kring utformning. I Sverige efterlyser man särskilt en samordning kring skyltning av snabbcykelstråk, något som redan finns i Danmark. Det upplevdes svårare att planera för snabbcykelstråk jämfört med annan cykelinfrastruktur och det finns aspekter av snabbcykelstråk som skiljer sig från annan cykelinfrastruktur, som till exempel högre krav på utformning, underhåll och säkerhet, samt högre krav på samarbete och samordning. Utvärdering av snabbcykelstråken är något man arbetar med lokalt, och det finns ingen sammanställd systematisk kunskap kring de modeller eller metoder som används för utvärdering. Informationsutbyte mellan olika aktörer i Sverige, Norge och Danmark skulle kunna öka kunskapen och ge nya infallsvinklar hur planering och genomförande av snabbcykelvägar kan förbättras. The purpose of the study was to provide an overall picture of challenges, knowledge gaps and needs actors in transport in Sweden, Norway and Denmark face in the management of cycle highways. Focus has been on how officials from these countries, with responsibility or involvement in cycle highways, experience planning, design, operation and maintenance as well as evaluation of cycle highways. The report highlights challenges and knowledge gaps related to cycle highways, as well as exploring similarities and differences between the countries. A web survey with subsequent interviews was used as method for data collection. The web survey was sent to 40 people in Sweden, Norway and Denmark who work in transport and in different ways related to cycle highways. A total of 25 individuals responded to the survey. Of these, seven were selected to conduct a subsequent interview. The conditions for cycle highways differ between the countries, for example with regard to road maintenance and funding. Also within the countries the conditions may differ. There seems to be a need for national coordination around cycle highways, but no need for "mandatory rules" regarding their design. In Sweden there is a need for coordination around signage for cycle highways, something that already exists in Denmark. Experiences from the web survey and subsequent interviews showed that it was more difficult to plan for cycle highways compared to other bicycle infrastructure. Further, there are aspects of cycle highways that differ from other bicycle infrastructure, such as higher requirements for design, maintenance and safety, and higher demands for cooperation and coordination. Evaluation was carried out at local level and there was no systematic knowledge about the models or methods used for evaluation. Sharing of knowledge between the countries can increase knowledge and contribute to improve the planning and building of cycle highways

I tidigare arbete för säker gång-, cykel- och mopedtrafik har faktaunderlag tagits fram för olyckor och skador. Det finns en stor efterfrågan på uppdaterade analyser samt att utvidga innehållet till mopedister och motorcyklister. Syftet är dels att se över klassificeringsmetoden, dels att öka kunskapen om oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skador. Olycksunderlaget är hämtat från olycksdatabasen Strada, främst från sjukvården, för åren 2014–2019. Resvanedata är hämtade från den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige 2011–2016. Måttet allvarligt skadad används och med det menas att personen bedöms få en framtida medicinsk invaliditet på minst en procent. Under aktuell sexårsperiod blev 19 042 fotgängare, 11 195 cyklister, 1 325 mopedister och 1 393 motorcyklister allvarligt skadade. En majoritet av dessa var singelolyckor. Fotgängare bestod av en övervägande del kvinnor i åldern 45 år och äldre. För cyklister var det något fler män som skadades allvarligt och åldersgruppen 10–14 år hade högst andel allvarligt skadade. De allvarligt skadade mopedisterna bestod av en övervägande del män och över hälften var i åldern 15–17 år. Nio av tio allvarligt skadade motorcyklister var män och de flesta var i åldern 25–64 år. Oavsett trafikantgrupp var det vanligaste ärendet fritid vid skadetillfället. Halka var bland den vanligaste uppgivna orsaken, mellan 30–60 procent, där snö/is var vanligast för fotgängare, snö/is och löst grus för cyklister och löst grus för mopedister och motorcyklister. Ojämnt/hål och gropar var också något som var vanligt, mellan 9 och 17 procent beroende på trafikantkategori. För cyklister, mopedister och motorcyklister var följande angivna orsak vanlig för singelolyckor utöver halka: • Väjt för annan trafikant, mellan 6–11 procent, • inbromsning 6–22 procent, • svängt/kurva 9–30 procent. Risken att skadas allvarligt per resa är högst bland motorcyklister och per en miljon kilometer var det mopedister. In previous traffic safety work of pedestrian, bicycle and moped traffic, facts have been developed for accidents and injuries. There is a great demand for updated analyses and to extend the content to include mopedists and motorcyclists. The purpose is to increase knowledge about vulnerable road users' involvement in accidents and their injuries. The study is based on injured road users registered by the accident database Strada, and mainly from the health care, for the years 2014–2019. The travel data is based on the National Travel Survey, for the years 2011–2016. A seriously injured person is classified as having a Risk of Permanent Medical Impairment of at least 1% or more. During the current six-year period, 19,042 pedestrians, 11,195 cyclists, 1,325 mopedists and 1,393 motorcyclists were seriously injured. A vast majority of these were single accidents. Pedestrians consisted of most women aged 45 and older. For cyclists, slightly more men were seriously injured, and the age group 10–14 years had the highest proportion. The severely injured mopedists consisted of a majority of men and over half were aged 15–17. Nine out of ten seriously injured motorcyclists were men, and most were aged 25–64. Regardless of the road user group, the most common case was “leisure” at the time of injury. The most common cause was slippery road (30–60%), and snow/ice was most common for pedestrians, snow/ice and loose grit for cyclists and loose grit for mopedists and motorcyclists. Uneven surface/potholes were also common, between 9 and 17 percent depending on the road user category. The risk of being seriously injured per trip is highest among motorcyclists, and per one million kilometers it was mopedists.

Vid tidigare studier avseende olyckor och tillbud vid vägarbeten har en avsaknad av samordnad olycks- och incidentrapportering framkommit. Ett projekt har därför genomförts i samarbete mellan forskare, utförare, beställare och andra aktörer. Det övergripande målet är säkrare och tryggare väg-arbetsplatser för både vägarbetare och trafikanter. Projektet fokuserar främst på två projektmål. Ett delmål är ökat samarbete mellan de olika aktörerna i byggprocessen. Ett annat delmål är gemensamma rekommendationer för en långsiktig och hållbar förändring av tillbuds- och olyckshantering. Projektet omfattar litteraturöversikt, informationsspridning, register- och enkätstudie samt intervjustudie inom arbete på väg. Litteraturstudien visar hög andel upphinnande- och mötesolyckor bland bilister och hög andel olyckor bland oskyddade trafikanter som beror på dåligt vägunderlag. I registerstudien identifierades 3 603 händelser för perioden 2015–2019 (170 olyckor, 1 194 tillbud och 2 239 riskobservationer) från entreprenörsföretagens interna rapportering. De två vanligast förekommande händelserna avsåg bristande efterlevnad bland trafikanter (37 %) och brister i före-tagens eller vägarbetarens planering och hantering av arbetet (25 %). Enkätstudien visade att den typiska motorcykelolyckan vid vägarbete inträffade utanför tätort, på torrt väglag, i kurva, på smal eller normal tvåfältsväg med hastighetsbegränsning 70 km/tim, oftast i samband med mindre, pågående eller avslutade vägarbeten. Vanligaste anledningen var löst grus. Intervjuer med 12 aktörer visade att företagen använder olika system för att rapportera in händelser och samma händelse rapporteras in i flera system. Några kan se nyttan med rapporteringen eftersom den synliggör arbetsmiljöproblem. Anledningar till att händelser ändå inte alltid rapporteras kan vara att: i) händelserna inträffar så ofta, ii) nyttan med rapporteringen inte är uppenbar, iii) tidigare rapporterade problem inte har åtgärdats, iv) rapporteringen orsakar merarbete och är tidsödande samt v) det finns rädsla för konsekvenserna. Studien avslutas med en rad rekommendationer: en gemensam databas för vägarbetsolyckor och vägarbetstillbud, arbete för ökad rapporteringsvilja, ökad övervakning samt förbättrad möjlighet till snabb tillståndsgivning. In previous studies regarding accidents and near-accidents at road works, a lack of coordinated accident and near-accident reporting has emerged. A project was therefore carried out in collaboration between different actors, with the overall goal of safer work zones. The project focuses on increased cooperation between the various actors in the construction process and on identifying common re-commendations for accident and near-accident management. The project includes a literature review, dissemination, data collection/analysis, and interviews. The literature study showed a high proportion of overtaking and meeting accidents among motorists and of accidents among unprotected road users due to poor road conditions. Data collection from the contractor companies' internal incident reporting comprised 3,603 incidents (170 accidents, 1,194 near-accidents and 2,239 risk observations) during 2015–2019. The two most common incidents concerned non-compliance among road users and shortcomings in the companies ' or road workers' planning and management of their work. The survey study showed that typical motorcycle accidents at road works occur in rural areas, on dry roads, in curves, on narrow or normal two-lane roads with a speed limit of 70 kilometers per hour, usually in connection with minor, ongoing or completed, road works. The most common cause was loose gravel. Interviews with 12 participants showed that companies use different systems to report events and the same event is reported in several systems. Respondents value reporting since it highlights work environment problems. Nevertheless, incidents are not always reported, because; i) they happen too often, ii) the benefit is not obvious, iii) action was not taken following previous reports, iv) it causes extra work and is time consuming, and v) the fear of consequences. The study ends with some recommendations: a general national road work incident database, increase the willingness to report, increased enforcement, and faster implementation of safety measures

Ett koncept för kombinerade mobilitetstjänster på landsbygder har testats i demonstrationsprojektet KomILand 2.0. Tre orter om cirka 900 invånare i Västra Götaland valdes ut som testplatser. I denna rapport redovisas en utvärdering av projektet med avseende på tjänsternas funktion och aktörernas erfarenheter av att etablera och driva tjänsterna i en samskapande process. Utvärderingen gjordes genom intervjuer och enkäter. Tjänsterna som erbjöds via en digital plattform var; kollektivtrafikresor, hyra/hyra ut privatbilar, taxiresor, eldriven minibuss ”byabuss” och elcykel samt delningstjänst för exempelvis släpvagnar. Coronapandemin påverkade lanseringen av KomILands tjänster genom att betydligt färre antal användare kunde testa tjänsterna. Enkätstudien visar att de flesta boende är nöjda med hur de reser i dag men är benägna att testa nya företeelser. KomILand ansågs kunna bidra positivt till bygdens utveckling och minska resornas miljöpåverkan, vilket kan innebära ett potentiellt intresse för att utnyttja KomILands tjänster framöver. Den låga användningen av tjänsterna kan till stor del förklaras av att pandemin minskade behovet av att resa och viljan att dela fordon med andra. Flera tjänster ansågs dock som särskilt intressanta att testa efter pandemin; byabussen, elcykel och delningstjänsten. Intervjuerna visar att informanterna är positiva till idén med KomILand som ligger i linje med miljömål. KomILand upplevs också som mycket positivt för ortens utveckling och för privatekonomin. Processutvärderingen visade att representanter från orterna ansåg att projektstrukturen varit otydlig, toppstyrd och att kommunikationen var bristfällig. Förväntningar på byalagens roller måste göras tydligare. Längre testperioder är nödvändiga, då det tar tid att ändra resvanor och att få människor att testa nya koncept. Särskilt positivt med processen, trots det låga användandet, beskrivs vara att projektet har bidragit till ett samtal mellan olika samhällsaktörer om tillgänglighet på landsbygd och att man har kunnat sätta press på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att agera för att förbättra tillgängligheten på landsbygd. A concept for combined mobility services in rural areas has been tested in the demonstration project KomILand 2.0. Three villages with about 900 inhabitants in Västra Götaland, Sweden, were selected as test sites. This report presents an evaluation of the project regarding the function of the services and the actors' experiences of establishing and operating the services in a co-creative process. The evaluation was made through interviews and questionnaires. The services offered via a digital platform were public transport, private car rental, taxi services, electric minibus "village bus" and electric bicycle as well as a sharing service for, for example, trailers. The Corona pandemic affected the launch of KomILand’s services by significantly fewer users being able to test the services. The survey shows that most residents are satisfied with how they travel today but are inclined to test new services. KomILand was considered to be able to make a positive contribution to the development of the village and reduce the environmental impact of travel, which could mean a potential interest in using KomILand’s services in the future. The low use of the services can largely be explained by the fact that the pandemic reduced the need to travel and the willingness to share vehicles with others. However, several services were considered particularly interesting to test after the pandemic: the village bus, electric bike and sharing service. The interviews show that the informants are positive about the idea of KomILand, which is in line with environmental goals. KomILand is also perceived as very positive for the local development and for the private economy. Representatives from the villages considered that the project structure was unclear, top-down and that communication was deficient. Expectations of roles of the villages must be made clearer. Longer test periods are necessary, as it takes time to change travel habits and for people to test new concepts. Despite the low usage, particularly positive with the process was that KomILand has contributed to a conversation between different societal actors about accessibility in sparse geographies and that it has been possible to put pressure on the regional public transport authorities to act to improve accessibility in rural areas.

Inom den rikstäckande intresseorganisationen Sveriges MotorCyklister (SMC) har det funnits en oro för de specifika problem i samband med vägarbeten som kan utgöra faror för motorcyklister. Vid konferensen ”På väg” 2019 tog organisationen kontakt med projektgruppen för projektet ”Samverkan för ökad säkerhet och framkomlighet vid vägarbetsplatser - Nyttiggörande av tillgänglig tillbuds- och olycksstatistik” som har den övergripande målsättningen säkrare vägarbetsplatser för både vägarbetare och trafikanter och vars arbete är redovisat i VTI rapport 1082. SMC påtalade problemen och initiativet resulterade i ett samarbete. Alla medlemmar som hade råkat ut för olycka eller tillbud i samband med vägarbete ombads besvara enkäten och rapportera omständigheterna kring händelsen. Enkäten distribuerades till medlemmar i Sveriges Motorcyklister via ett webbformulär på organisationens hemsida. Totalt rapporterades 64 händelser, varav 23 olyckor med personskada och 5 med enbart fordonsskada samt 36 olyckstillbud. Rapporterna avser i huvudsak år 2019 men ett antal rapporter som kom in under år 2020 ingår också. De flesta olyckor och tillbud inträffade under perioden april till september då trafikarbetet är som störst för motorcyklister. En stor andel händelser inträffade: • under eftermiddag • i kurva • på 70-sträcka utanför tätort • vid uppehållsväder En vanligt förekommande orsak till händelsen rapporterades vara löst grus. I stor utsträckning utgjordes vägarbetet av ett mindre beläggningsarbete, men i vissa fall kunde det handla om grus från stödremsor i vägrenen. Ibland fanns enligt respondenterna en varningsskylt i anknytning till platsen men det var relativt ovanlig att denna skylt upprepades. Inom tätort och i samband med mindre vägarbeten angavs ofta att skyltning saknades helt.

Sex mindre bussföretag vill genom sitt samverkansbolag förändra säkerhetskulturen för att kunna möta nya avtalskrav och att bli proaktiva. Resultaten visade en förbättrad attityd till hastighetshållning, även vid pressat tidschema. Säkerhetskultur är de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som chefer och anställda har om förhållandet till säkerhet. För att förbättra säkerhetskulturen utgår projektet från organisations- och ledningsnivå, vilket gör den mer stabil över tid och förändrar i grunden. De faktorer inom säkerhetskulturen som denna studie fokuserar på är ledningens åtagande och tydliga prioriteringar av säkerhet, delaktighet av förare samt höjd kunskap och kommunikation. Genom att mäta både attityder och beteende hoppas vi att kunna bidra till effektivare rutiner samt en säkrare trafik- och arbetsmiljö. Intervention på lednings- och organisationsnivå innebär upprepade gruppdiskussioner med feedback från enkätmätningar av attityder och mätningar av beteende. Utvecklingsprocessen leds och stöds av en intern projektledare och en forskare som även observerar och studerar, för att utröna om säkerhetskultur kan påverkas och lagligt beteende i trafiken främjas genom dessa metoder. Projektet hade målet att utveckla teknik för att kunna göra mätningar av hastighetsefterlevnad, bältesanvändning, bränsle-förbrukning och skador/olyckor för att se eventuella förändringar i säkerhetskulturen. Att utveckla teknik och metodik för att ge både företag och förare ett instrument för att kunna se utvecklingen mot uppsatta mål samt förbättra utfall genom feedback på eget beteende. Six smaller bus companies wanted to improve their safety culture through their cooperative company, to meet new contract requirements and to become proactive. The results showed an improved attitude to speed compliance, even with a tight schedule. Safety culture is a company’s shared attitudes, values and perceptions of safety. The intervention method used in this project is based on the organizational and management level, which makes it more stable over time and changes fundamentally. This study focuses on safety culture as the management's commitment and clear priorities of safety, participation of drivers and increased knowledge and communication. By measuring both attitudes and behavior, we can contribute to more efficient routines and a safer traffic and work environment. The intervention method includes repeated group discussions with feedback from attitude surveys and measurements of behavior. The project aimed to develop methods to make measurements of speed compliance, seatbelt use, fuel consumption and injuries/accidents, through systematically collected data from buses in traffic to see the development towards stated goals and improve outcomes through feedback on their own behavior. The process is led and supported by an internal project manager and a researcher who also observes the group meetings, to see if safety culture can be influenced and legal behavior in traffic is promoted through these methods.

Flera synförmågor tenderar att försämras med ökad ålder. Trots detta kontrolleras synförmågan i Sverige endast i samband med ansökan om körkortstillstånd. Denna studie genomfördes med syftet att undersöka synens påverkan på körfömåga, oavsett ålder. Totalt deltog 89 personer (36 män) i åldrarna 18-77 år i studien. Deltagarna var uppdelade i fem grupper: två yngre grupper med godkänd (≥ 0,5) respektive nedsatt syn (nedsatt till minst 0,4), två äldregrupper med godkänd (≥ 0,5) respektive nedsatt syn (nedsatt till minst 0,4) samt en grupp personer med ögonsjukdom (glaukom, katarakt och AMD). Med tanke på att tidigare forskning har visat att det behövs fler syntester än enbart synskärpa (visus) för att bedöma bilkörning kompletterades visus med kontrastseende och testet Useful Field of View (UFOV) samt simulatorkörning. Datainsamlingen, i en körsimulator från VTI, genomfördes av studenter på Optikerprogrammet vid Karolinska Institutet i Stockholm. Körsimulatorn var en stationär simulator utan rörelseplattform som var utrustad med automatlåda och tre skärmar. Inga skillnader mellan grupperna framkom när det gäller antal krockar, men däremot fanns signifikanta skillnader vid flera händelser under simulatorkörningen. För de två yngre grupperna fanns skillnader för totalt 5 av 12 händelser. De med nedsatt synskärpa såg fotgängare eller fordon senare än de med bättre synskärpa. Detta resulterade i ett riskfyllt körbeteende eftersom de reagerade för objektet, det vill säga bromsade eller stannade, senare eller hade högre hastighet än vad som var lämpligt. För de äldre framkom skillnader mellan grupperna i 3 av 12 händelser. De äldre förarna med god syn upptäckte fordonet och fotgängarna tidigare, vilket betyder att de uppvisade en bättre reaktionsförmåga och därmed ett säkrare körbeteende. Studien visade således att körsimulator är ett användbart verktyg för att bedöma körförmåga och att synfunktioner spelar en viktig roll för säker bilkörning. Dock behöver detta studeras ytterligare för att öka förståelsen för exakt vilken grad av nedsättning kopplat till varje typ av synförmåga som försämrar körbeteendet och leder till minskad trafiksäkerhet.

Syftet med studien var att uppnå ett mer hållbart tjänsteresande genom att demonstrera och utvärdera en ny tjänst för kombinerad mobilitet för tjänsteresor. Ett annat syfte var att undersöka hur tjänsteresor inklusive resfria möten (dvs. virtuella möten som sker på distans) genomförs i organisationer och vad som påverkar val av transporter. I studien ingick en processutvärdering, en intervjustudie och en effektutvärdering. Intervjustudien, som bygger på intervjuer och fokusgrupper med 38 personer från 12 organisationer, visade att man rent allmänt var nöjd med rese-appen och kunde se fördelarna med att använda en sådan. De som var mindre nöjda ansåg att tekniken inte fungerade fullt ut. Svaren från enkätstudien visade att även om deltagarna var nöjda använde de den inte regelbundet utan mest då de skulle göra regionala resor. Detta innebar att färre använt appen för lokala bussresor och långväga tågresor vilket kan bero på att de hade egna resekort och avtal med en resebyrå. Detta stöds även av processutvärderingen som visade att lanseringen av appen var svårare än man förväntat sig, vilket många gånger berodde på att organisationerna hade egna lösningar. I effektutvärderingen jämfördes även svaren från de som använt och de som inte använt rese-appen. Resultatet visade att gruppen som använt appen ansåg att det blivit mindre besvärligt att resa med buss jämfört med svaren i förstudien. Någon liknande förändring hade inte skett i kontrollgruppen. På frågor om resfria möten ansåg ungefär hälften att det var lätt eller mycket lätt att ordna ett sådant möte. Anledningen till att man inte utnyttjade denna möjligt var att man kände sig osäker på hur tekniken skulle hanteras. Resultaten visade att det fanns en potential att ersätta ca en femtedel av tjänsteresorna med resfria möten. En viktig slutsats från studien var att utformningen av appen fungerade bra men att utbudet i egna kanaler som man redan använder inte får skilja sig för mycket med appen. Om appen sedan ökar användningen av mera hållbara transporter behöver undersökas ytterligare över en längre tid och med en större grupp. The aim of the study was to achieve more sustainable travelling by demonstrating and evaluating a new service that combine mobility for business trips. Another purpose was to investigate how business trips, including online meetings (i.e. virtual meetings that take place at a distance) are carried out in organisations and factors determining modal choice. The study included a process evaluation, an interview study and a survey. The interview study was based on interviews and focus groups with 38 people from 12 organizations; municipalities, regions, private companies and governmental organizations. Those who used the travel app were generally satisfied and could see the benefits of the service. Those who were less satisfied argued that its use was unsatisfactorily. The response from the survey also showed that even if the participants were satisfied with the travel app it was not used on a regular basis, and mostly for regional journeys. This meant that fairly few used it for local bus journeys and long-distance train journeys, which may be because they already had their own travel card and an agreement with a travel agent. This was also supported by the process evaluation which showed that the introduction of the app was more difficult than expected, which many times was due to the organisation already having other solutions in place. The survey also compared the responses of those who used and those who did not use the travel app. The results showed that the group that used the app felt that it was less cumbersome to travel by bus compared to their answers in the before study. The same change could not be seen in the control group. On the questions about on-line meetings about half of the participants replied that it was easy or very easy to arrange such a meeting. The majority had on one or more occasions also attended such a meeting. The reason for not using this possibility was because they felt unsure about how the technology should be used. The results also showed that there was a potential to replace about one fifth of the business trips with on-line meetings. An important conclusion from the study was that an app must be well integrated into existing routines and systems. If that helps in increasing the use of more sustainable transports needs to be explored further over longer time and with groups who currently do not travel in this way.

E-handel av dagligvaror har kommit för att stanna och är under stark utveckling. E-handeln innebär nya möjligheter med ökad tillgänglighet och service för konsumenter och samtidigt nya utmaningar för företagen som behöver anpassa sina logistiksystem för en ökad e-handel. I nuläget sker stora investeringar och det finns möjlighet att forma system som bidrar till en hållbar e-handel.Det övergripande syftet med den här rapporten är att bidra till att en energieffektiv e-handel av dagligvaror kan realiseras genom minskad energianvändning för transporter. Rapporten presenterar ny kunskap inom följande två områden: 1) Dagligvaruhandelns distributionssystem 2) Konsument-perspektiv på e-handel och inköpsresor. Metoderna som används är: litteraturstudier, intervjuer med 21 organisationer och företag inom dagligvaruhandeln, en enkätstudie med 3 000 konsumenter samt två workshops med forskare, livsmedelsproducenter, dagligvaruhandlare och logistik- och transport-aktörer. Studien är inriktad på större aktörer inom dagligvaruhandeln som erbjuder full-sortiment och matkassar samt konsumenter i medelstora och större städer. Swedish e-grocery undergoes a strong development and is becoming well-established. E-commerce gives increased accessibility and services for consumers but, at the same time, new logistics challenges for companies. At present, several companies are presenting large investments. Since the market is growing, there are possibilities to develop logistics systems that could contribute to a sustainable e-commerce. The overall purpose of this report is to contribute to energy-efficient e-grocery by decreased energy use for transport. New knowledge in the following two areas are presented: 1) Grocery distribution systems 2) Consumer perspective on e-commerce and grocery shopping trips. The methods used are literature studies, interviews with 21 organizations and companies in the grocery market, a survey with 3 000 consumers and two workshops with researchers, food producers, grocery retailers and logistics and transport players. This study focuses on major players in the grocery trade that offer full range assortment and consumers living in medium-sized and larger cities.

Statistik från Trafikverket visar att mindre än hälften av aspiranterna blir godkända på sitt körprov. En viktig förklaring till detta är att en stor andel av körkortstagarna med underkänt prov inte förbereder sig tillräckligt inför provet. Både i forskningssammanhang och hos aktörer inom branschen har man därför efterlyst nya lösningar och verktyg för en bättre utbildningsprocess. En önskad effekt är att fler klarar körprovet och att väntetiderna för körprovet därmed kortas. Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) frågade sig därför om ett digitalt utbildningsprotokoll skulle kunna vara en metod för att få ner antalet omprov vid uppkörning. En tid därefter inleddes arbetet med att utveckla ett sådant protokoll, först och främst genom diskussioner i en workshop med intressenter och nyckelpersoner och därefter intervjuer med handledare, trafiklärare och forskare. I det slutliga utbildningsprotokollet (DUP) ingick 15 utbildningsblock/moment där text, bilder och filmer förklarade och beskrev ett övningsområde, allt i enlighet med den nationella kursplanens mål. När målet för ett specifikt moment ansågs vara uppfyllt, det vill säga allt material var genomläst och de praktiska övningarna genomförda, skulle det godkännas av den privata handledaren eller trafikläraren. För att undersöka hur DUP:en introducerats av trafikskolorna, hur det sedan använts och om den lett till färre omprov, genomfördes en processanalys och en effektutvärdering. Metoder som användes var enkäter samt ett register som uppdaterades varje gång en handledare anmälde att de ville delta i försöket. Trafikskolorna ansvarade för rekryteringen vilken skedde i samband med handledarnas introduktionsutbildning. Rekryteringen startade senhösten 2015 och pågick till hösten 2017 då drygt 350 handledare hade anmält sig. I början av 2017 var det enligt registerdata väldigt få som hade godkänt några moment. För att få svar på varför skickades en kort webbenkät ut till handledarna. Resultaten visade att den största andelen inte börjat övningsköra med sin elev men det fanns även handledare som hade tekniska problem. Som resultat av denna utvärdering reviderades manualen och informationsmaterial togs fram som trafikskolorna kunde använda i samband med introduktionsutbildning. Ett år senare avslutades rekryteringen och de 369 handledare som vid denna tidpunkt registrerat sig fick en ny webbenkät som mätte effekten av DUP:en och hur den använts. Svarsfrekvensen var låg, ca 10 procent. Av svaren från 47 handledare framgick att hälften inte hade tagit del av materialet i DUP. De främsta anledningarna till det var att man hade glömt bort att man anmält intresse för att delta, att man inte hade påbörjat övningskörningen med eleven och att man ångrade sig och inte längre ville använda verktyget. Av de som hade använt sig av DUP:en, menade en tredjedel att DUP var ett stort stöd vid handledningen. Verktyget användes som en inspirationskälla till övningar men det var få som hade godkänt ett moment, det vill säga angett att momentet var slutfört. Anledningarna var bland annat att handledaren misslyckades med det, att momentet inte fullföljdes eller att man inte såg någon poäng med det. Fjorton procent av handledarna som besvarade enkäten ansåg att det digitala utbildningsprotokollet skulle bli obligatoriskt vid privat handledning. Samtidigt som flera gav positiva omdömen om DUP beskrev några handledare de problem av teknisk art som hade inträffat. Det hade underlättat om verktyget var mer anpassat för att användas som en mobilapplikation menade några handledare. Enligt denna pilotstudie fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna som använt respektive inte använt DUP under handledningen beträffande hur många omprov av kör- och kunskapsproven som krävdes för dem som fick körkortet. Slutsatsen från detta projekt är att ett utbildningsprotokoll kan vara till hjälp för handledare men att ytterligare åtgärder behövs för att öka användningen. Rent tekniskt behöver den bli enklare att använda och detta oavsett vilket hjälpmedel man använder. Eftersom några ansåg att handboken räckte bör innehållet ses över och erbjuda sådant som en tryckt handbok inte kan förmedla lika lätt. Exempelvis feedback och flera länkar till filmer. De som deltog i pilotstudien kan inte anses vara representativa då antalet omprov var betydligt färre och antalet privat anmälda prov i princip obefintligt. Detta innebär att man måste vidta ytterligare åtgärder för att få med den grupp som kanske mest skulle behöva det stöd som en DUP kan ge. En sådan åtgärd skulle kunna vara att man inför ett obligatorium som innebär att DUP skall ingå i utbildningen. Ett annat att man förutom detta även inför ett krav på att alla moment måste vara godkända, antingen av handledaren eller trafikläraren, innan man kan genomföra körprovet. För att ytterligare förstärka värdet av DUP rekommenderar vi att användandet av DUP görs i samråd med en trafiklärare och att det blir betydligt tydligare att både handledare och trafiklärare kan godkänna moment. Statistics from the Swedish Road Transport Administration show that less than half of learner drivers pass their driving test. An important explanation for this is that a large proportion of learner drivers who fail their test do not prepare sufficiently for the test. Researchers and professional driver trainers have therefore looked for new solutions and tools which can improve the educational process. A desired effect would be for more people to pass their driving test and thus shorten the waiting times for the test itself. The Swedish National Association of Driver Trainers (STR) therefore wondered if a digital education protocol (DUP) could help in reducing the number of re-takes. Thereafter, the development of the protocol started. Firstly, through discussions in a workshop with stakeholders and key persons and then through interviews with supervisors, driver trainer and researchers. In the final DUP, 15 training blocks were included, where text, images and films explained and described an exercise based on the objectives of the national curriculum. Either the private supervisor or the driver trainer could approve a teaching ‘block’, when its goal was considered to be fulfilled. In order to establish how DUP has been introduced at driving schools, how it has been used and if it has resulted in fewer re-takes, a ‘process evaluation’ and a before and after study were conducted. Methods used were surveys and a register, which was updated every time a private supervisor reported that they wanted to participate in the pilot study. The driving schools were responsible for recruiting supervisors during their introductory training. Recruitment started late autumn 2015 and lasted until autumn 2017 when more than 350 supervisors took part in the study. According to the register, there were very few participants who, at the beginning of 2017, had approved any of the blocks. In order to find out why a short survey was distributed to the group. The results showed that the large majority had not started to drive with the students, but there were also some who had technical problems. As a result of this evaluation the manual was revised, and information material was produced, which the driving schools could use in connection with supervisors' introductory training. One year later when the recruitment of new supervisors stopped and 369 had registered, a new web survey was sent out. This survey measured the effect of DUP but also how it had been used. The response rate was rather low, about 10 percent. Of the responses from 47 supervisors, it appeared that half of them had not noticed the material in the DUP. The main reason for this was that they had forgotten that they had registered an interest in participating, that they had not started to practice driving with their students or that they had changed their minds and no longer wanted to use the tool. Of those who had used the DUP, one third said that the DUP was a great support for them. The tool was used as a source of inspiration but there were only a few who also had approved any of the blocks which would indicate that it was completed. The reasons were, among other things, that the supervisor was unable to use it for technical reasons, that the block was not completed and/or that they saw no point in it. Fourteen percent of the supervisors who answered the survey considered that the DUP should become mandatory for private driver training. While several gave positive feedback on the DUP, some supervisors described the technical problems that had occurred. Some of the supervisors argued that it should be adapted to the mobile phone. The result from this pilot study did not find any significant difference between the groups who used it or those who did not when it came to how many ‘re-tests’ the learner driver had to take before getting his/her license. The conclusion from this project is that a training protocol, i.e. DUP, can be helpful for supervisors but that further actions are needed to increase its use. Technically, it needs to be easier to use, no matter which application is being used. Since some considered that the manual was enough, the content should be reviewed and offer such things that a printed manual cannot offer as easily. For example, feedback and links to movies. However, those who participated in this pilot project cannot be considered representative, since the number of ‘re-tests’ was considerably smaller and the number of privately reported tests was virtually non-existent. This means that further actions are needed to attract the group that might be most in need of the support that a DUP can provide. For instance, making DUP a mandatory requirement, which means that DUP must be included in the education. In addition, it is suggested that all blocks must be approved, either by the supervisor or a driver trainer, before a learner driver can registered for the driving test. In order to further strengthen the value of DUP, we recommend that the use of DUP is done in consultation with a driver trainer and that it becomes much clearer that both supervisors and teachers can approve parts.

I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar. Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor). Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden. Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål. In the GoMate project, EV sharing services has been tested in two residential areas located in the central city of Jönköping; services consisting of e-bikes, e-cargo bikes and e-cars. The aim of the project has been to investigate whether and to what extent EV sharing services can contribute to reduced car use in favor of the use of more sustainable mobility solutions. The results show that a diversified EV club has the potential to reduce car use. It is mainly the e-bike that replaces car trips for everyday travel, which in the long term can reduce car holdings in favor of the use of e-car services for occasional travel. However, if the potential is to be realized, price and business models are required for these services that stimulate reduced car use, considered as a process that can be expected to occur gradually over time. Such a process also needs to be supported by policy instruments and measures that limit car use in central city areas. If the potential is to be realized, the services also need to be scaled up considerably with respect to the number of vehicles per apartment. Although there was a relatively large EV club with a total of 17 (of which 15 were bicycles) vehicles for 160 households, which were tested in the project, it only had the capacity to supply a very small proportion of the residents' total travel, and with very little effects regarding reduction in energy use and carbon emissions.

Det är en stor variation bland äldre cyklister avseende deras funktionsförmåga. Det som påverkar cykling är inte bara ålder utan även den egna fysiken (exempelvis muskelstyrka, rörlighet och balans) samt vanan att cykla. Syftet med projektet var att bidra till ökad och säker cykling bland äldre. Totalt deltog 21 personer (12 kvinnor, 9 män) i åldrarna 67-81 år (medelålder 74 år). Deltagarna fick provcykla tre sorters cyklar; en vanlig damcykel, en elcykel och en elmanövrerad trehjuling. Med hjälp av ett antal olika övningar fick deltagarna testa och utvärdera cyklarnas funktion och stabilitet i olika hastigheter, exempelvis hur lätt/svårt det var att stiga på/av cyklarna, hålla balansen eller att cykla med en tyngre last. Den 2-hjuliga elcykeln och den konventionella cykeln var lika ur prestationssynpunkt på alla områden som undersöktes. Den 3-hjuliga elcykeln fick genomgående sämre omdömen. Förutom cykelövningarna intervjuades deltagarna för att diskutera cykling generellt och vilka barriärer som finns för att öka cyklingen samt vad som krävs för att cykling ska kännas säker. Flera av de mer vana cyklisterna som var uppemot 80 år upplevde inga problem alls vare sig med balans, svårigheter att stiga av och på cykeln, eller trafiksituationen. Andra hade anpassat sin cykling genom att gå över till damcykel, elcykel eller undvek att cykla i stadsmiljö. Alla var överens om att cykling bidrar till fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. Deltagarna uppskattade framför allt elcykeln, som ett bra komplement till bilkörning; med elmotor skulle det underlätta att få med sig matvaror och annat till/från hemmet.

Inom samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter, som Trafikanalys är huvudansvarig för, har man identifierat ett behov av att finna och utveckla nya lösningar för resvaneundersökningar (RVU:er). Bakgrunden till detta är bland annat sjunkande svarsfrekvenser med dagens metoder, vilket skulle kunna ge problem med representativiteten. Det anses som mycket angeläget att utveckla nya metoder för datainsamling för framtidens RVU:er, både på kort och lång sikt. Det övergripande syftet med projektet är att göra en demonstrationsstudie som visar hur två datainsamlingsmetoder som har utvecklats för att samla in resevaneundersökningsdata presterar i fält, samt hur de presterar jämfört med ”traditionell” RVU (postal enkät och/eller telefonintervjuer). Projektet syftar också till att få bättre förståelse för hur olika rekryteringsmetoder kan användas för att framtida RVU:er ska kunna bli mer kostnadseffektiva. De två insamlingsmetoder som testats är webbenkät med karta och mobilapp. Tre rekryteringsmetoder har använts och dessa är rekrytering via slumpmässigt urval, webbpanel och crowdsourcing.

I dagsläget vet vi väldigt lite om både förekomsten och om riskerna med alkohol och andra droger i samband med cykling. För att kunna intensifiera det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet krävs därför ökad kunskap. Syftet med denna studie är att kartlägga alkohol- och drogprevalensen hos cyklister. Droger definieras i detta sammanhang som cannabis, kokain, amfetamin, spice och andra olagliga substanser såsom olagliga läkemedel och kroppsbyggarpreparat. Totalt 1 769 personer mellan 18 och 65 år (55 procent män och 44 procent kvinnor) besvarade en enkät med bakgrundsfrågor och frågor om hur ofta de använt alkohol eller andra droger rent generellt samt hur ofta de cyklat efter att ha använt alkohol eller andra droger under 2018.

HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) är en modell för beräkningar av bränsleförbrukning och avgasemissioner. Trafikarbetets fördelning på fordonsviktklasser och fordonstyp, som till exempel tung lastbil utan respektive med släp, har stor effekt på beräknade emissioner i HBEFA. Den nuvarande fördelningen av svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar i HBEFA-modellens olika segment bedöms ha brister. Fördelningen baseras på data från flera årgångar av den årliga urvalsundersökningen, ”Lastbilstrafik”, som görs på uppdrag av Trafikanalys. En jämförelse mellan ”Lastbilstrafik” och körsträckedata från bilbesiktningar pekar på att trafikarbetsfördelningen från ”Lastbilstrafik” är bristfällig för de lägre lätta viktklasserna av tunga lastbilar medan den är mer tillförlitlig för de tyngsta viktklasserna. Syftet med denna studie är att revidera fördelningen av tunga svenska lastbilars trafikarbete på svenska vägar på olika segment i HBEFA. Därmed revideras även det totala (svenska + utländska) trafikarbetets fördelning på olika segment. Drygt 80 000 lastbilar och dragbilar med en totalvikt över 3,5 ton var i trafik under 2015 enligt vägtrafikregistret. Uppgifter om körsträcka för varje lastbil som har varit i trafik finns tillgängliga och kan sammanställas på segmentnivå 1, det vill säga för lastbilar utan släp/dragbilar utan påhängsvagn. Genom analyser av uppgifterna i ”Lastbilstrafik” från åren 2010–2012, har trafikarbetet fördelats på segmentnivå 2. Detta segment beskriver om lastbilen-/dragbilen har släp/påhängsvagn eller inte och i förekommande fall släpets/påhängsvagnens vikt. HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) is a model for estimation of fuel consumption and exhaust emissions. Distribution of the total number of kilometres driven on weight classes and vehicle types, such as heavy lorries with and without trailers, has a large effect on estimated emissions in HBEFA. The present distribution of the total number of kilometres driven by Swedish heavy lorries in Sweden used for the different segment of HBEFA, has deficits. The distribution is based on data from several data sets from the annual survey ”Swedish road goods transport”, conducted on permission by Trafikanalys. A comparison between data from ”Swedish road goods transport” and odometer readings from vehicle inspections, indicates that the distribution of driven kilometres in ”Swedish road goods transport” is incorrect for the lower weight classes of heavy lorries, while it is more reliable for the heaviest lorries. The aim of this study is to revise the distribution of kilometres driven with heavy Swedish lorries on Swedish roads on the different segments in HBEFA. By that, a revision is also done for distribution on the segments for the total (Swedish + foreign) kilometres driven. According to the Swedish Road Traffic Register, over 80 000 lorries and semi-trailer tractors with a gross vehicle weight exceeding 3.5 tonnes were in use in the year of 2015. Data on kilometres driven for each lorry that has been in use is available and can be compiled to level of segment 1, that is lorries and tractors without trailers. By analyzing data from ”Swedish road goods transport” from the years 2010–2012, the kilometres driven have been divided into segment level 2. This segment describes whether the lorry or tractor has a trailer or not and if this is the case, the weight of the trailer.

Tidigare kunde en handledare ha ett obegränsat antal godkännanden men i och med de nya föreskrifterna begränsades dessa till 15 stycken. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka huruvida denna begränsning har haft en effekt på den olagliga körskoleverksamheten. Ett annat viktigt syfte är att ge förslag på alternativa åtgärder för att stävja denna verksamhet. För att svara på dessa frågor har vi använt oss av tre olika angreppssätt; en registerstudie, en intervjustudie och en enkätstudie. Resultaten från intervjustudien visar att det finns en rad olika tjänster som den olagliga verksamheten erbjuder mot betalning; förfalskning av handledarintyg, handledd körträning, kunskapsprov som man filmat på plats och som andra kan få tillgång till, hjälp att svara på kunskapsfrågorna i samband med prov via en öronsnäcka och bokning av förarprov. Det vanligaste enligt de intervjuade är att man erbjuder handledning vid körträning. Hur omfattande den olagliga verksamheten är gav intervjustudien inte något entydigt svar på. Svaren varierade allt från att den är väldigt stor till liten. Resultat från enkätstudien ger dock indikationer på att det finns en olaglig verksamhet som är relativt utbredd. På frågan om regelverket haft en positiv eller negativ inverkan på den olagliga verksamheten var de intervjuade tämligen överens om att den inte haft någon effekt alls. Argumentet var att de som idag sysslar med denna verksamhet, i varje fall den grövre, är så pass raffinerade att de säkert kommer på olika sätta att kringgå även dessa regler. Trots det fanns det några som skulle vilja se en ytterligare sänkning, även om detta inte skulle räcka för att stävja den olagliga verksamheten. Man pratade då istället om att en sänkning tydligt visar att det handlar om en privat verksamhet och inte en yrkesverksamhet. Det övergripande resultatet från studierna är att en illegal verksamhet kan rubba förtroendet för det svenska körkortet. Rapporten avslutas med 16 olika åtgärdsförslag som tillsammans kan hjälpa till att stävja den olaglig verksamhet. Detta innebär att en åtgärd inte löser problemet. Formerly, a private driving tutor could have an unlimited number of approvals, but new regulations limit the number to 15. The overall purpose of this study is to determine whether this limit on the number of approvals for practice driving a private tutor can have has had any effect on unlawful driving school operations. Another important aim is to offer suggestions for alternative measures to curtail such activity in the driver’s training field. We have taken three approaches to addressing these issues, i.e.: a register study, an interview study, and a survey study. The results of the interview study indicate that, regarding illegal driving school activities, a host of services are available for purchase: falsified tutoring permits, private driving instructions, written examinations filmed on site and that others can access, help to pass the theoretical test by providing the correct answers via an earpiece and booking the appointment for a driving test. According to the interviewees, the most common is to offer private driving tutoring in return for payment. Opinions vary as to the scope of such unlawful activities from minor to extremely extensive in scope. However, the results of the survey study offer indications that relatively extensive unlawful activities are taking place. As to whether the regulations had a positive or negative impact on the unlawful driving school activities, the interviewees were in relative agreement that the regulations had no effect whatsoever. The argument was that those currently engaged in the illegal driving schools, or at any rate the more serious offenders, are sophisticated enough that they would surely circumvent these regulations. Despite this some of them wanted further reductions, even though they did not believe that this reduction would suffice. For them it was important to clearly demonstrate that it is a private instruction and no a professional activity. In general terms, the study identified deficiencies in the current driving licence system that could undermine confidence that Swedish driving licences have been obtained legally. The report ends with 16 different measures which could curtail unlawful activity. This means that no single measure will solve the problem by itself.

Syftet med denna undersökning var att utvärdera fortbildning för yrkesförare, delkurs 1: Sparsam körning. De övergripande frågeställningarna var: Hur har fortbildningarna genomförts? Har kraven i föreskrifterna uppfyllts? och Har eleverna nått de föreskrivna målen i utbildningen? I studien ingick två kvalitativa studier och en kvantitativstudie. De kvalitativa studierna använde sig av naturalistiska observationer och intervjuer. Sju yrkesutbildningar observerades med hjälp utav en observationsguide. Observatören deltog inte i undervisningen. Intervjuer genomfördes med lärare på de observerade kurserna men även övriga aktörer som på ett eller annat sätt har god kunskap om YKB (Yrkeskompetensbevis) utbildningarna i landet. Den kvantitativa studien bestod av en enkätstudie som 799 personer (90 procent män) besvarade. Respondenterna var i genomsnitt 44 år gamla. De flesta som deltog i enkätstudien körde lastbil och hälften av dem hade tidigare genomgått en utbildning om sparsam körning. The aim of this study was to evaluate periodic training for professional drivers, part 1 Eco-driving. The main objectives were: How has the training been conducted? Have the requirements of the regulations been met? and has the training program provided the participants with enough understanding of the subject? The study included two qualitative studies and one quantitative study. The qualitative studies used naturalistic observations and interviews. Seven vocational training courses were observed with the aid of an observation guide. The observer did not participate in the teaching. Interviews were conducted with instructors on the observed courses but also other actors who have a good knowledge of the training. The quantitative study consisted of a survey that 799 people (90 percent men) answered. Respondents were on average 44 years old. Most of those who participated in the survey were driving a truck.

Från den 1 november 2009 infördes en obligatorisk riskutbildning för behörighet A och A1 (tung respektive lätt motorcykel) för att öka motorcyklisters riskmedvetenhet. Utbildningen består av två delar: Del 1 är teoretisk och del 2 praktisk. Året efter införandet genomförde VTI en utvärdering av denna utbildning för att undersöka om det skett någon förändring i synen på risktagning efter införandet av den nya riskutbildningen. Syftet med föreliggande studie är att replikera den tidigare studien för att se om utbildningen nu fått större effekt men också om det fortfarande finns brister. Till skillnad från studien som publicerades 2011, som enbart bestod av en enkätstudie, innefattade den senare studien även observationer och intervjuer med utbildningsansvariga. On 1 November 2009 a compulsory risk education program for all students learning to ride a motorbike was introduced, in order to enhance their perception of risk. The education consists of two parts: Part 1 is theoretical and part 2 practical. The year after the introduction a study was conducted by VTI with the aim of evaluating if motorcyclists’ perception of risk has changed as a consequence of risk education. The purpose of the present study is to replicate the previous one that was carried out after the new rules were introduced to see if the education has become more effective and to see if there are still some shortcomings. Unlike the study published in 2011, which only consisted of a survey, the latter study also included observations and interviews with professionals.

I Sverige genomförs en nationell resvaneundersökning med viss regelbundenhet med Trafikanalys som ansvarig myndighet. Undersökningen har problem med bortfall, täckning, kostnader och uppgiftslämnarbörda. Ett projekt pågår som syftar till att utveckla nya metoder för att samla in data om personers mobilitet. Projektet är indelat i fem arbetspaket, varav detta arbete är ett. Syftet är att utföra en intressent- och behovsanalys avseende framtida resvaneundersökningar. I detta ingår att identifiera syften och frågeställningar som resvaneundersökningar ska kunna hantera och besvara. Det genomfördes 20 telefonintervjuer och utskick av webbenkät till 142 personer (svar från 81 personer, svarsfrekvens 57 procent). Intressenterna delades in i tre olika grupper: offentlig sektor, forskningsorganisation och övriga aktörer. Tillsammans med egna erfarenheter har en analys gjorts av vad som efterfrågas från den nationella resvaneundersökningen. Frågeställningar som centrala för användare av resvaneundersökningar är val av färdsätt, resans ärende samt mått på hur resvanorna förändras över tid och hur olika grupper reser. För detta behövs både uppgifter om individen och resorna. Utöver detta önskar man bra data på kommunal nivå eller lägre. Dock kan Trafikanalys i nuläget inte erbjuda den möjligheten, men här finns det möjlighet för kommuner, regioner och andra aktörer att välja ett extraurval från den befintliga nationella resvaneundersökningen. In Sweden, national travel surveys are regularly carried out by Transport Analysis, a governmental agency. However, in the last decade travel survey studies have suffered with problems such as high rate of non-response, coverage, costs and reporting burden. Therefore, this project is underway aimed at investigating and proposing new methods for data collection on people’s mobility. The project is divided into five deliverables (work packages – WP), of which this report is the second one (WP2). The purpose is to carry out an analysis of stakeholders’ needs regarding future requirements of travel surveys. This includes identifying the questions that travel surveys can answer. Telephone interviews have been conducted with 20 stakeholder representatives and internet-based questionnaires were sent to 142 respondents (response 81 persons, response rate 57 percent). The stakeholders’ representatives were classified into three types of organizations: public sector, research organizations and other actors. Based on their own experience, an analysis has been conducted regarding what is requested from the national travel survey. The analysis show that key aspects of today’s and tomorrow’s travel survey users include (i) mode choice, (ii) trip purpose, (iii) how travel behavior changes over time, and (iv) how different groups travel. To be able to answer these questions, both individual and travel information are required. Framtidens RVU WP2

Det övergripande syftet med den här undersökningen är att ge en djup och bred kunskapsbas rörande dagens förarutbildning. Utifrån resultaten av de fyra ingående delstudierna avser projektet i sin helhet att identifiera förändringsbehov samt bidra med förslag till förändringar och åtgärder. Flera metoder har använts för att uppnå syftet. Inledningsvis presenteras en litteraturöversikt över vilka mekanismer som ligger bakom unga körkortstagares förutsättning att bli säkra förare men också litteratur kopplat till brister och förändringsbehov i förarutbildningen. Därefter presenteras en olycksanalys av säkerhetsläget som sammanställer aktuell statistik om unga och om nyblivna förares olyckssituation och hur den har förändrats under senare år. Detta följs sedan av en sammanställning av körkorts- och provstatistik och dess utveckling över tid. I projektet ingår även en intervjustudie där elva personer intervjuades (politiker, myndighetspersoner, forskare och företrädare för trafikskolor och trafikövningsplatser). Syftet med denna delstudie var att analysera hur de ser på den nuvarande svenska förarutbildningen, samt deras egna förslag på förändringar och åtgärder. Två enkätundersökningar genomfördes. Den första riktade sig till nyblivna körkortsinnehavare i olika åldrar om deras förarutbildning medan den andra riktade sig till trafiklärare. De övergripande resultaten från denna studie visar att den allmänna diskussionen om förarutbildningen fokuserar för mycket på tid och kostnad och mindre på kvalitet, vilket inte gynnar trafiksäkerheten. Studiens rekommendationer framhäver därför att det finns behov av en mera omfattande förändring av förarutbildningen. Ett viktigt steg i detta arbete är att förbättra de pedagogiska metoderna. Dessa metoder kan sedan tillämpas inom riskutbildningarna och den mera allmänna förarutbildningen. Övriga förändringsbehov som identifierades handlar om den privata övningskörningen och en förbättrad kontakt med trafikskolan, en förbättring av kvalitén på de obligatoriska momenten, införandet av flera obligatoriska moment, kvalitetssäkring av trafikskolor och trafikövningsplatser genom ökad tillsyn och ökad samverkan mellan olika aktörer, en utveckling av förarprovet, en bättre konsensus mellan mål, innehåll/process och förarprov, en tydligare ansvarsfördelning gällande forskning och utveckling och en bättre koordinering av de olika delarna av förarutbildningen. Slutligen finns det behov av att lyfta fram förslag på ”Best practice” vilket endast kan göras om fler utvärderingar genomförs regelbundet. The overall aim of this study is to provide a deep and broad understanding of current practice of driver training. Based on the results of four in-depth studies, the project attempts to identify the need for improvement. Furthermore, and in order to improve driver training some essential actions will be presented. Several methods have been used to achieve this aim. The report starts with a literature review looking at various aspects which can influence young driver trainer’s ability to drive safely but also literature looking at deficiencies and needs for change. The following chapter presents accident statistics which includes current data on young drivers’ accident involvement and how this has changed in recent years. That is followed by a summary of statistics on driving license tests and retests. The project also includes an interview study in which eleven professionals were interviewed (politicians, government officials, researchers and representatives of driving schools and race tracks). The purpose of this study was to discuss their views on the current driver training in Sweden but also their own suggestions for change. Two surveys were then carried out. The first was aimed at new drivers of different ages about their driver training and the other was aimed at driving instructors. The general conclusion of this study is that the general discussion of driver training focuses too much on time and cost rather than quality which does not favour traffic safety. The recommendation is therefore that there is a need for a more fundamental change of driver training. To realise this, some of the teaching methods used need to be improved. These methods can then be applied to “risk education” and to the more general driver training. Other areas which are in need for improvement focus on; private practice and a closer contact with driving schools, enhancing the quality of compulsory training and introduce more parts, more frequent quality assurance of driving schools and increased supervision and collaboration between stakeholders, a development of driving licence testing and a better consensus between the objectives, content/process and driving test, a clearer division of responsibilities regarding research and development and a better coordination of the various elements of driver training. Finally, there is a need to highlight best practice which can only be done if evaluation becomes common practice.

Det finns idag ett lagkrav på att vinterdäck ska användas på drivaxeln på tunga fordon (totalvikt överstigande 3,5 ton) under vinterdäcksperioden, 1 dec till 31 mars, om det är vinterväglag. Detta krav är helt baserat på framkomlighet, då man anser att vinterdäck på drivaxeln ger bättre förutsättningar för tunga fordon att ta sig fram vid halka. Tidigare genomförda olycksriskstudier har inte kunnat påvisa att användning av vinterdäck istället för sommardäck på tunga fordon vintertid skulle leda till minskad olycksrisk. I Norge och Finland har nyligen regelverket kring däckanvändning för tunga fordon vintertid reviderats. Inför en diskussion om eventuella krav i Sverige på vinterdäck på andra axlar utöver drivaxeln finns det därför anledning att uppdatera olycksriskunderlaget genom en ny studie. Syftet med denna studie har varit att beräkna olycksrisker på is/snö-väglag för jämförelse mellan sommar- och vinterdäck för tunga lastbilar. Studien utfördes enligt samma metod som tidigare använts i de av VTI utförda studierna år 2000 och 2008. Detta innebar att två enkäter skickades ut i slutet av vintern 2015/2016. En enkät för att analysera trafikarbetet på is/snö-väglag med olika kombinationer av däck, samt en enkät enbart riktad till de fordonsägare vars fordon som enligt Strada under vintersäsongen varit inblandade i en personskadeolycka. Olycksriskberäkningarna begränsades till fordon med en totalvikt på minst 16 ton. In Sweden, it is today regulated that winter tyres must be used on the drive axle of heavy vehicles (total weight in excess of 3,500 kg) during the winter season period, December 1 to March 31, in case of winter conditions. This requirement is based entirely on accessibility, and it is considered that winter tyres on the drive axle provides better conditions for heavy vehicles to go forward in icy and snowy conditions. Previous accident risk studies have not been able to demonstrate that the use of winter tyres instead of summer tyres for heavy vehicles in winter could lead to reduced risk of accidents. In Norway and Finland, the regulations on tyre use for heavy vehicles in winter time has recently been revised. Prior to a discussion of possible regulations in Sweden on winter tyres also on other axles, there is reason to update the previous accident risk studies. The purpose of this study has been to calculate the risk of accidents on ice/snow conditions for comparison between summer and winter tires for heavy trucks. The study was performed according to the method previously used in the VTI studies conducted in 2000 and 2008. This meant that two questionnaires were sent out by the end of the winter 2015/2016. One survey to analyse the vehicle mileage on ice/snow conditions with different combinations of tires, and one questionnaire directed solely to the vehicle owners whose vehicles according Strada during the winter season have been involved in an injury accident. Accident risk calculations were limited to vehicles with a total weight of 16 tons.

Det saknas ett tillförlitligt dataunderlag för hur utländska lastbilars trafikarbete fördelar sig på olika typer och viktklasser på svenska vägar. VTI har därför genomfört en fältstudie för att få en bättre bild av de tunga lastbilsekipagen som rullar på svenska vägar. HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) är en modell för skattningar av bränsleförbrukning och avgasemissioner. Trafikarbetets fördelning på fordonsviktklasser och fordonstyp, som till exempel tung lastbil utan respektive med släp, har stor effekt på beräknade emissioner i HBEFA. Det saknas emellertid ett tillförlitligt dataunderlag för hur utländska lastbilars trafikarbete fördelar sig på olika typer och viktklasser (segment) på svenska vägar. Ett schablonmässigt antagande har därför hittills gjorts i modellen som innebär att det utländska trafikarbetet fördelas på samma sätt som det svenska när det gäller olika viktklasser och om lastbilen körs med eller utan släp. Under fältstudien observerades 1 944 tunga lastbilar, varav 1 688 utländska lastbilar, vid ett antal hamnar och gränspassager hösten 2015. En ny fördelning på viktklasser för alla lastbilar enligt HBEFA:s definitioner togs fram genom att utgå från den befintliga svenska och lägga till den reviderade fördelningen av utländska lastbilars trafikarbete. HBEFA (The Handbook Emission Factors for Road Transport) is a model for estimation of fuel consumption and exhaust emissions. Distribution of the total annual vehicle mileage on weight classes and vehicle types, such as heavy lorries with and without trailers, has a large effect on estimated emissions in HBEFA. However, there is no reliable data to divide the foreign lorry annual vehicle on Swedish roads into different vehicle types and weight classes (segments). So far, it has been assumed that the foreign annual vehicle mileage is distributed in the same way as the Swedish vehicle mileage regarding different weight classes, and if the lorry is running with or without a trailer. One possible source to get more reliable data, is Eurostat’s transport data register, but these data are not available at vehicle level due to confidentiality. Instead, VTI has conducted a field study aiming to get a better view of the heavy lorry combinations rolling on Swedish roads. In total, 1 944 heavy trucks, of which 1 688 foreign trucks, were observed at a number of ports and border crossings during the autumn of 2015. Based on the existing distribution of the Swedish vehicle mileage to which the revised allocation of foreign lorry vehicle mileage was added, a new distribution of the total vehicle mileage on weight classes for all lorries according to HBEFA’s definitions was obtained.

Denna studie är både kvalitativ och kvantitativ och har haft fyra syften: Det första syftet var att samla kunskaper med hjälp av en litteraturstudie om forskning, goda exempel och förslag på hur man hanterat problematiken med omprov. Det andra var att med hjälp av två intervjustudier och en enkätstudie undersöka orsaken till den vikande godkännandegraden hos körkortstagare för behörighet B. Det tredje syftet var att ta reda på om det fanns någon eller några specifika grupper av körkortstagare som visade på en lägre godkännandegrad. Det fjärde syftet var att utifrån resultaten presentera förslag på åtgärder som kan påverka körkortstagarens förberedelser och utbildning inför prov. Rent allmänt visar resultaten att en stor andel av körkortstagarna med underkänt prov inte är tillräckligt förberedda för provet vilket verkar bero på att de saknar förmågan att värdera sin egen förmåga. Även om själva provet är svårare än de förväntat sig anser de inte att de gjort något allvarligt fel, istället utgår de ifrån att förarprövaren varit för hård. Detta leder dem då till att boka nytt prov så fort som möjligt, och att de inte alltid övar inför nästa prov. Utifrån resultatet från denna studie presenteras en rad åtgärdsförslag som kan minska andelen omprov i framtiden. This study had four objectives using both quantitative and qualitative methods: 1) to gather knowledge by means of a literature review of research, documented good examples, and proposals concerning ways of handling problems associated with retesting; 2) to examine, through two interview studies and one survey study, the reasons for the declining passing rate among those seeking class B driving licences; 3) to determine whether any specific groups of licence applicants have exhibited lower passing rates; and 4) to propose, based on the results, remedial measures to address the preparation and training of licence applicants before testing. In general, the results show that licence applicants who fail the tests many times lack the ability to assess their own abilities since they believe that they are well prepared. Even if the test then is harder than anticipated they do not feel that they had made any major mistakes, instead it is the examiner who was too strict. Therefore, they often scheduled their retests immediately after their unsuccessful attempts, meaning that some are unable to practice much or at all before the retest. Based on the results of this study, a number of remedial measures are suggested that could reduce the proportion of retests in the future.

I denna rapport analyseras effekterna av sänkta parkeringsnormer för bostäder för invånarna i det centrumnära, och relativt nybyggda, bostadsområdet Porslinsfabriken i Göteborg. Porslinsfabriken är med en relativt låg parkeringsnorm på 0,57 platser per lägenhet ett bra exempel på en parkeringspolitik som förs i alltfler kommuner. Resultatet visar att 19 procent av hushållen har minskat bilinnehavet, och man kör även färre antal mil på grund av parkeringsmöjligheterna. En majoritet har emellertid inte förändrat bilinnehavet eller bilanvändningen. Det fanns få skillnader mellan grupper med olika sysselsättning, utbildning, inkomst, ålder, kön och/eller familjesituation i bilinnehav, bilanvändning, eller med avseende på parkeringens konsekvenser för vardagslivet. De allra flesta är nöjda med parkeringssituationen. En parkeringsnorm på 0,57 för centralt belägna bostadsområden med god kollektivtrafikförsörjning, närhet till service och bra förutsättningar för gång-, cykel-, och kollektivtrafik möjliggör sammantaget en minskad bilanvändning. Utbudet av parkeringsplatser i närområdet gav emellertid boende möjligheter att välja mellan parkeringsplatser. En majoritet boende privatbilspendlar som tidigare och många andra har kvar sin bil. Parkeringsnormen kunde därför ha varit lägre. En praktisk implikation av resultaten är att en lägre parkeringsnorm vid nyproduktion av flerfamiljshus måste åtföljas av ett väl samordnat batteri olika åtgärder som god tillgång på kollektivtrafik, höjning av parkeringsavgifter, minskning av allmänna parkeringsplatser och så vidare. This report analyses the effects of lowered parking requirements for residents in the centrally located, relatively newly built housing area, Porslinsfabriken in Gothenburg. Porslinsfabriken has a relatively low parking requirement of 0.57 places per apartment and is a good example of a parking policy being introduced in many Swedish municipalities. The results show that 19 percent of households have decreased their car ownership and also drive fewer miles because of parking opportunities. However, the majority have not altered their car ownership or car use. There are few differences between groups with different occupations, education, age, gender and/or family situation as regards car ownership, car use or the consequences of parking for everyday life. Most are happy with the parking situation. A parking requirement of 0.57 for a centrally located housing area with good public transport, close proximity to services and good opportunities for cycling, walking and using public transport has decreased overall car use. However, the range of parking available in the immediate area gives residents a choice of parking spaces. The majority of residents commute by private car as before, and many others have kept their cars. The parking requirement could therefore have been lower. A practical implication of the results is that a lower parking requirement for construction of new apartment blocks must be accompanied by a well-coordinated battery of other measures, such as good access to public transport, higher parking charges, a reduction in public parking spaces etc.

Detta notat redovisar resultatet av VTI:s årliga mätning av bilbältesanvändning som genomförts i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Redan i mätseriens början använde 84–86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. År 2015 är nivåerna på 97–98 procent, en liten uppgång jämfört med föregående år. 1983 var bältesanvändningen bland vuxna i baksätet endast 10 procent. Enligt de senaste observationerna är 89 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade, vilket är den hittills högsta noteringen och en betydligt högre nivå än 2014. I baksätet har barnen alltid haft en betydligt högre bältesanvändning än de vuxna, vilket gäller även 2015 då 97 procent av barnen i baksätet var bältade. Detta är en uppgång jämfört med 2014, och bältesnyttjandet bland barn i baksätet är i paritet med den bland förare och passagerare i framsätet. En delstudie bland personbilsförarna visar att kvinnor genomgående har högre bältesanvändning än män. Dessutom gäller att bältesanvändningen ökar med ökad ålder, särskilt bland manliga personbilsförare. De yngsta (18–25 år) manliga personbilsförarna har den lägsta bältesanvändningen. VTI has observed seat belt use in a number of towns in Southern Sweden since 1983. At the beginning of the surveys, 84–86 per cent of drivers and front seat passengers already wore a seat belt. Today, the levels are 97–98 per cent, a slight increase from the previous year. When VTI commenced the surveys in 1983, seat belt use by adult back seat passengers was at a modest 10 per cent. According to the latest observations, approximately 89 per cent of all adult back seat passengers wear a seat belt, which is so far the highest rate and significantly higher than the level 2014. In the back seat, children have always had a much higher belt use than the adults, which also applies to 2015, when 97 per cent of children in the back seat were belted. This is an increase compared with 2014 and seat belt use among children in the back seat is on par with the car occupant in the front seat. A sub-study among drivers of passenger cars shows that women consistently have higher seat belt use than men. In addition, seat belt usage increases with age, especially among male drivers.

Det finns en efterfrågan bland kommuner på fordonsstatistik nedbruten på kommunnivå. Statistiken kan användas för uppskattningar av trafikarbetet eller beskrivningar av fordonsparken. Fordon kan emellertid vara registrerade i en kommun enligt Vägtrafikregistret men helt eller till större delen vara placerade/stationerade i en annan kommun, här benämnd stationeringskommun. Statistiken kan då bli missvisande. Detta problem antas vara störst för fordon som ägs av juridiska personer. Denna studie har undersökt hur stor andel av de juridiskt ägda personbilarnas totala körsträcka som körs i den kommun de är registrerade i enligt Vägtrafikregistret. En kort enkät skickades under januari 2015 till ett urval av 2 000 juridiska personer som ägde en personbil. Enkäten, som även fanns i en webbversion, innehöll också frågor om bilen var placerad i någon annan kommun än registreringskommunen, upplåtelseform och användningsområde. Svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. There is a demand among Swedish municipalities for vehicle statistics broken down by municipal level. The statistics can be used for estimates of traffic volume or descriptions of the car fleet. Vehicles can, however, be registered in a municipality due to the Swedish Road Traffic Registry but completely or predominantly be located/stationed in another municipality, here referred as stationing municipality. The statistics can then be misleading. This problem is assumed to be greatest for vehicles owned by juridical persons. This study has examined the proportion of the juridical owned passenger cars’ total mileage driven in the municipality they are registered in according to the Road Traffic Registry. A short questionnaire was sent in January 2015 to a sample of 2 000 juridical persons who owned a passenger car. The survey, which also was accessible in a web version, also contained questions about stationing municipality (if the car was stationed anywhere else than in the registration municipality) type of car ownership and its use. The response rate was 52 percent.

VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Bilbältesanvändningen för passagerare i både fram- och baksäte ökade fram till 2012, därefter har ökningen upphört. Bland yrkesförare har bältesanvändningen däremot ökat kontinuerligt. Observationerna år 2014 gjordes under ett tiotal dagar i augusti–september. Sammanlagt observerades drygt 57 200 personbilar, nästan 1 300 taxibilar samt cirka 9 700 övriga bilar, exempelvis lastbilar. Bilbältesanvändningen i framsätet av personbil ligger på 96-97 procent för 2014, vilket är en liten minskning jämfört med året innan. När VTI:s mätserie började 1983 var bältesanvändningen bland vuxna i baksätet endast 10 procent. Enligt de senaste observationerna är cirka 81 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade, vilket är tre procentenheter lägre än nivån år 2013. VTI has observed seat belt use in a number of towns in southern Sweden since 1983. The observations in 2014 were made over a total of ten days in August–September 2014. In total, approximately 57,200 passenger cars, 1,300 taxi cars and 9,700 other vehicles, e.g. trucks were observed. During the whole survey period, 1983–2014, seat belt use among drivers and front seat passengers has been at a considerably higher and more uniform level than among back seat passengers. At the beginning of the surveys, 84–86 per cent of drivers and front seat passengers already wore a seat belt. Today, the levels are 96–97 per cent, a slight decline from the previous year. When VTI commenced the surveys in 1983, seat belt use by adult back seat passengers was at a modest 10 per cent. When the law requiring all adult occupants to wear seat belts in passenger cars came into force on 1 July 1986, the figure quickly increased to 60 per cent. According to the latest observations, approximately 81 per cent of all adult back seat passengers wear a seat belt, which is lower than the level 2013 (84 per cent). In the back seat, children have always had a much higher belt use than the adults, which also applies to 2014, when slightly more than 95 per cent of children in the back seat were belted. This is a slight decline compared to last year.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om föräldrars betydelse för unga mopedisters beteende i trafiken, och hur man utifrån den kunskapen kan nyttja föräldrar som en resurs för ökad säkerhet för sina barn. I studien ingick tre delstudier; en litteraturgenomgång, en enkätstudie, en intervjustudie. I enkätstudien deltog 440 vårdnadshavare till tonåringar som godkänts på kunskapsprovet (AM) för att få framföra moped klass I och i intervjustudien intervjuades tio föräldrar som tidigare deltagit i enkätstudien. Resultaten från litteraturöversikten visar att föräldrar spelar en viktig roll för ungas uppfattningar, attityder, normer och beteenden i samband med mopedkörning. Föräldrar kan också på olika sätt hjälpa till att förbättra ungdomarnas kunskap och beteende i trafiken. Rent allmänt visar översikten att föräldrar behöver stöd för att kunna ta kontroll samt stöd från andra föräldrar. De huvudsakliga resultaten från enkätstudien visar att föräldrarna har en stor tilltro till tonåringen då det handlade om deras kunskaper och uppträdande i trafiken. Rent allmänt visar också resultaten att man inte samtalar speciellt mycket om mopedkörning. Vissa har infört restriktioner och då handlar det oftast om alkohol och hjälmanvändning. I denna studie var det mindre än tio procent som efterfrågade ett ökat stöd. De som behöver stöd anser inte i lika hög grad som de andra att deras tonåring uppträder på ett korrekt sätt i trafiken och de tror också att de påverkas mera av sociala medier. Även om de samtalar mer med sin tonåring om risker i trafiken så är de oftare oense. Studien visar också att synen på pojkar och flickor skiljer sig åt. Flickorna anses vara säkrare i trafiken men trots detta har flickorna fler restriktioner jämfört med pojkarna. Resultaten visar också att det finns en skillnad i synen på tonåringen som beror på vårdnadshavarens eget kön. Trots att kvinnorna värderar tonåringens kunskaper och beteende i trafiken högre än männen så har de i högre grad än männen infört restriktioner. I familjen är det kvinnorna som samtalar om risker i trafiken. Resultaten från intervjustudien visar att väldigt få föräldrar har ett behov av speciellt stöd när det gäller deras barns mopedåkning. Intervjumaterialet visar emellertid att man som förälder ändå skulle vara positiv till olika former av stöd, så som skriftlig information, utbildning och/eller informationsträffar samt internetbaserade föräldraforum. Rapporten avslutas med en rad rekommendationer, med fokus på hur man kan öka föräldrars ansvar och engagemang i trafiksäkerhetsarbetet. The overall aim of this study is to contribute to a better understanding of the importance of parents in young moped riders’ behaviour in traffic. The study consists of three parts; a literature review, a survey and an interview study. In the survey, 440 parents of teenagers (who had passed their test for mopeds) participated. In the interview study, 10 of the parents who took part in the survey were interviewed. The results from the literature review show that parents play an important role in young people’s perceptions, attitudes, norms, and behaviours associated with moped driving. Parents can also get involved in different ways to help in improving their teenagers’ knowledge and behaviour in traffic. In general, the review show that parents need support in order to be able to take control, and they also need support from other parents. The main results of the survey show that parents have great faith in the teenager when it comes to their knowledge and behaviour in traffic. In general, the results show that moped driving is not a topic being discussed very much. Some parents have implemented restrictions and the most common ones are related to alcohol and the usage of a helmet. In this study, less than ten percent wanted some form of support from others. Those who need help do not to the same extent as the others, believe that their teenager behave properly in traffic and they also believe that they are more influenced by social media. The study also found that the perception of boys and girls differ. Girls are considered to be safer on the roads but despite this, they have more restrictions placed on them than boys. Even if women value the teen’s knowledge and behaviour in traffic higher than men, they also have imposed more restrictions. In the family, women are talking more about risks in traffic than men are. The results from the interview study show that very few parents are in need of support when it comes to their children’s moped use. More detailed analyses of the interviews, however, reveals that parents would appreciate various forms of assistance, such as written information, training and/or information sessions as well as Internet-based parental forums. Implications of the current finding for the development of methods to increase parental commitment and engagement are presented.

Trafikens utformning i stadskärnorna bör baseras på en avvägning mellan tillgänglighet för enskilda bilister och biltrafikens konsekvenser för andra trafikanter och stadsmiljön i övrigt. I studien som redovisas i detta notat skickades en enkät med tre olika framtidsbilder till ett urval av alla invånare i Malmös kommun i åldern 18–75 år. Var femte av de tillfrågade anser att Malmös innerstad i högre grad än idag bör anpassas till biltrafik enligt framtidsbild A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i innerstaden. I denna framtidsbild utformas gatorna först och främst med tanke på god framkomlighet för bilar och goda parkeringsmöjligheter med låga avgifter. Framtidsbild B) Ett lugnare trafiktempo i innerstaden har valts av 32 procent. I scenariot ges bilarna mindre utrymme på de större gatorna i innerstaden till förmån för fotgängare och cyklister. Det för biltrafiken ännu mer restriktiva framtidsbilden C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och kollektivtrafik har valts av närmare 48 procent av respondenterna. Bilburna besökare hänvisas till parkeringshusen och genomfartstrafiken hänvisas till gator utanför innerstaden. Servicefordon som färdtjänst, taxi, handikappfordon och varutransporter får använda vissa gator på gåendes och cyklisters villkor. Detta innebär att 80 procent av Malmös invånare är för en utformning av innerstadens trafik som är mer restriktiv när det gäller biltrafik och bilparkering än vad som är fallet idag. Närmare hälften av Malmös invånare stödjer långtgående förändringar där fotgängare, cyklister och kollektivtrafik prioriteras högt. Den andra gruppen, som utgör en tredjedel, förespråkar något mer försiktiga åtgärder där begränsat utrymme för biltrafik används för att prioritera fotgängare och cyklister. Ett intressant resultat är att en majoritet av de Malmöbor som kör och parkerar bil i innerstaden föredrar en omläggning av trafiken till förmån för cykel-, gång- och kollektivtrafik. Detta resultat pekar på det stora behovet av undersökningar som ger stadsinvånarna möjlighet att uttrycka sina uppfattningar direkt. En stor majoritet av invånarna i Malmö är anhängare av mindre biltrafik och bilparkering i innerstaden under förutsättning att den minskande tillgängligheten med bil samtidigt ger direkta positiva konsekvenser för möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt i samma område. En sådan omläggning av trafiken uppfattas av de flesta invånare i Malmö som att staden får en bättre och mer attraktiv innerstad. The design of the transport system in urban centres should be based on a balance between different modes of transport that is in line with the inhabitants’ opinions. In this study a questionnaire was sent to a sample of all inhabitants in the municipality of Malmö aged 18–75 years. The questionnaire contains three different scenarios for traffic design in Malmö urban core. One out of five respondents think that Malmö city centre should be more adapted to car traffic following the scenario Better accessibility and more street space for cars in the city centre. In this alternative street design first and foremost care for good access for cars and ample parking space with low fees. Scenario B, A calmer traffic pace of the inner city, has been selected by 32 percent. The space motor vehicles are permitted to use on the major inner city streets is less in favour of pedestrians and cyclists. The even more car restrictive scenario C, A city centre with more street space for walking, cycling and public transport, has been chosen by about 48 percent of the respondents. Service vehicles such as taxis, vehicles for disabled people, goods deliveries etc. may use certain streets with respect to the conditions of pedestrians and cyclists. All other parking is directed to parking houses and the through traffic is directed around the city centre. To sum up, this means that 80 percent of the population of Malmö is in favour of a traffic policy and a street design that are more restrictive with regard to car traffic and car parking than is the case today. Close to every second of the Malmö residents support far-reaching changes involving better conditions for pedestrians, cyclists and public transport. The second group, which represents one-third, advocates more moderate measures such as limited space for cars to give priority to pedestrians and cyclists. Consequently, an interesting result arising from the analysis, and in a clear manner signalled by the overall outcome for the main question, is that a large majority of the inhabitants who drive and park the car in the city of Malmö prefer to change the traffic situation in the inner city with increased priorities and more space for cycling, walking and public transport. This result states the need for the type of studies that is reported here. A large majority of people living in Malmö are supporters of less car traffic and parking in the city centre, provided that the lower access for cars is instantly combined with better opportunities to walk, cycle and travel by public transport in the same area. Most residents in Malmö think that such a change of traffic priorities makes Malmö a more attractive city to live in.

Trafikens utformning i stadskärnorna bör baseras på en avvägning mellan tillgänglighet för enskilda bilister och biltrafikens konsekvenser för andra trafikanter och stadsmiljön i övrigt. På uppdrag av Lidköpings kommun har VTI utfört en studie om invånarnas syn på trafiken i statskärnan. En enkät skickades ut till ett urval av alla invånare i kommunen i åldrarna 18–-75 år. Enkäten innehöll tre olika framtidsbilder för trafikens utformning i Lidköpings stadskärna. Drygt 26 procent av de tillfrågade anser att Lidköpings stadskärna i högre grad än idag bör anpassas till biltrafik enligt alternativet A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i Lidköpings stadskärna. I detta alternativ utformas gatorna först och främst med tanke på god tillgänglighet för bilar och goda parkeringsmöjligheter med låga avgifter. Alternativet B) Lägre hastigheter inom Lidköpings stadskärna, har valts av drygt 45 procent. I scenariot är innerstadens gator fortfarande öppna för biltrafik i samma utsträckning som idag, men den del av utrymmet som bilar tillåts utnyttja är mindre och antalet parkeringsplatser längs gatorna minskas. Fotgängare och cyklister prioriteras genom fler och bredare cykel- och gångbanor. Det för biltrafiken ännu mer restriktiva alternativet C) En stadskärna med mer gatuutrymme för gång, cykel och buss, har valts av omkring 28 procent av respondenterna. Boende i området tillåts köra bil på vissa gator till och från parkeringsplatser för invånare i stadskärnan. Servicefordon som färdtjänst, taxi, handikappfordon, varutransporter, etcetera, får använda vissa gator på gåendes och cyklisters villkor och tillfälligt stanna utanför olika målpunkter i stadskärnan på anvisade platser. The design of the transport system in urban centres should be based on a balance between different modes of transport that is in line with the inhabitants’ opinion. VTI has made a study in the municipality of Lidköping to get the public opinion on traffic in the city center. A questionnaire was sent to a sample of all inhabitants in the municipality of Lidköping aged 18-–75 years. The questionnaire contains three different scenarios for traffic design in Lidköping urban core. Twenty six per cent of the respondents think that Lidköping city centre should be more adapted to car traffic following the scenario A) Better accessibility and more street space for cars in Lidköping city centre. In this alternative street design first and foremost cares for good access for cars and ample parking space with low fees. The alternative B) Lower speeds in Lidköping city centre has been selected by about 45 per cent. The inner city streets are still open to traffic to the same extent as today, but the space motor vehicles are permitted to use is less and the number of parking lots along the streets has been reduced. The even more car restrictive option C) a city centre with more street space for walking, cycling and buses has been chosen by 28 per cent of the respondents. People living in the area are allowed to drive on certain streets to and from parking spaces. Service vehicles such as taxis, vehicles for disabled people, goods deliveries, etcetera, may use certain streets with respect to the conditions of pedestrians and cyclists, and are allowed to use temporary parking spaces in the city centre at the designated locations.

VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal mellansvenska städer sedan 1983. Observationerna år 2012 gjordes under sammanlagt ett tiotal dagar i augusti–september, ungefär ett dygn per mätpunkt. Sammanlagt observerades drygt 59 300 personbilar, drygt 1200 taxibilar samt cirka 8 100 övriga bilar. Bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare i personbil harunder hela observationsperioden 1983–2012 legat på en betydligt högre och jämnare nivå än bland baksätespassagerare. Redan i mätseriens början använde 84–86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. År 2012 är nivåerna på nästan 98 procent. VTI has observed seatbelt usein a number of towns in Central Sweden since 1983. The observations in 2012 were made over a total of ten days in August–September 2012, averaging at one day at the studied sites. In total, approximately 59,300 passenger cars, 1,200 taxi cars and 8,100 other vehicles were observed.During the whole survey period, 1983–2012, seat belt use by drivers and front seat passengers has been at a considerably higher and more uniform level than back seat passengers. At the beginning of the surveys, 84–86 per cent of drivers and front seat passengers already wore a seat belt. Today, the levels are almost 98 per cent.

En stor majoritet av invånarna i Helsingborg är anhängare av mindre biltrafik och bilparkering i stadskärnan under förutsättning att den minskande tillgängligheten med bil samtidigt ger direkta positiva konsekvenser för möjligheterna att gå, cykla och åka med buss i samma område. En sådan omläggning av trafiken uppfattas av de flesta invånare i Helsingborg som att staden får en bättre och mer attraktiv stadskärna. Trafikens utformning i stadskärnorna bör baseras på en avvägning mellan tillgänglighet för enskilda bilister och biltrafikens konsekvenser för andra trafikanter och stadsmiljön i övrigt. Det är kommunens trafik- och stadsplanering som måste ta ansvaret för trafikens utformning i stadskärnan. Frågan är vilket beslutsunderlag som kommunen ska använda? Ett alternativ är att utforma enkäter med olika alternativa framtidsbilder eller scenarier och den vägen ta reda på invånarnas uppfattning, vilket är den metod som har valts för undersökningen som presenteras i rapporten. En enkät skickades ut till ett urval av alla invånare i Helsingborgs kommun i åldrarna 18–75 år. Enkäten innehåller tre olika framtidsbilder för trafikens utformning i Helsingborgs stadskärna. A large majority of people living in the city of Helsingborg are supporters of less car traffic and parking in the city centre, provided that the lower access for cars is instantly combined with better opportunities to walk, cycle and travel by bus in the same area. Most residents in Helsingborg think that such a change of traffic priorities makes Helsingborg a more attractive city to live in. The design of the transport system in urban centres should be based on a balance between different modes of transport that is in line with the inhabitants’ opinion. But there is no functioning market where this balance can be settled. Therefore, the municipal transport and urban planning must take responsibility for the design of traffic and priorities for different modes of transport in the city centre. The question is which information and knowledge that the municipality can use to make the right decisions when social dilemmas distort the possibility to interpret actual behaviour and revealed preferences as the actual demand? One alternative is to design surveys with different alternative scenarios and in that way find out people's perception, the method chosen for the study presented in this report. A questionnaire was sent to a sample of all inhabitants in the municipality of Helsingborg aged 18–75 years. The questionnaire contains three different scenarios for traffic design in Helsingborg urban core.

VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal mellansvenska städer sedan 1983. Observationerna år 2011 gjordes under sammanlagt ett tiotal dagar i augusti–september, ungefär ett dygn per mätpunkt. Sammanlagt observerades 60 200 personbilar, drygt 1 300 taxibilar samt cirka 7 300 övriga bilar. När VTI:s mätserie började 1983, var bältesanvändningen bland vuxna i baksätet blygsamma 10 procent. Den ökade i ett steg till 60 procent när lagen om bilbältesanvändning för vuxna i hela bilen trädde i kraft 1 juli 1986. Enligt de senaste observationerna är drygt 80 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade. Motsvarande nivå för barn i baksätet har i mätserien legat ungefär 10–20 procentenheter högre. År 2011 var cirka 96 procent av alla barn i baksätet bältade. Bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare i personbil har under hela observationsperioden 1983–-2011 legat på en betydligt högre och jämnare nivå. Redan i mätseriens början använde 84–86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. År 2011 är nivåerna på drygt 96 procent. Bältesanvändningen bland barn i baksätet är således i paritet med förare och passagerare i framsätet. Från och med 1994 års observationer ingår också ett delprojekt där förarnas bältesanvändning kopplas till förarnas kön och ålder. Den lägsta användningen 2011 har unga (18–25 år) manliga förare, 79 procent, vilket är betydligt lägre än 2010. I samma åldersgrupp använder 92 procent av kvinnorna bälte. I åldersgrupperna 26–35, 36–50 samt ”51– ” använder 90–92 procent av männen och 97–98 procent av kvinnorna bilbälte. Noteringarna har varit tämligen stabila över de senaste åren, men männens andel sjönk något 2011, VTI has observed seat belt use in a number of towns in central Sweden since 1983. The observations in 2011 were made over a total of ten days in August–September 2011, averaging out at one day at each studied site. In total, approximately 60,200 passenger cars, 1,300 taxi cars and 7,300 other vehicles were observed. When VTI commenced the surveys in 1983, seat belt use by adult back seat passengers was at a modest 10 per cent. When the law requiring all adult occupants to wear seat belts in passenger cars came into force on 1 July 1986, the figure quickly increased to 60 per cent. According to the latest observations, slightly more than 80 per cent of all adult back seat passengers wear a seat belt. The corresponding level for children in the back seat has consistently stayed in the region of 10–20 percentage points higher. In 2011, around 96 per cent of all children in the back seat wore a seat belt. During the whole survey period, 1983–2011, seat belt use by drivers and front seat passengers has been at a considerably higher and more uniform level. At the beginning of the surveys, 84–86 per cent of drivers and front seat passengers already wore a seat belt. Today, the levels are slightly higher than 96 per cent. Since the surveys in 1994 , a subproject studying the drivers and the correlation to age and sex of the drivers, has been in force simultaneously. Seat belt use is lowest among young male drivers, ranging between18–25 years, at 79 per cent 2011, and this is considerably lower than in 2010. In the same age group, 92 per cent of all women wear a seat belt. In the age groups 26–35, 36–50 and “51–“, 90–92 per cent of men and 97–98 per cent of women wear a seat belt. With the exception of the youngest drivers, records have been very stable in recent years. Seat belt use by taxi drivers has been observed at all observation sites since 1995.

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Mitt 2011. Mätningarna har utförts under perioden 18 juni-15 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningama 2011 i Region Mitt. Retroreflexionen för torra vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken) högre‘än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Mitt 40 % av delobjekten godkända. - På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 23 % av delobjekten. - På de primära länsvägama godkändes 28 % av delobjekten. - Vägmarkeringarnas funktion var bäst i Jämtlands län. Gävleborgs län hade en högre andel godkända vägmarkeringar än Dalamas län, som i sin tur låg på jämförbar nivå med Västernorrlands län. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Mitt 25 % av delobjekten godkända. - Våtfunktionen på Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn har mätts i två av länen och andelen godkända delobjekt var i dessa lika stor. This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Mitt (Middle), Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 18 June to 15 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn. Dry road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT (Average Daily Traffic) more or equal to 4,000 vehicles per day, 40% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - On other European highways and national roads the corresponding figure was 23%. - On county roads 28% of the objects were approved. - The performance of the road markings was best in Jämtland county. Gävleborg county had a higher percentage of approved road markings than Dalarna county, whose performance was similar to Västernorrland county. Wet road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 25% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - The performance was equal in the two counties where wet road marking function was estimated.

VTI har genomfört tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i hela riket 2011. Mätningarna har utförts med det mobila instrumentet Ecodyn 30 och resultaten är kompletterade med skattningar av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Sverige: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar - på Europavägar med ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken) högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var 53 procent av delobjekten godkända. - på övriga Europavägar och riksvägar godkändes 47 procent av delobjekten. - på de primära länsvägarna godkändes 49 procent av delobjekten. - vägmarkeringarnas funktion var bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Region Väst placerade sig därefter med strax under 50 procent godkända delobjekt medan regionerna Mitt och Stockholm hade lägst andel godkända objekt. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar - på Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var 44 % av delobjekten godkända. - vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i regionerna Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). I de övriga regionerna (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var andelen godkända delobjekt lägre. Till notatet hör också sex övriga notat med mätresultatet från var och en av de olika Trafikverksregionerna enligt följande: VTI notat 8:1-2012 – Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 – Trafikverket Region Syd. VTI notat 8:2-2012 – Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 – Trafikverket Region Väst. VTI notat 8:3-2012 – Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 – Trafikverket Region Öst. VTI notat 8:4-2012 – Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 – Trafikverket Region Stockholm. VTI notat 8:5-2012 – Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 – Trafikverket Region Mitt. VTI notat 8:6-2012 – Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 – Trafikverket Region Norr. VTI has performed measurements for condition assessment of road marking performance in Sweden 2011. The measurements were carried out using the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. The measurements were supplemented with an estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions were drawn: Dry road marking retroreflectivity - On European highways with ADT (Average Daily Traffic) more or equal to 4,000 vehicles per day, 53 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - On other European highways and national roads the corresponding figure was 47 per cent. - On county roads 49 per cent of the objects were approved. - The performance of the road markings was best in regions Norr, Öst och Syd, with Syd as the best one (significantly better than Öst, however, the Syd result was not significantly different in comparison with Norr). In region Väst about half of the road markings were approved while the worst performance was found in the regions Mitt and Stockholm. Wet road marking retroreflectivity - On European roads with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 44 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - The performance was best in regions Väst and Syd (there were no significant differences between them). In the other regions (Norr, Mitt, Stockholm and Öst) the performance was worse. The reports for each region are the following: VTI notat 8:1-2012 – Condition assessment of road markings of Region Syd in Sweden in 2011. VTI notat 8:2-2012 – Condition assessment of road markings of Region Väst in Sweden in 2011. VTI notat 8:3-2012 – Condition assessment of road markings of Region Öst in Sweden in 2011. VTI notat 8:4-2012 – Condition assessment of road markings of Region Stockholm in Sweden in 2011. VTI notat 8:5-2012 – Condition assessment of road markings of Region Mitt in Sweden in 2011. VTI notat 8:6-2012 – Condition assessment of road markings of Region Norr in Sweden in 2011

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Väst 2011. Mätningarna har utförts under perioden 2-6 juni med det mobila instru¬mentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Väst: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken) högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Väst 59 % av delobjekten godkända. - På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 50 % av delobjekten. - På de primära länsvägarna godkändes 71 % av delobjekten. - Vägmarkeringarnas funktion var bättre i Hallands län än i Västra Götalands län. Skillnaden mellan Hallands län och Värmlands län samt mellan Västra Götalands län och Värmlands län är inte statistiskt säkerställd. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Väst 54 % av delobjekten godkända. - Vägmarkeringarnas våtfunktion var bättre i Hallands län och Värmlands län än i Västra Götalands län. Skillnaden mellan Hallands län och Värmlands län är inte statistiskt säkerställd. This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Väst (West), Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 2-6 June by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT (Average Daily Traffic) more or equal to 4,000 vehicles per day, 59% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - On other European highways and national roads the corresponding figure was 50%. - On county roads 71% of the objects were approved. - The performance of the road markings in Halland county was better than in Västra Götaland county. The difference between Halland county and Värmland county as well as Värmland county and Västra Götaland county was not statistically significant. Wet road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 54% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - The performance was better in Halland county and Värmland county than in Västra Götaland county. The difference between Halland county and Värmland county was not statistically significant.

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Syd 2011. Mätningarna har utförts under perioden 20 maj-21 september med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Syd: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar • På Europavägar med ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken) högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Syd 74 % av delobjekten godkända • På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 61 % av delobjekten • På de primära länsvägarna godkändes 67 % av delobjekten • Vägmarkeringarnas funktion var sämst i Kalmar län. I övriga län var ungefår en lika hög andel delobjekt godkända, dock var Skåne län signifikant bättre än Jönköpings län. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar • På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Syd 65 % av delobjekten godkända • Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i Blekinge län. För tre av länen skilde det inte signifikant mellan varandra (Jönköpings, Kronobergs, och Skåne län) och sämst var Kalmar län (som dock inte skilde signifikant från Kronobergs län). This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Syd (South), Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 20 May to 21September by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT (Average Daily Traffic) more or equal to 4,000 vehicles per day, 74% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - On other European roads and national roads the corresponding figure was 61%. - On county roads 67% of the objects were approved. - The performance of the road markings in Kalmar county was worst. In the other counties, a similar percentage of the road markings were approved, however, was Skåne county significantly better than Jönköping county. Wet road marking retroreflectivity: - On European roads with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 65% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - The performance was best in Blekinge county. For three of the other counties, Jönköping, Kronoberg and Skåne, no significant differences were found. Road markings in Kalmar county had the worst condition (however, the difference was not significant between the counties of Kalmar and Kronoberg).

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Norr 2011. Mätningarna har utförts under perioden 2-29 augusti med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Norr: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken) högre än 4 000 fordon/dygn var i Region Norr 43 % av delobjekten godkända. - På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 69 % av delobjekten. - På de primära länsvägama godkändes 64 % av delobjekten. - Vägmarkeringarnas funktion var bättre i Norrbottens län på de högtrafikerade Europavägarna jämfört med Västerbottens län. På de andra vägtyperna var det ingen skillnad mellan länen. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT högre än 4 000 fordon/dygn var i Region Norr 36 % av delobjekten godkända. - Vägmarkeringarnas våtfunktion var bättre i Norrbottens län än Västerbottens län. This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Norr (North), Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 2-29 August by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT (Average Daily Traffic) more or equal to 4,000 vehicles per day, 43% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - On other European highways and national roads, the corresponding figure was 69%. - On county roads, 64% of the objects were approved. - The performance of the road markings in Norrbotten county was better than in Västerbotten county on European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day. The difference between these counties was not statistically significant concerning the two other road types. Wet road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 36% of the measured objects fulfilled the requirement in the Swedish regulations. - The performance was better in Norrbotten county than in Västerbotten county.

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Stockholm 2011. Mätningarna har utförts under perioden 28 juni-7 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken) högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 38 % av delobjekten godkända. - På övriga Europavägar och riksvägar (Stockholms län) godkändes 13 % av delobjekten. - På de primära länsvägarna godkändes 19 % av delobjekten. - En signifikant högre andel av klass C-vägarnas markeringar var godkända på Gotland jämfört med i Stockholms län. Sett över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 29 % av delobjekten godkända. This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Stockholm, Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 28 June-7 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT (Average Daily Traffic) more or equal to 4,000 vehicles per day, 38% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations (Stockholm county). - On other European highways and national roads the corresponding figure was 13% (Stockholm county). - On county roads 19% of the objects were approved. - The performance of the road markings on primary roads was better on Gotland than in Stockholm county. However, when taking all road types into account, there were no significant differences between the counties in the region. Wet road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 29% of the measured objects (Stockholm county) fulfilled the requirements in the Swedish regulations.

Den 1 oktober 2009 infördes AM-behörigheten för att få köra moped klass I och samtidigt infördes krav på att föraren måste genomgå en praktisk och teoretisk utbildning hos behörig utbildare. Syftet med denna studie var att med hjälp av en för- och en efterstudie undersöka effekten av den nya utbildningen. Enkäten baserades på två olika teorier; theory of planned behaviour och prototype willingness model. Ett ytterligare syfte var att beskriva hur ungdomar ser på risker och vilka faktorer som påverkar dem att agera på ett eller annat sätt. I studien deltog personer i åldern 15–-24 år; 901 personer i förstudien och 946 personer i efterstudien. Resultaten visade på relativt små skillnader mellan för- och efterstudien. Inställningen till att köra i 65 km/tim i tätort visade att mopedisterna i efterstudien inte ansåg att beteendet var lika vanligt bland kamrater och de hade en mindre tro på sin egen förmåga att köra fort. Med avseende på deras inställning till att dricka två starköl och sedan köra hem noterades också några signifikanta skillnader. Mopedisterna i efterstudien var i mindre grad bekymrade över att bli stoppade av polisen eller att råka ut för en trafikolycka. Rent allmänt fick den nya utbildningen ett gott betyg eftersom ungdomarna tyckte att den var bra och att man hade lärt sig mycket. Det man främst hade lärt sig handlade om regler och bestämmelser i trafiken. Resultaten från teorin prototype willingness model visade att de som själva ville köra för fort eller med alkohol i kroppen ansåg i högre grad än de andra att en sådan person var tuff, säker och klok. En modell testades utifrån de två olika teorierna. Resultaten visade att modellen förklarade 52 procent av deras vilja att köra för fort och 19 procent av deras vilja att köra hem efter festen. A Class I moped license (AM) to drive a Class I moped (“EU moped”), that included a practical and theoretical course, was introduced on 1 October 2009. The aim of this study was perform a before and after study in order to assess the effects of this new driver training course. The survey was based on two theories: the theory of planned behaviour and the prototype willingness model. A further aim of this study was to describe the way in which young people regard risks and the factors that affect their actions. The participants in this study were 15-–24 years of age; 901 in the before study and 946 in the after study. The results indicated fairly small differences before and after the new regulation. The attitude towards driving at a speed of 65 km/h in an urban area showed that people in the after study were less inclined to believe that their friends would drive at a speed of 65 km/h in an urban area, and that they did not feel as safe at a speed of 65 km/h as at 45 km/h. The significant differences noted for statements linked to the alcohol scenario were that mopedists in the follow-up study were less concerned about being stopped by the police or having a traffic accident. From a traffic safety viewpoint, the results were less favourable in this case. Overall, the new AM training programme was well received – the young people considered it positive, and ment that they had learned a lot. What they had learned consisted primarily of traffic rules and regulations. The results from the prototype willingness model showed that respondents who wanted to speed or drink and drive were more likely than others to consider that such persons were cool, confident and clever. A model which was based on the two theories was tested. The results indicated that the model explained 52 per cent of their willingness to exceed speed limits and 19 per cent of their readiness to ride home from the party.

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Öst 2011. Mätningarna har utförts under perioden 16 juni-20 september med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Öst: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken) högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Öst 48 % av delobjekten godkända. - På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 47 % av delobjekten. - På de primära länsvägarna godkändes 78 % av delobjekten. - Vägmarkeringarnas funktion var bäst i Östergötlands län och Örebro län var bättre än Södermanlands län. Vid övriga jämförelser konstaterades inga signifikanta skillnader mellan länen i regionen. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar: - På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Öst 36 % av delobjekten godkända. - Vägmarkeringarnas våtfunktion var sämst i Södermanlands län. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de andra länen. This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Öst (East), Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 16 June to 20 September by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT (Average Daily Traffic) more or equal to 4,000 vehicles per day, 48% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - On other European highways and national roads the corresponding figure was 47%. - On county roads 78% of the objects were approved. - The performance of the road markings in Östergötland county was best and in Örebro county it was better than in Södermanland county. All other differences between the counties were not significant. Wet road marking retroreflectivity: - On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 36% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. - The performance was worst in Södermanland county. All other differences between the counties were not significant.

Från den 1 november 2009 infördes en obligatorisk riskutbildning för behörighet A och A1 (tung respektive lätt motorcykel). Utbildningen är både teoretisk och praktisk och specifikt riktad till motorcyklister. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det skett någon förändring i synen på risktagning efter införandet av den nya riskutbildningen. Undersökningen genomfördes i form av en webbenkätstudie och två olika grupper jämfördes: de somavslutade mc-utbildningen före riskutbildningens införande den 1 november 2009 och de som avslutadeutbildningen efter detta datum. I studien deltog 1 472 personer (förstudie=541; efterstudie=931).Medelåldern var 30 år och andelen kvinnor 20 procent. Resultaten visar att det skett relativt småförändringar i attityder, normer och intentioner i jämförelsen mellan för- och efterstudie. De skillnadersom konstaterades gick oftast i ”rätt” riktning, det vill säga en ökad förståelse för olika risker. De negativa förändringar som kan ses finns främst inom den yngsta gruppen (16-–20 år) avseende hastighet, alkohol, trötthet och synen på den egna förmågan i jämförelse med andra motorcyklister. Sammanfattningsvis visar studien att det dels finns behov av ytterligare studier av utbildningens effekter, dels utbildningens form och upplägg avseende till exempel pedagogik riktat till specifika målgrupper. Hur de aktuella resultaten kan hjälpa till att utveckla den obligatoriska riskutbildningen för behörighet A och A1 diskuteras. On 1 November 2009 a new risk education program for all students learning to ride a motorbike was introduced in order to enhance their perception of risk. The training is both theoretical and practical. The aim of the study is to evaluate if motorcyclists' perception of risk changed as a consequence of the new training program. The study used a internet survey and two different groups were compared: motorcyclist learner drivers who had completed their training before the implementation of the new program and those who had completed their training after the 1st of November 2009. In the study 1,472 people participated (before study=541; after study=931). The mean age was 30 years and the proportion of women was 20 procent. The results showed relatively small changes in the motorcyclists' attitudes, norms and intentions before and after the new training program. However, the difference was mainly in the "right" direction which indicated a greater understanding of risk. Some negative changes were also observed but most frequently amongst the youngest age group (16-20 years old). These negative changes were related to their perception of speeding, alcohol, fatigue and of their own ability to drive a motorbike if compared with other motorcyclists. In conclusion, the results suggest that further research in this area is needed which looks at the effect of training but also the content and how training is being conducted with regard to methods used and how specific groups are being targeted. Implications of the current findings for the development of educational programs for motorcyclists are discussed.

VTI har utvärderat sporthojskurserna som Sveriges MotorCyklister erbjuder. Utvärderingen har skettgenom två delstudier. I den första delstudien genomfördes telefonintervjuer med personer som deltog ikurserna år 2007. Syftet med den kvalitativa delstudien var att utröna vilken behållning deltagarna hadeav kurserna, vilka lärdomar som dragits och hur syftet har tolkats.Den andra delstudien omfattade en uppföljning av försäkringsrapporterade skador (person- och/elleregendomsskador) under perioden 2007–2009. Två grupper jämfördes: de som deltagit i en avanceradSMC-kurs och de som inte deltagit i någon sådan kurs.Ur intervjustudien framkom att kursernas upplägg fick övervägande positiva omdömen. Körning på vägskiljer sig från bankörning, vilket gör att alla moment inte blir aktuella vid de hastigheter och omständighetersom förekommer i trafiken. Några förbättringsförslag fördes fram som handlade om att få merindividuell återkoppling, att använda videokameror och att få ut skriftligt material före kursstarten.Utifrån uppföljningen av försäkringsrapporterade skador konstaterades att ingen signifikant skillnadförelåg mellan dem som genomgått kurs/kurser och dem som inte gått en avancerad kurs i SMC:s regi.Någon trafiksäkerhetseffekt av SMC:s sporthojskurser gick inte att påvisa med hjälp av det tillgängligadatamaterialet.Fördelar och nackdelar med olika angreppssätt för att undersöka vilken effekt fortbildning har på trafiksäkerhetdiskuteras. VTI has evaluated further training courses offered by the Swedish Motorcyclists Association (SMC) to riders of super-sport motorcycles. This was done through two substudies. In the first study, a series of telephone interviews were performed with persons who participated in the courses in 2007. The aim with this qualitative part of the study was to identify what respondents recalled from their participation in the courses, what they learned from them, and how the aims of the course have been interpreted. The second study included a follow-up of insurance reported claims during the period 2007-2009. Two groups were compared: those who participated in SMC further training course and those who did not participate in any such course. From the interview study, it was found that the course structure, i.e. practical exercises interleaved with discussions, received largely positive comments. Riding a motorcycle on public roads was seen as significantly different to riding on a designated track or course, which is why not all aspects of the further training course were viewed as relevant for speeds and circumstances that arise in normal traffic conditions. Some suggestions for improvement dealt with greater individual feedback, use of video cameras, and distribution of printed course material in advance. According to the follow-up study of insurance reported claims, no significant difference existed between those who completed the course/courses and those who have not passed SMC further training course. Any traffic safety effect of the SMC's courses for sport motorcycle riders was thus not possible to detect by the available data material.

Traffic design in urban centres should be based on a balance between the access of individual motorists and road traffic impact on other traffic and on the urban environment in general. The municipal traffic and urban planning must therefore take responsibility for the design of traffic in the city centre. The question is which information and knowledge that the municipality will use? An alternative is to design surveys with different alternative visions or scenarios and in that way find out people's perception, which is the method chosen for the study presented in the report. A questionnaire was sent to a sample of all inhabitants in the municipality of Linköping aged 16-79 years. The questionnaire contains three different scenarios for traffic design in Linköping urban core.

VTI has observed seat belt use in a number of towns in Central Sweden since 1983. The observations last year were made over a total of nine days in August–September 2009, approximately one day per measuring point. The total number of vehicles observed was over 54,400 passenger cars and 5,900 other vehicles. When VTI commenced its measurement series in 1983, seat belt use by adult passengers in the back seat was a modest 10%. It increased in one jump to 60% when the law on seat belt use by adults in the car as a whole came into force on July 1, 1986. Today, close to 80% of all adult back seat passengers use a belt. The corresponding level for children in the back seat has been consistently about 10-20 percentage points higher. In 2009, about 95% of all children in the back seat wore a seat belt.

I rapporten beskrivs och värderas trafiksäkerhetsåtgärder för äldre bilförare i Norge. Med hjälp av litteratursökningar (publikationer från år 2000 och senare) togs en översikt fram av åtgärder riktade mot såväl förare, fordon som väg- och trafikmiljö. En detaljerad beskrivning av tester som äldre själva kan använda för att bedöma sin egen förmåga och behov av eventuellt stöd presenteras också. I nästa steg värderades och diskuterades åtgärdernas effekter på trafiksäkerhet, mobilitet och säker mobilitet. Ävenåtgärdernas genomförbarhet i Norge beaktades.De åtgärder som utkristalliserades som trafiksäkerhetsfrämjande för äldre bilförare samtidigt som de intepåverkade mobiliteten på ett negativt sätt, var följande sju, utan inbördes rangordning: - Det befintliga systemet i Norge med läkarintyg från och med 70 års ålder för personbilsförare börutvärderas - Det befintliga systemet i Norge med begränsade körkort bör utvärderas - Utbildning för äldre bilförare bör fortsätta och området utvecklas för att nå bättre effekter - Egentester bör införas stegvis och denna användning bör evalueras - Framtagning och spridning av råd till äldre om att välja bil och utrustning bör stimuleras - Separat signalfas för vänstersvängande fordon bör om möjligt införas i signalregleradekorsningar, eventuellt kompletterad med ett separat körfält - Komplexa korsningar utan signalreglering bör om möjligt byggas om till cirkulationsplatser. The report describes and evaluates traffic safety measures for older drivers in Norway. Firstly, a literature review with a focus on current resarch since the year 2000 gives an overall picture of existing measures. Secondly, a review of existing and possible self-evaluation tests is made. Thirdly, the literature review and the review of self-evalution tests forms the basis for evaluating the effects of measures on traffic safety, mobility, safe mobility and viability. Seven measures of action which could be implemented in Norway are presented. - The current Norwegian driving licence policy of mandatory medical certificates for car drivers 70 years old and older should be evaluated. - The current Norwegian policy with restricted driving licences should be evaluated. - Education and training for older drivers should continue and develop to increase the effects on safe mobility. - Self-evaluation tests should be implemented step-by-step and their use should be evaluated. - Dissemination of checklists and advice to older drivers to facilitate choosing a car beneficial to safe mobility should be stimulated. - A separate signal phase for left turning vehicles in intersections regulated by traffic lights, possibly complemented by a separate lane should when possible be introduced. - Complex intersections without traffic lights should when possible be turned into roundabouts.

The subject this thesis will investigate concerns the matter of how political ideologies exist within public libraries with a focus on the democratic ideal. Public libraries are part of the political system and we want to show how political ideologies take their shape in public libraries and the possible consequences of this. With the help of three major political ideologies, liberalism, conservatism and socialism we investigate how the democratic ideals of these ideologies are expressed in documents that describes activities the libraries will and have performed. In order to identify these ideologies we use discourses in cultural policy as a bridge between the investigated documents and the political ideologies. As an analytical tool we have developed a model that describes the relation between text, discourse and ideology which we use in our analysis. The results of our analysis shows that there is an imbalance concerning how much influence the different ideologies have over the activities in the public libraries, where we have seen that the liberal ideals have the upper hand. These results are similar to those of previous researchers and we think it is important for the public libraries to be aware of the influence political ideologies have over cultural policy, on all levels, in order to be an objective institution for the citizens in our society.