Mot ökad tillgänglighet på landsbygd : utvärdering av pilotprojektet KomILand med fokus på processen och tjänsternas funktion

Ett koncept för kombinerade mobilitetstjänster på landsbygder har testats i demonstrationsprojektet KomILand 2.0. Tre orter om cirka 900 invånare i Västra Götaland valdes ut som testplatser. I denna rapport redovisas en utvärdering av projektet med avseende på tjänsternas funktion och aktörernas erfarenheter av att etablera och driva tjänsterna i en samskapande process. Utvärderingen gjordes genom intervjuer och enkäter. Tjänsterna som erbjöds via en digital plattform var; kollektivtrafikresor, hyra/hyra ut privatbilar, taxiresor, eldriven minibuss ”byabuss” och elcykel samt delningstjänst för exempelvis släpvagnar. Coronapandemin påverkade lanseringen av KomILands tjänster genom att betydligt färre antal användare kunde testa tjänsterna. Enkätstudien visar att de flesta boende är nöjda med hur de reser i dag men är benägna att testa nya företeelser. KomILand ansågs kunna bidra positivt till bygdens utveckling och minska resornas miljöpåverkan, vilket kan innebära ett potentiellt intresse för att utnyttja KomILands tjänster framöver. Den låga användningen av tjänsterna kan till stor del förklaras av att pandemin minskade behovet av att resa och viljan att dela fordon med andra. Flera tjänster ansågs dock som särskilt intressanta att testa efter pandemin; byabussen, elcykel och delningstjänsten. Intervjuerna visar att informanterna är positiva till idén med KomILand som ligger i linje med miljömål. KomILand upplevs också som mycket positivt för ortens utveckling och för privatekonomin. Processutvärderingen visade att representanter från orterna ansåg att projektstrukturen varit otydlig, toppstyrd och att kommunikationen var bristfällig. Förväntningar på byalagens roller måste göras tydligare. Längre testperioder är nödvändiga, då det tar tid att ändra resvanor och att få människor att testa nya koncept. Särskilt positivt med processen, trots det låga användandet, beskrivs vara att projektet har bidragit till ett samtal mellan olika samhällsaktörer om tillgänglighet på landsbygd och att man har kunnat sätta press på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att agera för att förbättra tillgängligheten på landsbygd. A concept for combined mobility services in rural areas has been tested in the demonstration project KomILand 2.0. Three villages with about 900 inhabitants in Västra Götaland, Sweden, were selected as test sites. This report presents an evaluation of the project regarding the function of the services and the actors' experiences of establishing and operating the services in a co-creative process. The evaluation was made through interviews and questionnaires. The services offered via a digital platform were public transport, private car rental, taxi services, electric minibus "village bus" and electric bicycle as well as a sharing service for, for example, trailers. The Corona pandemic affected the launch of KomILand’s services by significantly fewer users being able to test the services. The survey shows that most residents are satisfied with how they travel today but are inclined to test new services. KomILand was considered to be able to make a positive contribution to the development of the village and reduce the environmental impact of travel, which could mean a potential interest in using KomILand’s services in the future. The low use of the services can largely be explained by the fact that the pandemic reduced the need to travel and the willingness to share vehicles with others. However, several services were considered particularly interesting to test after the pandemic: the village bus, electric bike and sharing service. The interviews show that the informants are positive about the idea of KomILand, which is in line with environmental goals. KomILand is also perceived as very positive for the local development and for the private economy. Representatives from the villages considered that the project structure was unclear, top-down and that communication was deficient. Expectations of roles of the villages must be made clearer. Longer test periods are necessary, as it takes time to change travel habits and for people to test new concepts. Despite the low usage, particularly positive with the process was that KomILand has contributed to a conversation between different societal actors about accessibility in sparse geographies and that it has been possible to put pressure on the regional public transport authorities to act to improve accessibility in rural areas.