Search

Jag har alltid uppskattat 1970- och 80-talets musik och nu när jag skrivit mitt examensarbete på LTU har jag utforskat vad keyboardisterna har bidragit med spel- och soundmässigt. Jag har analyserat olika 1970- och 80-talslåtar som är intressanta klaviaturmässigt. Jag berättar även om de olika klaviaturinstrumenten och olika synthar som var populära under dessa två decennier. Målet med arbetet var att finna tidstypiska spelstilar och sounds från denna tidsperiod som jag skulle kunna använda vid omskapande av en nutida poplåt. I slutet av min analys har jag genomfört en improvisation med utgångspunkt från min analys jag gjort om 1970- och 80-talets klaviaturinstrument. Målet med arbetet var även att utvecklas som musiker. Under detta arbete har jag tagit intryck av olika spelstilar och jag har fått möjlighet att utveckla min kunskap om vilka stilar som kan vara användbara vid olika framtida produktioner.

Syftet med denna forskningsstudie är att utveckla kunskap om hur lärare definierar begreppet inkludering relaterat till hur de anpassar sin klassrumsundervisning för elever med språkstörning och hur samarbetet ser ut mellan lärare och andra yrkesprofessioner. Valet av metod för studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare i grundskolan som arbetar med elever med språkstörning får svara på frågor om sina kunskaper, anpassningar och om sitt samarbete med andra yrkesprofessioner. Resultatet av analysen är att alla respondenterna uttrycker att det finns en brist på kunskap om den breda diagnosen språkstörning och att anpassningarna i flera fall inte är utformade specifikt för dessa elever. Avslutningsvis diskuteras resultatet av studien i relation till studiens toeretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivets begrepp zone of proximal development, medierande redskap och scaffolding. Resultaten i studien diskuteras också i relation till tidigare forskning.

Bakgrund: Att vara ny på arbetsmarknaden kan för många vara både krävande och påfrestande, dels med nya kollegor och miljöer, dels att man direkt får ett stort ansvar. Kännedomen om övergången från fysioterapeutstudent till fysioterapeut är svag, men i de få studier som gjorts är ett återkommande tema som ses hos både fysioterapeuter och sjuksköterskor att man som nyexaminerad känner att den egna kunskapsnivån ska vara densamma som erfarna yrkesutövare. Syftet: Syftet med studien var att beskriva nyexaminerade fysioterapeuters upplevelse av utbildningen som förberedelse inför arbetslivet. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyexaminerade fysioterapeuter. Materialet av de inspelade intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Den kvalitativa analysen resulterade i fyra kategorier samt underkategorier. Kategorierna blev kurser som varit till fördel för yrket, kursmoment som saknas med behövs i utbildningen, de största utmaningarna som nyexaminerad och strategier för att klara yrket. Konklusion: Praktiken och de praktiska kurserna upplevdes viktigast för att lägga grunden till fysioterapiyrket men det finns förbättringspotential. Nyexaminerade fysioterapeuter upplevde att det var ett stort steg från student till fysioterapeut men att ta hjälp av sina mer erfarna kollegor och även lära sig att identifiera, prioritera och begränsa sig var av stor vikt för att motverka stress.

When an offender is convicted of multiple crimes at the same time, the Swedish law gives a reduction on the total punishment. This means that instead of adding each crime with each other into a total punishment, the most severe crime func-tions as an outset where smaller portions of each additional crime are added to the total punishment. For example, two murders will not result in a sentence equal to the punishment for one murder multiplied by two. Instead, the punish-ment for one murder is the outset and the second murder only adds a portion to the total punishment. The punishment for the second murder gets a reduction. This is to avoid sentences that adds up to inhuman and unproportionate levels, such as a 100 year long imprisonment. However, in the case of recidivism the sentence may instead be harsher. This means that as long as there is a verdict in between crimes, the sentence may be higher due to the recidivism. The situations when it comes to multiple crimes and recidivism are equal, but the law treats them opposite. The question is: Why?One of the reasons why multiple crimes and recidivism are treated opposite within The Swedish Penal Code could be because they are historically based on different penal theories and principles. A harsher punishment for recidivism is mainly motivated by individual crime prevention, such as rehabilitation and inca-pacitation. Reduction for multiple crimes, however, is motivated by the principles of humanity and proportionality. This to avoid for example that several thefts result in the same sentence as one murder. Since The Swedish Penal Code essen-tially is based on humanity and proportionality, it does somewhat explain why reductions are made for multiple crimes. What it does not explain, is why the reduction levels are what they are and if they really are proportionate. Neither does it explain why harsher punishment for recidivism is motivated and further-more, why it seems to have been excepted from the principles of humanity and proportionality.By comparing recidivism and multiple crimes with each other from a theoret-ically and principally perspective, this essay aims to answer the questions why these two different orders exist and if they are consistent with the principles of humanity and proportionality.

Problematisering: Arbetsformen hybridarbete har efter covid-19-pandemin blivit vanlig. Det råder dock tvetydighet i hur ledarskapet ska utformas för att fungera på bästa sätt i det nya normala. Studier visar vidare att sociala dimensioner påverkas av förändringar i tillit, men även att självledarskap kan öka tilliten mellan ledare och anställda. Självledarskap lämpar sig väl i hybridarbete då en högre grad av eget ansvar efterfrågas av de anställda. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledare i kunskapsintensiva företag upplever att ledarskapet har förändrats i samband med hybridarbete. Eftersom självledarskap kan motverka exempelvis tillitsproblem, undersöks även självledarskapets betydelse i förändringen. Metod: Kvalitativ metod har valts i form av sex intervjuer av ledare som leder med självledarskap i hybridarbete. Resultat/slutsats: Resultatet visar att ledarna inte upplever stora förändringar i ledarskapet, däremot har tydlighet och kommunikation blivit viktigare. Självledarskapet har i princip samma betydelse som tidigare men användandet har ökat i hybridarbetet. Problem statement: Hybrid work has become common after the pandemic. However, there is ambiguity about how leadership in the hybrid workplace should be designed to work best. Furthermore, studies show that social dimensions are affected by changes in trust, but also that self-leadership can increase trust between leaders and employees. Self-leadership is well suited to hybrid work where a higher degree of personal responsibility is demanded from employees. Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how leaders in knowledge intensive organizations perceive that leadership has changed in the context of hybrid work. The importance of self-leadership is also investigated. Method: A qualitative method was chosen, six leaders who lead with self-leadership were interviewed. Results/conclusion: The leaders do not experience major changes in leadership, but clarity and communication have become more important. Self-leadership has not become more important but its use has increased in hybrid work.

As gender equality policies have gained more space in recent decades, the importance of gender-balanced corporate boards has also been widely debated. Large listed companies in Sweden have seen improvement in gender diversity in their boards in recent years, but the need for continued work towards gender equality remains a fact. There are various reasons to male-dominated boards, including norms, biases, and education, among others. The purpose of this thesis is to examine the statistical relationships between eight explanatory variables, and the dependent variable of the proportion of women on corporate boards. The approach for the analysis is through a panel data study, utilizing data from ten Swedish companies from the years 2015 to 2022, with support from principles of economics. The panel data using a random effect model, showed results where five out of eight explanatory variables were statistically significant. The variables market value, revenue, salary, and industry indicators L and M demonstrated a significant influence on the proportion of women on corporate boards. On the other hand, the variables ESG score and industry indicators C and G were found to be nonsignificant and therefore not suitable for inclusion in our model. However, the significant variables had small estimators, indicating a relatively small impact on the dependent variable. This may be explained by the number of observations in our analysis, which could have been increased and with a longer time span. I takt med att jämställdhetspolitiken har fått mer utrymme de senaste decennierna har ävenvikten av jämställda bolagsstyrelser blivit omdiskuterad. Stora börsnoterade företag i Sverigehar under de senaste åren fått en bättre statistik kring könsfördelning i styrelser, men attfortsatt arbete krävs för jämställdhet är ett faktum. Det finns en rad olika anledningar tillmansdominerade styrelser. Normer, fördomar och utbildning bland annat. Syftet med dennauppsats är att titta på statistiska samband mellan åtta förklaringsvariabler ochberoendevariabeln andel kvinnor i bolagsstyrelser. Tillvägagångssättet för analysen ärpaneldata som tas från tio stycken svenska företags data mellan åren 2015-2022, med stöd avnationalekonomisk teori. Paneldatan där random effect model använts visade på ett resultat där fem av åttaförklaringsvariabler var signifikanta. Variablerna marknadsvärde, intäkter, lön,branschindikatorerna L och M visade en betydande påverkan på andel kvinnor ibolagsstyrelser. Däremot visade sig variablerna ESG-betyg, branschindikatorna C och G varaicke-signifikanta, och därmed inte vara passade i vår modell. Dock hade de signifikantavariablerna små estimatorer, det vill säga en relativt liten påverkan på beroendevariabeln.Detta kan vara på grund av antalet observationer som gjorts, som alltså skulle kunnat vara fleroch under en längre tidsperiod.

En studie utfördes där deltagare fick se på filmsekvenser i olika gröna toner och sedan svara på hur de upplevde filmerna och vilken genre de skulle passa in i beroende på deras känslomässiga reaktioner. Det undersöktes hur varierande ljusstyrka, mättnad och nyans i färgen grön kan påverka åskådarnas känslor. Det finns ett underskott av tidigare forskning kring den gröna färgens känslomässiga påverkan i film vilket gjorde denna undersökning relevant. Syftet med undersökningen var att bidra med utökad kunskap för filmskapare om hur det gröna färgspektrumet skulle kunna användas inom färggradering. Svarsresultaten jämförs med teori om färgpsykologi och om hur hjärnan behandlar känslor baserat på visuella sinnesintryck. Resultatet av undersökningen visade att olika toner av grönt påverkade åskådarnas känslor på olika sätt och det påvisades även att det hade en inverkan på vilken genre det upplevdes som. Resultatet indikerade att olika nyanser, mättnad och ljusstyrka av grön färggradering har en påverkan på personers känslomässiga reaktioner.

Kan solceller hjälpa Umeå kommunkoncern att bli klimatneutral till år 2025? Kan de också hjälpa Umeås fastigheter att få låg miljöpåverkan till samma år? Kommunen har precis börjat arbeta med det beslutade åtgärdsprogrammet som ska hjälpa dem att nå de lokala miljömålen och gå före i miljöpolitiken. Det är många åtgärder som ska sättas in, varav vissa man redan arbetat med sedan tidigare. Så är fallet med solcellerna. Huruvida solceller kan hjälpa Umeå kommunkoncern att sänka sina växthusgasutsläpp kopplade till elanvändning kommer bero på vad man byter ut och vilka förutsättningar som finns idag. Resultatet från denna uppsats visar att det inte är troligt att policyåtgärden kommer hjälpa Umeå kommun att nå de två målen som kan kopplas till den. Tidsspannet är för kort för att solcellerna ska hinna återbetala sig och både Umeå kommun och Bostaden AB som står som samarbetspartner har redan en bra elmix. Resultatet från denna uppsats kan utgöra en del av materialet för revideringen av policyn.

Bakgrund och syfte Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Patientgruppen minskar sin fysiska aktivitetsnivå, vanligtvis på grund av ökad dyspné vid ansträngning, vilket är en primär faktor till förhinder i dagliga aktivitet. Strategier för ökning av fysisk aktivitetsnivå är av stor vikt. För undersökning av fysisk aktivitet används både objektiva och subjektiva metoder. Samband mellan dessa i en frisk population är låg, där överskattning på frågeformulär förekommer. I studien undersöks sambandet mellan objektivt mätt och subjektivt skattad aktivitetsnivå och symtomskattning hos personer med KOL. Även separat för kvinnor respektive män. Metod Projektet är del av en större studie vid Umeå universitet. Fysisk aktivitetsnivå mättes med accelerometer (Dynaport, McRoberts BV) och Socialstyrelsens indikatorfrågor. Symtom mättes med COPD Assessment Test (CAT). Dataanalys gjordes med Spearman´s rangkorrelationskoefficient i Jamovi 2.3.17.0. Resultat Hela gruppen, kvinnor och män visade låga samband mellan objektivt mätt och subjektivt skattad aktivitetsnivå (r= 0.309, p=

This thesis investigates the implications of implementing artificial intelligence (AI) in auditing. Based on the Technology Acceptance Model and empirical data from auditors, the study reveals that while auditors generally perceive AI's benefits positively, challenges hinder its widespread adoption. As a result, quality and reliability of AI tools fall short of auditors' accuracy standards, and regulatory power from bodies like the International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS) influences implementation decisions. Moreover, a generation gap exists, with junior auditors being more open to AI than senior higher-ranking professionals. Overcoming these challenges is crucial for successful AI implementation, enabling auditors to leverage its potential benefits for improved work processes and efficiency in the auditing field.

I denna studie undersöks hur en ny repertoar för kontrabas som utgår ifrån modernpopulärmusik och gruppundervisning tas emot av nybörjare på kontrabas. Metoden somanvänds är en musikalisk aktivitet följd av en gruppintervju och urvalet består av fyragrupper av ungdomar som går i högstadiet och årskurs 6. Sammanfattningsvis stämmer resultatet i undersökningen väl överens med både defördelar och den kritik som riktas mot gruppundervisning i instrument som presenteras itidigare forskning. Den moderna repertoaren mottogs positivt och framstår som ettanvändbart medel för att skapa intresse hos barn och ungdomar i dagens samhälle. Samtidigt förekommer intresse för klassisk musik och den repertoar som mertraditionellt förknippas med undervisning i kontrabas och andra orkesterinstrument. Generellt så ses gruppundervisning som något positivt, men det framkommer ävennackdelar med gruppundervisning och specifika fördelar med enskild undervisning.

In this study we examine the experience of working with a two-sided assignment as a leisure time teacher. The dual profession involves teaching a subject during school hours and working during the afternoon hours in the school-age educare center. By using interview as a qualitative method, we interview five teachers with subject qualification, who either actively work, or have worked, in both fields. The purpose of this study aims to explore the role of being a school-age educare teacher with subject qualifications and the possibilities and challenges they may come across in their daily work. We aim to answer three questions: which prerequisites do school-age educare teachers think are needed to be able to work with both assignments? What possibilities and challenges occur with a dual profession? How does a dual profession function during daily work? The results show that school-age educare teachers are positive towards the dual profession and that the many challenges are manageable with the right requisites. The results are analyzed by using new-institutional theory and concepts from frame factor theory. Our conclusion is that this dual profession takes a toll on the school-age educare teacher and demands a lot of their energy, but enough proper requisites can provide for a safer, better teaching environment among the pupils and teachers. I denna studie undersöker vi upplevelserna hos lärare i fritidshem med en dubbel yrkesroll. Den dubbla yrkesrollen innefattar undervisning i ett skolämne under skoltimmarna och undervisning på fritidshemmet under eftermiddagstid. Genom intervju som kvalitativ metod intervjuar vi fem lärare med ämnesbehörighet, som antingen aktivt arbetar med, eller tidigare har arbetat, inom båda verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka den dubbla yrkesrollen hos lärare i fritidshem och potentiella möjligheter och utmaningar som dessa möter i sitt arbete. Vi avser besvara följande tre frågeställningar: vilka förutsättningar anser lärare i fritidshem att de behöver för att uppfylla uppdragen? Vilka möjligheter och utmaningar uppstår med en dubbel yrkesroll? Hur fungerar den dubbla yrkesrollen i praktiken? Resultatet visar att lärare i fritidshem ställer sig till stor del positiva till den dubbla yrkesrollen och att utmaningarna, om än många, är hanterbara med rätt förutsättningar. Det empiriska materialet analyseras med nyinstitutionell teori samt begrepp ur ramfaktorteorin. Vår slutsats är att den dubbla yrkesrollen är utmanande för lärare i fritidshem och kräver mycket av deras energi, men med rätt förutsättningar och ett professionellt engagemang kan arbetet göras mer hanterbart och bidra till bättre och tryggare undervisningsmiljöer för både elever och lärare.

Ett livslångt lärande innebär att vi aldrig slutar lära oss, oavsett var i livet vi befinner oss. Därmed är det viktigt att organisationer kartlägger deras kompetens och behov i tid, för att minska risken att förlora kompetens när det är dags för medarbetare att gå i pension. Detta uppsatsarbete är grundat i en kvalitativ intervjustudie om hur kompetensöverföring vid pensionsavgångar upplevs, både av chefer och personer som nyligen gått i pension. Studiens syfte har varit att undersöka upplevelser av organisationers strategiska arbete med kompetensöverföring vid pensionsavgångar, med fokus på chefer och nyblivna pensionärer. Studien har utgått från följande frågeställningar: 1. Hur upplever chefer att de arbetar strategiskt med kompetensöverföring vid pensionsavgångar? 2. Hur upplever nyblivna pensionärer att deras organisationer arbetade för att säkerställa att deras kompetens inte gick förlorad vid pensionsavgången? För att undersöka detta har åtta informanter intervjuats, fyra chefer som arbetat med kompetensöverföring vid pensionsavgångar och fyra personer som nyligen (definierat som max tre år sedan) gått i pension. Informanterna valdes ut utifrån ett bekvämlighets- och strategiskt urval. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Ur denna analys utvanns fyra tematiseringar; mentorskap, vikten av långsiktigt arbete, betydelsen av att visa uppskattning samt fortsatt arbete efter pensionen. För att kunna genomföra en nyanserad och välgrundad analys har resultaten kopplats till teorierna kompetensöverföring, situerat lärande, socialt lärande och transformativt lärande. Resultaten av studien visade att många organisationer inte upplevs arbeta strategiskt och långsiktigt med kompetensöverföring vid pensionsavgångar, men att det är något som ur ett arbetstagarperspektiv vore önskvärt. Studien visade även på att en betydelsefull del är hur organisationer arbetar gentemot sina medarbetare för att främja en god känsla när de ska lämna organisationen. Slutsatsen blev att det kan finnas en vinst i att arbeta mer med denna fråga, ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, men att det även är viktigt att poängtera att förlorad kompetens inte alltid måste vara negativt för organisationer. A lifelong learning means that we never stop learning new things, no matter where in life we are. That is why it is important for organizations to map their competence and needs early on, to minimize the risk of losing competence when it is time for their staff to retire. This assignment is based on a qualitative interview study on how knowledge transfer during retirements is experienced, both by managers and people who have recently retired. The purpose of the study has been to examine the experiences of organizations' strategic work with knowledge transfer during retirements, with a special focus on managers and new retirees. The study has been based on the following questions: 1. How do managers feel that they work strategically with knowledge transfer during retirements? 2. How do new retirees feel that their organizations worked to ensure that their knowledge did not go to waste during the retirement? To examine this we interviewed eight informants, four managers who have worked with knowledge transfer during retirements and four persons who recently (in our definition a maximum of three years ago) retired. The informants were chosen from a convenience- and strategic selection. The interviews were recorded and transcribed to later on be analyzed based on a thematic content analysis. From this analysis we got four themes; mentorship, the importance of long-term work, the importance of showing gratitude and continued work after retirement. In order to carry out a nuanced and well-founded analysis, the results have been linked to the theories of knowledge transfer, situated learning, social learning and transformative learning. The results of the study showed that many organizations are not perceived to work strategically and long-term with knowledge transfer during retirements, but that it is something that would be desirable from an employee perspective. The study also shows that a meaningful part is how organizations try to foster a good feeling when their employees leave the organization. The conclusion was that there may be a profit in working more with this issue, both from an employer- and employee perspective, but that it is also important to state the fact that losing knowledge does not always have to be negative for organizations.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen i hur svensklärare i grundskolans senare år resonerar kring och bemöter paradoxen i att öka elevers läslust vid läsning av skönlitteratur i en kravfylld skolkontext. Mot bakgrund av forskning, och den sociokulturella teorin analyseras elva semistrukturerade intervjuer med legitimerade svensklärare. Studien visar att lärare upplever alstrandet av läslust i dagens kravfyllda skolkontext som problematisk, då bedömning och betygssättning riskerar att hämma elevers lustfyllda lärande. Samtidigt framhålls textsamtal, bokval och formativ bedömning som undervisningspraktiker för att överbrygga paradoxen mellan att alstra läslust och att praktisera bedömning.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan två aktörer på den klimatpolitiska arenan, den svenska staten och miljörörelsen. Syftet är att jämföra och analysera aktörernas syn på klimatfrågan med särskilt fokus på säkerhetisering och klimaträttvisa i ljuset av ekologisk modernisering som dominerande diskurs i det klimatpolitiska samtalet. Genom en diskursanalys av Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan samt textmaterial från Svenska Naturskyddsföreningen och Extinction Rebellion visar denna studie på hur frågor om säkerhet och rättvisa nedprioriteras i statens sätt att prata om klimatfrågan. Detta förstås utifrån att ekologisk modernisering alltmer blivit den dominerande diskursen i svensk klimatpolitik. Det är i jämförelsen med miljörörelsens sätt att prata om klimatfrågan som detta blir som tydligast. In this thesis, a comparison is made between two actors in the climate policy arena, the Swedish state and the environmental movement. The purpose is to compare and analyze the actors’ perspectives on the climate issue, with a particular focus on securitization and climate justice in the context of ecological modernization as the dominant discourse in the climate policy conversation. Through a discourse analysis of Sweden’s first climate policy action plan, as well as textual material from two different environmental groups in Sweden, Naturskyddsföreningen and Extinction Rebellion, this study demonstrates how issues of security and justice are deprioritized in the state’s discourse of climate issue. This finding is understood in the light of ecological modernization as the dominant discourse in Swedish climate policy. It is in the comparison with the environmental movement’s way of talking about the climate issue that this becomes most evident.

Det har uppmärksammats att uppskattningarna av luftföroreningssituationens hälsokonsekvenser, främst förtida dödsfall, skiljer sig mellan olika studier. Syftet med denna rapport är att belysa hur och varför resultat och metoder skiljer sig. Utgångspunkten var två studier gällande exponeringen i Sverige 2019 utförda av IVL respektive SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket. Skillnader i resultat mellan dessa två studier beror inte på hälsokonsekvensberäkningen vilken tillämpar samma metod och antaganden, utan är en konsekvens av skillnader i beräknad exponering. IVL använder en empirisk-statistisk modell benämnd URBAN-modellen som har likheter med en ”land use regression” (LUR) modell, där halter av NO2 och partiklar uppmätta vid mätstationer, deras kvoter och deras samband med andra variabler är grunden för modelleringen med 1 km * 1 km upplösning. SMHI använder emissionsdata för NOx och partiklar, en kombination av två olika atmosfärskemiska modeller, MATCH-modellen för den regionala bakgrundshalten och NG2M för den urbana bidraget med 250 m * 250 m upplösning, men gör korrektioner med hjälp av halter uppmätta vid mätstationer. Eftersom båda modellerna använder svenska mätstationers haltdata från 2019 har inte någon validering av modelleringarna med dessa haltdata kunnat göras. För såväl totalhalt som medelvärde viktat utifrån geografisk befolkningsfördelning samt regional bakgrund av PM2.5, befolkningsviktat urbant bidrag av PM2.5 och befolkningsviktat urbant bidrag av NO2 beräknar IVL cirka 1,4 gånger högre exponering, vilket för totalhalten av PM2.5 innebär 7,1 respektive 5,1 µg/m3. Skillnaden får särskilt stor betydelse om man med hänsyn till lägsta studerade halter i epidemiologiska studier och tillämpar en tröskelhalt under vilken några konsekvenser för hälsa inte antas. De största relativa skillnaderna, på upp till fyra gånger, finns för urbana bidrag från trafik. I de två rapporterna från IVL respektive SMHI har en högre relativ risk, 1,26 per 10 µg/m3 högre halt, använts för det begränsade urbana bidraget av PM2.5 än för det betydligt större regionala, 1,08 per 10 µg/m3. Den lägre riskökningen är sammanvägningen erhållen i en litteraturöversikt inför nya WHO AQG, där dock studier med en medelexponering under 10 µg/m3 gav en sammanvägd relativ risk på 1,17 per 10 µg/m3. De svenska studiernas beräknade 6 116 respektive 4 264 förtida dödsfall på grund av PM2.5 per år skulle blivit fler om en relativ risk på 1,17 per 10 µg/m3 använts för både regionalt och urbant PM2.5, liksom ännu fler om relativa risken hämtats från senaste stora europeiska studien ELAPSE med en relativ risk på 1,30 per 5 µg/m3 vid halter under 12 µg/m3. I en annan skattning av hälsokonsekvenser av luftföroreningar har Trafikverket använt modellen som underbygger beräkningen för ASEK av vägtrafikens utsläppskostnader för en indirekt beräkning av antal förtida dödsfall på grund av luftföroreningar från vägtrafiken och hamnar då helt nära SMHI i resultaten gällande antal fall kopplade till vägtrafikens föroreningar. Olika formler för att beräkna hälsokonsekvenser av luftföroreningar förekommer i litteraturen bland annat utifrån analyser av existerande eller tillförd exponering, men ger ganska liknande resultat. Beroende på frågeställning kan olika grundfrekvens av hälsoutfallet (ofta kallat baseline) vara mest lämpliga. Den största skillnaden i resultat mellan olika antaganden som prövats i rapporten, blir om hänsyn tas till att ökningen av den relativa risken per µg/m3 högre halt (lutningen) verkar vara högre vid lägre halter, exempelvis i den största europeiska studien av partiklar och mortalitet. Beräkningar avseende antal förtida dödsfall per år på grund av PM2.5 i Sverige finns även i nordiska, europeiska och internationella studier och varierar mellan 370 och 8 233, främst beroende på antaganden om exponering-responsfunktionen inklusive eventuell tröskelnivå, och mindre på exponeringsdata. Nationell miljöövervakning på uppdrag av Naturvårdsverket

The growing requirements for sustainability work and reporting for institutional investors necessitate change in the ever-evolving business landscape. One emerging concept gaining traction and being integrated into business strategies is that of the circular economy. This study presents an instrumental case study conducted at a Nordic Private Equity firm, employing both qualitative and quantitative methodologies, to explore the barriers and driving forces associated with implementing circular business models within their portfolio companies. Findings reveal that market aspects and technical considerations currently represent the primary barriers, in contrast to prior research that has primarily focused on cultural factors from an operational perspective. Overall, the study underscores significant risks associated with circular business models, including limited reliable data, insufficient large-scale concept validations, and a perceived lack of consumer interest. Moreover, the study highlights the instrumental role governments may have in supporting these investments through pledging to absorb a certain degree of risk and therefor allowing more risk-averse investors to engage. The research identifies an opportunity in achieving cost-effective sustainability and circular economy initiatives for investors by standardizing relevant operations and systemizing the share of information laterally between portfolio companies. Embracing strategic circular economy practices aligns seamlessly with the Private Equity company's existing approach, as they actively seek to identify potential synergies across multiple portfolio companies to maximize returns and their sustainable impact. By shedding light on the barriers, driving forces, and potential benefits, this study provides valuable insights for institutional investors and Private Equity firms seeking to navigate the challenges and capitalize on the opportunities presented by circular business models in the pursuit of sustainable investment strategies. Kraven på hållbarhetsarbete och rapportering för institutionella investerare har tilltagit de senaste åren och anpassningar till detta nya affärslandskap krävs. Ett koncept som samtidigt vunnit allt större mark och börjat appliceras i affärsstrategier är cirkulär ekonomi. I denna studie har en instrumentell fallstudie med en både kvalitativ och kvantitativ del utförts på ett nordiskt Private Equity-bolag för att undersöka de barriärer och drivkrafter som finns för att implementera cirkulära affärsmodeller i deras portföljbolag. Resultatet visar att det främst är marknadsaspekter och tekniska aspekter som verkar som barriärer idag, vilket står i kontrast till tidigare forskning från ett mer operationellt perspektiv som betonat kulturella aspekter. Sammantaget ger studien bilden att riskerna fortfarande är stora med cirkulära affärsmodeller då det saknas tillförlitliga data, storskaliga konceptvalideringar och till viss del efterfrågan från slutkonsument. Utöver det lyfts vikten av statliga stöd som möjliggör dessa investeringar för mindre riskbenägna investerare. En möjlighet som identifierats är samtidigt att det är möjligt att uppnå ett kostnadseffektivt arbete med hållbarhet och cirkulär ekonomi för investerare genom standardisering av arbetssätt och informationsdelning mellan portföljbolag. Strategiskt arbete rörande cirkulär ekonomi för ett Private Equity-bolag tycks vara kongruent med deras nuvarande arbetssätt, där de försöker identifiera potentiella synergieffekter över flera portföljbolag med syftet att maximera avkastning.

The purpose of this study is to explore which methods are used for knowledge transfer between recurring event projects, in different physical locations. The study also examines the different roles the project organization and the permanent organization take in these processes. The theoretical basis is previous research on knowledge transfer, projects and event projects. The study is using a qualitative method and studied three Swedish sport events (O-Ringen, 25manna and Tiomila). The data was collected through five semi-structured interviews. During the data processing, various themes and categories were coded, and a content analysis of the event's documentation was carried out. The results show that there are both similarities and differences between the knowledge transfer process in all three events. The events all have a similar method for knowledge transfer, but the balance between process, technology and people differs. This study also shows differences between the event projects and the permanent organizations, based on the various motives and long-term perspective the different organizations have. Finally, a new model for knowledge transfer is presented, based on both the theories and the findings of the study. Syftet med uppsatsen är att undersöka metoder som används för kunskapsöverföring mellan projekt på olika fysiska platser, i form av evenemang. Dessutom undersöks vilka roller som projektorganisationen respektive årsövergripande organisation tar i dessa processer. Den teoretiska grunden utgår från tidigare forskning kring kunskapsöverföring, projekt och evenemangsprojekt. Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt och studerar tre svenska idrottsevenemang. Den primära datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer, dessutom gjordes en innehållsanalys av dokumentation från evenemangen. Databehandlingen utgick från teman och kategorier som kodades. Resultatet från intervjuerna visar både på likheter och skillnader i metoder för kunskapsöverföring hos de tre studerade evenemangen. Alla tre evenemang har en liknande metod för kunskapsöverföring, men balansen mellan processer, teknologi och människor skiljer sig. Skillnader finns även mellan evenemangsprojekten och de årsövergripande organisationerna, utifrån de olika motiv och långsiktighet som organisationerna har. Till sist presenteras en egen modell för kunskapsöverföring utifrån teorier och studiens resultat.

Bakgrund: Alla patienter med cancer i Sverige ska genomgå brytpunktssamtal när vården övergår från botande till palliativ behandling. Detta bör ske i flera steg samt vid behov under sjukdomsprocessen. Tidigare studier visar på att patienter ofta inte förstått den givna informationen och det är oklart om de samtal som förs baseras på patientens behov och önskemål. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur patienter med cancer upplever ett brytpunktssamtal. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades i Cinahl och PubMed. Utvalda artiklar analyserades med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier som beskriver aspekter som patienter anser vara av betydelse vid ett brytpunktssamtal: Läkaren som expert, Patient- läkarrelation, Behov av information och Betydelse av omgivning och tidpunkt. Slutsats: Väl genomförda brytpunktssamtal är mycket viktiga för patienter med cancer och ger en möjlighet att diskutera önskningar och mål med vården. Vikten av kontinuitet och att få träffa samma läkare framstår vara av stor betydelse för hur brytpunktssamtal erfars. Ansvaret att identifiera individens behov av samtal bör delas mellan kontaktsjuksköterska, behandlande sjuksköterska, eventuellt andra vårdprofessioner och vårdinstanser samt läkare.

Kvarnängens Häst- och samtalscenter präglas av en öppen natur med lummig skog. Platsen för projektet är utvald eftersom den sammanfaller med ungdomars troliga rörelsemönster i området då den ligger nära kommunens enda gymnasium samt flertalet sportanläggningar. Stillasittande hos barn och unga har i flera studier visat sig försämra den psykiska ohälsan. Därför har jag skapat detta centret; för att ge målgruppen en möjlighet till både samtal och möten. Hästar som terapi har visat sig gynnsam då det gäller ungdomars psykiska hälsa. Det understryks av den kognitiva beteendeterapin som menar att vårt beteende samspelar med vår närmiljö. I terapin arbetar man med att stärka ansvarstagande, självförtroende och självkänsla samt att minska depression, ångest och beteendeproblem. Projektets konstruktion är av gran, med ett bärande pelarsystem. Det inbyggda fackverket döljs av ett rundat innertak och den inre konstruktionen präglas av takets runda form samt av takfönster som släpper in och filtrerar dagens ljus. Den yttre fasaden är behandlad med ”Shou Sugi Ban”; en japansk teknik och tradition där träytan bränns/förkolnas. Tekniken grundar sig i filosofin “Wabi-Sabi”, där förändring ses som vacker och där skavankerna får ta plats; lagningen ses som positiv, och som en naturlig del av livet. The open forestry environment surrounding Kvarnängen Horse- and youth center with its proximity to schools and sports facilities was chosen specifically for this project. In later years children and young adults have been moving towards a more sedentary lifestyle, and because of this, some believe that there has been an increase of mental illnesses. Due to this I have chosen to center my project around this issue. Horses and riding as a form of therapy has long shown to be beneficial. Cognitive behavioral therapy is the idea that the way we act coexists with our environment; combining the two aims to strengthen the ability to take ownership, self confidence and self-esteem, but also decrease depression, anxiety and behavioral issues. The construction of the project is of pine, with columns and hidden lattice trusses concealed with a rounded interior ceiling. The rounded ceiling and skylights filter and reflect the lights and colors of the day. The outside panel has been burned and charred with a Japanese technique “Shou Sugi Ban”. The philosophy of the technique is called “Wabi-Sabi”; where faults are seen as beautiful and the mending process as positive and as a part of life.

Den här studien handlar om övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 för elever i behov av särskilt stöd. Syftet var att undersöka hur mentorer upplever övergångsprocessen samt vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden de anser finns. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sexmentorer som hade tagit emot en årskurs 7 vid skolstarten 2022. I analysarbetet användes en tematisk analys för att urskilja mönster, likheter och skillnader i det insamlade materialet. Nästa steg av analysarbetet handlade om att utröna huruvida teorin om KASAM (känslan av sammanhang) kunde urskiljas i mentorernas arbete i övergångar med elever i behov av särskilt stöd. Ämnet är högst aktuellt och denna studie bidrar till att skapa förståelse för att elevernas KASAM är viktig att ta hänsyn till vid stadieövergången. Övergången är en känslig period som kräver tid, systematiskt arbete och samarbete med vårdnadshavare vilket gynnar elever i behov av särskilt stöd. Vi upptäckte också att det särskilda stödet tenderar att minska i årskurs 7 vilket riskerar att leda till misslyckande. För att skapa goda övergångar som blir meningsfulla, hanterbara och begripliga för elever i behov av särskilt stöd krävs det tydliga riktlinjer och en vilja till samarbete mellan mentor, vårdnadshavare och elev. Vi hoppas att vi med denna studie ska kunna bidra till ett förändringsarbete på skolor som lyfter upp övergångsprocessen som en viktig del för elevernas välmående och kunskapsmässiga utveckling. This study focuses on the transition between grade 6 and grade 7 for students in need of special support. The aim was to find out how mentors experience the transitionprocess and identify success factors and areas for improvement. To investigate this, a qualitative approach was chosen where data was collected through semistructured interviews. The study involved six mentors who had received a year 7 at the start of school in 2022. A thematic analysis was used to pick out patterns, similarities and differences in the collected material. The next step of the analysis was to find out whether the theory of SOC/KASAM (the sence of coherence) could be discerned in the mentors´work in transitions with students in need of special support.The topic is highly relevant, and this study contributes to understanding that students' sense of coherence (SOC/KASAM) is important to consider during the stage transition. The transition is a sensitive period that requires time, systematic work, and collaboration with guardians to benefit students in need of special support. We also discovered that the level of specialized support tends to decrease in grade 7, which risks leading to failure. To create successful transitions that are meaningful, manageable, and understandable for students in need of special support, clear guidelines and a willingness to collaborate among mentors, the home, and the students themselves are required. With this study, we hope to contribute to a process of change in schools that highlights the transition as an important part of students' well-being and academic knowledge development.

Inom den personaltäta och snabbföränderliga detaljhandelsbranschen ökar medarbetarnas behov av att inkluderas i beslutsfattande och ta mer ansvar. Detta väcker frågor om hur organisationer arbetar med att skapa mening, öka inflytande och ansvar för att främja medarbetarskap. Syftet med studien är att undersöka hur stora organisationer inom detaljhandelsbranschen på den svenska marknaden går till väga för att styra mot ett stärkt medarbetarskap och ett ökat ansvar hos medarbetare. Studiens analysmodell utgick från strukturell och psykologisk empowerment ur ett organisatoriskt perspektiv för att undersöka medarbetarskapandet. En kvalitativ metod användes för insamling av empiri. Primärdata utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två organisationer inom detaljhandelsbranschen och sekundärdata i form av interna styrdokument. Resultatet visar på flera metoder för hur organisationerna stärker medarbetarskapet och ger mer ansvar till medarbetarna, samtidigt som organisationerna har tydliga förväntningar på hur medarbetarna förväntas agera. Organisationerna lyckas således styra för att stärka medarbetarskapet.

Syftet med föreliggande arbete har dels varit att jämföra hur två olika läromedel förhåller sig till geometriinnehållet i enighet med van Hieles teori om den optimala lärandeprogressionen inom tvådimensionella geometriska figurer, dels jämföra hur och hur mycket dessa läromedel kommunicerar dessa figurer i åk 1 & 2. Arbetets analyserade läromedel är Mattekojan och Favorit Matematik. Enligt van Hieles teori kan elever bäst tillgodose dessa kunskaper i fem olika progressionsnivåer där ingen nivå kan hoppas över. Elever kan således exempelvis inte helt förstå innehållet på nivå två om den inte helt besitter kunskaperna enligt nivå ett. Syftet med arbetet har operationaliserats genom en innehållsanalys av läromedlens totalt åtta elevböcker. Resultatet visade en del skillnader mellan elevböckerna, dels i antalet tvådimensionella geometriska figurer, dels i progressionen av uppgifterna. Mest utstickande var skillnaden på hur läromedlen kommunicerar fyrhörningar. Arbetets resultat ger en ökad kunskap i hur geometri helst ska läras ut och hur olika läromedels elevböcker kan vara uppbyggda.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska skolkuratorers praktiska arbete med och bemötande av elevers konsumtion av pornografi utformas utifrån skolkuratorernas attityd till pornografi, samt deras tolkning av Skolverkets och Socialstyrelsens riktlinjer. Studien kommer att undersöka hur svenska skolkuratorer ställer sig till frågan om pornografins påverkan på elever i årskurs 4–9 samt utformningen av skolkuratorers arbete utifrån riktlinjer och hur dessa kan användas som hjälp i bemötandet av elever kopplat till ämnet pornografi. Teorin som applicerats på studien är teorin om planerat beteende, samt begreppen attityd och beteende. Begreppen är tänkta att ge underlag till teorin, för att sedan undersöka vilka faktorer som påverkar att attityd går till beteende. Undersökningen bygger på sex digitala semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer runt om i Sverige, som arbetar i årskurs 4-9. Det insamlade materialet har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att alla kuratorer mött begreppet pornografi i elevsamtal, men i varierande sammanhang. Kuratorernas bemötande av ämnet har påvisats vara olika mellan skolor, men kuratorerna är eniga om att pornografi i stort bör problematiseras. Kuratorerna tolkar och använder sig av elevhälsans riktlinjer på olika sätt, och indikerar att tydligare riktlinjer rörande arbete kring sexualitet hade underlättat för dem i situationer där fenomenet pornografi berörs. Studien kan dra slutsatsen att kuratorer idag tvingas utgå från en personlig tolkning av riktlinjer i sitt arbete vilket resulterar i att barn i Sverige får olika bemötanden och utbildning inom ämnet pornografi, beroende på vilken kurator de träffar. Detta går emot Skollagen (SFS 2010:800) som beskriver hur utbildning ska vara likvärdig oavsett vart i landet eleven befinner sig. The purpose of the study is to investigate how Swedish school counselors' practical work with and approach towards students' consumption of pornography is shaped based on the school counselors' own attitude to pornography, and their interpretation of Skolverket's and Socialstyrelsen's guidelines. The study will examine Swedish school counselors stance on the impact of pornography on students in grades 4-9, and the design of school counselors' work based on guidelines and how these can be used as an aid in the approach towards students in regards to the subject of pornography. The theory applied to the study is the theory of planned behavior, as well as the concepts of attitude and behavior. The concepts are intended to provide a basis for the theory, and then to investigate which factors influence the transformation of attitudes into behavior. The study is based on six digital semi-structured interviews with school counselors around Sweden, who work in grades 4-9. To analyze the material, I have used a thematic analysis. The result revealed that all counselors encountered the concept of pornography in student counselling, but in different contexts. How the counselor then chose to respond to the topic has turned out to differ between schools, even if the counselors agree that pornography in general should be problematized. The counselors interpret and use the student health guidelines in different ways, but agree that clearer guidelines regarding work related to sexuality in particular would have aided them in situations where the topic is brought up. The conclusion of the study is that counselors today are forced to rely on a personal interpretation of guidelines in their work, and as a result, children in Sweden receive different treatment and education in the subject of pornography depending on which counselor they meet. This goes against Skollagen (SFS 2010:800) which describes how education should be equal regardless of where in the country the student is.

Bakgrund: Socialstyrelsen konstaterar i de nationella riktlinjerna för vård vid stroke att injektioner med botulinumtoxin [botox] minskar spasticiteten i muskler och har positiva effekter i samband med andra rehabiliteringsinsatser, men att effekterna av behandlingen är okända på aktiviteter i det dagliga livet [ADL], smärta och livskvalitet. Arbetsterapi fokuserar på dagliga aktiviteter och utgår från att alla människor vill vara aktiva och delta så självständigt som möjligt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av aktivitet och delaktighet hos personer med stroke som har fått botoxbehandling för sin spasticitet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att redogöra för personernas upplevelser, en semistrukturerad intervjuguide utformades och tio deltagare rekryterades via sociala medier. Resultat: Innehållsanalysen mynnade ut i tre huvudkategorier: ett liv som inte gick att förutse, när kroppen inte lyssnar och faktorer som möjliggör aktivitet. Konklusion: Spasticitet kan innebära aktivitet och delaktighetsinskränkningar men deltagarnas erfarenheter kan sammanfattas som att botoxbehandling upplevs förändra och möjliggöra prioriterade aktiviteter vilket återspeglar en ökad delaktighet. Background: The National Board of Health and Welfare states in the national guidelines for stroke care that injections with botulinum toxin [botox] reduces spasticity in muscles and has a positive effect if combined with other rehabilitation interventions, but the effects of treatment regarding activities of daily living, pain and quality of life remain unknown. Occupational therapy concentrates on daily activities and assumes that all people want to be active and participate as independently as possible.Aim: The purpose of this study was to explore experiences of activity and participation from people with stroke who received botox treatment for their spasticity. Method: A qualitative interview study to capture experiences via a semi-structured interview guide and ten participants were recruited via social media. Results: The content analysis resulted in three categories: a life that could not be predicted, when the body does not listen and factors that make activity possible.Conclusion: Spasticity may involve activity and participation restrictions, the participants' experiences can be summarized as botox being an enabled factor that makes activities possible, which in turn reflects an increased participation.

Denna text handlar om mitt arbete med ett körverk a cappella med text på Kalixmål. Jag har, i motsats till mina tidigare verk för röst, valt att låta folkmålets språkmelodi vara grunden till styckets alla melodier. Detta har jag arbetat fram med hjälp av två olika metoder. Den ena är auditiv, jag har alltså jobbat med mitt gehör för att transkribera toner, den andra är visuell och där arbetade jag utifrån grafiska representationer av folkmålets tonhöjd vilka jag behandlade som grafisk notation. Jag gjorde detta i förhoppningen om att skapa en starkare koppling mellan min text och min musik. BilagorHe ́m - partitur och inspelningAntagonist - partiturLaboration B - inspelningRättelse av HP på PDFs framsida: Arbetets omfattning är 30 HP.

I denna studie undersöks yrkesverksammas upplevelser av det sociala arbetet kring våld mot äldre kvinnor i nära relation, samt deras upplevelser avseende möjligheter och svårigheter för att nå ut till samt stödja dessa kvinnor. De delar som undersöks gällande våldet är de yrkesverksammas upplevelser om vilken kunskap och syn på våldet som finns hos såväl kvinnan som inom professionen, samt vilket stöd som finns att tillgå för den våldsutsatta äldre kvinnan. Utifrån en kvalitativ ansats har sex semistrukturerade intervjuer genomförts, respondenterna arbetar inom kommun samt region och möter på olika sätt äldre personer i sitt arbete. Det insamlade materialet från intervjuerna har tematiserats, kopplats ochanalyserats med hjälp av relevant forskning samt teorier om gräsrotsbyråkrati, normaliseringsprocess och intersektionalitet. Den befintliga tidigare forskningen inom ämnet våld i nära relation mot äldre kvinnor bekräftar det resultat som framkommit av denna studie. Samtliga intervjurespondenter uppger en brist på adekvat stöd och insatser för den äldre våldsutsatta kvinnan, svårigheter kring vem som har det primära ansvaret för det förebyggande och uppsökande arbetet, samt kunskapsbrist och fördomar om vem som blir utsatt för våld. Ett ytterligare perspektiv som lyfts i resultatet är synen på våld som kan påverkas av såväl normaliseringsprocesser som generationsskillnader. This study examines professionals' experiences of social work in relation to domestic violence against elderly women, and their experiences of the opportunities and difficulties in reaching out to and supporting these women. The elements that are investigated regarding violence are the professionals' experiences of what knowledge and view of violence that exists both among the women and within the profession, as well as what social support that is available for the abused elderly woman. Based on a qualitative approach, six semi-structured interviews were conducted, the respondents work in municipalities and regions and meet elder people in their work. The collected material from the interviews has been thematized, linked to relevant studies and analyzed with theories of street level bureaucracy, the normalization process and intersectionality. The existing previous studies on the topic of domestic violence against elder women confirms the findings of this study. All interviewed respondents reported a lack of adequate support and interventions for the elderly woman, difficulties around who has the primary responsibility for prevention, and a lack of knowledge and prejudices about who is a victim of violence. An additional perspective that is highlighted in the results is that the view of violence can be affected by both normalization processes and generational differences.

Introduktion/bakgrund: Personer som drabbas av afasi efter stroke upplever individuella svårigheter. Symtom på afasi delas in i fyra områden utifrån funktionsnedsättning: verbalt uttryck, hörsel, läsförståelse och skrift. Sjuksköterskans kompetens inom kommunikation har en central betydelse då en fungerande kommunikation har en viktig roll utifrån en personcentrerad vård. Det är viktigt att sjuksköterskan utför vården i samspel med patienten, ger utrymme för förståelse samt förmedlar information som förstås av patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad som främjar sjuksköterskans kommunikation med patienter som drabbats av afasi efter stroke. Metod: En litteraturstudie utförd metodiskt enligt Polit & Becks (2017) nio steg. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes utifrån syftet. Resultatet som sammanställdes baserades på nio artiklar. Fyra kvalitativa, två kvantitativa och tre med mixad metod. Resultat: Vad som främjar sjuksköterskans kommunikation är: utbildning och erfarenhet, verbala och icke-verbala kommunikationsmetoder och visuella kommunikationsstöd. Slutsats: Det finns möjligheter att främja sjuksköterskans kommunikation med patienter som drabbats av afasi efter en stroke. Utbildning, erfarenhet och användning av kommunikationsmetoder samt kommunikationsstöd har stor påverkan på kommunikationen i sjuksköterskans arbete.

Den här uppsatsens mål har varit att studera hur Seminarieparken i Uppsala upplevs och har upplevts av Uppsalabor. Genom ansats i fenomenologisk metod undersöktes hur dessa upplevelser förhåller sig till hotet som parken står inför. Studien har i huvudsak fokuserat på två individer som intervjuats angående deras erfarenhet och relation med parken. Studien har givit den enskilda rösten rum att uttrycka sig, som på vägen visats vara mer kollektivt uttryckt samt något som representerar en gedigen del av Uppsala. Resultatet av analysen av det empiriska materialet pekar på att engagemanget att bevara parken dels handlar om minnen och nostalgi, dels om tillgänglighet och öppenhet och vidare, om upplevelsen av parken som hotad och unik. Slutligen diskuteras om upplevelsen av Seminarieparken som värd att bevara, grundar sig i den funktion som parken har i identifikationen med Uppsala.

Digitala vårdmöten är en av tjänsterna inom den digitala hälsovården och erbjuds numera av både privata och offentliga aktörer. Fördelarna med digitala vårdtjänster är många men de flesta användare väljer ändå att utnyttja de mer traditionella vårdtjänsterna framför de digitala. Den grupp som är i störst behov av hälsovård är dock den grupp som utnyttjar dessa tjänster minst, den äldre gruppen av människor. Syftet med rapporten är att analysera vilka faktorer som kan påverka valet av ett fysiskt besök framför ett digitalt vårdmöte hos män över 70 år. Studien har bedrivits kvalitativt och den empiriska data som ligger till grund för resultatet samlades in genom tre gruppintervjuer. Majoriteten av respondenterna föredrog ett fysiskt vårdmöte framför ett digitalt men flera av respondenterna var ändå nyfikna på tjänsten. De främsta faktorerna som ansågs påverka valet av vårdmöte var det sociala bortfallet, tillgång till snabb och effektiv vård samt tilltron till min förmåga att välja vård. Tilltron till patientens förmåga att själv välja vård, och då främst utifrån symptom och sjukdom, är också den faktor som har störst påverkan vid vilka tillfällen vårdtagaren skulle överväga att boka ett digitalt vårdmöte framför ett fysiskt möte.

De flesta av Sveriges regioner har inte lagstöd i PBL för regional fysisk planering. Detta betyder att inte varje region i landet behöver upprätta eller utarbeta en regionplan. Många regioner är dock i behov av att samordna den fysiska planeringen och därför utvecklas ändå regional fysisk planering utanför det formella ramverket. Med anledning av detta uppstår oklarheter i hur regional fysisk planering utspelar sig utan lagstöd i PBL. Det handlar om osäkerheter i hur medborgardialog möjliggörs när det inte finns krav på medborgerligt samråd och därigenom hur legitimitet uppnås. Det är även osäkert hur regionala planprocesser utanför PBL tar hänsyn till den formella kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att lyfta och diskutera dessa osäkerheter. Uppsatsen utgörs av en fallstudie med flerfallsdesign. Tre olika regioner med tre olika regionala planhandlingar behandlas. Det är Region Kalmar län (Regionplan 2021-2023), Region Örebro län (Strukturbild) och Region Östergötland (RUS). För att belysa regional fysisk planering från olika perspektiv har governance, därigenom även soft space, och legitimitet valts som uppsatsens teoretiska utgångpunkter. En dokumentstudie har genomförts utifrån de olika regionala handlingarna. Uppsatsens metoder är semistrukturerade intervjuer och kvalitativ textanalys. I uppsatsens studie framkommer det att regioner förhåller sig olika till kommunala ställningstaganden i översiktsplaner. I vissa fall finns det en balansakt mellan regionala och kommunala intressen. De olika verksamheterna är beroende av varandra vilket innebär att deras intressen och ambitioner behöver balanseras. I andra fall framkommer en tydlig regional vilja att ta på sig ledartröjan och styra det regionala arbetet själva samt endast se kommunernas översiktsplaner som referenspunkter. Medborgardialog är inte lika prioriterat på regional nivå som det är på kommunal nivå. Alla uppsatsens respondenter är enade om att det är ett kommunalt ansvar att hantera medborgliga synpunkter. Samråd som sker i regional fysisk planering utanför PBL är främst gentemot kommunerna. Legitimiteten är i detta avseende begränsat då de regionala processerna inte öppnas upp för allmänheten. Då regional planering dessutom är så pass övergripande och abstrakt är det också svårt att hålla processerna transparenta. Det finns en tydlig ambition om samverkan mellan olika planeringsnivåer. Sammanträden och möten mellan regionala och kommunala aktörer sker i alla studerade regionala processer. Det är däremot inte tydligt hur kommunala och regionala aktörer organiserar sig samt vad den regionala planeringen ska handla om. De administrativa rutinerna är således inte helt genomtänkta än vilket regionerna menar beror på att regionbildning fortfarande sker och att de försöker hitta sin regionala roll och syfte gentemot kommunerna. Samordningen mellan regionala och kommunala planering är i detta avseende bristande.

Bakgrund: Matpriserna har under den senaste perioden ökat drastiskt i Sverige till följd av bland annat Covid-19 pandemin, kriget i Ukraina och klimatförändringarna. För den enskilde individen har detta gjort ett stort avtryck på matkontot när priset på livsmedel som kött, mejeriprodukter, frukt och grönsaker blivit dyrare. Av denna anledning är det viktigt att undersöka hur människors frukt och grönsakskonsumtion samt köpbeteende påverkats av de stigande matpriserna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur konsumenter upplever att deras frukt- och grönsakskonsumtion samt köpbeteende har förändrats i samband med de stigande matpriserna. Metod: En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Kriterier för deltagande i studien var att respondenterna skulle vara i åldern 18 – 75 år och bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval via sociala plattformar och offentliga anslagstavlor. Statistiska analyser för att se samband och skillnader utfördes i programmet IBM SPSS V.28. Resultat: Totalt uppfyllde 103 respondenter inklusionskriterierna. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i frukt- och grönsakskonsumtionen i dagsläget jämfört med för sex månader sedan i gruppen som helhet. För vissa undergrupper fanns däremot signifikanta skillnader i fruktkonsumtionen. Kvinnor, lågutbildade och studerande åt mindre frukt än tidigare. De som åt mindre frukt jämfört med tidigare hade påverkats i större utsträckning av de stigande matpriserna. Majoriteten av respondenterna (>50%) angav att de köpte mer frukt och grönsaker på extrapris, tittade oftare på jämförelse- och kilopriser, samt köpte oftare billigare alternativ eller lågprismärken. Det fanns även signifikanta skillnader inom vissa grupper där högutbildade, kvinnor samt yngre hade förändrat sitt köpbeteende i större utsträckning. Slutsats: Det fanns indikationer på att fruktkonsumtionen påverkats mer i en negativ riktning än grönsakskonsumtionen i samband med de stigande matpriserna. Det framkom förändringar i köpbeteendet bland respondenterna. Tydligaste förändringen fanns bland kvinnor och högutbildade. Det krävs mer forskning inom området för att kunna dra några säkra slutsatser.

Planering och genomförande av matematikundervisning utgår ofta från ett läromedel, vilket gör dess innehållet till en viktig resurs, både för undervisningen och för att fungera som kunskapskälla för lärare. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar i matematik stöttar lärares begreppskunskaper i geometri för årskurs 1. Geometri är ett område som många lärare har bristande kunskaper inom. Två olika typer av lärarhandledningar har analyserats utifrån designprinciper för innehåll i lärarhandledningar. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i hur de analyserade läromedlen framställer de geometriska begreppen; både i olika grad och på olika vis. Detta resultat diskuteras i förhållande till viktiga lärarkunskaper i matematik och forskning om hur dessa kan utvecklas genom specifikt designade lärarhandledningar, så kallade Educative Curriculum Materials. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att det ena läromedlet talar till lärare, och det andra talar genom lärare.

Denna studie har som syfte att bidra med kunskap om hur omsorg visar sig i relationer mellan vuxna och barn vid matsituationer i förskolan. Studien placeras därmed i en stark förankring i forskning disciplinen med betoning på omsorg i barns utveckling och lärande. Tre forskningsfrågor används för att konkretisera studiens syfte. Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod med inspiration utifrån mikro-etnografi. Deltagande observationer från en förskola har används för att samla in empiri. Studiens resultat visar att förskollärarna leder barngruppen vid matsituationer, att barnen förväntas att reglera sig själv vid matsituationer och att barnen positioneras in i normer vid matsituationer. Analysprocessen utgår ifrån några av Foucaults maktbegrepp: den pastorala makten, den självstyrda kritiken och disciplinering. Vidare kopplas studiens resultat med tidigare forskning med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. I vårt kapitel Diskussion presenteras studiens betydelse för förskollärarprofessionen. Slutsatsen blev att det är betydelsefullt att som förskollärare utifrån omsorg vara medveten om vilken makt den vuxne har i relationen mellan förskollärare och barn.

Undervisning i ämnet slöjd ska syfta till att elever utvecklar förmågan att formge och framställa föremål. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar (Skolverket, 2022). Den process en genomgår vid slöjdande benämns ibland som slöjdprocess och innefattar ofta en mängd olika upplevelser. Slöjdprocessen kan upplevas som både positiv och negativ, upplevelserna kan skifta och de olika moment som slöjd innefattar kan skapa både lust och olust. För att hantera de upplevelser en stöter på behövs verktyg och förhållningssätt. Syftet med denna undersökning är därför att undersöka hur mindfulness och specifikt mindfulnessträning i form av stilla meditation skulle kunna påverka dessa upplevelser i samband med slöjd. Detta genom att kombinera mindfulness med slöjdarbete där guidade meditationsövningar genomförs i samband med textilt arbete. Undersökningen utgår från frågeställningen Hur kan mindfulnessträning påverka ens upplevelser i slöjdprocesser? Resultatet av undersökningen visar att slöjdande i sig bidrar till olika upplevelser, att dessa upplevelser kan förändras, förstärkas och försvinna och att mindfulness i form av stilla meditation kan påverka dessa. De guidade meditationsövningarna skapade i denna undersökning en möjlighet att komma i kontakt med dessa upplevelser och viss utsträckning hantera dessa upplevelser i samband med slöjdprocesser.

This essay intends to examine the phenomenon of virtual influencers on Instagram and contribute with a fundamental knowledge within a relatively unexplored field of research. By studying the comment sections of three virtual influencers with authenticity and parasocial relationships as the theoretical starting point the essay aims to contribute with insights about participation. The comment data is examined through a combined method of a quantitative and qualitative content analysis. The entirety of the material is coded quantitatively to map the main characteristics of the comments. Qualitative tools then enable a further and deeper analysis of the comments categorized as longer and they are coded a second time. The result of the two code schemes is presented using charts and tables. These describe the type of participation that occurred and the thematization and categorization of the longer comments. Examples that represent different attributes and angles of the categories and subcategories are broken down into components as a final step of the analysis. The results of the study include signs of parasocial relationships in a variety of forms. Compliments, conversation starters and friendly questions are in some instances openly conscious of the fact that the influencer is not a real person, and some are not. Certain friendly comments strengthened the influencers’ authenticity, and a few questioned their actions with references to previously communicated preferences. Although there were a few participants who pointed at the influencers’ persona, most of the comments regarding authenticity revolved around their physical form or existence. Signs of hatred, fear and anger occurred in this fraction of the comments. Denna studie ämnar undersöka deltagande riktat till fenomenet virtuella influencers och bidra med grundläggande kunskap inom ett relativt outforskat område. Genom att studera kommentarsfälten på tre virtuella influencers Instagramkonton med fokus på parasociala relationer och autenticitet ger studien en inblick i hur deltagandet ser ut när allt är på låtsas. Kommentarerna analyseras genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Det första steget är en kvantitativ kartläggning av samtliga kommentarer för att ge en övergripande bild av deltagandet. Vidare analyseras de längre kommentarerna djupare genom kvalitativa verktyg för att belysa tecken på parasociala relationer och föreställningar om autenticitet. Resultaten visar tecken på parasociala relationer i ett flertal former. Komplimanger, inbjudningar till konversation och vänskapliga frågor kommuniceras från skribenter som i vissa fall uppvisar vetskap om att influencern är en fiktiv karaktär och i vissa fall inte. En del vänskapliga kommentarer stärker influencerns autenticitet och en del hänvisar till tidigare uttalanden och ifrågasätter kontoinnehavarna. Även om en del kommentarer gällande autenticitet rörde karaktärernas persona relaterade de flesta till deras fysiska (icke-)existens. Bland dessa kommentarer förekom tecken på hat, rädsla och ilska.

Andelen företag som erbjuder distansarbete har ökat både på grund av yttre förutsättningar i form av utvecklad teknologi samt att samhällets inställning till distansarbete ändrats. Ett ökat intresse för distansarbete skapar även nya sätt att utforma organisationer. Arbete på distans finns i olika omfattning på olika företag, därmed kan man säga att företag erbjuder distansarbete i olika grad. Organisationers val gällande i vilken omfattning företaget jobbar på distans kan i allt större utsträckning ses som ett resultat av ett strategiskt beslut. Med allt mer komplexa organisationer skapas även nya möjligheter och utmaningar, där tillit beskrivs som grundläggande för att få team på distans att prestera och känna jobbtillfredställelse. Samtidigt har tidigare studier sett att det är svårt för ledare att skapa tillit i virtuella organisationer och att det fortfarande behövs mer kunskap om hur team uppfattar de aktiviteter som ledarna gör närdet kommer till de nya typer av organisationsformer som uppkommit. Enligt problembakgrunden identifierades ett forskningsgap kring hur olika arbetssätt påverkar teams tillit till ledare. Baserat på det syftar studien till att beskriva hur teamets tillit till ledaren ser ut i företag som har olika grader av distansarbete genom att besvara frågeställningen: Hur påverkar distansarbete teamets tillit till ledaren i ett remote-first bolag och i ett remote-friendly bolag? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ jämförelsestudie genomförts där vi undersökt ett remote-first bolag och ett remote-friendly bolag inom samma bransch (konsultbranschen),med liknande storlek (små företag) och som båda är lokaliserade på samma plats (Sverige) utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Två operativa ledare och fyra teammedarbetare intervjuades i varje bolag. Av studiens resultat framgår det att grad av distansarbete påverkar teamets tillit till ledaren. Vikan se att olika typer av tillit påverkas där organisationens utformning i remote-first ger förutsättningar för högre institutionsbaserad tillit än inom remote-friendly. Vidare kan vi se att det inom remote-friendly finns en större affektiv tillit än inom remote-first vilket underlättar för att skapa en personlig relation, sammanhållning och feedback. Inom remote-first används i huvudsak information- och kommunikationsteknologi med låg mediarikedom och vi kan se att det finns färre fysiska träffar vilket försvårar aktiviteter som skapar affektiv tillit.

Introduktion: Håldäck är ett prefabricerat bjälklag med en viktig betydelse för en byggnads stomstabilitet. Bjälklaget har som egenskap att fånga upp de horisontallaster som påverkar konstruktionen och fördelar krafterna vidare i konstruktionen. För överföring av skjuvkrafter och dragkrafter mellan bjälklag och vägg används kopplingar i håldäckets långsida. Denna studie syftar till att med hjälp av praktiska försök pröva om det finns en högre kapacitet i sidokoppling i håldäck mot vad som framgår av den beräkningsmodell som används idag vid dimensionering. Metod: Studiens metod är huvudsakligen experiment då primärdata samlas in för vidare analys. En fullskaleprovning har genomförts där kopplingen av typen pinnskruv med mutter har provats i två olika dimensioner av håldäck. För insamling av sekundärdata används metoden dokumentstudie då en fördjupning av lagar, standarder och riktlinjer är det huvudsakliga syftet. Resultat: Studien redogör resultat av Betongelementbokens validitet för beräkning av sidokopplingars kapacitet i håldäck. Resultatet visar att kopplingen i praktiken har en starkare hållfasthet än vad beräkningsmodellen från Betongelementboken redogör för. Analys: Den beräkningsmodell som används idag för beräkning av kapacitet hos sidokoppling av håldäck ger överdimensionerande värden i jämförelse med resultat från provning. Metod för provning gav resultat med hög validitet och reliabilitet. Diskussion: Genom fullskaleprovning och riktlinjer för dimensionering genom provning gav experimentet jämförbara resultat. Metod för experimentet har gett goda resultat och studien kan användas som underlag för vidare studier.

Trafikverket behöver bättre metoder för att beskriva och värdera hälsoeffekter av en förändrad luftföroreningsexponering från vägtrafik. I detta finns ett kontinuerligt behov av att uppdatera och förbättra kunskapsunderlaget och metodiken för att beräkna och värdera hälsoeffekter. En viktig del i arbetet är att samordna forskningsresultat och beräkningsunderlag för att harmonisera olika tillämpningar där hälsoeffekter beskrivs. I den här rapporten presenteras resultat från ett forskningsprojekt som bidrar med beräkningar av fler hälsoeffekter och en ökad harmonisering. Umeå universitet (huvudansvarig) och Miljöförvaltningen i Stockholms stad har genomfört projektet med finansiering från Trafikverket. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks i rapporten är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis Trafikverkets uppfattning.

In Sweden the second highest division in football is named Superettan and if a footballclub participates in that division they are considered by the Swedish footballassociation an elite football club. With that comes financial requirements and newrevenue streams which demands more of the club than if it played in lower divisions.Recent studies have reported a framework in the performance management systemthat organizations can use to produce missions, control and manage resources to makethe organizations accomplish more. In this paper a resumé will describe the strategic work and work process for the nonprofit organizations operating in Superettan. The purpose of the study is to examinethe work with mission and vision, what performance management and measurementis used and how the football clubs are working with combining non-profit objectiveswith for-profit objectives. The study's conclusion has been presented, regarding the combination of non-profitobjectives and the for-profit objectives. The result has shown that the non-profitobjectives have a large impact on the for-profit objectives. All the clubs are workingwith performance measurements and most of the performance measurements whetherit´s financial or sport measurement are linked with the sport performance. The processfor setting mission and vision are similar in each participating club. The board has thefinal approval but the suggestions of mission and vision many times comes from theclub manager and different sections of the club.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring undervisningsstilarnas betydelse för elevernas lärande. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar: (1) Hur resonerar idrottslärare om undervisningsstilar i relation till elevers lärande? (2) Hur upplever lärare användandet av undervisningsstilar? (3) Hur skiljer sig tankarna mellan idrottslärare med olika arbetserfarenheter? Metod Studien utgår från en deduktiv kvalitativ ansats som är i form av en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen skedde genom fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån grundad teori. Analysen baserades på fyra teman bakgrund, undervisningsstilar, exempel på undervisning och elevernas lärande. Mosstons spektrum användes som ett teoretiskt ramverk i studien. I analysen användes även läroplansteorin i syfte att få en fördjupad diskussion. Resultat Studien visar på att alla respondenter, oberoende av arbetserfarenhet, använder sig av en variation av undervisningsstilar. De nyexaminerade respondenterna tenderar att ha en ökad medvetenhet gällande användandet av dem. En längre arbetserfarenhet leder till ett ökat användande av elevcentrerad undervisning, dock tenderar yttre faktorer såsom tid och grupp påverka respondenternas val av undervisningsstilar. Respondenterna tenderar att använda samma undervisningsstil eller undervisningsstilar kopplat till specifika moment från år till år. Vid olika moment kan däremot inslag av olika undervisningsstilar omedvetet användas, i syfte att alla elever ska erhålla ett lärande. Slutsats En variation av undervisningsstilar och en systematisk användning av dem är nyckeln till en ökad kunskap hos eleverna. För att detta ska kunna förverkligas krävs en ökad medvetenhet hos lärarna om hur de använder undervisningsstilarna på bästa sätt, vilket i sin tur kan bidra till en ökad individanpassning. Vi anser att ett större fokus bör läggas på undervisningsstilarna i utbildningen för lärare, i syfte att medvetna val ska kunna tas gällande undervisningsstilarna och en känsla av trygghet ska kunna infinna sig hos läraren. Vi anser därmed att rätt användning av de olika undervisningsstilarna kan bidra till ett ökat lärande hos eleverna. Aim The overall purpose is to examine high school teachers' in physical educations (PE) reasoning regarding the significance of teaching styles for students’ learning. The study aims to answer the following questions: (1) How do PE teachers’ reason about teaching styles in relation to students' learning? (2) How do teachers experience the use of teaching styles? (3) How do the thoughts differ between PE teachers’ with different work experiences? Method The study is based on a deductive qualitative approach which is in the form of a cross-sectional study. The data was collected through semi-structured interviews with five high school PE teachers. The interviews were transcribed and subsequently analyzed based on the Grounded Theory. The analysis was based on four themes: background, teaching styles, examples of teaching and students' learning. Mosston's spectrum was used as a theoretical framework in the study. The analysis also used the curriculum theory in order to achieve an in-depth discussion. Results The study shows that all respondents, regardless of work experience, use a variety of teaching styles. The newly graduated respondents have a tendency to have an increased awareness regarding their use of the teaching styles. A longer work experience leads to an increased use of student centered teaching, however, external factors such as time and group tend to influence the respondents choice of teaching styles. The respondents have a tendency to use the same teaching style or styles linked to specific segments from year to year. However, a variety of teaching styles can involuntarily be used in the various segments in order for all students to obtain learning. Conclusions The key to increase knowledge among students is to use a systematic variation of teaching styles. For this to become a realization, an increased awareness is required from the teacher regarding how they use the teaching styles in the best way. This can contribute to an increased individual adaptation. We believe that teacher education should have a greater focus on the teaching styles, in order for teachers to make conscious choices which will contribute to a sense of security within the teacher in the use of the teaching styles. Finally we believe that the correct use of the different teaching styles can contribute to increased learning among students.

The purpose of this study is to explore how Ukrainian men and women in need of humanitarian aid are portrayed by three Swedish charity organizations. This study also has the ambition to discuss the potential differences and similarities between Ukrainian people in need and people in need from other countries by analysing the results of the study in relation to previous research in the area. The research question of the study is: How are Ukrainian people in need of humanitarian aid portrayed by Swedish charity organizations? In order to answer the research question, pictures uploaded by UNHCR for Sweden, The Red Cross and Doctors without Borders on Instagram have been collected and analysed with semiotic picture analysis to identify and interpret the denotative and connotative signs in the pictures. This study relies on a theoretical framework surrounding semiotics, gender theory and stereotypes in combination with previous research in the field. These theories are used to analyse how Ukrainian men and women are portrayed. The results of this study show that the portrayal of Ukrainian people in need of humanitarian aid both aligns with and goes against past stereotypes and gender norms related to people in humanitarian need. Both men and women are portrayed as parents, where the women are portrayed as caring and the men as protective. Other key results from the studies show that men and women are portrayed with different types of emotions. The women are more likely to show emotions and the men are more likely to be neutral.

Denna studie behandlar film som ett medierande redskap i undervisning av samhällskunskap i mellanstadiet. Studiens syfte är att visa hur spelfilm kan användas som ett redskap för att nå lärande och utveckling. Studiens empiri har samlats in via en kvalitativ metod i form av intervjuer med samhällskunskapslärare som arbetar i årskurs 4–6. För att förstå empirin har tidigare forskning som rör film i undervisning samt en teoretisk anknytning gjorts. Den teoretiska anknytningen utgår från begreppet mediering som har sitt ursprung i det sociokulturella perspektivet. Resultatet svarar på om, hur och varför lärare använder film som ett pedagogiskt verktyg samt dess för- och nackdelar. I resultatet framkom att samtliga informanter har använt sig av film så länge de arbetat som lärare och att de främst använder det för att variera och illustrera lektionsinnehåll med ett syfte att nå fler elever genom olika inlärningsstilar. Att visa film kan förekomma vid olika tillfällen men gemensamt är att filmvisning oftast följs av reflektion, diskussion och samtal, något som ett medierande redskap kan vara en utgångspunkt för. Med denna studie kan det konstateras att film förekommer i samhällskunskapsklassrummet och att det hjälper eleverna att inhämta ny kunskap samt att det sker medvetet med ett lärandesyfte. Godkännande datum: 2022-06-08

Stadsutvecklingsprojekt är ofta stora, komplexa och sker under lång tid. Vid utvecklingen av nya stadsdelar sker byggnationen ofta i etapper vilket kan resultera i ytor som saknar ett aktivt syfte. Vissa aktörer har däremot valt att tillfälligt använda dessa ytor i syfte att åstadkomma ett sorts värdeskapande, parallellt med stadsutvecklingen. Genom att tillfälligt upprätta allmänna attribut, och att i vissa fall även arbeta med placemaking, vill aktörerna skapa attraktiva platser som tillför värde för både boende och besökare i stadsdelen. Tidigare studier har inte undersökt tillfälliga attribut och deras effekter vid utvecklingen av nya stadsdelar. Eftersom tillfälliga attribut anläggs parallellt med stadsutvecklingen är det av intresse att undersöka motiven och effekterna dessa attribut har på området i dess helhet. Syftet med studiens är därmed att utveckla en förståelse för varför allmänna attribut tillfälligt anläggs i nya stadsdelar. Studien syftar även till att kartlägga hur utvalda aktörer arbetar med tillfälligt anlagda attribut samt vilka värden aktörerna vill skapa med hjälp av dessa. Studiens resultat baseras på intervjuer med tolv branschrepresentanter. Resultaten visar på att både kommuner och byggaktörer tillfälligt anlägger olika allmänna attribut i nya stadsdelar, däremot i en varierande omfattning. Författarna presenterar idéen att allmänna attribut kan delas in i två kategorier utifrån hur viktiga och vanligt förekommande de är i nya stadsdelar. I arbetet klassificeras dessa kategorier som nödvändiga attribut samt bonus-attribut. Motiven till att anlägga tillfälliga attribut är för att det vid tidpunkten ej går att anlägga dem permanent. Samtidigt behöver både kommuner och byggaktörer tillgodose boendes behov av allmänna platser redan från första inflytt och göra stadsdelen både levande och trygg. Tidigare studier visar på att det i befintliga stadsdelar finns en betalningsvilja för att från sin bostad ha närhet till permanenta allmänna attribut. Resultaten i den här studien visar på att både byggaktörer och kommuner anser att detta även gäller i nya stadsdelar, oavsett om attributen är permanenta eller tillfälliga. Slutligen lyfts placemaking fram som en användbar metod för att möjliggöra att ytterligare värde skapas från de anlagda attributen. Genom att skapa mer värde blir stadsdelen attraktivare och efterfrågan på bostäder i stadsdelen kan öka ytterligare. Urban development projects are often large, complex and takes a long time to be completed. In these large development projects, the project is often divided into different stages, which can result in unused spaces. Some actors have begun using these unused spaces in order to parallel with the development create value. By building temporary amenities, and in some cases working with placemaking, the actors aim to create attractive places that bring value for the inhabitants and visitors in the city district. Earlier studies have not looked at how temporary amenities impact and affect urban development projects. It is therefore interesting to research the motives and effect of these amenities in the city district. The aim for this study is to create a better understanding of why these temporary amenities are being built in urban development projects, and what value they are deemed to bring to the project and the actors who build them. The study also reaches out to some selected actors and maps what kind of temporary amenities, if any, they have worked with and what values these amenities create. The results of the study are based on interviews with twelve industry representatives. The result indicates that both construction clients and municipalities both use temporary amenities in large urban development projects, but to a varying degree. The authors claim the amenities can be categorized into two types, necessary-amenities and bonus-amenities, based on how important and commonly occurring they are. The motive to build temporary amenities is that it is simply not possible to build the amenities in a permanent manner at the time. But even though it is not possible to build permanent amenities the municipality and construction clients still need to accommodate early inhabitants and create good conditions for a safe and vibrant living environment. Earlier studies have concluded that permanent amenities raise the willingness to pay resulting in a higher price. This study also acknowledges that construction clients and municipalities also deem this true in new development projects, whether the amenities are permanent or temporary. Lastly, placemaking is recognized as a method to further create value of the built amenities in the city district, and that this can further increase the value amenities create and make the amenities even more desired for potential customers, and thus increase the demand on housing in the urban development project even further.

Health impact assessments (HIA) have largely focused on mortality; this report, therefore, examines and evaluates which morbidity impacts are appropriate to include in HIAs. The task was assigned by Swedish Environmental Protection Agency (EPA), and the original report (written in Swedish) was performed by Anna Oudin (AO), Erin Flanagan (EF), and Ebba Malmqvist (EM). The original report also includes a section on mortality conducted by Bertil Forsberg (BF), but this is not included here due to time constraints for translation. The outcomes to be evaluated were pre-defined by researchers AO, EM and BF during the first project meeting. Among adults, these were chronic obstructive pulmonary disease (COPD), cardiovascular diseases, including ischemic heart disease (IHD) and stroke, diabetes, dementia, cognitive decline. For outcomes during pregnancy and childhood, we included preeclampsia, gestational diabetes, low birth weight, premature births, lung function, asthma, bronchitis, infections, autism, cognition, and type 1 diabetes.