Search

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.

Föreliggande uppsats avser bidra till att fylla gapet till den svenska forskningen om utdelningspolitiken för familjeföretag i Sverige. Studier om utdelningspolitik i familjeföretag och vilka faktorer som påverkar den är förhållandevis marginell. Studien analyserar familjeföretag listade på OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2018. Ett urval om 25 företag har inkluderats i studien och bortfallen summeras till 11 företag. Ett av studiens t-test fördelade familjeföretagen i två grupper, de som ägde över och under 50 procent av de röstberättigade aktierna. t-testet undersöker hypotes 1. Resultatet visar att det inte är statistiskt säkerställt att majoritetsägande påverkar utdelningsnivån. Hypotes 2 undersöks genom ett t-est. Vid genomförandet av t-testet utformades subgrupper till de två ovannämnda grupperna. Subgrupperna ställdes mot varandra för att undersöka en skillnad i utdelningsnivå. Hypotes 1 och 2 accepterades för båda t-testen som undersöktes med en signifikansnivå på 5 procent. Utöver t-testen har det genomförts en multivariat analys. Med hjälp av den multivariata analysen identifierades ett negativt samband mellan ägarkoncentration och utdelningsnivå, samt ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå. This paper seeks to fill the gap in Swedish research about dividend policy. Studies about which key numbers that affect the dividend policy in family firms are marginal. The study involves family firms listed on OMX Stockholm between 2005 til 2018. One of the studies t-tests examine families that have majority positions and minority positions. The result is not statistical reliable. Therefore the t-test cannot show a difference in the average dividend payout ratio with a significance level at 5 percent. A Multivariate analysis has been made. It shows a negative correlation between ownership and dividend payout ratio. The variables profit and dividend payout ratio has a positive correlation.

Familjeföretag är en av de vanligaste företagsformerna i världen. Även i Sverige är en majoritet av företagen familjestyrda företag. Den konkurrensutsatta omgivning som skapats under det senaste årtiondet gör det viktigt för företag att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det entreprenöriella förhållningssättet låter företagen nyttiggöra sina resurser och utforska möjligheter i deras omgivning. Entreprenöriell orientering är ett företags förmåga att utveckla företagets strategiska förhållande till risktagande, proaktivitet och innovationsförmåga. Familjestyrda företag har vissa gemensamma drag. Familjestyrda företag har en unik sammansättning av resurser och förmågor, där de familjestyrda företagens speciella karaktärsdrag i sin tur påverkar de olika delarna i företagets entreprenöriella orientering. Syftet med denna studie är att förklara om familjestyrande i svenska små och medelstora aktiebolag påverkar företagets entreprenöriella orientering. Tidigare studier visar på motsättningar om familjestyrda företag är entreprenöriella eller konservativa, traditionella och riskaverta.

Family firms the most common form of business in the world and the academic interest around them has grown significantly over the past decades. When a company is experiencing financial growth their information needs increases and they are encouraged to draw up plans to cover the information need. Previous studies on the subject have pointed out that the research on formal plans in family firms is incomplete in many areas. The research that has been done indicates that planning is not a priority in small family firms for various reasons and that the planning carried out is largely informal. Whether family firms implement more planning practices as they increase in size is haven’t been tested in qualitative research. The purpose of this study is to increase the understanding of how small family firms in Skaraborg change their use of formal plans when they are experiencing a period of financial growth and if the growth of the family firm is affected by it being planned or not. To answer this, we have selected 13 formal planning practices that we have studied the presence of in our case companies and if there was any change in the use of these practices over their most recent growth period. The study was conducted with a qualitative research method where data collection has been in the form of semi-structured interviews. This is to increase our ability to create a deeper understanding of our selected area of research. The results of the study have shown that small growing family firms perform few changes in their planning practices. We have not been able to demonstrate in the context of this study that financial growth increased the use of formal planning practices in family firms in Skaraborg. Our conclusion of this study is that if small growing family firms are going to change their use of formal planning and benefit from it, it is not enough to rely on external help for this. Instead these companies should focus their resources on educating current management staff in the use of formal planning practices and the difficulties that arises along financial growth to see the connection between the two. Just because financial growth increases the need for information that doesn’t mean that any planning to cover the information need will be implemented. A leader in the enterprise must discover the need and choose to use a planning practice to cover it. Familjeföretag är den företagsform som är vanligast i världen och det akademiska intresset kring dessa har ökat markant under de senaste decennierna. När ett företag upplever tillväxt ökar deras informationsbehov och de uppmanas att upprätta planeringar för att hantera informationsbehovet. Tidigare studier inom ämnet har tryckt på att forskningen kring formella planeringar i familjeföretag på många områden är ofullständig. Den forskning som är gjord tyder på att planering inte är prioriterat i mindre familjeföretag av olika anledningar och att den planering som utförs är informell till stor del. Huruvida familjeföretag implementerar fler planeringspraktiker när de ökar i storlek saknas det dock kvalitativ forskning om. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur små familjeföretag i Skaraborg ändrar nyttjandet av deras formella planeringar när de upplever en tillväxtperiod och om tillväxten i ett familjeföretag påverkas om den är planerad eller ej. För att besvara detta har vi valt ut 13 formella planeringspraktiker som vi studerat förekomsten av i våra fallföretag och om det skedde någon förändring i användningen av dessa över deras senaste tillväxtperiod. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Detta för att öka våra möjligheter att skapa en djupare förståelse kring vårt valda undersökningsområde. Studiens resultat har påvisat att små växande familjeföretag utför få förändringar i deras planeringspraktiker. Vi har därför inte kunnat påvisa inom ramen för denna studie att tillväxt ökar användningen av formella planeringspraktiker i familjeföretag i Skaraborg. Vår slutsats i studien är att om små växande familjeföretag ska förändra deras användning av formella planeringar och ha nytta av dem är det inte tillräckligt att anlita extern hjälp för detta. Istället bör dessa företag fokusera resurser på att utbilda nuvarande ledningspersonal i användningen av formella planeringspraktiker och svårigheter som uppkommer med tillväxt för att de ska se kopplingen mellan dessa. Bara för att tillväxt ökar informationsbehovet implementeras ingen planering för att täcka det, en ledare i företaget måste upptäcka behovet och välja att använda sig av planeringar för att täcka det.

Denna studie undersöker förekomsten av informationsinnehåll i utdelningsförändringar i börsnoterade svenska företag under åren 2006-2015. För att besvara forskningsfrågan undersöks sambandet mellan utdelningsförändringar och framtida vinstnivåer. Vi använder variabeln familjeägande som kontrollvariabel och undersöker om familjeägande påverkar förekomsten av ett informationsinnehåll negativt. Familjeägande bedöms i denna studie som företag med minst 20 procent av rösträtterna tillhörande en familj samt minst en familjemedlem närvarande i styrelse eller ledning. Vi finner att utdelningsförändringar ger information om vinstnivåer innevarande år då förändringen genomförs men ej de två efterföljande åren. Inga belägg hittas för att familjeägande negativt skulle påverka förekomsten av informationsinnehåll. Vidare finner vi stöd för att avvikelse från historisk avkastning på eget kapital signifikant påverkar vinstnivåer. Vi finner därmed stöd för att vinst är mean reverting. This paper examines the presence of information contents in dividend changes in Swedish listed companies between the years 2006-2015. To answer the research question the connection between dividend changes and future profit levels is examined. We include the variable family ownership as a control variable and examine whether family ownership negatively affects the occurance of information contents. In the study, family ownership is defined as companies controlled by 20 percent by a family and having at least one family member on the board or in an executive position. We find evidence that changes in dividend provide information about profits the actual year of the change, but not the two following years. No proof is found that family ownership negatively affects this information content. Moreover, we find evidence that deviation from the historical return on equity significantly affects the profit levels. We therefore give support to the existence of a mean reversion in earnings.

Majoriteten av alla företag i världen utgörs av familjeföretag och forskningen kring familjeföretag har ökat det senaste decenniet. Forskare menar på att familjemedlemmar i familjeföretag oftast besitter stor företagsspecifik kunskap, men att alla färdigheter och kunskaper som kan behövas inom ett företag ofta saknas. För att lösa detta ses outsourcing som en möjlighet och förklaras som att företag lägger ut hela eller delar av sina interna aktiviteter. Detta för att få tillgång till extern expertis, få mer tid över till kärnverksamheten och möjliggöra kostnadsbesparingar. Forskare lyfter fram ett ökat behov för familjeföretag att outsourca redovisningsaktiviteter till experter. Med redovisningsaktiviteter menas, i denna studie, ekonomiska aktiviteter som är indelade i olika faser och som är med och bidrar till framställningen av en årsredovisning. Forskningen har främst riktat sig mot SMEs och denna studie avgränsar sig genom att enbart fokusera på mindre familjeföretag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar som ligger bakom mindre familjeföretags outsourcingbeslut av redovisningsaktiviteter. Detta har gjorts genom att fokus lagts kring tre centrala områden; tillgången till extern expertis, kärnkompetens och transaktionskostnadsteorin. Forskare påpekar ett behov av kvalitativ forskning kring outsourcing av redovisningsaktiviteter, vilket denna studie baserats på. För att erhålla en djupare förståelse för anledningarna bakom outsourcing av redovisningsaktiviteter har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Utifrån studiens resultat har vi funnit att tillgången till extern expertis är den största anledningen bakom outsourcingen av redovisningsaktiviteter. Då tidseffektivitet skapas, kan fokus på kärnverksamheten ökas vilket anses vara en fördelaktig följd av outsourcing. Kostnadsbesparingar har inte visat sig vara en av de betydande anledningarna till outsourcing, trots att kostnader alltid finns i åtanke bland ägarna till familjeföretagen. Studiens största bidrag är att de personliga relationerna mellan ägarna till familjeföretagen och de externa experterna varit av ytterst stor betydelse, vilket inte verkar ha uppmärksammats i tidigare forskning. The majority of all businesses worldwide are family firms and research concerning family firms has grown over the last decade. Scholars suggest that family members in family firms often have a firm-specific knowledge, but that other skills and knowledge that may be needed within a company is often missing. As a solution, outsourcing is seen as an opportunity. Furthermore, outsourcing implies that companies that subcontract all or part of their internal activities. That is done to access external expertise, to obtain more time for the core business and to enable cost savings. Research also identified a growing need for family firms to outsource accounting activities to experts. In this study, accounting activities refers to the economic activities that are divided into different phases and that contribute to the preparation of an annual report. Extant research has mainly targeted at SMEs, whereupon this study is delimited by focusing on small family firms. The purpose of this study is to examine the reasons behind small family firms’ decisions to outsource their accounting activities. This has been done by focusing on three central areas; access to external expertise, core competence and transaction cost theory. Scholars point out a need of qualitative research on outsourcing of accounting activities, which became a foundation to this study. To obtain a deeper understanding, of the reasons behind outsourcing of accounting activities, a qualitative research with semi-structured interviews was conducted. The study found that access to external expertise is the main reason behind outsourcing of accounting activities. When time efficiency is created, increased focus on the core business is considered as a beneficial consequence of outsourcing. Cost savings could not be identified as one of the significant reasons for outsourcing, although costs are always on family owners’ minds. The study's main contribution is that personal relationships between the family firm owners and the external experts are of great importance, which has not been considered by earlier research.

Följande studie analyserar utdelningspolitiken hos familjeföretag under åren 2004-2014. Studien är uppdelad i två steg. Första steget syftar till att svara på frågan om familjeföretag har en högre utdelningsnivå än icke-familjeföretag. Steg två undersöker huruvida ett aktivt ägande påverkar utdelningarna hos familjeföretag. Studien baseras på en totalundersökning av företag som under våren 2015 var noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large-, Mid- och Small-Cap. Vi finner inga belägg för att den genomsnittliga utdelningen är högre hos familjeföretag, något som tidigare studier har gjort. Dock ser vi hur aktivt ägande påverkar utdelningarna, där fler familjemedlemmar i verksamhetens styrande organ i genomsnitt innebär en högre grad av utdelning. Det senare resultatet ligger i linje med agent-principal teorin, där en hög grad av aktivt ägande innebär lägre agentkostnader som i sin tur ger upphov till högre utdelningar. This paper analyzes the dividend policy of family firms during the years 2004-2014. The study is divided in two stages. The first stage aims to answer the question whether family firms have higher dividends than non – family firms. Stage two investigates whether active ownership affects the dividends in family firms. Our paper consists of a comprehensive survey of firms that were listed on the Nasdaq OMX Stockholm Large, Mid- and Small Cap in the spring 2015. We find no evidence that the average dividends are higher in family firms, something that previous studies have shown. However, active ownership tends to affect the dividends in family firms, where more family members in the firm's board of directors or management lead to a higher level of dividends. The latter result is in line with the agent -principal theory, where a high degree of active ownership means lower agency costs, which in turn gives rise to higher dividends.

The purpose of this study explains the relationship between corporate governance and the auditor's role in Swedish family firms with the definitions micro, small and medium sized enterprises (SMEs) and how this relationship is affected by the firms strategy. The study is based on a survey sent out to 3000 Swedish SMEs, of which 280 responses from family firms could be used. Our findings showed that the auditor in the family firms didn’t have a specific role or contributed added value to the firm, and that the strategy didn’t affect the outcome. Furthermore, we found correlation between the perceptions of the auditor's role and added value depending on the family firms type of corporate governance. The correlations in our findings support the agency theory, thus its agency problems and information asymmetry between shareholders and the board of directors., Syftet med denna studie förklarar sambandet mellan bolagsstyrning och revisorns mervärdesroll i svenska familjeföretag med storleksdefinitionerna mikro, små och medelstora företag (SMF) och hur företagens strategi påverkar detta samband. Studien baseras på en enkätundersökning som skickades ut till 3000 svenska SMF, varav 280 familjeföretags fullständiga svar kunde användas. Resultatet visade att revisorn i familjeföretaget inte hade en särskild roll eller gav ett mervärde och att strategin inte påverkade resultatet. Däremot fanns det samband mellan uppfattningar om revisorns roll samt mervärde beroende på vilken typ av bolagsuppsättning som familjeföretaget hade. Sambanden vi fann styrker agentteorin och dess agentproblematik samt informationsasymmetrin mellan aktieägare och styrelse.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien. Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag. Angående huruvida det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden kan vi visa att det finns ett positivt beroende mellan skuldsättningsgrad och följande två variabler: lönsamhet och andel materiella anläggningstillgångar. Att ett positivt beroende råder mellan skuldsättningsgrad och dessa två variabler visar att ju lönsammare eller ju mer materiella anläggningstillgångar ett företag har, desto högre tenderar skuldsättningsgraden att vara. Dock hittades inget beroende mellan skuldsättningsgrad och företagets storlek. Utifrån den teoretiska referensramen ges möjliga förklaringar till det erhållna resultatet och i vissa fall agerar inte alltid företagen i likhet med vad kapitalstruktursteorierna förespråkar. Sammantaget visar vår studie att det finns en signifikant skillnad mellan svenska börsnoterade familjeföretag och icke-familjeföretag avseende deras val av kapitalstruktur samt att det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. Family firms represent 65-80 percent of the entire world’s business and they have played a key role in modernizing the economy of the world’s countries. Capital structure is a well-explored area, but despite this, it ́s difficult to determine exactly what drives companies in their decisions regarding capital structure. Few studies have been conducted that specifically focuses on the capital structure in family firms, which is the basis of this study. This study examines whether there are any differences regarding capital structure between family firms and non- family firms on the Swedish stock exchange. Even whether the leverage ratio is influenced by other factors examined. Using a hand-collected dataset of 205 listed Swedish companies in 2012, we come up with the following results: Swedish listed family firms have lower leverage ratios than non-family firms. Regarding whether there are factors that affect the leverage ratio, we can show that there is a positive relationship between leverage and the following two variables: profitability and tangible assets. That a positive relationship exists between leverage and these two variables shows that the more profitable or the more tangible assets a company has, the higher the leverage ratio tends to be. However, no relationship between leverage and firm size where found. Based on the theoretical framework possible explanations for the obtained result is provided, and in some cases the companies does not always act similar to what the capital structure theories advocates. Overall, our study shows that there is a significant difference between the Swedish listed family firms and non-family firms regarding their choice of capital structure and that there are factors that affect the level of leverage.

To congratulate Professor Mats Larsson on the occasion of his 60th birthday, the Departmentof Economic History, Uppsala University, arranged a seminar in his honour in the fall of2013. Speakers representing business administration and economic history from a number ofSwedish universities spoke on a range of subjects touching upon Mats Larsson’s own researchinterests such as business history, banking history, economic history and biography. Thepresent volume includes the lectures and the following discussions.

To congratulate Professor Mats Larsson on the occasion of his 60th birthday, the Departmentof Economic History, Uppsala University, arranged a seminar in his honour in the fall of2013. Speakers representing business administration and economic history from a number ofSwedish universities spoke on a range of subjects touching upon Mats Larsson’s own researchinterests such as business history, banking history, economic history and biography. Thepresent volume includes the lectures and the following discussions.

Bakgrund Små familjeägda aktiebolags styrelsesammansättning brukar kännetecknas av en överlappning mellan familjen och företaget. Små företag har ofta inte råd med det antal kompetenta styrelseledamöter som de har behov av och kan därmed gå miste om viktig information, kompetens och erfarenheter som en extern styrelseledamot kan bidra med. Vidare har tidigare forskning visat att externa styrelseledamöter kan tillföra ett främmande inslag i familjeföretaget vilket kan ge en känsla som innebär förlust av kontroll. Slutligen kan det anses finnas brister i tidigare forskning då små företag har undersökts i mindre utsträckning. Forskningsfrågor Vad är det som avgör varför små familjeföretag väljer att tillsätta externa styrelseledamöter eller inte? Syfte Syftet är att genom kvalitativa intervjuer förklara små familjeföretags tillsättande av externa styrelseledamöter. Metod Studien har byggts på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio VD:ar i tio små svenska familjeägda aktiebolag. Teoretisk referensrams Den teoretiska referensramen bygger på en trecirkelmodell som beskriver familjeföretags överlappande system. Avslutningsvis ges en överblick av styrelser samt beskrivs agentteorin och stewardshipsteorins förhållande till externa styrelseledamöter. Empiri De tio genomförda intervjuernas resultat presenteras under fyra teman och tabeller. Analys Analyskapitlet har genomförts med stöd av den teoretiska referensramens olika delar. Slutsats 0Vår slutsats är att den viktigaste egenskapen hos en extern styrelseledamot är dess kompetens och erfarenhet. En annan viktig faktor som avgör valet är för att få en s.k. input, en extern syn på verksamheten och någon att bolla idéer med. I och med tillsättandet har många av företagens styrelsearbeten övergått från passivt till aktivt styrelsearbete och de intervjuade företagarna ser endast positivt på tillsättandet. Background Small family-owned limited liability company board composition is usually characterized by an overlap between the family and the company. Small businesses often can’t afford the number of qualified board members that they have in need and can thus miss important information, expertise and experience as an external board member can contribute. Furthermore, previous research has shown that outside directors can bring a foreign element in the family business which can give a sense involving loss of control. Finally, it is considered to be flaws in previous research when small companies have been investigated to a lesser extent. Research questions What is it that determines why small family businesses choose to appoint outside directors, or not? Purpose The purpose is that through qualitative interviews explain small family companies appointment of external board members. Method The study has been built on a qualitative approach with semistructured interviews conducted with ten CEOs of ten small, familyowned companies. Theory The theoretical framework is based on a threecircelmodel that describs the overlapping systems in family business. Finally it is an overwiev of boards and a explanation about the agency theory's and stewardship theory’s relation to the external board members. Empiricism The ten completed interview results are presented under four themes and tables. Analysis The analysis chapter has been implemented with the support of the theoretical framework different parts Conclusion Our conclusion is that the main feature of an external director is its expertise and experience. Another important factor that determines the choice is to get a so-called input, an external view of the business and someone to bounce ideas with. After the appointment many boards have worked in shift from passive to active and the interviwed businessowners only look positive on the appointment.

Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför. Studiens forskningsfråga är därför hur familjeföretagare använder sig av finansiell information som underlag vid beslutsfattande. Genom att gå in i undersökningen med en abduktiv ansats, fungerar teorierna rationell beslutsteori, begränsad rationalitet och beslutsirrationalitet som inspirationskälla för att kunna hitta mönster och tendenser som pekar på hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut. För att kunna få en förståelse för detta, görs en kvalitativ undersökning baserat på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att användningen av den finansiella informationen påverkas av hur mycket familjeföretagsanda som finns i företaget, vilket förklaras av graden av öppenhet och behovet av kontroll. Större familjeföretagsanda bidrar till att den finansiella informationen används i mindre grad vid långsiktiga beslut, och i större grad vid återkommande beslut. Företag med mindre familjeföretagsanda tenderar att använda lika mycket finansiell information som icke-finansiell information vid både långsiktiga och återkommande beslut., Family firms are an ever growing business and now accounts for half of all employment in Sweden. Family firms have been found to differ from non-family firms in different aspects, and these differences have been studied a lot by researchers. For example, research has shown that family firms use financial information in decision-making in smaller extent than non-family firms, while they also appear to perform better than them. This despite the fact that financial information has been alleged to be an important basis of decision making for companies in general. This raises interest in examining how family entrepreneurs use financial information when making decisions, and what role it plays. The purpose with this study is that by the family entrepreneurs explore the use of financial information by studying the decision making for long term and recurring decisions that family entrepreneurs face. Therefore, the study research question is how family entrepreneurs use financial information as a basis for decision making. By entering the study with an abductive approach, the theories rational decision theory, bounded rationality and decision irrationality work as inspiration to find patterns and trend that point to how family entrepreneurs use financial information when making decisions. In order to gain an understanding of this, a qualitative study is made by using semi-structured interviews. The conclusion of this study is that the use of financial information is affected by how much family spirit exists in the firm, which is explained by the degree of transparency and the need of control. Larger family spirit contributes to that financial information is used to a lesser extent in long term decisions, and to a greater extent in recurrent decisions. Companies with smaller family spirit tend to use as much financial as non-financial information on both long-term and recurring decisions.

Syftet med denna studie är att ta reda på huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillämpats. Undersökningsåren är 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit små och medelstora företag på den svenska marknaden. Slutsatsen är att det inte föreligger någon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. The purpose with this study is to find out whether there is a difference in firm performance between family firms and non-family firms. In order to fulfill the purpose we have used a quantitative method. The examined period was 2003-2011 and the investigated firms have been small and medium sized firms on the Swedish market. The conclusion drawn is that there is no significant difference in the firm performance between family firms and non-family firms.