Search

Undersökningen går ut på att ta reda på hur Selma Lagerlöf har använt dialekt som stildrag i boken Kejsarn av Portugallien. Kvalitativ och kvantitativ textanalys används som metod för att besvara undersökningens forskningsfrågor. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur dialekten används som stildrag, vem som framställs som dialekttalare samt vilken dialekt som förekommer i boken. Resultatet visar att Lagerlöf har använt dialekt för att placera in boken i en viss geografisk miljö samt att dialekten visar vilken samhällsklass karaktärerna hör till. Resultatet visar också att det är fattiga och enkla människor utan högre utbildning som framställs som dialekttalare samt så rör det sig om en variant av värmländskan som återfinns i landskapets södra delar som har starka drag från götamålsområdet.

This study is based on the spoken and written dialectal expressions which I encountered among students during my practical period in school. The aim of this study is to investigate how many spoken and written dialectal expressions are used by students and, at the same time, if these dialectal expressions may influence Swedish teachers in the assessment process. This study has three research questions: the first is about teachers’ interpretation of the spoken and written dialectal expressions used by students. The second concerns the strategy which teachers use in order to identify the difference between the Swedish dialects and the Swedish standard language. The third question regards teachers' perceptions about a possible connection between students’ use of dialectal expressions and their grade. Qualitative interviews with teachers from junior-high school and gymnasium are the chosen method for this study in order to answer the research questions. The result of this study shows that students do not tend to write in dialect and also that dialectal expressions occur in varying amounts in their speech. Teachers focus on giving both written and spoken feedback to the students in order to increase their linguistic consciousness, but spelling exercises rarely occur in this field. The result shows that there is no connection between students’ use of dialectal expressions and their grade. However, teachers’ assessment is significantly harder when it comes to students’ language in written tasks compared to that in speeches.

I den här uppsatsen undersöker jag vilken effekt dialektala inslag har i skönlitteratur. Jag utgår från romanen Jag for ner till bror av Karin Smirnoff (2018) och undersöker vilka dialektala ord och uttryck som finns i romanen samt vilken funktion dessa fyller. Utifrån min analys går det att konstatera att dialektala ord och uttryck finns på olika nivåer av berättelsen, både i dialog mellan karaktärer men också i huvudkaraktärernas egna tankegångar. Det dialektala språket blandas med standardsvenska, vilket gör romanen fullt förståelig även för den som inte har egna erfarenheter av norrländsk dialekt. Det går att konstatera att de dialektala inslagen har flera funktioner i romanen. Bland annat fungerar de dialektala inslagen som gestaltning av karaktärer, föremål och miljöer men de har också viktig funktion som identitetsmarkör. Det dialektala språket som identitetsmarkör syns både i huvudkaraktärens egen identitet och i den kollektiva identitet som skapas bland byborna. För den kollektiva identiteten har dialekten en inkluderande och exkluderande funktion i relationer mellan karaktärer. Ytterligare en viktig språklig identitetsmarkör är det bibliska språket, som förekommer ofta och mycket i romanen, och spelar en viktig roll i huvudkaraktärens sökande efter den egna identiteten.

The aim of this study was to investigate how the North Westrobothnian dialect "skelleftebondskan" has been transferred between three generations within two family groups and what the dialect means for these individuals. The data was collected from semi-structured interviews where six people with a family connection to Skellefteå participated. The analysis of the data showed that dialectal knowledge and positive attitudes of the dialect had transferred from the oldest participants to the youngest participants within the family groups. Despite two participants in one family group not having lived in Skellefteå for as long as the participants in the other family group, the knowledge and meaning of the dialect was quite similar between them. And despite the oldest participants having more knowledge of the dialect and more frequently used it, the younger participants still thought the dialect was important. The data showed that the dialect was part of the participants’ identity and heritage as well as their linguistic repertoire.

I den här kvantitativa studien undersöktes andraspråkstalares uppfattning av svensk satsbetoning i dialekterna skånska respektive stockholmska. Studien syftade till att tillföra ökad kunskap om hur målspråkets prosodi uppfattas av andraspråkstalare, vilket kan ha didaktiska implikationer och är utvecklande för vår förståelse av andraspråksinlärning av prosodi. Två frågeställningar formulerades: hur uppfattas svensk satsbetoning av individer med svenska som andraspråk, som är minst 15 år gamla, i Stockholmjämförelsevis med Skåne samt påverkar vistelsetiden i Stockholmsområdet respektive Skåne uppfattningen av satsbetoning i svenskan? Deltagarna fick, genom ett webbaserat perceptionstest med 16 meningar, bedöma vilket ord som uppfattades som framhävt i varje mening. Resultatet indikerade att det är få av deltagarna som bor i Skåne som uppnår 100% korrekta bedömningar, medan relativt många deltagare från Stockholmsområdet uppnår 100% korrekta bedömningar, oavsett hur länge de har befunnit sig i respektive område. För Skåne antydde resultaten dessutom att vistelsetid i Sverige kan korrelera med korrekta bedömningar. Resultaten är dock lite svårtolkade på grund av brist på data. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att olika sätt att realisera satsbetoning kan vara olika svåra att uppfatta och att tid i området inte generellt korrelerar med bearbetning av målspråksprosodi, utan att en sådan korrelation kan vara beroende av hur målspråksprosodin realiseras fonetiskt.

The aim of this study is to compare how dales’ attitudes towards dalbo-dialekt differ between the following variables: age, geographical origin and gender. Therefore, this study presents three research questions: what attitude do dales have to their own dialect? How do these attitudes toward dalbo-dialekt differ in relation to gender, geographical origin and age? Is there any difference in the attitudes to dalbo-dialekt between people who were born and/ or raised in Dalsland and people who were not born and/ or raised in Dalsland? In order to achieve the purpose of this study and be able to answer the research questions, a survey has been chosen as the method. Through a survey it is possible to find differences and similarities in order to see how the attitudes towards dalbo-dialekt differ between the variables of the study. The survey consists of a questionnaire of 15 questions which collect plenty of relevant data and information for the purpose of the study and the research questions. The results of this study show that dales generally have a positive attitude toward dalbo-dialekt. There are also differences and similarities between the variables but the common denominator is that dales have a positive attitude towards dalbo-dialekt. This is something that surprised me a lot as I expected more negative attitudes and opinions about dalbo-dialekt and much more difference between the variables. Nej

I denna studie undersöks den dialektala situationen i en del av Stockholms skärgård, nämligen på Möja och Blidö. Syftet med undersökningen är tudelat: dels ta reda på om en eller flera dialekter talades i området fram till mitten av 1900-talet och, i sådana fall, i vilken utsträckning de har utjämnats idag; dels försöka förstå utjämningsprocessens bakomliggande faktorer. Material och metod speglar studiens tudelade syfte. Materialet består av ett urval arkivinspelningar som spelades in år 1949–1966 (Möja distrikt) och 1948 (Blidö distrikt), samt nya, av mig genomförda intervjuer (2021) med fyra informanter från Möja distrikt och fem informanter från Blidö distrikt. Den dialektologiska metoden består av en komparativ analys av bruket av åtta dialektdrag i arkiv- och intervjuinspelningarna. Den folkdialektologiska delen utgörs däremot av en kvalitativ analys av det nya intervjumaterialet, med fokus på skärgårdsbornas uppfattningar och attityder gentemot skärgårdsdialekt(er) och standardspråk, som i sin tur kompletteras med analysen av en kartritningsuppgift som informanterna genomförde under intervjun. Resultaten visar att dialekterna på Möja och Blidö har utjämnats markant under de senaste 60 åren. Orsakerna bakom processen kan vara både språkexterna och/eller språkinterna. Svaren från intervjuerna pekar på att dialekterna har utjämnats under en period präglad av sociala och ekonomiska förändringar, då de som föddes på 40- till 60-talen levde under en brytpunkt mellan skärgårdens verklighet (rötter och familj) och verkligheten på fastlandet och storstaden (studier och arbete). Kombinationen av de olika faktorerna resulterade i en progressiv anpassning, som ledde till dialektutjämningen. Framtiden uppfattades befinna sig utanför deras ö, vilket resulterade i en fysisk och språklig konvergens mot fastlandet. Det finns dock anledning att tro att vissa dialektala aspekter, bl.a. ortnamn samt det specifika ordförrådet som gäller för djur och redskap, kommer att överleva längre.

I föreliggande studie undersöks dialektuppfattningar och dialektrealisation i Sävsjö och Rörvik i Småland. Undersökningens syfte är att från en folkdialektologisk utgångspunkt undersöka dialektrns sociala och geografiska betydelse hos unga vuxna på landsbygdsorter. Syftet inkluderar dessutom att undersöka sambandet mellan informanternas dialektuppfattningar och faktiska språkbruk. Undersöknimgsmetoderna består av både semi-strukturella intervjuer med samt kartritningar av 12 unga vuxna informanter i åldern 20-30 år, uppväxta och bosatta i Sävsjö och Rörvik. Materialet analyserades främst kvalitativt, där intervjusvaren och kartritningarna tematiserades baserat på deltagarnas dialektuppfattningar. Dock tillämpades även en kvantitativ analys av hur realisationen av ett på förhand utvalda dialektdrag såg ut hos dem. Resultatet visar att dialekten både fungerar som ett medel för konstruktion av en lantlig identitet, samt ett verktyg för socialisation inom den egna gruppen. Det pekar även på att det finns en särskild varietet registrerad för Sävsjö kommun, dock med oklara geografiska avgränsningar. Vidare visar resultatet att deltagarna i Rörvik både uppfattas som samt i verkligheten är mer dialektala än de i Sävsjö, samt att både kontinuitet och dialektutjämning utmärker talspråket på båda orterna. Slutligen finns tydliga kopplingar mellan informanternas dialektuppfattningar och talspråk, varpå kombinationsstudien också bidrar till ökad förståelse för de båda.

Föreliggande studies syfte var att nå en förståelse för hur anställda, i yrken som innebär kundellerpatientkontakt via telefon, använder sig av och hanterar sin röst och dialekt i yrket.Vidare avsåg studien att utforska vilka strategier de anställda använder sig av för att hanteraden dialektala problematiken i yrket, samt hur de pendlar mellan ett privat jag respektive ettarbetsjag. Syftet konkretiserades till två frågeställningar. Studien är av kvalitativ karaktär, därintervjuer användes som metod för insamling av data. Urvalet av informanter gjordesstrategiskt, för att skapa variation och bestod av sju kvinnor, vars arbetsuppgifter är attleverera information till kunder eller patienter via telefon, i tre olika branscher. Genom detempiriska materialet framkom att dialekter, som fenomen, skapar positiva känslor hosmänniskor och att det är något som bör bevaras. Dialekter gör individer speciella och lättareatt kategorisera, vilket uppskattas av människor. I den privata sfären ges dialekter stortutrymme och det är en viktig markör för en individs identitet. Framförallt grundar det sig i attdialekter ger individen en plats i samhället och att därav en social identitet skapas, därindivider känner grupptillhörighet och samhörighet med andra människor. I yrken, som hartelefonen som arbetsredskap, finns det en problematik vad gäller hur dialekter ska hanterasoch om dessa bör eller inte bör användas. Det tycks inte finnas något rätt eller fel i dessafrågor och på så vis blir problematiken motstridig. För att hantera denna problematik, kan deanställda välja strategin att anamma en arbetsroll.

Syftet med denna studie är att studera attityder till olika talare med avseende på hur ålder, kön och dialekt påverkar attityderna. Studiens teoretiska utgångspunkt är lekt-teorin som innebär att en människas alla lekter samverkar och tillsammans bygger upp identiteten, vilket i sin tur påverkar våra attityder mot olika företeelser. I studien genomförs intervjuer med öppna frågor där sex informanter beskriver sina intryck av talare i utvalda talprov. Talarna värderas också med en sexgradig bedömningsskala med värderingsorden kompetent, ordentlig, öppen, trevlig och pålitlig. Informanterna kommer från samma familj från Småland. Talproven är hämtade från Youtube och är framförda av fyra talare i olika åldrar och med olika kön och dialekter. För att analysera informanternas svar används en innehållsanalys med en induktiv ansats som metod. Resultatet visar att äldre talare bedöms mer positivt än yngre talare. De manliga talarna bedöms totalt sett mer positivt än de kvinnliga talarna. Informanterna har även samma bedömning av vilka egenskaper som tilldelas de manliga respektive de kvinnliga talarna. De äldre informanterna bedömer de manliga talarna mest positivt, medan de yngre informanterna hade en mer jämlik bedömning. Majoriteten av informanterna identifierar sig med eller föredrar en talare som har samma ålder och könstillhörighet som dem själva. Studien visar även att en talares dialekt har en stark påverkan på attityden till talaren, både positivt och negativt. Med bakgrund mot lekt-teorin kan det konstateras att skillnader i attityder beror på informantens idiolekt, som i sin tur består av en mängd olika faktorer som lägger grund för vår identitet, våra idéer och våra attityder mot vår omvärld.

Syftet med detta arbete är att kartlägga och uppmärksamma utmärkande språkliga drag i det lokala målet i Skillingmark, en bygd belägen ett par kilometer öster om riksgränsen till Norge i västra Värmland. Vidare undersöks i detta arbete huruvida olika dialektalt betingade språkliga drag kan knytas till språkbrukarens ålder som en faktor som påverkar den språkliga variationen. Undersökningen utgår från frågeställningarna om vilka språkliga drag och former som är utmärkande för den språkliga varietet som talas i Skillingmark, hur dessa former och drag avviker från motsvarande former i det neutrala standardspråket, vilka likheter dessa drag och former har med motsvarande drag och former i norskan på andra sidan riksgränsen och huruvida olika språkliga drag förekommer i olika stor utsträckning hos språkbrukare inom olika åldersgrupper. Undersökningen tar avstamp i en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där antalet deltagare, vilka har valts ut genom ett målinriktat bekvämlighetsurval med intersubjektivitet, har avgränsats till tre. Undersökningens resultat visar att det finns flera språkliga drag som utmärker Skillingmarksmålet i relation till det neutrala standardspråket, och där dessa skillnader kan ses på samtliga språkliga nivåer som har undersökts inom ramen för detta arbete. Samtidigt visar undersökningen, i likhet med tidigare studier inom ämnet, att språkliga drag och former i Skillingmark i flera avseenden har likheter med motsvarande former och drag i norskan. Utifrån intervjuer med tre språkbrukare framgår att det även förekommer språkliga drag i Skillingmarksmålet som kan ses vara uttryck för generationsbundna kronolekter, där vissa språkliga drag enkom används av äldre dialektala språkbrukare. Vidare visar undersökningen att dialekter har en viktig funktion i en social språklig dimension, där dialekten kan fungera som ett sammanhållande kitt i ett område med dialektalt kontinuum. This study aims to map, mark and present distinctive linguistic features in the local linguistic variety that is spoken in the area of Skillingmark, located a few kilometers east of the national border between Sweden and Norway in the western parts in the province of Värmland. Furthermore, this study aims to examine whether different dialectally conditioned linguistic features can be associated with the age of the language user, as a factor affecting the linguistic variation. The study is based on the questions which linguistic traits and forms that are characteristic of the linguistic variety spoken in the area of Skillingmark, how these forms and traits deviate from corresponding forms in the neutral standard language, what similarities these traits and forms have to corresponding traits and forms in the Norwegian language and whether different linguistic features occur to varying degrees based on the age of the language user. The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews where the number of participants, whom has been selected through a targeted and convenience method for selection with intersubjectivity, is limited to three. The survey shows that there are several linguistic features that can be seen characterize the local linguistic variety in Skillingmark in relation to a neutral standard language, and where the differences can be seen at all three linguistic levels that have been examined. Furthermore, the results of this study are consistent with the conclusions that previously have been drawn in the previous research, and shows that linguistic features and forms in Skillingmark in several respects have similarities with corresponding forms and features in the Norwegian language. Based on interviews with three linguistic users, it is evident that there are also linguistic features in the local linguistic variety in Skillingmark which can be seen as an expression of generational boundary chronolects, where some linguistic features are used exclusively by older linguistic users. In addition, this study shows that dialects have an important function in a social linguistic dimension, and where the dialect can function as a cohesive putty in an area with dialectal continuum.

This essay, called Like a dry, dead tree on the bog, examines how the identity-bearing aspects of the dialects in fiction can be applied in teaching literature in the Swedish subject. The method used is a qualitative analysis and close reading of three works made by authors from the same area, Västerbotten and Norrbotten. The works used are The Tar Still (1953) by Sara Lidman, I Went Down To Brother (2018) by Karin Smirnoff and So Fucking Cold (2019) by Lova Lakso. The results in the analysis show that how the characters use their language, either if it is dialect or a standard variety, affects and implies their identity in relation to others and the region of Norrland, mostly in the form of affiliation or distance to a community. The discussion focuses mainly on how the dialect and its effect on identity that is shown in the works can be used in literature teaching in Sweden. Based on theories by Louise M. Rosenblatt and Lars-Göran Malmgren it suggests using the works as an opportunity for reasoning and discussing dialect and the identity-bearing aspects of it in the classroom.

Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, dialekten i landsorten Förlanda har förändrats. Beskrivningen av Förlandas dialekt bygger på det som har dokumenterats i Ahlquist (2010) Förlanda: svunna tider från Skäreskog till Lövsjöns strand. Studien har genomförts med en sociolingvistisk metod och genom två gruppsamtal, ett med äldre informanter och ett med yngre informanter, samt en enkätundersökning. Med hjälp av detta material vill jag svara på frågorna: Har dialekten förändrats? Vad i dialekten har förändrats? Samt vilka faktorer kan ha påverkat förändringen? Gruppsamtalen ligger till grund för att besvara de två förstnämnda frågorna och enkäten, som bygger på informanternas uppfattningar kring dialekten, orten och hur fysiskt och socialt rörliga de är samt deras attityd mot den egna dialekten och dialektförändring, används för att besvara den sistnämnda frågan. Tidigare forskning har visat att anknytning till orten, kön, ålder och rörlighet alla har varit faktorer som har påverkat en dialektförändring mer eller mindre. Denna studies resultat visar att dialekten i Förlanda har genomgått en förändring. Den yngre generationen använder sig inte av de tidigare dokumenterade dialektvariablerna i lika hög utsträckning som den äldre generationen. Dock använder sig den yngre generationen av en uppsättning dialektvariabler som inte är dokumenterade tidigare i högre utsträckning gentemot den äldre generationen. Den faktorn som var den viktigaste för att en informant skulle tala den lokala dialekten var anknytning till orten. De informanter som hade gått i skolan på orten eller arbetat där använde sig av dialektalavariabler i högre utsträckning än övriga informanter.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och svensklärare på en gymnasieskola i Värmland reflekterar över skriftbruk av dialektalt betingade former och drag. I detta arbete undersöks vidare vilken attityd som eleverna har gentemot sin egen dialekt och i vilken utsträckning som dialekten realiseras i elevernas skriftbruk. Undersökningen utgår från frågeställningarna om vilka attityder som eleverna har till den egna dialekten, hur gymnasielärare i svenska reflekterar över dialektalt skriftbruk samt i vilken utsträckning som dialektala former och drag förekommer i elevernas skriftbruk. Denna undersökning är konstruerad som en kvalitativt inriktad fallstudie med semistrukturerade intervjuer och ett förestavningstest, även kallat diktamen, som metoder för datainsamlingen. Antalet deltagare har avgränsats till fyra elever och en gymnasielärare, där detta urval gjorts genom ett målinriktat bekvämlighetsurval med intersubjektivitet. Undersökningen visar att de fyra eleverna har en positiv attityd till den egna dialekten samtidigt som förekomst av dialekt menas ge upphov till språkliga svårigheter i mötet med skolspråket i olika skolämnen. Vidare visar undersökningen att gymnasielärare menar att det är viktigt att rätta språket i elevtexter, men att det samtidigt är viktigt att eleverna får en bred språklig repertoar. I likhet med flera tidigare studier visar denna undersökning att det i elevernas skriftbruk förekommer flertalet dialektalt betingade former och drag som pekas ut som vanligt förekommande i det geografiska område som eleverna härrör från. Undersökningen visar även att gymnasieelever tenderar att vara dialektalt flerspråkiga, men att detta inte alltid stöttar eleverna i skolarbetet, utan där förekomst av dialekt stundvis även uppträder som en språklig barriär, i termer av ett dialektalt hinder. The aim of this study is to investigate how students and Swedish teachers at an upper secondary school in Värmland reflects on the use of dialectally conditioned forms and traits in writing. Furthermore, this study examines what attitudes the students have to their own dialect and to what extent the dialect is realized in the students writing. The study is based on the questions what attitudes the students have to their own dialect, how upper secondary school teachers in Swedish reflects on dialectal writing and to what extent dialectal forms and traits occur in the students writing. The study employs a qualitative approach and is constructed as a case study with semi-structured interviews and a pre-spelling test, also called dictation, as methods for the collection of data. The number of participants are limited to four students and one upper secondary school teacher, whom has been selected through a targeted and convince method for selection with intersubjectivity. The study shows that the four students tend to have a positive attitude towards their own dialect, while the presence of dialect is said to give rise to linguistic difficulties in the meeting with the language in the different subjects in school. Furthermore, the study shows that Swedish teachers believes that it is important to correct the language in the students texts, and that it is important that the students also receives knowledge in order to establish a wide linguistic repertoire. The results of this study are consistent with the conclusions drawn in several previous studies, that there is to be found several dialectal contingent forms and traits that are identified as common in the geographical area in which the students originate. The study also shows that students in upper secondary school tend to be dialectally multilingual, but that this does not always supports the students in their school work, and that the occurrence of dialect sometimes also acts as language barrier, in terms of an dialectal obstacle.

Internetspråk är en skriftform som ligger mellan konventionellt skriftspråk och talspråk. I internetspråk används delvis talspråklig ortografi vilket exempelvis syns i användningen av dialektala drag. Mitt syfte var att undersöka dialektala drag i informellt internetspråk (exempel SMS). Från sex informanter har jag samlat in informellt internetspråk som informanterna uppfattar som dialektalt och analyserat det utifrån teorier i tidigare forskning. I resultatet redovisas alla dialektala drag som jag har hittat. Det var framförallt fonologiska drag men det förekom dialektala varianter på alla språkliga nivåer. Resultatet visade att de dialektdrag som förekommer skiljer sig från tidigare forskning. Informanterna är dialektala samt talspråkliga i olika grad och det förekommer interindividuell variation.

Attityder till och värderingar om dialekter är vanligt förekommande fenomen, men precis som många andra aspekter av språk, kan även dessa förändras. Denna undersökning syftar till att utreda huruvida animerade filmer, specifikt Disneyklassiker, kan bidra till produktion och reproduktion av attityder till och värderingar om dialekter. Genom registrering av dialektala drag hos karaktärer i ett urval av Disneyklassiker och ett jämförande mellan dessa och karaktärernas egenskaper kan vissa mönster för dialektbruk ses. Bland annat att onda karaktärer enbart kan ses inom de sydsvenska och de östmellansvenska dialektgrupperna och att dialekt främst förekommer i gruppkonstellationer som lever i utanförskap eller utanför den aktuella filmens normsamhälle. För registreringen av dialektala drag har metoden öronfonetik använts. Antal dialektala karaktärer och karaktärer med bryning i Disneyklassikerna har också undersökts över tid och resultatet pekar på ett ökande bruk av dialekt och brytning i filmerna.

Eskilstunamålet har tidigare uppmärksammats, främst i de två studierna av Nordberg (1985) och Sundgren (2002). Dessa studier har tjänat som inspiration för denna undersökning. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka vilka dialektala variabler som är synliga i nutid och om dessa skiljer sig i olika åldersgrupper och mellan de biologiska könen. Syftet är dels också att ta reda på om det skett någon förändring sedan tidigare studier. Utöver detta undersöks även attityden till dialekten hos Eskilstunaborna. Metoden som ligger till grund för att undersöka det upplevda dialektbruket hos informanterna är enkätundersökningar. Resultatet av informanternas upplevda bruk visar att Eskilstunamålet fortfarande lever kvar och det pekar på både ökningar och minskningar i användandet av variablerna sedan 1960- och 1990-talet. Informanternas attityder till de olika variablerna skiljer sig också åt mellan de olika informantgrupperna. Det generella resultatet följer även trenden från annan tidigare forskning om att kvinnor tenderar att tala mer standard än män.

Syftet med denna uppsats är att spegla skillnaderna mellan norsk och svensk dialektkultur genom att undersöka översättningar av dialektala inslag i skönlitteratur. I Norge är dialekterna inte lika utjämnade som i Sverige. Dessutom har de hög status och används både i vardagslivet och i offentliga sammanhang. I studien undersöks huruvida norska översättningar av romaner som innehåller dialektala inslag är mer dialektala än svenska översättningar på grund av dialekternas särskilda ställning i Norge. Undersökningen består för det första av en kvalitativ och en kvantitativ analys av ett urval dialektala repliker, samt deras översättningar till norska och svenska. För det andra analyseras intervjuer med två av översättarna som utförde översättningarna ifråga. Analysen tar även hänsyn till talspråk, som ligger mellan dialekt och standardspråk i ett tänkt kontinuum och som kan användas för att översätta dialekt. Uppsatsen undersöker dessutom ifall översättningar mellan grannspråk är mer dialektala än översättningar från ett främmande språk på grund av deras språkliga och kulturella närhet. Därför excerperas de dialektala replikerna ur en norsk och en svensk översättning från italienska, en svensk översättning från svenska samt en norsk översättning från svenska. Analysen visar att de två översättningarna mellan grannspråk innehåller dialekt, medan de två översättningarna från ett främmande språk inte innehåller någon dialekt. Trots detta visar båda de norska översättningarna en större medvetenhet om dialekternas identitetsbärande roll. Den norska översättningen av den svenska boken innehåller ett stort antal dialektala markörer, än mer än den originella källtexten. Detta tyder på att texten anpassas till den norska dialektkulturen, som värdesätter användning av dialekt i alla sammanhang, och att läsaren förväntas förstå ett stort och varierat antal dialektala markörer.

Folkmun.se är en av flera internetbaserade svenska ordböcker som är tillgängliga för alla och som utvecklas av sina användare. Denna artikel fokuserar på hur olika bidragsgivare till ordboken arbetar. I studien ingår 190 bidragsgivare och dessa har vi delat in i olika grupper, dels utifrån hur många uppslagsord de har bidragit med, dels utifrån vilka slags ord de i huvudsak har skickat in. Undersökningen visar bland annat att majoriteten av användarna bara har bidragit med något enstaka ord, vilket innebär att många olika personers språkbruk dokumenteras. Studien visar också att de flesta har valt att bidra med antingen dialekt- eller slangord. Många av de uppslagsord som förekommer på Folkmun.se saknas i andra ordböcker, vilket gör Folkmun.se till en värdefull källa.

Syftet med denna studie är att ta reda på högstadieelevers attityder till dialekt. Detta har gjorts genom att respondenter från två olika skolor i Värmland svarat på en webbenkät. Skolorna är belägna i Kil respektive Arvika. Av respondenternas svar har ett generellt resultat sammanställts, där båda undersökningsgruppernas svar vägts samman. Gruppernas svar har sedan jämförts för att kunna peka på skillnader som finns kring attityder till dialekt. Attityderna gäller både den allmänna synen på dialekt men också mer specifikt när det kommer till undervisningssituationer. Det generella resultatet visar att attityderna till dialekt i allmänhet är övervägande positiv. De situationer då dialekten föredras är informella, exempelvis i kontakt med familj och vänner. Resultaten visar att dialekt undviks i högre utsträckning när det gäller formella situationer, som i kontakt med lärare och personal på skolan samt under lektionstid. Majoriteten av respondenterna har uppgett att de uppfattas som mer bildade då de talar standardspråk i undervisningssituationer. I kontrast till detta visar resultatet att majoriteten av respondenterna tar läraren på allvar om denne talar dialektalt i samband med undervisningssituationer. Det går således att peka på att respondenterna av allt att döma anser att det är viktigare att de själva talar standardspråk än att lärarna gör det. Ytterligare en aspekt som är motsägelsefull i detta hänseende är att resultatet visar att respondenterna i hög utsträckning anser att lärare bör anpassa sitt språk till standardsvenska. Då svaren mellan de båda undersökningsgrupperna jämförs visar det sig att respondenterna från Arvika har en något positivare syn på dialekt i allmänhet jämfört med de från Kil. Dessa skillnader är dock marginella. Större skillnader visar sig när det gäller formella situationer. Respondenterna från Arvika anser att det inte är lika viktigt att tala standardspråk i samband med undervisningssituationer jämfört med de från Kil. Lärare som talar dialektalt tas också på större allvar bland respondenterna från Arvika. Detta visar sig också genom att respondenterna från Kil i högre utsträckning anser att lärare bör anpassa sitt språk till standardsvenska jämfört med respondenterna från Arvika. The purpose of this study is to find out about secondary school students attitudes towards dialect. This has been done by respondents from two different schools in the county of Värmland1 who responded to a web survey. The schools are located in Kil 2 and Arvika3. Of the respondents' answers, a general result was compiled, where the answers of both survey groups were weighed together. The groups' responses have then been compared to point out differences that exist about attitudes to dialect. Attitudes apply to both the general view of dialect but also more specifically when it comes to teaching situations. The overall result shows that the attitudes of dialect in general are predominantly positive. The situations in which the dialect is preferred are informal, for example in contact with family and friends. The results show that the dialect is avoided to a greater extent in terms of formal situations, as in contact with teachers and staff at school as well as during lesson. The majority of respondents have stated that they are perceived as more formed when they speak standard language in teaching situations. Contrary to this, the result shows that the majority of respondents take the teacher seriously if he/she speaks dialectically in connection with teaching situations. It is thus possible to point out that the respondents (of all judgment) consider it more important that they speak standard language than the teachers do. Another aspect that is contradictory in this regard is that the results show that the respondents to a large extent consider that teachers should adapt their language to standard Swedish. When the answers between the two study groups are compared, it appears that the respondents from Arvika have a somewhat more positive view of dialect in general compared to those from Kil. However, these differences are marginal. Greater differences are found in formal situations. Respondents from Arvika consider it not as important to speak standard languages in relation to teaching situations compared to those from Kil. Teachers who speak dialectically are also taken more seriously among respondents from Arvika. This is also evidenced by the fact that the respondents from Kil consider that teachers should adapt their language to standard Swedish to a higher extent compared with respondents from Arvika.

Min uppsats behandlar elevers attityd till dialekter. Den bygger på en enkätundersökning där enkäter har distribuerats till en gymnasieskola i Örebro och en folkhögskola i Stockholm.Syftet med enkätundersökningen har varit att undersöka elevernas attityd till dialekter och som ett led i detta att besvara frågeställningarna: Vad har elever för attityd till dialekter? Finns det tydliga mönster i attityderna? och slutligen Skiljer sig attityden till dialekter mellan elever från Stockholm och Örebro i mitt material?Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har en positiv attityd till dialekter överlag, där de lyfter fram fördelar som att det är bra att veta varifrån någon kommer och att det skapar gemenskap och mångfald. Samtidigt finns det många känslorelaterade åsikter om olika typer av dialekter.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken attityd värmlänningar har till den egna dialekten på allmän och lokal nivå. Den allmänna nivån handlar om hur respondenterna ser pådialekten i stort, medan den lokala nivån behandlar frågor kring de lokala varieteter som finns inom landskapet Värmland. Med detta jämförs även eventuella attitydskillnader beroende påkön och ålder, vilket i slutändan kommer att ställas emot tidigare forskning. Genom att använda mig av en webbaserad enkät nådde jag ett stort antal respondenter. Enkäten delades på det sociala nätverket Facebook där tanken var att erhålla en jämn fördelning mellan respondenter utifrån ett antal aspekter, dels sett till vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån, dels vilken ålderskategori utifrån fyra på förhand valda kategorier och dels utifrån vilket kön respondenterna förknippade sig med. Vad som visade sig vara problematiskt var fördelningen av vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån. Det centrala dialektområdet är överrepresenterat i studien medan dialektområdena nordmarksmål och glafsfjordsmål är underrepresenterade. En intressant aspekt som visas genom studien är att det verkar finnas ett stort allmänintresse förden egna dialekten, vilket visar sig genom antalet deltagare. Dessutom visar studien att respondenterna i stort har en positiv inställning till den egna lokala dialekten. Detaljer somtidigare forskning visat bekräftas också av studien, exempelvis att respondenterna ställer sigmindre positiva till dialekter som liknar granndialekterna, exempelvis närkingska. Att respondenterna dessutom svarat att de i lägre grad använder sig av dialektala inslag i mer formella sammanhang bekräftar vad tidigare forskning visat. Undersökningen visar att attitydskillnader mellan män och kvinnor inte skiljer sig i någon större utsträckning. Männen har i något högre utsträckning en positivare syn på den egna dialekten, både lokalt och allmänt. Skillnader som märks tydligast går att finna när det gäller respondenternas ålder. Attityden är mest positiv bland respondenterna i de äldre ålderskategorierna medan detta avtar en aning bland respondenterna i de yngre.

Uppsatsen analyserar tre läromedels definition av läroplanens begrepp språklig variation utifrån en tematisk analys. Syftet med uppsatsen är undersöka hur läromedlen tematiserar språklig variation och vilka skillnader och likheter det finns mellan dem. Uppsatsen utgår från Hellspong & Ledins (1997) analysmodell om innehållets ideationella textstruktur. Analysen visar att de tre läromedlen definierar språklig variation likvärdigt med enstaka skiljaktigheter. De tre läromedlen definierar även språklig variation utifrån svenskämnets mål och syfte från läroplanen.

I denna uppsats undersöks medvetna och omedvetna attityder till dialekter hos 35 gymnasieelever i norra Halland. Uppsatsen undersöker även hur dessa attityder kan ha uppkommit och vilka sociala konsekvenser attityder till dialektal variation medför. Undersökningen består av två delar, där den första delen är ett matched-guise-test där eleverna har fått lyssna på 8 olika ljudinspelningar. Den andra delen är en kvalitativ enkät med öppna frågor. Undersökningen visar att eleverna har tydliga attityder till olika dialekter, samt att de verkar omedvetna om dessa attityder. Det framkommer även att eleverna inte tycker att det är nödvändigt att arbeta med dialekt i skolan. Vår slutsats är att det finns distinkta attityder till och förutfattade meningar mot dialekter bland eleverna. Utifrån vårt resultat dras även den didaktiska slutsatsen att talspråksvariation är en väsentlig del i svenskämnet, då resultatet visar elevernas bristande medvetenhet om sina egna attityder till dialekter.

Denna undersökning handlar om Upplands diftonger. Syftet med uppsatsen är att kartlägga deras geografiska utbredning i landskapet, samt att finna svar på hur de fonetiska processer som lett fram till diftongerna och deras variation kan förklaras. En dialektgeografisk metod har tillämpats, för att dela in landskapet i olika dialektområden. Metoden används även för att förklara diftongernas uppkomst och variation. Materialet för studien utgår i huvudsak från dialektordsamlingarna vid Institutet för språk och folkminnen, där man kan finna detaljerad information om uttalet i Upplands socknar. Resultatet är att diftongerna har sitt starkaste fäste i norra Uppland, där samtliga diftonger påträffas. De diftonger som har den största utbredningen påträffas i såväl norra Uppland som södra Roslagen. Vidare kan det konstateras att det inte alltid går att finna en enhetlig förklaring till diftongernas uppkomst; det rör sig snarare om en tendens till diftongering i framför allt landskapets norra delar. Nyckelord: dialektologi, uppländska, diftonger.

Denna studie handlar om språklig variation i Uppland med fokus på ett antal vokalfonemsvariation. De vokalfonem vars uttalsvariation undersökts är kort ö, långt ö, långt ä, långt i ochlångt y. Undersökningen bygger på inspelningar gjorda på två orter i Uppland, Uppsala ochGimo, för att på så sätt undersöka och jämföra skillnader i vokalfonemens uttal mellan stadoch landsbygd, men även belysa och granska den individuella variationen mellan personerfrån samma ort. Studien avgränsades till att undersöka språk hos ungdomar i gymnasieålderpå de båda orterna.Studien visar att det korta ö ljudet uttalas med en u-sammanfallande variant i högre grad iUppsala än i Gimo. På båda orterna är det väldigt vanligt att uttala långt ö och ä med öppnareuttalsvarianter än den standardspråkliga, och långt i och y uttalas av vissa Uppsalaungdomarmed ett frikativt, lätt surrande ljud. Denna variant verkar däremot inte vara närvarande iGimoungdomars tal. Det traditionellt uppländska ”Stockholms-e” fanns inte i någon avinformanternas tal.Undersökningen visar även att de interindividuella variationerna i uttal av dessa vokalljud ärstörre och mer spridda än de som grundar sig i geografisk härkomst. Efter analys av deutomspråkliga faktorerna kön, socioekonomisk tillhörighet och flyttbenägenhet syns iundersökningen fortfarande inga klara orsaker till mycket av variationen.

En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område och dialekter var tidigare inte tillåtna i radio. På 1970-talet började de dock bli mer accepterade och idag är dialekter vanligt förekommande i radio. Attityden till dialekter i radio har alltså förändrats. Utifrån det är syftet med undersökningen att resonera kring och dra slutsatser om vad mängden dialekt i två radiokanaler (P1 och P3) kan säga om kanalernas attityd till dialekter. Resultatet av undersökningen visade att dialekter var vanligare i P3 än i P1 men för att resultatet skulle vara representativt behövde antalet program och antalet programledare i respektive kanal undersökas i förhållande till mängden dialekter. Gällande samband mellan mängd dialekt och programkategori kunde endast tendenser urskiljas, då bland annat antalet program inom varje kategori skiljde sig för mycket mellan kanalerna för att det skulle bli jämförbart. Även i undersökningen av typ av dialekter kunde endast tendenser urskiljas, tendenser som visade på att sydsvenska är den vanligast förekommande dialekten i båda kanalerna. Resultatet av undersökningen kan visa på dialekters framtida spridning och omfattning i radio, men det är dock svårt att förutspå framtiden då ett flertal faktorer påverkar utvecklingen.

This essay aims to explore the dialect use in speech and writing in different school contexts among pupils in grade three in Värmland, Sweden and their teacher’s attitude to dialect usage in the classroom. The methods used for the survey are structured observations, collected documents and qualitative semi- structured interviews with both pupils and their teacher. The purpose of using three different methods is to get as complete a survey and credible result as possible as the methods in this case complement each other in an advantageous way. The result shows that a majority of the participating pupils use their dialect in most of the different speech situation with the exception of oral presentations and presentation of today´s date and lunch during morning assemblies. In these situation the dialect is often modified. As for the pupils´ writing in dialect, the result shows, however, that it seldom occurs at all. The pupils generally do not see themselves as dialect speakers while their teacher argues that everyone in the class speaks the local dialect. Furthermore, the results of the teacher interview shows that the teacher is sympathetic to the use of dialect in general and sees no problem with dialect in speech, but does not accept dialect use in school writing. Min studie syftar till att undersöka värmländska elevers dialektanvändning i såväl tal som i skrift i olika skolsammanhang samt att ta reda på deras lärares inställning till dialektanvändning i klassrummet. Metoderna som legat till grund för undersökningen är strukturerade observationer, insamlade dokument samt kvalitativa semistrukturerade elev- och lärarintervjuer. Avsikten med att använda tre olika metoder är att få en så fullständig undersökning och trovärdigt resultat som möjligt då metoderna i detta fall kompletterar varandra på ett fördelaktigt sätt. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de medverkande eleverna använder sig av sin värmländska dialekt i de flesta talsituationer, med undantag för muntliga framställningar och presentation av dagens datum och lunch under morgonsamlingar. Vid dessa tillfällen modifieras ofta dialekten. Vad gäller elevernas skrivande på dialekt visar resultatet däremot att det nästan inte förekommer alls. Eleverna själva anser sig överlag inte heller tala värmländska medan deras lärare hävdar att alla i klassen talar dialektalt. Vidare visar resultatet från lärarintervjun att läraren är positivt inställd till dialektanvändning generellt och ser inga problem med dialekt i tal, men accepterar inte dialektal användning i skrift i skolsammanhang.

Artikeln behandlar dialekt i barnboksöversättning, på grundval av Emil i Lönneberga i översättning till ryska. Materialet är a) 20 olika översättningar till ryska (2 publicerade och 18 gjorda av ryska universitetsstudenter i svenska), b) studenternas kommentarer till sina översättningar, och c) en fokusgruppsdiskussion (6 ryska universitetsstudenter i svenska) av de olika lösningarna. Studien visar en bred variation i olika lösningstyper och konkreta lösningar. Den morfosyntaktiska lösningstypen framträder här som översättningsnorm [Toury 1995]. Den har störst frekvens i materialet, den förekommer i båda de publicerade versionerna och den tas emot mest positivt av läsarna. Övriga lösningstyper är mindre frekventa och har en mer idiosynkratisk karaktär. En jämförelse mellan översättningskommentarerna och diskussionen med läsarna visar att det inte alltid finns överensstämmelse mellan hur översättarens intention och läsarnas reception. The paper deals with dialect in translation of children’s literature, analyzing translations into Russian of Swedish author Astrid Lindgren’s book Emil in Lönneberga. Three types of data are analyzed: a) 20 different translations into Russian (2 published, 18 done by Russian university students of Swedish), b) students’ commentaries to their translations, and c) a focus group discussion (6 Russian university students of Swedish) of the different solutions. The data shows a wide variety of different types of solutions. The use of morphosyntactic means has in this study the character of a translation norm (Toury 1995): it is most frequently found, it is used in both published versions, and it is received most positively by the readers. Other types of solutions are less frequent and have a more idiosyncratic character. A comparison between the translation commentaries and the discussion with the readers shows that readers’ reception does not always correspond to the translator’s intention.

The aim of the study is to investigate how the dialect in Ljungby has changed over the last 60 years. This comparative study is based on recordings of two male informants. The first recording was made around 1944 and the second one in 2006. The focus is on lexicon, grammar, syntax and pronunciation. The study is based on the assumption that dialectal features have decreased and that the language is closer to standard Swedish now than it was 60 years ago. The results of the study show that: Dialect words and dialectal grammar have decreased. The dialectal grammar used today is spread over larger geographical areas than before. The pronunciation is now closer to standard Swedish than it was, regarding both vowels and consonants. The use of diphthongs has increased. There are many different reasons for the dialectal decrease, such as improved education, change of social structure and the effect of mass media. It is probably a combination of factors that has led to this result.

Syftet med denna undersökningen är att jämföra attityd till den egna dialekten beroende på var man kommer ifrån och vilken dialekt som talas på orten man växte upp. För att undersöka har följande frågeställningar använts: Hur skiljer sig attityden till den egna dialekten mellan olika områden och spelar faktorer som om informanten bor kvar på orten eller ej och om föräldrarna har samma uppväxtort någon roll? Även frågan om vilken skillnad i attityd till den egna dialekten i jämförelse med tidigare forskning kring attityder till olika dialekter kommer besvaras. För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökningen som delades på Facebook. Sammanlagt kunde det sammanställas resultat från tolv landskap och två större städer. Utifrån tidigare forskning var tanken att om många som flyttat från uppväxtorten vill flytta tillbaka till orten och om en eller båda föräldrarna kommer från samma uppväxtort som informanten har man antagligen en positiv attityd till den egna dialekten. Detta visade sig att det i vissa fall stämde, men dock inte i alla. En av de mest intressanta delarna var att undersöka om tidigare forskning kring attityder till andras dialekter stämde överens med attityden till den egna dialekten. Detta visade sig att det inte stämde. Många av de dialekter som klassas som dialekter som andra inte har en positiv attityd till hamnade i stället högt upp i denna undersökning.

Uppsatsens syfte är att belysa kursplaners och lärarattityders påverkan på andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. Frågeställningarna är uppdelade i utifrån syftets två aspekter och är formulerade på följande sätt: Hur påverkar kursplaner lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur påverkar lärarattityder lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen består av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkät. Totalt besvarades enkäten av 58 svenska som andraspråkslärare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer. Resultatet gällande kursplaners influens visar att det inte finns någon påvisbar skillnad mellan lärargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lärarna gällande deras medvetna påverkan på elevers dialektanvändning och undervisning om dialekter i klassrummet. Resultatet för lärarattityders influens visar att det finns ett statistiskt samband mellan lärarnas positiva inställning till elevers dialektanvändning och lärarnas medvetna påverkan på elevers dialektanvändning. Slutsatserna utifrån undersökningen är att kursplaner inte påverkar lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen samt att lärare som är positivt inställda till dialekter medvetet försöker påverka elevers dialektanvändning.

The aim of this study is to look at the way four teachers in, and five workbooks for, the course Svenska 1/A+B in upper-secondary schools include language varieties in their content. The research is based on qualitative and quantitative analyzes of the workbooks, where words and content are examined, and also interviews with the teachers who presents how they work with language varieties in their education. The results show that language varieties are accepted in school-education at the same time as they are, and have been, alienated in a way. The results also show that language varieties are less prioritized than other areas of education in the same subject.

In this article, I present a study of the adjective hävlig in the Swedish language, how this word has been described in dialect lexicons and in historical dictionaries, the etymology, the meanings and the uses of the word. The meanings of hävlig can be divided into three main groups: 1. able, clever (about person and animal); 2. proud, self-important (about person and animal); and 3. a) good, fine (about thing). b) not good enough. The uses of hävlig in negative sentences receive special attention, especially those used to indicate that something, in fact, is not as good as it ought to be,”not hävlig”. From a semantic point of view, I discuss how hävlig has been used for describing various qualities and conditions, good as well as bad ones, in Swedish dialects, and how it still appears in the language today.

Dialekter av olika slag är något som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och även i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet får. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, Södertälje och Umeå fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva läroböcker för kursen Svenska 1, för att jämföras med undervisningen. Resultatet visar att lärarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, där lärarna i Södertälje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer påverkar hur stort utrymme momentet får, bland annat hur pass intresserade eleverna är av dialekter. Läromedlen uppvisar stora skillnader sinsemellan, men har generellt ett väldigt kort avsnitt om dialekter.

Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars språk i Mönsterås och Kalmar. Syftet är att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas språk samt att se vilka av de undersökta orden som är mest och minst frekventa i deras ordförråd. För att ta reda på om ungdomarna använder dialektord genomförde jag en enkätundersökning i sammanlagt åtta gymnasieklasser i orterna. Enkäten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frågor: de fick svara på om de hade hört ordet, själva skulle kunna använda det och om de vet vad ordet betyder. Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jämfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförråd än pojkar. Om man läser på ett teoretiskt eller praktiskt program har inte så stor betydelse för hur många dialektord som finns i ens ordförråd. Den största skillnaden finns mellan de som kommer från landsbygden och mindre orter jämfört med de som är uppvuxna i städer. Stadsborna har betydligt färre dialektord i sitt ordförråd. De vars föräldrar är uppvuxna i Småland kan fler ord än de som har föräldrar från annan ort. Slutligen kom jag fram till att gymnasieungdomarna kan färre dialektala ord än de äldre informanterna. Orden har delats upp i fyra grupper efter hur många elever som har sagt att de använder dem, har hört dem och kan deras betydelse. Många av de vanliga orden är sådana som har kommit att användas i större geografiskt område eller sådana som inte har någon exakt motsvarighet i standardsvenskan. Sett till annan tidigare forskning är mina resultat inte förvånande. De som bor på landsbygden är mer dialektala än de som bor i städer och äldre är mer dialektala än yngre. Däremot anses män vara mer dialektala än kvinnor. I denna undersökning är dock de kvinnliga informanterna mer dialektala än de manliga, vilket också vissa andra undersökningar har kommit fram till. Detta tror jag dels har att göra med engagemanget vid genomförandet av enkätundersökningen men framför allt att kvinnor har ett större ordförråd än män, inte bara vad gäller det dialektala ordförrådet utan också sett till standardspråkets ordförråd.

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning. Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19–80 år. Resultatet visar att stadsspråket i Umeå utifrån Umeåbornas beskrivningar kan betraktas som en norrländsk regional standardsvenska, och att Umeåsvenskan har betydelse för att konstruera och upprätthålla såväl en norrländsk identitet som en identitet som "stadsbo". Bland de inflyttade syns såväl ett uttalat motstånd mot att anpassa sitt språk som en strävan efter att förstärka en identitet som Umeåbo genom att närma sig Umeåsvenskan.

I den här undersökningen tittar jag närmare på dialektutjämningen i Mora genom en studie av två personers språkliga repertoar. Särskilt studeras individuell variation som grund för språklig förändring. I uppsatsen jämför jag språkbruket hos en äldre och en yngre informant, en mor och en vuxen son, i olika samtalssituationer. Den yngre informanten studeras därtill närmare för att se hur dennes individuella variation i tre olika samtalssituationer kan visa på språkliga förändringar i området. Utifrån undersökningen av informanternas språk kan jag visa att Mora-området präglas av en utjämningsprocess. Denna tar sig uttryck dels i att användandet av den traditionella dialekten minskar, dels i att flera traditionella dialektdrag minskar i användning mellan generationerna. Dessutom visar studien av den yngre informantens individuella variation på samma utjämningsprocess där han är mer dialektal i samtal med mer dialektala samtalsdeltagare medan han blir mindre kategoriskt dialektal och använder färre dialektala drag i andra samtalssituationer. Vidare visar en genomgång av den yngre informantens sociala nätverk kopplat till språkanvändning att den traditionella dialektens domäner minskar. I de sammanhang där traditionell dialekt tidigare var de självklara samtalsspråket gäller inte detta längre på samma sätt.

Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord. Enligt undersökningen varierade ungdomarnas attityd till språkliga varieteter mellan kön och till en viss del mellan första- och andraspråkstalare. Flickorna valde fler positiva uttryck än pojkarna till varje dialekt, förutom till svenska på mångspråkig grund som talades av mannen, det som pojkarna var mest positiva till. Andraspråkstalarna var något mer positiva till svenska på mångspråkig grund än förstaspråkstalarna.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ”När hedningen kom till byn”. Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen. Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter. Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text. The aim of my thesis is to examine my authorship by making an analysis of my short story ”När hedningen kom till byn”. The literary language and its placement in contemporary literature is what I focused on while examinating. My analysis consists of overviews of the genres in which I think my short story fits: magical realism, Swedish northern literature and horror literature. Analyses of other authors’ essays in these genres have been done, as they influence the story in different ways. Constructive criticisms from my fellow students and supervisors have improved the examination. The result of the investigation of the genres shows whether I have used their different characteristics and markers or not. It also presents where the text remains in relation to other contemporary authors. The analysis of the writing process reveals the strengths and weaknesses of the text. I reached the conclusion that the genre of my short story varies, depending on the perspective with which it is read. Another conclusion is that, although I have followed some of the traditional writing patterns in each genre I have my own distinctiveness when it comes to creating, writing and designing a text.