Emil i Lönneberga i nya ryska kläder : Intention, variation och reception

Artikeln behandlar dialekt i barnboksöversättning, på grundval av Emil i Lönneberga i översättning till ryska. Materialet är a) 20 olika översättningar till ryska (2 publicerade och 18 gjorda av ryska universitetsstudenter i svenska), b) studenternas kommentarer till sina översättningar, och c) en fokusgruppsdiskussion (6 ryska universitetsstudenter i svenska) av de olika lösningarna. Studien visar en bred variation i olika lösningstyper och konkreta lösningar. Den morfosyntaktiska lösningstypen framträder här som översättningsnorm [Toury 1995]. Den har störst frekvens i materialet, den förekommer i båda de publicerade versionerna och den tas emot mest positivt av läsarna. Övriga lösningstyper är mindre frekventa och har en mer idiosynkratisk karaktär. En jämförelse mellan översättningskommentarerna och diskussionen med läsarna visar att det inte alltid finns överensstämmelse mellan hur översättarens intention och läsarnas reception. The paper deals with dialect in translation of children’s literature, analyzing translations into Russian of Swedish author Astrid Lindgren’s book Emil in Lönneberga. Three types of data are analyzed: a) 20 different translations into Russian (2 published, 18 done by Russian university students of Swedish), b) students’ commentaries to their translations, and c) a focus group discussion (6 Russian university students of Swedish) of the different solutions. The data shows a wide variety of different types of solutions. The use of morphosyntactic means has in this study the character of a translation norm (Toury 1995): it is most frequently found, it is used in both published versions, and it is received most positively by the readers. Other types of solutions are less frequent and have a more idiosyncratic character. A comparison between the translation commentaries and the discussion with the readers shows that readers’ reception does not always correspond to the translator’s intention.