Search

Den tillståndsmätning av de statliga vägarna som görs i Sverige idag ger inte en tillräckligt allsidig beskrivning av skadeläget för att kunna välja sträckor som är i behov av underhåll. Den information som vi saknar rör vägytans skick. Det kan vara sprickor eller andra ytskador som t.ex. stensläpp. I denna studie har 27 dubbelriktade sträckor valts ut. Sträckorna har i olika grad ett skadeläge i ytskiktet som identifierats som ”i behov av underhåll” av Trafikverkets beläggningsingenjörer. Sträckorna är mätta med ett mätsystem som är heltäckande (HTL, heltäckande lasermätning) över körfältet och som jämförelsegrund har också en okulär inventering gjorts av skadeläget. Vi ser att den objektiva HTL-mätningen har god upprepbarhet avseende sprickor och stensläpp. Vid jämförelse med den subjektiva bedömningen finns det sträckor där identifieringen av ytskadorna stämmer väl överens men även motsatsen. För att en HTL-mätning ska ge användbar information om sprickor och ytskador krävs erfarenhet och arbete med att trimma in parametrar i analysprogramvaran. As condition measurements carried out on the Swedish national road network currently do not provide a sufficiently comprehensive description of all types of distress, it is difficult to select the sections most in need of maintenance. This lack of information concerns mainly pavement surface condition parameters such as cracking and ravelling. In this study, twenty-seven two-way road sections with varying degrees of pavement surface distress were selected. All sections were identified as "in need of maintenance" by engineers from the Swedish Transport Administration. The sections were objectively measured using a system that covered the full lane width. For comparison purposes, a subjective condition inventory was also done. We found that the objective lane-wide measurements had good repeatability with respect to cracking and ravelling. When comparing the objective and subjective inventories, some sections correlated well whereas some hardly correlated at all. In order for a lane-wide measurement to provide useful information on cracking and other forms of surface distress, our conclusion is that more experience and a better understanding of how to adjust the parameters in the analysis software is needed.

Syftet med denna rapport är att ge Transportstyrelsen underlag och rekommendationer för beslut på krav av tillräckligt väggrepp och friktion. I och med Transportstyrelsens utökade bemyndigande att föreskriva om tekniska egenskapskrav för vägar och gator behövs ett uppdaterat underlag om läget. Kravet ska gälla för nya vägar, det vill säga vid trafikpåsläpp. I vägar inbegrips alla belagda vägar inklusive gång- och cykelvägar. Även vägar som inte är statligt kontrollerade ingår, till exempel kommunala vägar. I rapporten redovisas en sammanfattning av befintliga underlag för gällande krav och gränsvärden, historisk tillbakablick, omvärldsbevakning och faktorer att ta hänsyn till samt rekommendationer för mätmetod, mått och gränsvärden med hänsyn till konsekvenser och genomförbarhet. Man kan konstatera att det ofta saknas evidensbaserat underlag för gällande regler och gränsvärden. Däckvägfriktion är en komplicerad egenskap som är svår att mäta då den beror på så många faktorer. Rekommendationerna blir därför ofta att använda gällande metoder och gränsvärden. För bilvägar föreslås att fortsatt använda skiddometerprincipen och SFT (Surface Friction Tester) med specifikationer enligt tidigare standard. För vägmarkeringar föreslås att använda SFT där det går, annars PFT (Portabel Friction Tester) och för gång- och cykelvägar föreslås att använda PFT. Som gränsvärden rekommenderas att använda 0,50 vid 70 km/h (som tidigare). Från jämförande mätningarna kan man konstatera att 0,55 vid mäthastigheten 40 km/h motsvaras av 0,50 vid 70 km/h. Vidare pekar mätningar på att PFT och SFT mätdata direkt kan ersätta varandra med vissa förbehåll. För att kontrollera väggreppet ännu bättre är det rimligt att ställa krav på makrotexturen, som ett komplement till friktionsmätningen vid högre tillåtna farter, till exempel över 70 km/h. The report presents a summary of existing data for current requirements and limit values, historica lfeedback, external monitoring and background facts, as well as recommendations for measurement method, measures and limit values with regard to consequences and feasibility. It can be noted that evidence-based proof is often lacking for current rules and limit values. Tire road friction is a complicated property that is difficult to measure as it depends on so many factors. Therefore, the recommendations will often be to use current methods and limit values. For motorways it is proposed to continue to use the skiddometer principle and SFT (Surface Friction Tester) with specifications according to the previous standard. For road markings it is proposed to use SFT where possible, otherwise PFT (Portable Friction Tester) and for pedestrian and cycle paths it is proposed to use PFT.As a limit value it is recommended to use 0.50 at 70 km / h (as before). From comparative measurements it can be stated that 0.55 at the measuring speed 40 km / h corresponds to 0.50 at 70 km/h. Furthermore, measurements indicate that PFT and SFT measurement data can directly replace each other with certain reservations. In order to control the grip even better, it is reasonable to place demands on the macro texture, as a complement to the friction measurement at higher permissible speeds, for example above 70 km/h.

Rapporten presenterar ett förslag till en prognosmetod för framtida värden av spårdjup och IRI på det belagda statliga vägnätet samt olika mått på prognosnoggrannhet. Metoden kan även användas för att fylla i saknade värden bakåt i tiden. En tidigare VTI rapport inom samma område kom fram till att ett prognosunderlag endast ska innehålla information om utvecklingen lokalt och baserade sin prognos på data endast från den senaste beläggningsomgången. En väsentlig förändring här är att metoden utvidgats till att inkludera data från tidigare beläggningsomgångar i prognosberäkningen, med redovisning av de för- och nackdelar som det medför. Andra delar, t.ex. hur data förbereds, har inte ändrats i någon större utsträckning. Resultaten blir i huvudsak att prognoser inte blir tydligt bättre generellt, inte heller tydligt sämre, av att ta med data från tidigare beläggningsomgångar. Det finns ändå en fördel med att ta med dem därför att fler sträckor över huvud taget kan få en prognos baserad på lokala förutsättningar. This report presents a proposal for a prediction method for future values of rut depth and IRI on the paved state road network and various measures of forecast exactness. The method can also be used to fill in missing values backward in time. An earlier VTI report within the same area concluded that a prediction method should use only data about the development locally and based its prediction on data from the current pavement cycle only. A major difference here is that the method has been expanded to include data from previous pavement cycles in the prediction method, with presentation of the advantages and disadvantages that this entails. Other parts, e.g. how data is prepared, has not been changed in any great extent. The results are mainly that forecasts do not generally become clearly better, nor clearly worse, by including data from previous pavement cycles. There is nevertheless an advantage in including these data because that makes prediction based on local conditions possible for more sections.

I Sverige och Finland mäts tillståndet på det statliga belagda vägnätet årligen. Mättekniken har varit densamma under en lång tid vilket har sina fördelar. I och med att mätningarna utförs med samma mätteknik bibehålls trender och mätserier utan störningar. Den nuvarande tekniken är dessutom driftsäker och kan handlas upp till en prisnivå som genom åren snarare sjunkit än ökat. Det huvudsakliga användningsområdet för tillståndsmätningen är att förse underhållsverksamheten med ett objektivt underlag för beläggningsplaneringen, men när det visar sig att nuvarande objektiva tillståndsdata endast kan förklara mellan 40 och 75 procent (beroende av trafikklass) av de åtgärder som verkligen görs på vägnätet, måste det övervägas om denna ska kompletteras med nya tillståndsdata. Den information som saknas tros vara information om ytskador och sprickor. Detta kräver ny mätteknik. Om ny teknik ska börja anammas, för insamling av tillståndsdata, måste först de grundläggande mätstorheternas tillförlitlighet säkerställas, innan nya möjligheter och mätstorheter undersöks. Denna studie är därför endast inriktad på tvärprofilmätning och mått för ojämnhet i tvärled (spårdjup och spårrygg). I studien har två av de ledande nya teknikerna som arbetar med skannande laser undersökts, LCMS från Pavemetrics och PPS från Fraunhofer. Resultatet av studien visar att tekniken är bra, noggrannhet och repeterbarhet går att jämföra med de nuvarande punktlasersystemen. Kriterier och krav för upphandling av mättjänster där den nya tekniken används bedöms också kunna bibehållas. The condition of the national coated road network is measured annually in Sweden and Finland. The measuring technology has been unchanged over a long period of time, which has its benefits. As the measurements are performed using the same technology, trends and measurement series are retained without any disruption. In addition, the technology currently used is reliable and can be procured at a price level that has fallen rather than risen over the years. The principal area of use for condition measurement is to provide maintenance work with an objective basis for the planning of surfacing, but when it is found that current objective condition data can only explain between 40 and 75 percent (depending on class of traffic) of the action actually taken on the road network, consideration must be given to whether new condition data need to be added. The information that is lacking is thought to be information on surface damage and cracks. This requires new measuring technology. If new technology will be adopted, for the collection of condition data, the dependability of the basic measured quantities must be ensured before new options and measured quantities are examined. This study is therefore focused only on transverse-profile measurement and measures of unevenness in the transverse direction (rut depth and ridge height). The study has examined two of the leading new technologies that operate with scanning lasers, LCMS from Pavemetrics and PPF from Fraunhofer. The outcome of the study shows that the technology is good, and that accuracy and repeatability are comparable to the present-day point-laser systems. It is also deemed possible to retain criteria and requirements for the procurement of measurement services when the new technology is used

Vintermodellen är ett verktyg som ger underlag för att bestämma strategier för vinterväghållning. Föreliggande dokument är avsett att vara ett stöd för framtida utveckling av programkoden till Vintermodellen. Ingen manual har skrivits tidigare eftersom programmet till Vintermodellen endast används inom VTI. Matlab-programmet till Vintermodellen skrevs från januari 2013 till mars 2014. En stor del av det arbete som presenteras i föreliggande dokument utgjordes av en omstrukturering av koden, samt flytt av indata från Matlab-koden till kalkylark (Excel-filer). Redovisningen inleds med viss grundläggande information som är av stor vikt vid körningen av vintermodellen. I kapitel 6–8 beskrivs koden i stora drag. I slutet av redovisningen beskrivs möjligheter för export av resultaten. Trafikverket äger Vintermodellen och ansvarar för vidareutveckling av verktyget. VTI förvaltar Vintermodellen på Trafikverkets uppdrag. The ”Vintermodellen” is a software tool to help form strategies for winter road maintenance. The present document is intended to serve as a support for future development of Vintermodellen (the Winter Model). No manual has been written before as the computer program ”vintermodellen” is exclusively used within VTI. The Matlab implementation of the Vintermodellen computer program was written from January 2013 to March 2014. A substantial part of the work presented in the present document was to restructure the code, and move in-data from the Matlab code to spreadsheets (Excel files). The presentation starts with some basics facts which are important to consider when running the ”vintermodellen” Matlab program. In chapter 6–8 the Matlab code is described in general terms. The presentation ends with the different ways to export the results. The Swedish Transport Administration owns the Vintermodellen and is responsible for the development. The Vintermodellen is administered by VTI by direction of the Swedish Transport Administration.

Trafikverket följer årligen upp tillståndet på det statliga belagda vägnätet med mätbil. Det är en verksamhet som fortfarande i grunden har samma tekniska lösning som vid starten 1986. Under åren har dock antalet mätstorheter ökat, mätkvaliteten förbättrats och metoderna förfinats. Syftet med mätningarna är, förutom att följa det övergripande tillståndet på vägnätet, att få ett underlag för beläggningsplanering och val av åtgärdsobjekt. Vi kan se tillståndsmätningen som en första skanning att välja åtgärdskandidater vilka ofta kompletteras av, och slutligen väljs ut med kunskap hos Trafikverkets projektledare. Trafikverket vill i förlängningen kunna beskriva tillståndet från vägytemätningen ännu mer tillförlitligt för att projektledarnas val ska underlättas och bli än mer objektivt underbyggt. Med tekniskt stöd av VTI upphandlas mättjänsten av Trafikverket. Upphandlingen av vägytemättjänsten för perioden 2015 till 2018 (plus optionsår 2019) genomfördes som en selektiv upphandling där sex deltagande företag (leverantörer) bjöds in till upphandlingen. Tre av företagen valde att delta i de tekniska testerna och därmed fullfölja upphandlingen. De tekniska testerna går ut på att undersöka leverantörernas förmåga att under produktionsliknande förhållanden utföra mätningar enligt i förväg beskrivna förhållanden och uppställda kravgränser. Denna rapport sammanfattar utfallet av de tekniska testerna. The Swedish Transport Administration (Trafikverket) annually monitors the condition of the national road network with survey vehicles. This is an operation that is, in principle, still carried out using the same technical basis as in 1986. During this time, however, measurement quantities have increased, measurement quality has improved, and measurement methods have been refined. In addition to monitoring the road network condition, the purpose of measurement surveys is to provide an information base that can be used to support investment decisions and maintenance planning. Condition measurement data can be used at an initial stage to identify potential maintenance candidates. Further investigations, carried out by project leaders, can then be used to determine which of the candidates are selected for maintenance action. The Swedish Transport Administration would ultimately like to be able to describe road conditions derived from surface measurement surveys even more accurately. This would allow project leaders to make more objective maintenance action decisions. With technical support from the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), the Swedish Road Administration carries out the procurement of road surface measurement survey services. Road surface measurement services, for the period 2015 to 2018 (plus option year 2019), were obtained through a selective procurement process. Out of six suppliers who were invited to participate, three accepted the invitation to take part in the technical tests. The purpose of the tests is to examine the supplier’s ability to perform during simulated production conditions and be able to carry out the measurement surveys in accordance with pre-described conditions and specified limits. This report summarizes the results of the technical tests.

Detta notat redovisar en studie av spårdjupstillväxt för tre olika åtgärder som implementerats inom Trafikverkets projekt ”Säker framkomlighet”. Åtgärderna är: 2-fältsvägar med frästa mitträfflor smala mötesfria vägar (”gles 2+1-väg med räcke”) riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt) Såväl mitträffling som mitträcke kan innebära att trafiken kanaliseras mer och därmed ge en snabbare tillväxttakt för spårbildning. Syftet med studien är att redovisa effekter på årlig spårtillväxt i första hand och i andra hand årlig tillväxt av spårarea för 2-fältsvägar med frästa mitträfflor, mötesfria vägar och riktningsseparerade vägar. Resultaten visar att för mitträffling finns ibland skillnader mellan spårtillväxten på test- och kontrollsträckorna men denna skillnad är oftast mycket liten och skillnaderna slår dessutom åt båda håll, vilket innebär att resultatet inte pekar konsekvent åt ena eller andra hållet. Slutsatsen av resultaten är att mitträffling inte ger en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas heller inte spårbildningen. In this project, rut depth development studies were carried out on road sections subjected to three specific types of traffic safety measure. The measures, implemented through the Swedish Transport Administration’s "Safe accessibility" project, included milled centre-line rumble strips narrow 2+1 roads with median barrier divided roads (painted 2+1 roads with median rumble strips) The introduction of centre-line rumble strips and barrier separation can result in traffic confinement and cause a reduction in the amount of vehicle lateral wander. This reduction is likely to increase the rate of rutting. The purpose of this study was to investigate how annual rut development rates and rut area measurements – on conventional 2-lane roads with milled centre-line rumble strips, narrow barrier separated roads and divided roads – were affected by the introduction of these safety measures. With regards to centre-line rumble strips and comparisons between the test and control sections, results indicated that there were sometimes differences in the rut development rates. However, these differences were usually very small and inconsistent. The conclusions that can be drawn from the results are that centre-line rumble strips do not have a confining effect on traffic and have no adverse effect on the rate of rutting.

På uppdrag av Trafikverket har VTI gjort ett arbete med att utveckla och föreslå mått som på ett bättre sätt beskriver skador eller felaktigt konstruerade vägavsnitt utifrån data insamlade med vägytemätbilar. Måtten ska kunna användas för att karakterisera vägnätets tillstånd och förändringen när detta trafikeras och belastas. I denna rapport föreslås fyra nya mått samt förändring i användningen och beräkning av ytterligare två mått. Dessa nya mått kan komplettera dagens mått med ytterligare information om vägens tillstånd. Huvudprincipen vid utvecklingen av de nya måtten har varit att utnyttja befintliga data och skapa ett nytt enskilt mått eller ett nytt mått byggt på en kombination av andra mått så att det nya måttet svarar mot en specifik effekt eller egenskap, till exempel säkerhetsrisk. I samband med utvecklingen av de nya måtten har även gränsvärden för dessa föreslagits som kan användas i underhållsstandarden. De mått som är framtagna i denna sista fas av projektet ”Nya mått” och vilka kan komplettera dagens underhållsstandard är: • mått för ytskador (små och större ytskador). • tvärfallsvariation. • lokala ojämnheter (ny definition). • vattenarea. • kantdjup (ny definition). • IRI vänster (komplement till IRI höger).Denna rapport beskriver nya vägtillståndsmått för perioden 2010 och framåt. Två tidigare rapporter i denna serie beskriver mått för perioden 1987–2005 (R717, 2013) respektive år 2006–2009 (R718, 2011). On behalf of the Swedish Road Transport Administration, VTI has developed and proposed new indices of road surface measurement that better describe damaged or badly constructed road sections. The indices have been developed using data that is already collected during the regular road network surveys. The new indices can be used to describe road network conditions and changes during operation. To complement current indices, the report proposes four new indices and recommends changes in the use and/or calculation of two others. The main development principle was to use existing surveyed data and create either a new single index or indices based on a combination of other existing indices. The new indices must also correspond to a specific effect or property, for example safety risk. In connection with the development, thresholds for maintenance standards have also been suggested. The indices developed in this final phase of the project "New Indices of Measurement” that can complement existing indices are: • surface damage (small and large). • cross fall variation. • local unevenness (new definition). • surface water area. • edge depth (new definition). • IRI left (compliment to IRI right). This report describes new road condition indicators used in the period 2010 och onwards. Two earlier reports in this series describes indicators used in the period 1987–2005 (R717, 2013) respectively year 2006–2009 (R718, 2011).

Vägytans tillstånd på det statliga svenska vägnätet har inventerats med mätbil sedan 1987. Av kostnadsskäl mäts inte alla vägar varje år, istället kan man använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. Syftet med vägytemätningarna är att förse Trafikverkets Pavement Management System (PMS) med tillståndsdata. De främsta användningsområdena för tillståndsmåtten är: • Beskrivning av det övergripande vägtillståndet och tillståndförändringen för att bedöma hur valda drift- och underhållsstrategier lyckats. • Stöd vid underhållsplanering. • Underlag vid beräkning av framtida underhållsbehov. • Stöd vid val av åtgärdsmetod. • Kontroll av utförande av byggnation eller underhåll. • Stöd vid forskning. Trafikverket har behov av en fullständig tillståndsbeskrivning av vägnätet, bland annat för att kunna redovisa för regering och riksdag hur uppdraget att underhålla statens vägar fullföljs. Ett sätt att årligen beskriva tillståndet för hela vägnätet är att använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. I valet mellan att använda en global eller lokal modell för att beskriva tillståndsutvecklingen för IRI (International Roughness Index) och spårdjup på enskilda 100-meterssegment visar rapporten att en modell med lokal anpassning är att föredra. Vid anpassning av en global modell får forskarna inte tillräckligt hög förklaringsgrad och ser inte heller ett konsekvent mönster i regressionskoefficienterna för de förklaringsvariabler som provats. In Sweden, the road surface condition is assessed regularly with laser-based profilographs. This has been done since 1987. All roads are, for financial reasons, not assessed every year, but one way to describe the condition of the entire road network is to work with models. The purpose of these assessments is to provide the Swedish Transport Administration’s Pavement Management System (PMS) with data. The main uses of the PMS are: • To provide a description of the overall road condition and its changes to determine if the selected operation and maintenance strategies are successful, and if an acceptable road standard can be offered. • Support the maintenance planning (prioritization and selection of sections for maintenance). • Support for the choice of maintenance method. • Monitoring of performance of construction or maintenance, for example, functional related contracts. • To support research. The Swedish Transport Administration needs a complete description of the road condition in order to demonstrate to the government and parliament how the mission to maintain the roads is achieved. One way to describe the condition of the entire road network is to work with models that forecast the condition the years when measurements are missing. In the choice between using a global or local model to describe the state of development for IRI (International Roughness Index) and rut depth on individual 100-meter segments, the present report shows that a local model is preferred. The coefficient of determination is not high enough in a global model. Also, the researchers cannot see any consequent pattern in the regression coefficients for the explanatory variables we have tried.

Vägytans tillstånd på det statliga svenska vägnätet har inventerats med mätbil sedan 1987. Syftet med dessa mätningar är att förse Trafikverkets pavement management system (PMS) med tillståndsdata. Av kostnadsskäl mäts inte alla vägar varje år, men Trafikverket har behov av en fullständig tillståndsbeskrivning av vägnätet. Ett sätt att årligen beskriva tillståndet för hela vägnätet är att använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. Denna rapport har två huvudsyften, dels att arbeta fram en metod och ett angreppssätt för att skapa en prognosmodell för ett tillståndsmått som kan förändras såväl linjärt som ickelinjärt, dels att, under metodutvecklingen, skapa en prognosmodell för MPD. Modellen är datadrivet genererad, men beskriver även tidsutvecklingen. Från denna kan vi se tydliga trender för MPD-utvecklingen på årsbasis. Det angreppssätt som används för att skapa en prognosmodell för MPD kan användas för andra vägtillståndsmått såsom megatextur, kantdjup, vattenarea etc. In Sweden, the road surface condition is assessed regularly with laser-based profilo-graphs. This has been done since 1987. The purpose of these assessments is to provide the Swedish Transport Administration’s Pavement Management System (PMS) with data. All roads are, for financial reasons, not assessed every year, but the Swedish Transport Administration still needs a complete description of the road condition. One way to describe the condition of the entire road network is to work with models that forecast the condition the year when measurements are missing. This report has two main purposes. Firstly, to develop a methodology/approach how to create a prognostic model for a condition index that can change both linearly and non-linearly. Secondly, during the method development, create a prognostic model for MPD. The model is data-driven generated, but it also describes the time evolution. From this we can see clear trends for MPD development on an annual basis. The approach used to create a prognostic model for MPD can be used for other road surface characteristics such as megatexture, edge depth, water area, etc.

Normalt beräknas längsgående ojämnheter på svenska vägar med måttet International Roughness Index (IRI). Detta mått beräknas från en längsprofil, och beskriver den ackumulerade rörelsen mellan hjul och chassi (fjäderrörelse) på en kvartsbilmodell. Resultatet redovisas som fjäderrörelse per färdad längd, vanligtvis millimeter per meter. IRI-modellen beskriver endast rörelsen i vertikalled, dessutom med en ganska orealistisk fordonsmodell som alltid går i 80 km/h. Denna rapport redovisar arbetet med att ta fram en så kallad FullCar-modell (möjligtvis helbilsmodell på svenska, men jag fortsätter att använda ”FullCar” som en generellt beteckning i denna rapport) som kan användas för en mer realistisk modellering av ett fordons rörelser under normal färd. Fördelen med en, ur fordonssynpunkt, mer realistisk modell är att man kan konstruera mått som stämmer bättre överens med det som förare och passagerare upplever när de färdas på vägen. Det bör nämnas att det tidigare har visats att det finns en relativt hög korrelation mellan IRI och hur förare och passagerare upplever vägens tillstånd. En FullCar-modell borde dock kunna ge mer detaljerad information om vägytans effekt på fordonet. Till exempel skulle en lastbilsmodell kunna detektera avsnitt med farliga tvärfall. En realistiskt fordonsmodell skulle även kunna användas till nedbrytningsstudier av vägar, där vägytan dels slits av överfarter, dels deformeras av kontaktkrafter. Med en enkel modell skulle hundratusentals överfarter kunna simuleras på några minuter. In Sweden, longitudinal roughness has been more or less synonymous with the International Roughness Index (IRI). IRI is calculated from a longitudinal profile, and describes the accumulated movement between the wheel and chassis on a quarter-car model. The result is given as this movement divided with the traveled length. In Sweden, the unit millimeters per mere is normally used. The IRI-model is only affected by movements in the vertical direction, and the speed is fixed to 80 km/h. This report presents the work to make a full-car model, with the aim to produce a more realistic view of the movements of a vehicle traveling on a normal road. The benefits with a more realistic vehicle model is that indices with a higher correlation to drivers’ and passengers’ experiences can be made. It should be mentioned that a relatively high correlation between IRI and drivers’ estimates road condition has been shown. A FullCar model should, however, give more detailed information about the effect of the road surface on the vehicle. A truck model could, for example, be used to find sections with a dangerous cross fall. A realistic vehicle model could also be used in studies concerning the deterioration of roads, as the road is partly worn by wheel abrasions and partly deformed by contact forces. A simple model could simulate hundreds of thousands of vehicle passages in only a few minutes.

En förändrad behovsbild gör att det finns anledning att se över den information som samlas in vid tillståndsmätning av vägar. Behovet att underhålla det befintliga vägnätet ökar av flera skäl. Trafiken ökar och då särskilt andelen tunga fordon samtidigt som det byggs allt färre nya vägar. Den tillåtna fordonsvikten har ökat och kan komma att öka ytterligare, vidare kan belastningen på vägen öka till följd av ökat däcktryck. Äldre vägar är dimensionerade för andra förutsättningar och därmed uppkommer andra typer av skador på vägnätet. De mätmetoder och tillståndsmått som finns är inte förnyade i samma takt som ovanstående förutsättningar. Nya vägmaterial har kommit som gör vägen mer slitstark, vilket innebär att det kan vara andra egenskaper som bättre indikerar tillståndet än de gamla mätmetoderna och tillståndsmåtten. Enkätundersökningar bland transportanvändare har pekat på att man är mer och mer missnöjd med vägstandarden, tvärtemot vad de årliga tillståndsmätningarna visar. De övergripande tillståndsmätningar som hittills skett kanske inte längre speglar det man vill mäta? Nya eller kompletterande mått behövs. Rapporten beskriver förslag på mått som framkommit vid möten med Vägverkets regioner, mätleverantörer och med forskningsrepresentanter från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Utifrån förslagen har ett urval av mått och mätmetoder som kan införas på relativt kort sikt gjorts.