Search

Interpersonellt våld är ett globalt samhällsproblem som kostar liv och hälsa världen över. Individer med intellektuell funktionsnedsättning är i högre grad utsatta för våld och övergrepp i jämförelse med den generella populationen. Sverige saknar, trots 2008 års ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, både kunskap, statistik och verktyg för att komma till rätta med våldet. Förevarande litteraturöversikt syftar till att med hjälp av aktuell svensk samt internationell forskning undersöka samt identifiera faktorer som verkar föranledande samt upprätthållande av våld mot personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden för insamling av empiri grundade sig i en kvalitativ ansats där studier lästes in och analyserades enligt en tematisk analysmetod. Resultatet visade på en genomgående avhumanisering av personer med intellektuell funktionsnedsättning som går genom alla led i samhället. I kombination med de sårbarhetsfaktorer som kommer av funktionsnedsättningen föranleds och upprätthålls våldet. Slutsatsen landade i vikten av att socialarbetare och andra människobehandlande professioner har tillgång till verktyg där våld kan upptäckas hos personer som själv inte kan synliggöra sin utsatthet. Interpersonal violence is a global societal problem that costs lives and health worldwide. Individuals with intellectual disabilities are more exposed to violence and abuse in comparison with the general population. Despite the 2008 ratification of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, Sweden lacks the knowledge, statistics and tools to deal with this type of violence. The present literature review aims to, with help of current Swedish and international research, investigate and identify factors that seem to cause and perpetuate violence against people with intellectual disabilities. The method for collecting empirical data was based on a qualitative approach where studies were read in and analysed according to a thematic analysis method. The results showed a consistent dehumanization of people with intellectual disabilities which pass through all stages of society. In combination with the vulnerability factors that result from the disability, the violence is caused and maintained. The conclusion landed in the importance of social workers and other human treatment professionals having access to tools where violence can be detected in people who themselves cannot make their vulnerability visible.

The view of the target group is associated with the development of the welfare society and thus has a clear connection to societal norms regarding both intellectual disability and sexuality. The study aims to study the factors that affect the ability of people with intellectual disabilities to express their sexuality and how support measures and guidance for the target group's ability to do so are integrated into community initiatives and social work. This has been done through 7 semi-structured qualitative interviews with employees at group homes. The material has been analyzed with the help of previous research in the field and in relation to the stigma theory. The results show that employees in group housing experience uncertainty in how the support for the target group in sexuality is to be applied. They adapt the support based on individual perceptions and have no official guidelines within the activities. The conclusion is that there is a great need for more knowledge both among those with intellectual disabilities and among professionals, as well as a greater space for the subject in society.

Inledning: Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas oftare än andra av psykisk ohälsa och hamnar lätt i destruktiva livsmönster. De upplever ofta att de har svårt att få adekvat och anpassad behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters upplevelse av psykodynamisk psykoterapi med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning som lider av psykisk ohälsa. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter den psykoterapeutiska processen i arbetet med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning? Vad beskriver terapeuterna som verksamt och hur ser de på behandlingsresultaten med målgruppen? Metod: Sex psykoterapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ, deskriptiv ansats. Resultat: Vid analys av materialet framträdde ett antal teman. 1. Terapeuternas beskrivning av de olika faserna i den terapeutiska processen. 2. Yttre faktorer som kan påverka terapierna med målgruppen. 3. Den intellektuella funktionsnedsättningens betydelse. 4. Terapeutiska utmaningar i arbetet med målgruppen. 5. Det verksamma i terapierna. 6. Förutsättningarna runt terapeuten. Diskussion: Resultatet visar att de intervjuade terapeuterna upplever att psykodynamisk psykoterapi med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan vara meningsfullt och verksamt. Vissa aspekter och behovet av att anpassa det terapeutiska arbetet beskrivs som centrala i arbetet med målgruppen. Introduction: People with intellectual disabilities are affected more than others by mental illness and can easily fall into destructive patterns of life. They often feel that they have difficulty getting adequate and appropriate treatment. Aim: The purpose of this study was to investigate psychotherapists experience of psychodynamic psychotherapy with individuals with mild to moderate intellectual disabilities who suffer from mental illness. Issues:How do psychodynamic oriented psychotherapists describe the psychotherapeutic process in working with people with mild to moderate intellectual disabilities? What do the therapists describe as active and helpful and how do they look at the results of treatment? Method: Six psychotherapists were interviewed based on a qualitative, descriptive approach. Results: When analyzing the material a number of themes appeared: 1. The therapist description of the phases of the therapeutic process. 2. External factors that can influence therapies with the target group. 3. The intellectual disabilities significance. 4. Therapeutic challenges in the work with the target group. 5. The active and helpful. 6. The conditions around the therapist. Discussion: The result shows that the interviewed therapists feel that psychodynamic psychotherapy with mild-moderate intellectual disabilities can be meaningful and effective. Some specific aspects and the need to adapt the therapeutic work is described as central in the work with the target group.

Participation of people in all ages is one of the main goals in Swedish disability policy. Despite this, ageing and becoming old with intellectual disability has been given very little attention in policy documents and guidelines regarding support and service provided for this group. This thesis aims to explore ageing and participation among older people with intellectual disabilities who live in a group homes in accordance to the Swedish Disability Act. The focus has been on the group of people who were born before or around 1960. This group belongs to a generation that share unique experiences. They have lived a long life with disability, and they have experienced first-hand the development of the Swedish disability policy that started in the 1960s and resulted in today’s disability policy. These experiences carried through life course are likely to influence this group’s opportunities to participate as they age and reach later life. The thesis has a multiple methodological approach. Participant observations were executed and combined with individual semi-structured interviews with older people with intellectual disabilities as well as group home staff. The results of this thesis show that there is a discrepancy between how older people with intellectual disabilities experience ageing and later life and how these in turn are described by the staff. The thesis also reveals how aging and becoming old is not given particular attention to in everyday discussions in the group home, and that aging is understood mainly as a physical phenomenon. The results show that the formal organizational culture of the group home is weak in relation to ageing and becoming old with intellectual disability. This is because the staff perceives a lack of preparation, discussion and working methods on how to support participation among older residents. The results also show, however, that the residents’ age does play an important role for the staff’s perceptions and attitudes regarding participation of the older residents. The concept of participation is described and operationalized as a social contextual doing, and as an aspiration to create a sense of coherence or experience of meaning and security at home. Finally, this thesis underlines that the life course unique to persons growing old with intellectual disabilities may influence the opportunities for and the experience of participation in the group home. Delaktighet i alla åldrar är ett av funktionshinderspolitikens centrala mål. Trots detta har att åldras och vara äldre med intellektuell funktionsnedsättning inte uppmärksammats i politiska dokument och riktlinjer kring hur stöd och service ska ges till denna grupp. Denna avhandling syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I fokus står personer som är födda före eller omkring 1960. De tillhör en generation som delar unika erfarenheter. Dels har de levt ett långt liv med funktionsnedsättning, dels har de varit en del av den funktionshinderspolitiska resa som startade i Sverige under 1960-talet och som har lett fram till dagens funktionshinderspolitik. Detta är erfarenheter som de har burit med sig genom livsloppet och som kan antas påverka möjligheten till delaktighet när de åldras och blir äldre. Denna avhandling har ett multipelt metodologiskt angreppssätt i form av deltagande observation kombinerat med individuella semistrukturerade intervjuer med äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras personal. Avhandlingen visar att det finns skillnader mellan hur äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning själva erfar att vara och bli äldre och hur detta fenomen beskrivs av gruppbostadens personal. Avhandlingen visar också att åldrande och att vara äldre inte ges utrymme i gruppbostadens vardagliga diskussioner där åldrandet främst betraktas som ett fysiskt fenomen. Avhandlingens studier belyser även att gruppbostadens formella organisationskultur är svag i förhållande till att åldras och vara äldre med intellektuell funktionsnedsättning. Detta då personalen upplever att det saknas förberedelse, diskussion och arbetsmetoder kring hur stöd för delaktighet ska erbjudas äldre boende. Resultatet visar emellertid att de boendes ålder har betydelse för personalens föreställningar och förhållningssätt gällande delaktighet bland äldre boende. Denna delaktighet beskrivs och operationaliseras dels som ett socialt kontextuellt görande, dels som en strävan efter att skapa en känsla av sammanhang och trygghet i hemmet. I tillägg till detta framkommer att den studerade generationens unika erfarenheter av att ha levt ett långt liv med intellektuell funktionsnedsättning, är betydelsefulla för hur delaktigheten ser ut i gruppbostaden och hur den beskrivs av både boende och personal.

People with intellectual disability are living longer, which creates new demands for the support and care of this target group. Participation and autonomy at all ages, regardless of functional capacity, are cited in legislation and among the key objectives of disability policy. As a group, older people with intellectual disability have previously been almost invisible in both policy documents and research. Information regarding this group is thus limited, and more systematic knowledge is needed about older people with intellectual disability, their daily lives, and especially their opportunities for autonomy. The purpose of this thesis is to learn more about the role of influence and autonomy in everyday life from the perspective of older people with intellectual disability living in group homes. This will be achieved by studying situations in which opportunities and obstacles arise for these residents to exercise their autonomy in daily life, and identifying and analysing how autonomy is expressed in the meeting between residents and staff. The study applies an ethnographic approach, using methods including field studies with observations and videotaped meetings between residents and staff. The sample consists of residents aged 65 and over and staff at three group homes for people with intellectual disability. One resident at each group home is followed in greater depth. The analysis uses the time-geographic concepts of project, activity and restrictions in order to clarify where and when different projects are carried out, as well as who has the power to determine what is to be carried out. Interaction analysis is used to analyse the videotaped meetings between residents and staff. The analysis is based on Goffman’s interaction order and interaction rituals, theories about turntaking, both verbal and non-verbal, and theories about power and counter-power. In accordance with Goffman’s framework concept, the starting point is the concrete framework that reflects spatiality, which in turn becomes a way to place the more abstract framework of the situation into a specific context. Two major projects were identified: Sleep and Rest and Meals. The analysis reveals projects that are governed by the resident’s own preferences (individual projects) and projects that are governed to a greater degree by the staff’s objectives and opportunities (institutional projects). Some guidance also derives from municipal decisions and guidelines (organizational projects). Many projects were carried out based on staff decisions and objectives, but in actual practice many projects failed to get off the ground. Some projects were at risk of failure until something happened or someone intervened and thereby rescued the project so that it could be implemented. The interactional analysis perspective shows how autonomy is constructed in the meeting. Autonomy is situation-bound, and shifts more on the basis of context than in relation to specific individuals. The study includes decision situations mainly between autonomy and its opposite, paternalism, which are viewed as extremes on a continuum. However, certain factors lead to stronger autonomy in certain situations. When a resident can define the situation, they also have greater power to determine the outcome. In situations characterized by paternalism, the staff have a preferential right of interpretation and the power to decide, both on the basis of their knowledge and because of the asymmetrical interdependence that characterizes the resident-professional relationship. Such situations are also governed by the rules and procedures of the group home to a greater degree than those situations in which the resident exercises autonomy. The thesis discusses strategies that could increase the residents’ opportunities for autonomy. Greater communication skills among staff can be viewed as a step on the path toward greater autonomy for the residents. Staff have the potential to eliminate obstacles, to strengthen inadequate skills or create new ones by providing choices and assistive devices, and to exercise an affirmative approach.

The aim of this study was to acquire a greater understanding and knowledge about how care staff at houses with special services for people with intellectual disabilities think and work (handle situations) regarding sexuality. To achieve our goal we carried out nine semi structured interviews using an interview guide. These interviews took place in two different communities in southern Sweden. The theoretical perspectives that were used to analyze the result were Sense of Coherence, Scope of action and Normalization. The result showed that the staff considered sexuality a part of their work and a natural subject to talk about. However they found some subjects harder to discuss, for example sexual abuse. The only time the subject was discussed was when the residents approached the staff themselves. The staff believed that treating the residents with respect and preserving their integrity was very important. Another consideration was that the residents should be able to decide as many things as possible in their life. The staff also wanted to explain sexuality as a meaningful part of life. There were differences in how much support the staff received from their employer. An essential support for the staff was their colleagues. Guidance meetings and other professionals, for example nurses were also supportive. There were differences in how much education the staff received regarding sexuality. They concluded that their actions were based on their own perspective. They did not feel the need to further educate themselves regarding sexuality but thought that it would be interesting and useful.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning i att erhålla anställning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsättning i processen att erhålla anställning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrån en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartläggning samt stödja utifrån motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsättning, utveckla personens förmågor och självmedvetenhet. Att vänja samhället vid dessa personer samt att bidra med positiva förväntningar framkom också som viktigt. Slutsatsen är att ett empowermentarbete är framgångsrikt för att hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning att erhålla arbete samt vid behov erbjuda fortsatt handledningsstöd för att hjälpa intellektuellt funktionsnedsatta att också behålla arbetet. The purpose of this study was to examine important factors during support for people with intellectual disability to obtain employment. Five professionals who are supporting people with intellectual disabilities in the process towards work and four individuals that have received employment support have been interviewed. An empowerment perspective and inductive thematic method has been used to analyze the material. The results showed the importance to adjust support and evaluation individually. Client inclusive support, the work with motivation and advocating for people with disability are all important factors. To support development of skills and self awareness, to accustom society to people with disability and contribute to positive expectations are also central aspects. The conclusion has shown that empowerment-based support is a successful way of helping people with intellectual disability to receive employment. Also when needed, be able to offer continued support when employment has been established to help people retain employment.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt äldre och går inte i pension vid samma ålder somden övriga befolkningen. Därför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet. För att få svar pådetta genomfördes kvalitativa intervjuer med nio personer som har enutvecklingsstörning, regelbundet gick på daglig verksamhet och var över 50 år. Ianalysen framkom tre teman, personliga faktorer, miljöfaktorer och bestämmande,vilka påverkade informanternas upplevelse av delaktighet. Studien visade attupplevelsen av delaktigheten på daglig verksamhet hade förbättrats jämfört med närde var yngre. Det framkom att åldrandet påverkade delaktighet eftersom erfarenhetupplevs leda till ökad kunskap om sin egen aktivitetsförmåga. Informanterna menadeatt de nu hade större möjlighet att fatta egna beslut och själva påverka sitt görande på daglig verksamhet. En slutsats var att informanterna inte reflekterat så mycket överatt bli äldre, vilket kan bero på att övergången till ålderdomen inte blir så tydlig då pensionering är ovanligt. Having an intellectual disability often leads to limitations in performing daily activities. It also results in a need for tailored support to be able to participate. The mean age for persons with an intellectual disability is increasing and they do not retire at the same age as people without intellectual disability. Daily activities therefore have an important role in their everyday life. The aim was to investigate how older persons with intellectual disabilities perceive their participation in daily activities. Nine qualitative interviews were conducted with persons over 50 years old who had an intellectual disability and who regularly engaged in daily activities. The analysis highlighted three themes,- decision-making, personal factors and environmental factors,- that affect the informants’ perception of participation in daily activities. The study showed that the perception of participation in daily activities had improved compared with when they were younger. Ageing affects participation because experience is perceived as bringing greater knowledge about performance capacity.The informants reported that they now had more opportunities to make decisions and influence their situation in daily activities. One conclusion is that people with intellectual disabilities do not reflect much about becoming older since the transition to being old is not that clear because retirement is unusual.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas erfarenheter av att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I studien har fem yrkesverksamma personer på olika LSS-verksamheter i Malmö stad med olika yrkestitlar och bakgrund inom socialt arbete intervjuats. Eftersom studien ämnade att undersöka professionellas erfarenheter antog vi en kvalitativ ansats där vår datainsamling utgick från semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt och vi alternerade därför mellan teori, tidigare forskningsläge och empiri. De centrala teoretiska begrepp som togs fram i relation till empirin var normer, avvikelse och stigmatisering. Vi fann även att vissa fenomen i vår empiri beskrev mer praktiska skeenden på arbetsplatserna. Dessa fenomen relaterade vi till teorier kring försvarsstrategier mot förändring och begreppet sunt förnuft. Resultatet visade en motstridighet till att arbeta aktivt med frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa vilket hade en koppling till stigmatiserande normer om personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet. Andra anledningar till motstridigheten hade att göra med de yrkesverksammas egna erfarenheter av sexualitet och sexuell hälsa, då många uppgav att det var ett mycket privat ämne att tala om. Resultatet visade även på att en tillåtande arbetsgrupp och chef som prioriterade kontinuerlig samtalsträning i ämnet sexualitet och sexuell hälsa var framgångsrikt. Till skillnad från tidigare forskning visade våra resultat att yrkesverksamma i Malmö stad både hade tydliga riktlinjer och kunskap kring ämnet. Resultaten indikerar ett behov av att utbilda professionella kring hur man hanterar personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet och sexuella hälsa, inte bara i teorin utan också i praktiken inom socialt arbete. The purpose of this study was to analyze the professionals experience of working with sexuality and sexual health with people with intellectual disabilities. LSS stands for “The Swedish Act concerning Support for Persons with Certain Functional Impairments''. In the study we interviewed five professionals at various LSS -workplaces in Malmö municipality, with different professional titles and backgrounds in social work. Since the study aimed to examine professionals' experience, we adopted a qualitative approach where our data collection was based on semi-structured interviews. The results were analyzed on the basis of an abductive approach and we therefore alternated between theory, previous studies and empirical data. The central theoretical concepts that were developed in relation to the empirical data were norms, abnormality and stigmatization. We also found that certain phenomena in our empirical data described more practical events in the workplace. We related these phenomena to theories about strategies of change and the concept of common sense. The results showed a reluctance to activly work with issues related to sexuality and sexual health, which was linked to stigmatizing norms about the sexuality of people with intellectual disabilities. Other reasons for the reluctance had to do with the professionals' own experiences of sexuality and sexual health, as many stated that it was a very private topic to talk about. The results also showed an example of an encouraging work group and manager who prioritized continuous conversational training in the subject of sexuality and sexual health, that was successful. Unlike previous studies, our results showed that professionals in the Malmö municipality had both clear guidelines and knowledge about the subject. Results indicate the need to train and educate professionals about handling people with intellectual disabilites’ sexuality and sexual health not just in theory but also in the everyday practice of social work.

Under 1900-talet blev personer med intellektuell funktionsnedsättning placerade på olika institutioner runt om i Sverige. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kallades idioter eller sinnesslöa. Under inledningen av 1900-talet gick vårdideologin från att skydda de sinnesslöa från samhället till att skydda samhället från de sinnesslöa. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur personalen på Vipeholms sjukhus beskrev patienterna och hur det kan förstås utifrån den diskurs som präglade denna tid. Med förhoppningen att dåtidens diskurs ska leda till kunskapsbildning för dagens funktionshinderforskning. Studien utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys för att sedan koppla resultatet till olika modeller av funktionshinder. Följande teorier används i analysen; Goffmans teorier om stigma, Foucaults teori om makt och Thorséns beskrivning av olika människosyner. Resultatet visar att överläkaren på Vipeholms sjukhus använde sig av en kategorisering av patienterna utifrån en medicinsk förståelse gällande funktionshinder. Det framgår att den medicinska modellen av funktionshinder präglade denna tid och att det går att finna drag av en biologisk människosyn. Avslutningsvis fokuserar studien på att dagens funktionshinderforskning vilar på två ben av medicinsk och miljöinriktad forskning. Den medicinskt inriktade forskningen beskrivs fortfarande vara det dominerande forskningsområdet i Sverige. Vidare diskuteras studiens resultat i förhållande till konsekvenser för bristen av sociala förståelser av personer med intellektuell funktionsnedsättning. During the first half of the 20th century, people with intellectual disabilities were placed in various institutions in Sweden. People with intellectual disabilities were called idiots and similar words. During the beginning of the 20th century, the welfare state went from protecting people with intellectual disability from the society to protecting the society from people with intellectual disability. The aim of this study is to create knowledge about how the chief physician at Vipeholm Hospital described the patients and how it can be understood based on the discourse that characterized the years between 1935-1950. Hopefully the discourse of this time can lead to knowledge for today's disability studies in Sweden. The study is based on Fairclough's critical discourse analysis to connect the results to different models of disability. These following models and theories have been used; Goffman's theories of stigma, Foucault's theory of power and Thorsén's description of different human views. The results show that the chief physician at Vipeholm Hospital used a categorization of the patients based on a medical understanding of disability. It appears that the medical model of disability characterized this time period and that it is possible to find features of a biological human view. In the discussion section, the study aims to discuss today's disability studies in Sweden. Swedish disability studies rest on two legs of medical and environmental understanding. The medically oriented understanding is still described as the dominant research area in Sweden. Furthermore, the results of the study are discussed in relation to the consequences of the lack of a social understanding regarding people with intellectual disabilities.

Dabbour, P & Lindgren, E. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp med bristande praktiska, sociala och kognitiva funktioner som kan försvåra mötet i vården. Samtidigt finns det en större risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av somatiska och psykiska sjukdomar, vilket också ökar omvårdnadsbehovet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att sammanställa kvalitativa vetenskapliga studier. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Databassökningarna gjordes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2014). Studierna kommer från olika länder och är från 2000–2021. Alla valda studier har varit på engelska. Åtta studier har varit av hög kvalitet samt två studier av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman Utmaningar med att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning, Behovet av att hitta möjligheter i vården samt Att lära känna personen med intellektuell funktionsnedsättning som svarade på syftet med tillhörande åtta subteman: Avvikelser från individens vardagliga beteende, att kunna hantera utmaningarna, påverkan på sjuksköterskan, behovet av att arbeta i team, behovet av kunskap och utbildning, behovet av att samarbeta med familjen, att bygga en relation och kommunikation och bemötande. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos sjuksköterskor när det kommer till vården av personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna ge en bra omvårdnad behöver sjuksköterskan se personen bakom diagnosen och använda sig av strategier som fungerar för den enskilda individen. Dabbour P & Lindgren E. Nurses experience of caring for people with intellectual disability. A qualitative literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2021. Background: People with intellectual disabilities are a growing group of patients with a lack of practical, social and cognitive functions that can make it difficult to meet in care. At the same time, there is a greater risk that people with intellectual disabilities will suffer from somatic and mental illnesses, and the need for care must also increase. Aim: The aim of the work was to shed light on the nurse's experience of caring for people with intellectual disabilities by compiling qualitative scientific articles. Method: The literature study is based on ten scientific articles with a qualitative study design. The database search was done in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The review was based on SBU's quality review template (2014). The articles come from different countries and are from 20002021. All selected articles have been in English. Eight articles have been of high quality and two articles of medium quality. Results: The results revealed three themes: Challenges in caring for people with intellectual disabilities, The need to find opportunities in care and Getting to know the person with intellectual disability that answered the purpose of the associated eight subcategories: Deviations from the individual's everyday behavior, being able to handle the challenges, impact on the nurse, the need to work in teams, the need for knowledge and education, the need to work with the family, building a relationship and communication and treatment. Conclusion: There is a knowledge gap among nurses when it comes to the care of people with intellectual disabilities. In order to be able to provide good care, the nurse must see the person behind the label and use strategies that work for the individual.

I studien undersöks utanförskap kopplat till människor med intellektuell funktionsnedsättning och vilka faktorer som kan motverka och påverka det. Utanförskapet undersöks utifrån ett föräldraperspektiv. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Materialet från intervjuerna har sedan tematiserats och jämförts med tidigare forskning samt undersökts utifrån teorierna stigma och social exkludering. Av resultatet från studien framkommer tre huvudteman, dessa är 1) samhällets strukturer, 2) andra personer och 3) jag. Resultatet styrker att ett utanförskap finns och att det påverkas av personer runt omkring de med intellektuell funktionsnedsättning och dem själva, men även av samhällets strukturer. Trots att det finns lagar och regler för att stärka jämställdhet och delaktighet för de med intellektuell funktionsnedsättning lever de i ett fortsatt utanförskap. Personer runtomkring de med intellektuell funktionsnedsättning kan påverka det utanförskap gruppen lever i positivt om de innehar faktorer/egenskaper i form av kunskap, engagemang och lyhördhet, vice versa om de ej innehar dessa faktorer/egenskaper. Avseende personerna själva med intellektuell funktionsnedsättning kan faktorer som exempelvis att det syns eller inte syns fysiskt att de lever med en intellektuell funktionsnedsättning, deras ekonomi samt om de kan uttrycka sig verbalt påverka det utanförskap de lever i. This study examines alienation linked to people with intellectual disabilities, what factors that can affect it and how it can be countered. This is a qualitative study and five semistructured interviews were conducted with seven parents to children with intellectual disabilities. The material from the interviews have been thematised and compared with previous research and examined with the theories of stigma and social exclusion. From the results emerged three themes 1) the structures of society, 2) others and 3) myself. The results confirms that there is an alienation and that it is influenced by the structures of society, people around those with intellectual disabilities and themselves. Although there are laws and regulations that aim to strengthen and facilitate equality and participation for people with intellectual disabilities, social exclusion is still prevalent. People around those with intellectual disabilities can influence the exclusion positive if they possess factors/qualities such as knowledge, commitment and if they are perceptive. Opposite if they do not posses these factors/qualities. Regarding the people with intellectual disabilities, factors as if it is physically shown or not shown that they have a disability, their own financial status and their possibility to communicate verbally can influence the alienation.

Bakgrund: Att sexualitet anses vara ett känsligt ämne kan ha sin grund i historiens påverkansaspekter till var vi befinner oss idag. Personers med intellektuella funktionsnedsättningar position i samhället har utvecklats från segregering till en del av samhället. Därav är det en utsatt grupp av samhället parallellt med ett tabubelagt område. Den svenska utvecklingen inom sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och dess tillgodoseende är trots alla framsteg inte på samma nivå som den danska.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur professionella som arbetar inom LSS - verksamheter uppfattar sina förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: För att kunna besvara studiens syfte har sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med professionella från olika LSS-verksamheter. En tematisk analys utfördes för att kunna organisera empirin och få en mer djupgående förståelse för den. Teorin om sociala representationer har använts för att analysera och förstå resultatet av studien.Resultat och analys: Resultatet av studien visade att professionella anser att de har bristande förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De bristande förutsättningarna grundar sig i bland annat okunskap, inaktuell information, personliga värderingar och bristfällig kommunikation vilket påverkar det gemensamma arbetssättet samt en frågeställning om vem som bär ansvaret. Diskussion: Professionella inom LSS-verksamheter behöver förutsättningar för att kunna främja de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta kan erhållas genom utbildning och kommunikation kring sexualitet för att skapa ett gemensamt arbetssätt, tydligare riktlinjer och acceptans för ämnet. Konfusionen om vem som ska ha ansvaret för utvecklingen kring området påverkar de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Background: That sexuality is considered to be a sensitive subject may have its basis in history’s influence points to where we are today. People with intellectual disabilities position in society have evolved from segregation to a part of the society. Hence, it is a vulnerable group of the society in parallel with a taboo area. Swedish development in the area of sexual rights for persons with intellectual disabilities and its visibility is not at the same level as the Danish one.Aim: The purpose of this study is to illustrate how professionals working in LSS-organizations perceive their preconditions for encouraging sexual rights for persons with intellectual disabilities.Method: To answer the purpose of the study, six semi-structured interviews were conducted with professionals from different LSS-organizations. A thematic analysis was executed in order to organize the empiricism and gain a deeper understanding of it. The theory of social representations has been used to analyze and understand the results of the study.Results and analysis: The results of the study showed that professionals believe that they have inadequate conditions to encourage the sexual rights of persons with intellectual disabilities. The lack of conditions is based on, among other things, ignorance, outdated information, personal values and inadequate communication which affects the common way of working and a question about who is responsible.Discussion: Professionals in LSS-organizations need preconditions to be able to encourage the sexual rights of people with intellectual disabilities. This can be achieved through education and communication about sexuality to create a common way of working, clearer guidelines and acceptance of the subject. The confusion about who should be responsible for the development around the area affects the sexual rights for people with intellectual disabilities.

Bakgrund Relaterat till en förbättrad medicinsk sjukvård beräknas 22 procent av världens befolkning år 2050 vara 60 år eller äldre vilket innebär en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Personer över 65 år har en ökad risk att utveckla demens och 2030 beräknas miljontals människor ha någon form av demensdiagnos. Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med resterande befolkning. Symtomen på demens beter sig annorlunda hos personer med någon form av intellektuell funktionsnedsättning vilket försvårar diagnostiseringen och flertalet symtom missas. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter av att vårda personer med intellektuella funktionsnedsättningar och demens. Metod Vald design var en litteraturöversikt, sammansatt av 17 kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2005-2020 granskade utifrån bedömningsmall tillhandahållen av Sophiahemmets Högskola. Artikelsökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Public Medline [PubMed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], PsycINFO samt manuell sökning. Den insamlade datan analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) modell för dataanalys. Resultat Resultatet delades in i tre teman Sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter samt attityd och bemötande, Sjuksköterskor och omvårdnadsteamets behov av utökad utbildning samt Personcentrerad vård och tre subteman Omvårdnadens fysiska och psykiska påverkan på omvårdnadsteamet, Bristande resurser, kunskap och information inom omvårdnadsteamet samt Dementia Care Mapping - Ett omvårdnadsverktyg för demens och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade på att sjuksköterskor och personal inom omvårdnadsteamet hade erfarenheter i varierande grad inom omvårdnad av personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Slutsats Resultatet visade att kunskapen hos sjuksköterskorna och omvårdnadsteamet var varierande och att endast ett fåtal sjuksköterskor upplevde sig ha erfarenheterna som krävdes för att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Resultatet visade även att behovet av ökad utbildning och kunskap ansågs vara överhängande för att kunna garantera god vård. Background Related to improved medical care, 20 percent of the world's population is estimated to be 60 years of age or older by 2050. This means an increased burden on accessible health care. People over the age of 65 have an increased risk of developing dementia and by 2030 millions of people are considered to have a dementia diagnosis. People with intellectual disabilities are twice as likely to develop dementia compared to the remaining population. The symptoms of dementia are expressed differently in people with some kind of intellectual disability, which complicates the diagnosis and results in symptoms being overlooked. Aim The aim was to illustrate nurses and nursing staff's experiences of caring for people with intellectual disabilities and dementia. Method A literature review based on 17 articles of quantitative and qualitative design, published between 2005-2020 and quality assessed to ensure the article¶s scientific quality. The article search was performed using the scientific databases Public Medline [PubMed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], PsycINFO as well as a manual search. The collected data was analyzed with the support of Whittemore and Knafl's (2005) model for data analysis. Results The collected results were divided into three themes Nurses' and nursing sWaff¶s experiences, attitudes and treatment, Nurses' and nursing staffs need for increased education and Person-centered care. The three subthemes were The physical and psychological impact of nursing on the nursing staff, Lack of resources, knowledge and information within the nursing staff and Dementia Care Mapping - A nursing tool for dementia and intellectual disability. The results showed that nurses and nursing staff had varying degrees of experience in caring for people with intellectual disabilities and dementia. Conclusions The results showed that the knowledge within the nursing staff varied and that only a few nurses felt that they had the experience required to be able to care for people with intellectual disabilities and dementia. The results also illustrated that the need for increased education and knowledge was considered to be essential to ensure good care.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att förstå och tolka hälsoinformation, och har därmed en ökad risk för att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplevde att delta i en hälsoutbildning om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, samt vilka erfarenheter de fått av utbildningen. Studien baserades på ett pilotprojekt, Hälsan spelar roll. En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid nio semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att studiedeltagarna var nöjda med utbildningen Hälsan spelar roll och de hade utökat sina kunskaper inom hälsa, kost och träning. De upplevde att de hade blivit mer fysiskt aktiva än tidigare och att de förbättrat sina matvanor efter kursen. Studiedeltagarna upplevde att de hade blivit gladare och såg mer positivt på livet. Det upplevdes även stärkande att delta i grupp, vilket motiverade dem till att göra en förändring, och samtidig kunde kursledarna tillgodose deras individuella stödbehov. Att bibehålla nya vanor upplevdes ibland svårt när hälsosamma vanor inte alltid uppmärksammades hemma. Studiedeltagarna verkar uppleva att hälsoutbildningen Hälsan spelar roll kan förbättra deras levnadsvanor. Dock kan det ibland vara svårt för målgruppen att fortsätta med nya vanor efter avslutad utbildning, om stöd saknas. People with intellectual disabilities can have difficulty to understand and interpret health information, thus having an increased risk of lifestyle related diseases. The aim of this study was to describe how people with intellectual disabilities experienced the participation in a health education program regarding physical activity and nutrition. The study is based on a pilot project, Hälsan spelar roll. A qualitative study design model was used, and data was collected through semi-structured interviews with nine participants and were analysed with content analysis. The study shows that the participants were satisfied with the program, and had increased their knowledge in health, nutrition, and exercise. During the program, they experienced an increase in physical activity levels and improved their nutritional habits. The participants exhibited a more positive outlook on life. They found it uplifting and motivating to participate in a group program, which encouraged them to change, while concurrently allowing the course leader to address their individual needs. Maintaining new habits, could prove challenging for the participants, if their healthy habits are not supported at home. The participants of the program also seemed to experience improvements in their daily habits through their participation in the health program. However, if support is lacking, the target group can have difficulties maintaining their new habits upon program completion.

The aim of this study was to investigate what thoughts and strategies parents of people with intellectual disabilities had concerning their children’s future, and if whether societal attitudes had an impact on these thoughts. A qualitative study was conducted through focus group discussions. The results were categorized through a thematic analysis, and the results were analysed using SOC and coping theories. The parents' fears were of societal changes and cutbacks to the welfare system. The participants were reluctant thinking about the future, a form of avoidant coping. They also used problem-focused coping by improvements to the child's current situation and through organized advocacy work. An important conclusion was that parents of people with intellectual disabilities felt a strong worry regarding their children's future when they themselves would be gone. This due to a lack of sense of coherence caused by perceived shortcomings in societal structures and negative attitudes from society. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka föreställningar och strategier föräldrar till personer med intellektuell funktionsnedsättning hade gällande sina barns framtid samt om omgivningens bemötande påverkade dessa tankar. En kvalitativ studie genomfördes via två fokusgruppsdiskussioner. Resultatet kategoriserades via en tematisk analys och KASAM och copingteoretiska perspektiv användes för att analysera resultatet. Föräldrarna farhågor gällde främst framtida samhällsförändringar och nedskärningar i välfärdsystemet. Deltagarna undvek att tänka på framtiden, en form av undvikande coping. De använde även en problemfokuserad coping genom att aktivt förbättra barnets nuvarande situation och via organiserat påverkansarbete. En viktig slutats var att föräldrar till personer med intellektuell funktionsnedsättning kände en stark oro för sina barns framtid när de själva inte längre finns kvar i livet. Detta på grund av bristande känsla av sammanhang orsakade av upplevda brister i samhällsstrukturer och av negativt bemötande från omgivningen.

Sett ur ett historiskt perspektiv har personer med intellektuell funktionsnedsättning varit föremål för varierande diskurser och attityder. Från att ha varit oönskade, förskjutna, hånade och förföljda, till att ses som medborgare med i lag inskrivna rättigheter. Inga andra grupper av människor har varit föremål för en sådan total attitydomsvängning. Syftet med föreliggande uppsats är därför att identifiera och utforska statens diskurser om personer med intellektuell funktionsnedsättning över olika tidsperioder. Med kvalitativ innehållsanalys som metod har innehållet i fyra statliga utredningar kritiskt granskats för att problematisera och diskutera attityder och föreställningar om gruppen. Resultatet pekar på att diskurserna har färgats av de samhällsideologier och värderingar som var rådande vid tiden för respektive utredning. Kunskaper om personer med intellektuell funktionsnedsättning är av stor betydelse för att gruppen inte ska osynliggöras i samhället. Det är därför viktigt att fortsätta synliggöra och belysa ämnet. In a historical perspective, people with intellectual disabilities have been a subject of varying discourses and attitudes. From being unwanted, displaced, mocked and persecuted, to be seen as citizens with legally enrolled rights. No other groups of people have been exposed for such a turn. The aim of this study is therefore to identity and explore constructions of people with intellectual disabilities in state public reports, published in different time periods. With qualitative content analysis as a method, four state investigations have been critically reviewed to problematize and discuss the beliefs and attitudes towards the group. The result indicates that the discourses have been affected by current social ideologies and values at the time of each investigation. Knowledge about people with intellectual disabilities is important in order for the group to not be invisible in the society. Therefore, it is significant to continue highlighting the subject.

Sexualitet är en betydelsefull del av människan. Emellertid har diskursen sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning hamnat på efterkälken. Nationella riktlinjer, såsom LSS-lagen berör inte sexualitet och relationer vilket kan leda till en osäkerhet hos personal att hantera dessa frågor. Därmed har syftet med uppsatsen varit att få en inblick i hur personal reflekterar och arbetar med frågor kring sexualitet i sina verksamheter. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal som arbetar och möter personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den empiriska datan analyserades därefter med stöd av teoribildningen socialkonstruktivism. Resultaten visade att personal för en positiv och tillåtande reflektion av sexualitet i förhållande till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtliga har fyllt tomrummet av policys på nationell nivå genom att framarbeta lokala policys i kommunerna. Arbetet kring sexualitet fokuserar på utbildning av såväl brukare som personal. Det ses som önskvärt att arbeta vidare kring fler mötesplatser för persongruppen. Slutligen ses en stöttande ledning som en förutsättning till att föra arbetet kring sexualitet framåt. Sexuality is a very important part of a human being. Despite that, people with intellectual disabilities don’t have the same opportunities for sexuality as others. National guidelines, such as the Swedish law LSS, do not concern sexuality and relationships which can make the personnel insecure to manage these questions. That leads us to the purpose of this paper, to gain an insight into how personnel reflect and work on issues of sexuality in their practical performance. Four semi- structured interviews were conducted with staff working and meeting people with intellectual disabilities. The empirical data was then analyzed by the theory of social constructivism. The results showed that staff have a positive and permissive attitude to sexuality in relation to people with intellectual disabilities. The personnel have filled the gap of policies from the national level by developing local policies in the municipalities. The work with sexuality focuses on education of both users and staff. It is considered desirable to continue working with more meeting places for the group. Finally, a supportive leadership is a prerequisite for developing the work with sexuality even further.

Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa och lider av samsjuklighet i större grad än övriga befolkningen. Medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat vilket leder till en växande grupp människor med särskilda behov som behöver tillgodoses av hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta vetenskapliga studier som svarade mot syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo, PubMed och Scopus. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt nio underkategorier. Vårdpersonalen beskrev erfarenheter av otillräcklighet och organisatoriska hinder, svårigheter och möjligheter i kommunikationen, betydelsen av goda relationer samt känslor kring utmanande beteende och preventiva åtgärder mot utmanande beteende.Konklusion: Vårdpersonal upplever hinder för att ge god vård till personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att överkomma hinder krävs en öppen attityd, en vilja att lära känna personen, en god relation till familjen och personliga assistenter samt ett bra team-arbete. Background: People with intellectual disabilities are at increased risk for physical and mental illness and suffer from comorbidity in greater degree than the rest of the population. Life expectancy for people with intellectual disabilities has increased, leading to a growing group of people with special needs that must be met by the health sector. Aim: The aim of this study was to describe healthcare personnel´s experiences of caring for people with intellectual disabilities. Method: Literature study with qualitative design. Eight scientific studies that corresponded with the aim was selected, quality assessed, analyzed and compiled. Databases used to search for articles was Cinahl, PsycInfo, PubMed and Scopus. Results: The analysis resulted in four main categories with a total of nine subcategories. Healthcare personnel described experiences of inadequacy and organizational constraints, difficulties and possibilities in communication, the importance of good relationships and their feelings about challenging behavior and preventive measures against challenging behavior.Conclusion: Healthcare personnel´s experience obstacles in providing good care to people with intellectual disabilities. In order to overcome the obstacles it requires an open attitude, a willingness to get to know the person, a good relationship with the family and the personal-assistants and a good teamwork.

In the past, people with intellectual disabilities have been treated as objects, rather than subjects, of law. Today, Swedish law purports to recognize that such persons have the same rights and freedoms as anyone else. To achieve this goal, Sweden’s social welfare law provides persons with intellectual disabilities a right to the support and service they need to “be able to live like others do”. For persons who lack the capability to apply for these measures because they lack the capabilities or do not meet the prerequisites to be a legal actor, a legal representative is needed. This dissertation examines the problem reflected in the constructed expression “ability to live like others do through legal representation”, first through traditional legal analysis of its implementation in Swedish law, followed by a critical theoretical analysis of that law. The dissertation shows how Swedish law does not resolve the conflict between legal capacity and actual capabilities for people with intellectual disabilities, as it ratifies dependence on others for access to social welfare rights for people with intellectual disabilities in order for them to be taken seriously as legal actors and subjects before the law. The dissertation proposes a rethinking of the law from a Crip Theory perspective, which questions the able-mindedness norm of the legal subject. The dissertation argues that Swedish law exemplifies this norm as a reflection of power that produces and reproduces a certain kind of legal subject through normalization mechanisms. This dissertation shows that barriers still remain to the realization of full legal capacity for persons with intellectual disabilities, and to the possibilities for such persons to be recognized as self-determinate subjects in law.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillviss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund avbegränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta förnegativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att setill hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer medintellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuellidentitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamhetensamt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Treindividuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga tillpersoner med intellektuella funktionsnedsättningar. Analys har gjorts utifrånCripteorin (McRuer) och Den sexuella värdehierarkin (Rubin). Resultatet pekar påatt omgivningen tror att personer med intellektuella funktionsnedsättningaromfattas av färre eller inga sexuella normer. Samtidigt menar de att de somidentifierar sig med en hbtq-läggning riskerar att utsättas för ökad utsatthet, samtatt det finns bristande kunskap och för få arbetsmetoder ute i verksamheterna. Recent science shows that people with intellectual disability to some extent islimited in their possibilities to express their sexual identity. They seem to liverelatively protected in a social network that often consists only by personnel andrelatives, which in turn influences the sexual norms they live by. It has also beenshown that people with intellectual disabilities who identifies with a LGBTsexualityis particular exposed by negative biases and limited possibilities. The aimwith this study is to see how personnel and relatives own sexual norms influencesthe possibilities people with intellectual disabilities have to express a sexualidentity. In this study I have interviewed two focus groups of personnel and onefocus group of chiefs working in a so called LSS-occupation. Three individual, semistructured interviews have also been made with relatives to people with intellectualdisabilities. To put a theoretical perspective on my work I have used the Crip theory(McRuer), the charmed circle (Rubin). The result shows that the interviewedpersonnel and relatives to people with intellectual disabilities think that they don’tare included in the same or less sexual norms. At the same time they also expectedto be more exposed to negative biases if they also identified as LGBT. Also thereis a lack of knowledge and few working methods for personnel’s and chief’s to beworking with these questions.

Swedish sexuality education, mandatory since 1955, is part of general social politics, aiming among others to prevent socio-sexual problems through educating and disciplining young, future citizens. The overall aim is to examine contemporary societal view on sexuality through studies of representatives of schools, authorities and NGO’s negotiating young people's sexuality regulations related to current ideas of socio-sexual problems, and to outline constructions of young people's sexuality through the organisation of sex education. Two studies with ten years in between highlight the contemporary view on youth and sexuality through an analysis of 1) professional views on sexuality education and 2) analysis of documents regarding the new Swedish curriculum, in force since autumn semester 2022. The first study contains of focus group interviews with staff working with young people with intellectual disabilities, previously published 2014, using Theory of Social Representations. The second, newer study, using Critical Discourse Analysis as method and Rubin´s radical theories on sexuality politics as theory, analyses views on sexuality in open access published preparatory works regarding the new curriculum. Young people's sexuality is related to risks, while the idea of pleasure is absent. Young women, young LGBTQ people, and young with intellectual disabilities are made vulnerable and norm breaking, while young men´s sexuality, heterosexuality and able-bodiedness are a not scrutinised norm. Sex education is defined by professionals and experts on elite level, not necessarily linked to scientific knowledge. Equality, pornography, and consent appear as questions that engage. Equality is related to a binary understanding of gender, or a freer view on gender as a prerequisite for equality work to succeed. Pornography is understood as a problem in young men, affecting young women and promoting violence and negative attitudes. Consent is welcomed, but with lacking analyses of how to communicate it.

Studiens övergripande syfte är att undersöka möjligheter och hin-der till att genomföra sex- och samlevnadsundervisning inom gym-nasiesärskole- och habiliteringsverksamheter. Bakgrunden är att unga med intellektuella funktionsnedsättningar har sämre kun-skaper om kropp, sexualitet och samlevnad än andra. Studien syftar till att undersöka personalens attityder till och erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Fokus ligger på 1) målsättningen med sex- och samlevnadsundervisning, 2) sexualitet, könsnormer och heteronormen, och 3) egna förutsättningar att arbeta med sex- och samlevnadsundervisning. Empirin insamlades med hjälp av kvalita-tiva fokusgrupper och analyserades med stöd av teorin om sociala representationer. Studiens resultat visar bl.a. att sexualitet hos unga med intellektuella funktionsnedsättningar främst ses ur ett riskper-spektiv. De tillskrivs ett ansvar att hantera sexuella risker samtidigt som de anses sakna förmåga att ta detta ansvar. Deras sexualitet görs till en annorlunda typ av sexualitet där den s.k. normala sexua-liteten definieras som den hos personer utan intellektuella funkt-ionsnedsättningar. Flickors och homo-, bi, -trans- och queerperso-ners sexualitet problematiseras oftare jämfört med pojkars och heterosexuella ungdomars. Personalen anser sig sakna utbildning och mandat från arbetsgivares sida att arbeta med ämnet. Studien visar på vikten av utbildnings- och stödinsatser riktade till gymnasi-esärskole- och vuxenhabiliteringspersonalen avseende sex- och samlevnadsundervisning, vilket kommer unga med intellektuella funktionsnedsättningar till gagn. The overall aim is to investigate the possibilities and barriers to the implementation of sexuality education in special schools and habili-tation services in Sweden. Young people with intellectual disabilities have less knowledge about their body, sexuality and relationships compared to others. The study aims to examine attitudes to and ex-periences of sex education among staff in special schools and habili-ation services. It focuses on their view on 1) the objective of sex and relationship education, 2) sexuality, gender norms and heteronor-mativity, and 3) the staff´s own abilities to work with sexuality edu-cation. The empirical data has been collected using qualitative focus groups and analyzed on the basis of the theory of social representa-tions. The results demonstrate among other things that sexuality in young people with intellectual disabilities is mainly viewed from a risk perspective. They are attributed a responsibility to deal with sexual risks while lacking the capacity to take on this responsibility. Their sexuality is made to a different type, where the so-called nor-mal sexuality is defined as that in individuals without intellectual disabilities. Girls and lesbian, gay, bi, trans and queer people's sexu-ality is problematized more often than that of boys and heterosexual adolescents. Staff lacks training and support to work on the topic. The study shows the importance of education and support interven-tions aimed at special schools and habilitation services regarding sexuality education, which will be beneficial young people with in-tellectual disabilities.

This study investigates a Swedish educational project aimed to incorporate young people with intellectual disabilities into the labor market through internship. This qualitative interview study was conducted with six of the project student’s internship supervisors. The purpose of this study is thus to examine the motives behind the decision to take on a trainee from the program at the workplace. In addition, the study also aims to examine whether and how dif-ferent factors of the workplace affect the trainee’s opportunities for social inclusion in the workplace. Finally, the study seeks to investigate if the contact with the trainee influences the supervisor’s attitude towards people with intellectual disabilities and what might have an im-pact on that process. A theoretical framework, which includes Gordon Allport's "Contact hy-pothesis" and Max Weber's "Ideal types of social action", has been used to analyze the results. Study results show that the method of internship may lead to improved attitudes toward peo-ple with intellectual disabilities. An important part of this process proved to be that the work-place tasks were performed together with other employees and meant that the trainees had the opportunity to challenge their colleagues' perceptions of them.

Denna studie undersöker, via ett experiment, om musik stödjer inlärning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Människor kommunicerar på olika sätt och musik kan vara motivation för lärande. I Förenta Nationernas Konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning står det om rätten till kommunikation. Människor med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd av omgivningen i sin kommunikations- och språkutveckling. Deltagarna i studien var vuxna med nära relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning som använder eller behöver tecken som alternativ och/eller komplement för sin kommunikation. Deltagarna (40 stycken) var indelade i fyra grupper. Grupperna tilldelades slumpvis fyra olika betingelser: musik eller inte respektive känd eller okänd sång. Sammanlagt genomfördes tre tester av teckenkunskaperna av 20 olika tecken. Testerna genomfördes vid tre tillfällen utspritt över fem veckor. Resultatet visade att deltagarna som för sin inlärning av tecken fått stöd av musik kunde flest tecken efter fem veckor. I studien ges en bakgrund till begreppen musik och musikterapi, kommunikation och språk samt forskning och diskussion av dessa begrepp. Studien ger även förslag på framtida forskningsfrågor inom ämnet. This study examines, through an experiment, if music supports the learning of manual signs. People communicate in different ways and music can be motivation for learning. In the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities one can read about the right to communication. People with intellectual disabilities often need the support from the environment in their communication and language development. The participants were adults with close relation to people with intellectual disabilities who use or need manual signs as an augmentation and/or an alternative to their communication. The participants (40 in all) were divided into four groups. The groups were randomly assigned to four different conditions: music or not each condition with known or unknown song. In total, in three tests the skills of manual signs of 20 different signs were investigated. The tests were performed three times spread over five weeks. The results showed that participants in their learning of manual signs supported by music had retained most manual signs after five weeks. The study provides a background to the concepts of music and music therapy, communication and language, as well as research and discussion of these concepts. The study also provides suggestions for future research issues in the subject.

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning.Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ”scoping study”. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext. Det totala antalet artiklar som användes i denna litteraturöversikt är 39 stycken.Resultat: Fem teman identifierades: En åldrande population; Pension; Policy och kvarboende; Internationellt erkännande; Sorg, livs-historia och livets slutskede. Följande underteman identifierades: Attityder och kännetecken; Hälsa; Healthy Ageing; Demens/Alzheimers; Nätverk och delaktighet; Avsaknaden av pensionskultur; Planering; Fortsatt aktivering; Uppfattning av åldrande; Tjänster; Behov av en genomtänkt politik; Kvarboendeprincipen; Bristande valmöjligheter; Äldrevård kontra funktionshinder-sektorn; Veronadeklarationen; Grazdeklarationen; Sorg; Livshistoria; Livets slutskede.Konklusion: Från samtliga teman och underteman var det möjligt att identifiera olika problem och behov som var specifikt för äldre människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Problem som sträcker sig från individnivå till politisk nivå. Generellt sett så är området outforskat och det uppmanas och finns behov av ytterligare forskning. Aim: The implementation of a literature review of international research in the area aging with intellectual disabilities aimed at an attempt to give an overall picture, from a social perspective, of how older people with intellectual disabilities life situations might look like. In addition to identifying any existing gaps or needs of research, which in turn should encourage further research of this field in Sweden.Methods: A scope oriented review was used with at building-block search-strategy. After sorting articles after title, abstract and full-text it came down to 39 articles that were analyzed.Results: Five themes were identified: An ageing population; Retirement; Policy and ageing in place; International recognition; Bereavement, life story and end of life. Following subthemes were identified: Attitudes and characteristics; Health; Healthy Ageing; Dementia/Alzheimer; Network and participation; Lack of a retirement culture; Planning; Continued activation; Perception of ageing; Services; The need of a well-reasoned policy; Ageing in place; Lack of choice; Aged care vs. the disability service; The Verona declaration; The Graz Declaration; Bereavement; Life-story; End of life.Conclusion: From each of the themes and subthemes it was possible to identify different challenges that were specific for older people with intellectual disabilities. Challenges that stretches from an individual- to a political level. There is a general a need of further research in this field and it calls for further research.

The last 1½ decade young people with intellectual disabilities have been a part of my life. My now 13 year old son and several pupils I have taught as a teacher in the compulsory school. Their future and what will affect their lives has always been interesting to me. How do I affect them, why do I do the things I do and think the way I think? This study springs out of that curiosity. The purpose is to get hold of the dreams and ideas about the future that young people with intellectual disabilities have. How are the dreams and ideas affected by the idea of the disability in the society as a large and by the youngsters themselves? In analysing the ideas and dreams the young men and women present the different models of disabilities and theories about role taking and identity has been used. The result shows that the dreams and ideas both are similar and different to these of young people without intellectual disabilities. The goals are often the same though the means to get there differ. The participants in this study describe their disability as an advantage that will give them privileges making it easier to enter an adult lift.

The purpose of this study was to examine two medium-sized municipalities are working to people with intellectual disabilities the opportunity to go from daily activities to a paid employment in the regular labor. Work is seen as a civil right and is a measure of participa-tion in society. The Swedish government believes that the work must be available to all that includes people with intellectual disabilities. Even so, daily activities, the contribution of LSS is increases the most. The daily activities will offer incentives, development, and community and shall contribute to people get access to work or studies. I conducted five interviews based on an interview guide with managers and consultants whose field of work is daily activities with a focus on labor-oriented jobs with an individu-al investment. The areas identified during the study and who were important in the work for a wage em-ployment were: preparation for work, business contacts and step into paid work. The anal-ysis is based from the perspectives of: inclusion-exclusion and citizenship. The conclusion was that the labor-oriented works with individual placement are an alternative for those who want and have the ability to be in a workplace. The transition to paid work, however, was not common. Factors that influenced this were: that companies do not have the finan-cial means, the knowledge of providing support from employment services and lack of cooperation between different agencies, but also an uncertainty factor of the individuals themselves Key words: LSS, daily activities, work, performing mental Disabilities

In the beginning of the 1990s the legislation regarding the municipalities and the system of central government transfers were reformed in Finland. This resulted in a move from detailed governmental control to increased municipal autonomy. The purpose of this decentralization was to enable the municipalities to better adapt their administration and service supply to local needs. The aim of this study was to explore the effects of the increased municipal autonomy on the organization of services for people with intellectual disabilities. Did the increased autonomy cause the municipalities to alter their service supply and production and did the services become more adapted to local needs? The data consists of statistical information on service use and production, and also of background data such as demographics, economics and political elections on 452 municipalities in Finland from the years 1994 and 2000. The methods used are cluster analysis, discriminant analysis and factor analysis. The municipalities could be grouped in two categories: those which offered mainly one kind of residential services and others which had more varied mixes of services. The use of institutional care had decreased and municipalities which used institutional care as their primary form of service were mostly very small municipalities in 2000. The situation had changed from 1994, when institutional care was the primary service for municipalities of all sizes. Also the service production had become more differentiated and the municipalities had started using more varied ways of production. More municipalities had started producing their own services and private production had increased as well. Furthermore, the increase in local autonomy had opened up possibilities for local politics to influence both the service selection and methods of production. The most significant motive for changes in the service structure was high unemployment and an increasing share of elderly people in the population, particularly in sparsely populated areas. Municipalities with a low level of resources had made more changes in their service organization while those with more resources had been able to carry on as before. Key words: service structure, service for people with intellectual disabilities, municipalities, contingency theory, New Public Management Då kommunallagstiftningen och statsandelssystemet förnyades i början av 1990-talet övergick den tidigare detaljerade statliga styrningen av kommunerna till en kommunal självstyrelse där de enskilda kommunerna bar ansvaret för sin ekonomi och serviceproduktion. Målsättningen med decentraliseringen var att ge kommunerna möjligheter till en flexibel förvaltning och serviceproduktion som var bättre anpassad till lokala förhållanden än tidigare. Syftet med avhandlingen var att undersöka hur den ökade kommunala självstyrelsen påverkade organiseringen av service för utvecklingsstörda personer. Förändrade kommunerna sitt serviceutbud och sin serviceproduktion då självstyrelsen ökade och kunde servicen i en högre grad än tidigare utformas enligt lokala förhållanden? Data består förutom av uppgifter om serviceanvändning och produktion också av demografiska, ekonomiska och dylika bakgrundsuppgifter om 452 kommuner i Finland under åren 1994 och 2000. Analyserna utfördes med hjälp av kluster-, diskriminant- och faktoranalys. Kommunerna kunde delas upp i de som erbjuder huvudsakligen en boendeform och de som erbjuder mer varierande serviceblandningar. I en del av kommunerna hade serviceutbudet blivit smalare och alternativen färre, medan andra kommuner hade utökat sitt servicesortiment. Användningen av anstaltsvård hade minskat och som huvudsaklig serviceform användes anstaltsvård år 2000 mest av mycket små kommuner. Situationen hade förändrats från år 1994, då anstaltsvård som huvudsaklig serviceform varit ett alternativ för alla slags kommuner. Också kommunernas serviceproduktion var mer differentierad än tidigare och kommunerna hade tagit i bruk nya produktionssätt. Kommunernas egen serviceproduktion hade ökat liksom också den privata produktionen. Den ökade självstyrelsen hade dessutom öppnat möjligheter för den lokala politikens inflytande över både hurudan service som erbjöds och hur den producerades. Den mest betydande drivkraften till förändring av servicestrukturen var hög arbetslöshet och en växande andel äldre personer i glesbygdskommuner. Kommuner med svaga resurser hade gjort förändringar och sökt nya sätt att organisera service på, medan kommuner med goda resurser och i en stabilare situation kunde fortsätta som förut. Nyckelord: servicestruktur, service för utvecklingsstörda, kommunal service, statsandelsreformen, kontingensteorin, New Public Management

Little is known about the prevalence of substance use and abuse among individuals with intellectual disabilities. However, studies show that individuals with intellectual disabilities are at greater risk of developing substance abuse problems. Furthermore, traditional drug abuse treatment programs may be insufficient in order to tackle the individual needs of the users with intellectual disabilities. This study focuses on addiction counsellors, and aims to give insight into how they experience their work with individuals who are suffering from intellectual disabilities and substance abuse. In this study, qualitative interviews were conducted with five counsellors from two different municipal organizations. Subsequently, the analysis of the results has been categorized thematically, supported by Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and Polanyi’s notion of tacit knowledge. The results suggest that the professionals are experiencing several challenges in their work with the target group. The lack of knowledge and insufficient national guidelines regarding the work with the target group, in combination with treatment methods that are not adapted to the needs and the abilities of people with intellectual disabilities, leave the professionals in a situation where their experiences and tacit knowledge is used to design and conduct the target group’s treatment.

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexuell hälsa som individens rätt till sitt eget sexuella uttryck och att njuta av sin sexualitet. Till detta räknas möjligheten att njuta av säkert sex fritt från tvång, diskriminering och våld. Alla människor behöver få möjlighet att uppleva sexualitet på flera sätt, både utifrån könsidentitet och roller, sexuell läggning, njutning och intimitet. Precis som alla andra har även personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) sexuella rättigheter, vilket förtydligas i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Trots detta så finns det inte några formuleringar kring just sexuella rättigheter i LSS. För personer med IF blir på så vis personalens förhållningssätt och syn på sexualitet viktigt för de möjligheter som ges när det kommer till att uppleva sin sexualitet. Det är ur detta som denna studie har sin utgångspunkt. Studiens syfte är att belysa och identifiera förhållningssätt bland personal inom gruppbostäder enligt LSS, när det kommer till intellektuell funktionsnedsättning och sexuell hälsa. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med vinjettfrågor som sedan analyserats. Resultatet tyder överlag på normkritiska och tillåtande förhållningssätt. Personalen uttrycker en öppenhet som motsäger den tabu som annars kan antas omge ämnet. Av resultatet framkom även att fördomsfrihet förespråkas, allas rätt till sin egen sexualitet och att stöd ska ges utifrån varje individs behov. Vidare framkom även en osäkerhet angående verksamhetens riktlinjer kring sexuell hälsa, där personal menar att det snarare är det egna engagemanget som skapar öppenheten. The World Health Organization (WHO) defines sexual health as the individual's right to their own sexual expression and to enjoy their sexuality. This includes the possibility of enjoying safe sex free from coercion, discrimination and violence. All people need the opportunity to experience sexuality in several ways, both based on gender identity and roles, sexual orientation, pleasure and intimacy. Like everyone else, people with intellectual disabilities (ID) also have sexual rights, as clarified by the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Despite this, there are no wordings on sexual rights in LSS. For people with ID, the staff's approach and view of sexuality becomes important for the opportunities that are given when it comes to experiencing their sexuality. This is where this study is based. The aim of the study is to highlight and identify attitudes among staff within group homes in accordance with LSS, when it comes to intellectual disability and sexual health. The material for the study has been collected through semi-structured interviews with case descriptions that have since been analyzed. The results indicate norm-critical and permissive approaches. The staff expresses an openness that contradicts the taboo that might otherwise be assumed to surround the subject. The results also showed that open-mindedness is advocated, everyone's right to their own sexuality and that support should be given based on each individual's needs. Furthermore, uncertainty arose concerning the guidelines regarding sexual health, where staff believe that it is rather their own commitment that creates transparency.

Endast 10% av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning uppger att de får det stöd de är i behov av i sitt föräldraskap. Det har skett ett skifte i synen på individer med intellektuell funktionsnedsättning vilket inkluderar möjligheter till föräldraskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom socialt arbete upplever det givna stödet till föräldrar med intellektuell funktions-nedsättning. Studien har haft en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade inter-vjuer har utförts med socionomer som kommer i kontakt med familjerna i sitt arbete. Resultatet visar på att det blir den professionellas egna förmåga och handlingsutrymme att forma och utföra arbetet, samt hur organisationen påverkar utformningen av arbetet. Även om det har skett en förändring kring synen på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning visar studien att arbetet behöver utvecklas för att möjliggöra ett tillräckligt stöd kring föräldraskapet. Only 10% of parents with an intellectual disability state that they get the support they are in need of. There has been a shift in the view of people with intellectual disabilities, which includes the right of parenthood. The aim of this study is to investigate how social workers experience the given support to parents with an intellectual disability. The study has been conducted using a qualitative approach in which seven semi-structured interviews were held with social workers who come in contact with the families in their work. The results show that it is the professionals’ own ability and discretion to design the work and how the organ-ization affects the work. Even though there has been a shift in the view of parents with intellectual disabilities rights the study shows that there is more work to be done to give enough support to the parents.

Individanpassat missbruksarbete är grundläggande inom svensk missbruk- och beroendevård. Syftet med denna studie var att undersöka hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten arbetar med personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med alkoholmissbruk. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med missbrukshandläggare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studien visade att missbrukshandläggare upplever arbetet med målgruppen som svårt och utmanande då de inte har stöd i de nationella riktlinjerna samt att bedömningsinstrument och insatser inte är anpassade för denna målgrupp. Bristerna gör att missbrukshandläggares egna erfarenheter samt individuella kunskaper om målgruppen avgör hur utformade insatserna blir för den enskilde klienten. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning, systemteori och stigmateorin. Studien indikerar att det finns behov av ytterligare forskning kring denna målgrupp. Individualized addiction work is fundamental in Swedish addiction treatment. The purpose of the study was to investigate how addiction counsellors in the social services work with people with intellectual disabilities in combination with alcohol abuse. Six qualitative interviews were conducted with addiction counsellors in the social service. The interviews were analysed through a thematic analysis. The study showed that addiction counsellors experience working with the target group as difficult and challenging as they don´t have support in the national guidelines and that assessment instruments and interventions are not adapted for this target group. The shortcomings mean that addiction counsellors own experiences as well as individual knowledge of the target group determine how the interventions are designed for the individual client. The results have been discussed in relation to previous research, system theory and stigma theory. The study indicates that there is a need for further research on this target group.

SAMMANFATTNING Introduktion: Information, förberedelse, trygghet och möjlighet till delaktighet i kontakt med hälso- och sjukvården är en rättighet enligt lag. För personer med intellektuell funktionsnedsättning tillgodoses inte detta till fullo och deras upplevelser av hälso- och sjukvårdsbesök är oftare negativa enligt tidigare forskning. Ett av de första stegen i kontakt med hälso- och sjukvården är kallelsebrevet. Därför är det viktigt att undersöka hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever och tar del av de kallelsebrev de får från hälso- och sjukvården och hur de önskar att en kallelse skulle vara utformad för att tillgodose deras behov och möjlighet till Känsla Av Sammanhang, KASAM. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig till medelsvår intellektuell funktionsnedsättning uppfattar den kallelse och information som ges inför möten med hälso- och sjukvården och hur de skulle vilja att det fungerade. Metod: Kvalitativ explorativ studie med deduktiv ansats där datainsamlingsmetod utgörs av semistrukturerade intervjuer med påföljande innehållsanalys Resultat: Sammantaget visar studiens resultat att erfarenheterna kring att få kallelse till hälso- och sjukvården varierade och att det fanns olika behov och önskemål. Studiedeltagarnas beskrivna erfarenheter pekade på brister rörande uppfattad information inför ett hälso- och sjukvårdsbesök. De hade olika önskemål om kallelseväg samt kallelsens utformning. Bildstöd var dock ett återkommande önskemål. Slutsats: Beskrivna erfarenheter pekade på att information och förberedelse när personer med IF kallas till ett hälso- och sjukvårdsbesök, är ett område som i större omfattning behöver undersökas och utvecklas. Att få kallelser med bildstöd förefaller vara ett önskemål hos en del personer med IF. I studiens resultat framträder dock vikten av att inte generalisera målgruppen. Ansvaret för att kallelserna innehåller tillräcklig information och är utformade så att mottagaren kan uppfatta innehållet vilar på hälso- och sjukvården. För att uppfylla detta ansvar med evidens krävs ytterligare studier i större format. ABSTRACT Background: Information, preparation, security and the opportunity to participate in contact with health care is a privilege according to law. For people with intellectual disabilities, ID, this is not fully meet and their experiences of health care visits are more often negative according to previous research. One of the first steps in contact with health care is the letter of invitation. Therefore, it is important to examine how persons with intellectual disabilities experience and take part in the letters of invitation they receive from the health service and how they wish that a summon should be designed to meet their needs and opportunity for Sense of Coherens, KASAM. Aim: To investigate how persons with mild to moderate intellectual disabilities perceive the calling and information given before meetings with the health service and how they would like it to work. Method: Qualitative exploratory study with deductive approach where data collection method consists of semi-structured interviews with subsequent content analysis. Results: Overall, the results of the study show that the experiences of receiving a call to the health service varied and that there were different needs and wishes. The study participants' described experiences pointed to shortcomings regarding perceived information prior to a health and medical visit. They had different wishes about the path and the design of the calling. Image support was, however, a recurring wish. Conclusion: Described experiences pointed out that information and preparation when persons with ID are called to a health and medical care visit, is an area that needs to be investigated and developed to a greater extent. Receiving invitations with image support seems to be a wish of some persons with ID. The results of the study, however, emphasize the importance of not generalizing the target group. The responsibility for ensuring that the notices contain sufficient information and are designed so that the recipient can perceive the content rests with the health service. To fulfill this responsibility with evidence, further studies in a larger format are required.

The aim of the study is to contribute with knowledge about how students with mild intellectual disabilities experienced their schooling in primary school. The questions of the study are: • How do students describe their school attendance based on their possibility to interac at school? • What do the students` thoughts in relation to their schooling occupy? The study was based on a life-narrative perspective to provide an increased understanding of people with intellectual disabilities. The method used in the study was qualitative semistructured interviews. Three informants were included in the study and each informant was interviewed twice. Each informant shared their experience of attending primary school. The result has been analyzed from the perspective of the informants life experiences which is the theoretical perspective of the study. The students 'stories were highlighted and analyzed on the basis of various themes that became visible in the students' stories. The themes that recurred in the students' stories were: thoughts about primary school, how a school should be, relationships, a sense of exclusion, self-confidence and self-esteem. The study shows that relationships play a crucial role in how students experience their schooling in primary school. The students called for more buddy relationships and showed that relationships play an important role in making the students feel meaningful and belonging in the school. Relationships between student teachers and assistants also have a great impact on how students experience meaningful learning. The results show that all three students had both positive and negative experiences when it came to attending school. A sense of alienation and a fear of being treated badly by other students became evident in the life stories. The students were also consciously choosing to eliminate situations where there is an opportunity for inclusion with elementary school students.

Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har de som tillhör personkrets 1 eller 2 rätt till insatsen daglig verksamhet. Av samtliga tio insatser enligt LSS är daglig verksamhet vanligast. De övergripande målen med daglig verksamhet är meningsfull sysselsättning, delaktighet i samhället, stärka individens självbestämmande och att brukaren ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Trots stora framsteg i funktionshinderpolitiken visar forskning att dessa mål kan vara svåra att uppfylla och att dessa människor ännu marginaliseras. Syftet med denna studie är att förstå och öka kunskapen om hur personal inom daglig verksamhet arbetar för att möta brukares individuella behov. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal på åtta olika dagliga verksamheter i Stockholms stad. För att analysera resultatet utgick vi från teori om empowerment och paternalism. Vi identifierade tre huvudteman under kodningen; Lära känna brukaren, Genomförandeplan och Vems behov styr som presentationen av resultatet sorterats efter. Resultatet visade att daglig verksamhet är ett forum där personer med intellektuell funktionsnedsättning har möjlighet kan få sina individuella behov tillgodosedda om rätt förutsättningar ges. Vi identifierade att personal stöter på hinder för att kunna tillgodose brukarens individuella behov som vanligtvis är av organisatorisk karaktär. Det är felaktiga nivåbedömningar, brist på ekonomiska resurser, handledning och vidareutbildning samt lokaler som inte var anpassade för brukarna. Vidare fann vi att det finns stora utmaningar med att kommunicera med personer som har kognitiva svårigheter varför det är av vikt att personal har tillgång till olika kommunikativa hjälpmedel samt kunskap för att använda dessa. För att kartlägga individuella behov använder personal olika verktyg men den huvudsakliga och centrala som vi fann var genomförandeplanen. I denna studie kommer vi beskriva närmare om personalens arbetssätt, möjligheter och dess utmaningar för att möta individuella behov som visat sig vara mycket komplext. According to the Swedish act concerning support and service for people with certain functional impairment (LSS) those who meet the criteria 1 or 2 specified by the act have the right to daily activity centres. Of all ten initiatives according to LSS, daily activity centres are most common. The overall goals of daily activity centres are meaningful activities, community participation, strengthening the individual's self-determination and ensuring that the user is guaranteed good living conditions. Despite major advances in disability policy, research shows that these goals can be difficult to achieve and that these people are still marginalized. The purpose of this study is to understand and increase the knowledge of how staff in daily activity centres work to meet users' individual needs. The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with staff at eight daily activity centres in Stockholm. We used the theory of empowerment and paternalism to analyse our results. We identified three main themes during coding; Get to know the user, Implementation plan and Whose needs is in control? by which the presentation of the results is sorted. The result showed that daily activity centres is a forum where people with intellectual disabilities have the opportunity to get their individual needs met if given the right conditions. We identified that staff encounter barriers to being able to meet the user's individual needs, which are usually of an organizational nature. There are incorrect level assessments, a lack of financial resources, guidance and further education as well as facilities that were not adapted for the users. Furthermore, we found that there are major challenges in communicating with people who have cognitive difficulties, which is why it is important that staff have access to various communication aids and knowledge to use them. To identify individual needs, staff use different tools, but the main and central one we found was the implementation plan. In this study, we will describe in more detail about the staff's way of working, opportunities and its challenges in meeting individual needs that have proved very complex.

The aim of this report is to provide in-depth knowledge on sexual and reproductive health and rights among young adults with intellectual disabilities. The report is based on a qualitative study performed in 2018 in Malmö, Sweden. A total of 19 interviews with teenagers and young adults between 16 and 31 years old attending schools for persons with learning disabilities were performed, including 9 men and 10 women. The interviewees had minor or moderate intellectual disabilities and their verbal and communicative skills were relatively good, although these varied within the group. Of the 19 interviewees, 15 had one or two parents born in another country than Sweden. Results in brief: The majority of the interviewees were satisfied with their general and sexual health. Most of the interviewees said that they are free to choose a partner on their own, while a few declared that their parents and relatives had opinions about or chose a partner for them. Experiences of genital mutilation exist among a few of the female interviewees, the genital mutilation were undertaken in their previous home countries. None of the male interviewees have experienced circumcision. Some of the interviewees had experiences of kissing, hugging, petting and intercourse, while others had not had any sexual experiences with a partner. Some of the interviewees had had relationships. These relationships did not always include sexual acts with a partner. Most of the interviewees had had sexual education in school, but the education was perceived as insufficient or irrelevant. Some of the interviewees lacked basic sexual knowledge. The internet is used to search for sex-related information and to stay in touch with friends, to find partners or to use pornography. Experiences of non- consensual sex such as sexual harassment, sexual violations and rape were reported exist among the interviewees. Moreover, there were experiences of having been tricked online and of having been harrassed or violated among the interviewees. Ways forward Young people with intellectual disabilities need sexual education adjusted to their needs and preconditions. There is also a need for strengthened work regarding the prevention of sexual harassment and violations, both online and offline. Moreover, further research is needed on intellectual disability in relation to sexuality and honor related contexts, in order to improve sexual and reproductive health and rights among young people with intellectual disability. SRHR2017

Syfte och frågeställning Syftet är att undersöka vilka förutsättningar som påverkar deltagande i fysisk aktivitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning som går på daglig verksamhet. Vilka faktorer främjar till deltagandet i fysisk aktivitet? Vilka faktorer hindrar till deltagandet i fysisk aktivitet? Vad är upplevelsen av organiserad gruppträning? Metod En kvalitativ design med intervju som valdes som undersökningsmetod. Urvalet består av 4 arbetstagare och 1 coach verksamma vid dagliga verksamheter. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer, där två intervjuguider utformades. En anpassad till arbetstagarna och en till coachen. Intervjuguiden grundades på KASAMs tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter transkribering av intervjuerna analyserades dessa genom en innehållsanalys. Resultat Arbetstagarna ansåg att fysisk aktivitet har positiv inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Socialt stöd upplevs vara en avgörande faktor till deltagande i fysisk aktivitet enligt coach och arbetstagare. Hinder till deltagande anges vara psykisk ohälsa, kommunikationssvårigheter och negativa känslor kring transportering. Samtliga arbetstagare ansåg att social interaktion, delaktighet och gemenskap är de viktigaste faktorerna till deltagande i fysisk aktivitet. Dessa faktorer framkom i analysen mot känsla av sammanhang (KASAM) där samspelet mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar deltagandet i fysisk aktivitet. Slutsats Socialt stöd, social interaktion och upplevd förbättrad ångesthantering är främjande faktorer som skapar en känsla av sammanhang kring fysisk aktivitet på daglig verksamhet för personer med IF. Hinder och faktorer som motverkar känslan av sammanhang och till deltagande i fysisk aktivitet är transport till och från aktiviteten, den psykiska ohälsan samt brist på initiativtagande. Organiserad gruppträning främjar fysisk aktivitet eftersom den organiseras av andra personer. Aim The aim for this study was to investigate the conditions that affect participation in physical activity for people with intellectual disabilities who go to daily centers. • What factors promote participation in physical activity? • What factors prevent participation in physical activity? • What is the experience of organized group training? Method A qualitative method was chosen with a total of 5 interviews: 4 people with intellectual disability (ID) and 1 coach working on a daily center. The data collection was conducted through semi-structured interviews and two interview guides were designed. One was adapted to the match the people with ID and one to the coach. The interview guide and analysis was based on the three components of the sense of coherence theory (SOC): comprehensibility, manageability and meaningfulness. After transcribing the interviews, these were analyzed by a content analysis. Results People with ID in this study felt that physical activity has a positive impact on physical and mental health. Social support is perceived to be an important factor in participating in physical activity according to coach and people with ID. Things that prevented participation was stated to be mental illness, communication difficulties and negative feelings about transportation. Every participated person with ID considered social interaction, participation and community was the most important factors for participation in physical activity. These factors emerged in the analysis with SOC, where the interaction between comprehensibility, manageability and meaningfulness affects participation in physical activity. Conclusion With sense of coherence it seems like the people with ID, in this study, enables participation in physical activity. Social support, social interaction and improved management of anxiety are promotional factors for participation. Factors that prevent participation in physical activity was transport to and from the activity, mental illness and lack of initiative. Organized group training promotes physical activity because it is organized by other people.

The purpose of this thesis is to analyse and discuss the possibility for people with intellectual disabilities to give valid consent within the Swedish healthcare system, since consent is a requirement according to the Patient Act. This thesis is specifically limited to people with intellectual disability who also are included in the third person group of the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. That which can be determined is that there is no support under either the Social Services Act or Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments that contains adequate measures to compensate the individual who lacks legal capacity due to their disability. Two forms of legal guardianship that are possibly to assign for someone who lacks legal capacity according to the Children and Parents Code, are the closest measures to what the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities obliges the affiliated states. However, according to current Swedish law, the two forms of legal guardianships cannot within their ordinance give valid consent on behalf of the person they represent. Furthermore, if the legal guardianship were to get an extended ordinance so that they could be able to give valid consent it does not necessarily mean that the requirements of the CRPD are met. In conclusion the current Swedish law not only does not live up to the standards of CRPD, there is also a lack of legislation that guaranties the autonomy of persons with intellectual disability when their statement is required within Swedish healthcare.

Även om forskning om ungdomar och internet är ett växande område finns det relativt få studier som illustrerar förhållanden för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli marginaliserade, och att många upplever sig mer ensamma än andra ungdomar. Därför kan sociala nätverkssajter på internet vara av avgörande betydelse för att skapa ett utrymme för nya sociala kontakter men även för utforskande av alternativa och mindre stigmatiserade identiteter. Projektet syftade till att beskriva och analysera hur ungdomar (16-20 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning interagerar och deltar på internet. Närmare bestämt har vi utifrån elev-, personal- och föräldraperspektiv studerat de ungas självpresentationer, sociala relationer och delaktighet inom ramen för olika gemenskaper på internet. Projektets mål var att generera kunskap om dessa komplexa processer, som kan vara användbara för hur den närmaste omgivningen av vuxna kan stödja och hjälpa unga med intellektuell funktionsnedsättning med sin internetanvändning. Projektet omfattade kvalitativa intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till ungdomar med intellektuell funktions-nedsättning (n=22) och personal i gymnasiesärskolan (n=17). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Projektet har erhållit etiskt godkännande från Regionala etikprövnings-nämnden i Göteborg (Dnr 048-15). Ett framträdande resultat i studien rör de unga informanternas sätt att tala om sin medvetenhet om både risker och möjligheter med internet och sociala medier. Dock noterades att ju mer de interagerade med icke-funktionshindrade kamrater, desto mer upplevde de negativa och oönskade konsekvenser av internet-användningen (att bli lurad, hotad, mobbad etc). En slutsats var att dessa omständigheter snarare leder till att de växlade ner sitt internetanvändande och som i sin förlängning innebar mindre delaktighet på internet och sociala medier. Även om Internet kan vara en "frizon" där den unga personen kan utveckla sociala band och konstruera sin identitet fri från vuxenövervakning, så är föräldrar och yrkesverksamma ofta mycket närvarande och engagerade, medan ungdomarna uttrycker att de inte är i behov av stöd. Professionella och föräldrar anser att internet är en arena för positiva möjligheter men även risker. Professionella verkade vara mer oroliga för riskerna än föräldrarna som säger att möjligheterna uppväger nackdelarna. Föräldrarna är mest bekymrade över risken för ensamhet och social isolering. Sammantaget beskrivs de unga med intellektuell funktionsnedsättning som en mer heterogen grupp av både föräldrar och personal jämfört med tidigare forskning. Informanternas erfarenheter diskuteras i studiens publikationer i begreppsliga ramverk som rör social identitet, deltagande, positivt risktagande, sexualitet och frigörelse. I en jämförande analys av resultaten från de olika delstudierna visas hur den sociala delaktigheten på ett dialektiskt sätt förhandlas och konstrueras mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning men också mellan de unga i studien och vuxna personer i den närmaste omgivningen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv på frågor om identitetsskapande aktiviteter och risktagande på internet kan en mer relationell förståelse av den digitala delaktighetens problem och möjligheter synliggöras. En relationell förståelse av att hamna i svårigheter implicerar att risk och utsatthet inte alltid behöver bero på funktionsnedsättningen utan på kontextuella förutsättningar och andra samvarierande faktorer. Med tanke på unga människors behov av självständighet är det av stor vikt att vuxna reflekterar över och balanserar stödet beroende på den unga människans behov. Att ge stöd till positivt risktagande på internet innebär vuxna tillsammans med unga reflekterar över hur eventuella risker kan hanteras snarare än hur risk kan undvikas. Although research on young people and the Internet is a growing field, there are few studies that illustrate conditions for young people with intellectual disabilities (ID). Previous studies have shown that young people with ID are worried about being marginalized, and that many in fact are lonelier than other young people. Social networking sites might be of vital importance as a space for exploring alternative and less stigmatized identities. This project aimed to describe and analyse how young people (age 16-20) with a mild ID interact and participate on the Internet. More precisely, drawing upon the perspectives of young people with ID, parents, and school staff, we have studied self-presentations, social relations, and participation within different kinds of Internet communities. Hence, the goal of the project was to generate knowledge concerning these complex processes, which could be useful for the involved adults, who support and help young people with ID in their Internet use. The project comprised qualitative interviews with young people with ID (n=27), parents of young people with ID (n=22), and professionals in special schools (n=17). The transcribed interviews were analysed, using a thematic content analysis. The project has been granted ethical approval by the Ethical Board of West Sweden (Dnr 048-15). A prominent finding in the study concerned the young informants being well aware of both the risks and opportunities in using Internet and Social Networking Sites. Consequently, the more they interacted with non-disabled peers, the more they experienced negative consequences of Internet use. One conclusion was that these circumstances lead to downsizing rather than upsizing Internet use, and as prolongation, less participation on Social Networking Sites. Although the Internet can be a 'free-zone' where the young person can develop social bonds and construct their identity away from adult oversight, parents and professionals are highly present. Young people mostly feel confident and also in no need of support. Professionals and parents do consider the Internet an arena for positive opportunities, but also with risks. The professionals seemed to be more worried about the risks than the parents who state that the opportunities outweigh the disadvantages. For parents, the real risk is described as the risk of loneliness and social isolation. That parents consider the Internet to be an arena for relationships is an interesting change compared to previous research where both parents and professionals were worried about the risks of abuse, etc. Overall,6the young people with ID are described as a more heterogeneous group by both parents and professionals, compared to previous research. The experiences of the informants are discussed in a conceptual framework of social identity, participation, positive risk-taking, sexuality, and emancipation. A comparative analysis of the results shows how social participation is negotiated and constructed dialectically between young people with and without ID, but also between the young people in the study and adults in their imme-diate surroundings. By applying an intersectional perspective to issues about identity formation and risk-taking on the Internet, a more relational under-standing of the problems and opportunities of digital participation can be made visible. A relational understanding of getting into difficulties implies that risk and vulnerability do not always have to depend on the disability but on contextual conditions and other co-varying factors. Considering young people's need for autonomy, it is of great importance that parents and professionals reflect upon the ways that support can be arranged in order to empower young people with ID to participate on the Internet. Providing support for positive risk-taking on the Internet means that adults, together with young people, reflect on how possible risks can be managed rather than how risk can be avoided.

Syftet med denna studie är att undersöka hur delaktigheten ser ut på särskilda boenden vilka regleras genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningen omfattar personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar som är i störst behov av samhällets stödinsatser för att kunna erhålla en god livskvalitet. Verksamheternas riktlinjer utgår från LSS-lagstiftningen och dess värdegrund och villkorar bland annat självbestämmande och inflytande för personer i gruppbostäder. Studiens avgränsning är personer med intellektuella funktionsnedsättningar boende i gruppbostad. Syftet är att undersöka arbetssätt och metoder personalen i sitt dagliga arbete använder för att främja boendepersonernas självbestämmande och inflytande. Tidigare forskning visar att delaktighet och inflytande påverkas av stödets utformning. Forskning visar även att personalens arbete är komplext och präglas av en ständig balansakt i det att de ska både kunna rama in och ge handlingsutrymme till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. För denna studie har den kvalitativa intervjuformen använts. Resultatet visar att en viktig förutsättning för delaktighet är personal som är flexibel och empatisk och som vill möta den andre personen som en jämlike. Personal som bryr sig och är lyhörd har då också en möjlighet att bli delaktig i den andre personens livssituation, en så kallad omvänd delaktighet. Delaktighet och inflytande är dock i hög grad beroende av att det mellan boende och personal finns en fungerande kommunikation. I grunden handlar delaktighet inte om att få välja mat eller kläder själv utan om att bli sedd som en hel och komplex person. En person med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare. The purpose of this study is to investigate how participation is based on special housing, which is regulated by the Act on Support and Service to Some Disabled People (LSS). The legislation covers persons with intellectual and mental disabilities who are in greatest need of society's support efforts in order to obtain a good quality of life. The guidelines of the operations are based on the LSS legislation and its core values and conditional on, among other things, self-determination and influence for persons in group housing. The delimitation of the study is people with intellectual disabilities living in group homes. The purpose is to investigate the working methods and methods the staff use in their daily work to promote the residents' self-determination and influence. Previous research shows that participation and influence are influenced by the design of the support. Research also shows that the work of the staff is complex and is characterized by a constant balance sheet in that they must both be able to frame and give room for action to persons with intellectual disabilities. For this study, the qualitative interview form has been used. The result shows that an important prerequisite for participation is staff who are flexible and empathic and who want to meet the other person as an equal. Personnel who care and are responsive then also have the opportunity to participate in the other person's life situation, a so-called reverse participation. Participation and influence, however, depend to a large extent on the fact that there is a functioning communication between residents and staff. Basically, participation is not about choosing food or clothing itself but about being seen as a whole and complex person. A person with the same rights and obligations as any other citizen.

Bakgrund​: Daglig verksamhet är en LSS-insats för personer i yrkesverksam ålder. Pensionen orsakar ofta minskad delaktighet i aktivitet och få studier relaterar till hur personen bör involveras i sitt pensionsbeslut. Syfte​: Att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar sin delaktighet i aktivitet i samband med och efter pension från daglig verksamhet. Metod​: Studien är empirisk med kvalitativ metod som av kombinerat kriterie- och snöbollsurval resulterade i elva intervjuer. Intervjuguiden är teoretiskt förankrad i Model of Human Occupation. Transkriberad data analyserades med systematisk textkondensering. Resultat​: Första temat redovisar positiv och negativ uppfattning av delaktighet vid pension, gemensamt var diffus uppfattning till varför pensionen inföll. Nästkommande tema inbegriper delaktighet i bostaden som förknippades med att självständigt fatta beslut. Tredje temat lyfter att meningsfulla aktiviteter som följt med i pensionsövergången uppfattades främja delaktighet. Avslutande tema utmärker delaktighet i sociala sammanhang som betydelsefullt för välbefinnande och främjar uppfattningen av tillhörighet. Diskussion​: En optimal pensionsövergång bör innefatta individanpassade förberedelser. Beslutsfattandets betydelse kan relateras till erfarenheter från anstaltsvård. Lättillgängliga aktiviteter som samhället erbjöd tillhandahöll omväxling i personens fysiska och sociala miljö. Konklusion​: Förberedelse, successiv övergång, möjligheter att fatta beslut, urval och socialt nätverk var av betydelse för positiv uppfattning av delaktighet i aktivitet efter pension. Background​: Daily activity centre is an LSS initiative for people of working age. Retirement can often cause reduced participation in activity and few studies relate to how the person should be involved in his own retirement decision. Purpose​: To describe how people with intellectual disabilities perceive occupational participation after and in conjunction with retirement from a daily activity centre. Method​: An empirical study using a qualitative method, with a combined criteria and snowball sampling method resulted in eleven interviews. The interview guide had its theoretical foundation in the Model of Human Occupation. Transcribed data was analysed by systematic text condensation. Result​: The first theme presents positive and negative perceptions of participation in retirement. In general, there was a diffuse perception of why the retirement occurred. The next theme includes participation in the residence that was associated with making independent decisions. The third theme emphasizes that occupational participation was promoted by performing activities that were meaningful before retirement. The final theme distinguishes participation in social contexts as important for well-being and the perception of belonging. Discussion​: In order for the participants to achieve an optimal retirement transition, individualized preparations are required. The importance of decision-making can be related to experience from institutional care. The society provided accessible activities which offered variety in the physical and social environment. Conclusion​: Preparation, successive transition, opportunities to engage in decision-making and join a social network were important to perceptions of occupational participation after retirement.

The aim of this study was to examine how employees working in daily activity centres reflect and talk about autonomy related to individuals with intellectual disabilities and the dilemma that may occur when working with individuals right to autonomy. This study is based on 6 qualitative interview with female employees working in daily activity centres in a medium- sized municipality in Sweden. The interviews were analyzed using meaning interpretation. The main result show that daily activity centres is a difficult arena to work in which attempts to encourage and respect intellectually disabled right to autonomy whilst protecting them from harming themself or be harmed. The result also showed that the employees view on the target group and autonomy has a big impact on how individuals can express their autonomy. Furthermore, the result indicated that employees face restrictions and opportunities in their work to enhance people with intellectual disabilities right to autonomy. The conclusion is that employees working in daily activities and participants att daily activity centres are affected by multiple factors in their work to strengthen individuals with intellectual disabilities right to autonomy.

The aim of the study was to explore the cognitive availability of the public space for young adults living in a group residence. The public space in this study has been narrowed down to playgrounds and bath places in a municipality in southern Sweden. The study is of a qualitative nature and the method we have used for the study is semistructured interviews. Through a qualitative continent has the result been coded. The results were analyzed based on Goffman's theory of stigma and Bourdieu's theory of habitus, fields and capital. The result indicates that playgrounds that lays in a more separated environment is considered as an opportunity for people with intellectual disabilities to access the public space. The results also indicates that the main factors that limits persons with intellectual disabilities to have access to playgrounds is that they are designed for children and that there is a lack of clarity when it comes to the different play tools on the playground. The opportunities that increases the accessibility at bathing places is the bathing places that is adapted for people with disabilities because the target group of the study felt safe there. The factor that limits the availability is primarily when it is very crowded. It is also shown that the physical environment can be better adapted through clearer contrasts and markings. The common denominator for both places is that the environment had a big impact and that secluded places to decrease impressions can be a good support for increasing accessibility to the public space for young adults in group residence. Syftet med studien är att utforska den kognitiva tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna som bor på gruppbostad. Offentliga rum har i studien begränsats till att omfatta lekplatser och badplatser i en kommun i södra Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär och metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån Goffmans teori om stigma och Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Resultatet har sedan kodats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att kommunala lekplatser som ligger avskilt i samhället ses som en möjlighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning att tillgå det offentliga rummet. Resultatet visar också att de främsta faktorerna som begränsar den kognitiva tillgängligheten på kommunala lekplatser är att de är utformade för barn och att det inte finns en tydlighet kring de olika lekredskapen. De möjligheter som ökar tillgängligheten på badplatser är de handikappanpassade badplatserna eftersom att de boende känner en trygghet där. Det som begränsar tillgängligheten på badplatserna är främst folkmängden. Det framkom även att den fysiska miljön kan anpassas bättre genom tydligare kontraster och markeringar. Gemensamt på de båda platserna är att omgivningen spelar en stor roll och att avskilda platser för att avskärma intryck kan vara ett bra stöd för att öka tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna på gruppbostad.

The aim of this study was to investigate how teachers in schools for youths with intellectual disabilities view their pupils’ abilities to access sex education. The study is based on individual interviews with five teachers in years 6 - 9. The theoretical framework has been set by Michel Foucault’s theories on normality and power and “the ignored curriculum” as described by Nathalie A. Gougeon. It is also supported by additional theories on normality and sexuality. The results of the study show that, these pupils have a harder time finding information about sex and relationships, because of the stigma surrounding people with intellectual disabilities in relation to sexuality, and because of the lack of information about sex outside the classroom for youths with intellectual disabilities. Youths with no intellectual disabilities learn about sex also outside of classrooms to a large extent, which is more difficult for youths with intellectual disabilities. The role of the teacher as provider of sex education is therefore crucial.