Access to public space : A qualitative study about the cognitive availability of the public space for young adults with intellectual disability

The aim of the study was to explore the cognitive availability of the public space for young adults living in a group residence. The public space in this study has been narrowed down to playgrounds and bath places in a municipality in southern Sweden. The study is of a qualitative nature and the method we have used for the study is semistructured interviews. Through a qualitative continent has the result been coded. The results were analyzed based on Goffman's theory of stigma and Bourdieu's theory of habitus, fields and capital. The result indicates that playgrounds that lays in a more separated environment is considered as an opportunity for people with intellectual disabilities to access the public space. The results also indicates that the main factors that limits persons with intellectual disabilities to have access to playgrounds is that they are designed for children and that there is a lack of clarity when it comes to the different play tools on the playground. The opportunities that increases the accessibility at bathing places is the bathing places that is adapted for people with disabilities because the target group of the study felt safe there. The factor that limits the availability is primarily when it is very crowded. It is also shown that the physical environment can be better adapted through clearer contrasts and markings. The common denominator for both places is that the environment had a big impact and that secluded places to decrease impressions can be a good support for increasing accessibility to the public space for young adults in group residence. Syftet med studien är att utforska den kognitiva tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna som bor på gruppbostad. Offentliga rum har i studien begränsats till att omfatta lekplatser och badplatser i en kommun i södra Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär och metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån Goffmans teori om stigma och Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Resultatet har sedan kodats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att kommunala lekplatser som ligger avskilt i samhället ses som en möjlighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning att tillgå det offentliga rummet. Resultatet visar också att de främsta faktorerna som begränsar den kognitiva tillgängligheten på kommunala lekplatser är att de är utformade för barn och att det inte finns en tydlighet kring de olika lekredskapen. De möjligheter som ökar tillgängligheten på badplatser är de handikappanpassade badplatserna eftersom att de boende känner en trygghet där. Det som begränsar tillgängligheten på badplatserna är främst folkmängden. Det framkom även att den fysiska miljön kan anpassas bättre genom tydligare kontraster och markeringar. Gemensamt på de båda platserna är att omgivningen spelar en stor roll och att avskilda platser för att avskärma intryck kan vara ett bra stöd för att öka tillgängligheten till det offentliga rummet för unga vuxna på gruppbostad.