Search

I den här utökade ledaren vill vi lyfta fram sex publicerade bidrag som ingår i tidskriftens särskilda tema om högre utbildning och det professionella omdömet. Vi sammanfattar några av bidragens övergripande teser kring begreppet och presenterar våra egna reflektioner. De publicerade bidragen visar, som vi ser det, på att frågan om hur man utbildar omdömet är central inom olika professionsinriktade högskoleutbildningar. Bidragen lyfter olika dimensioner såsom utmaningen med att ta in praktiken i högskolans lokaler, exempels betydelse för att få i gång en reflektionsprocess och omdömets rumsliga och tidsliga aspekter. Alla bidrag presenterar också olika former för att arbeta med det professionella omdömet inom högre utbildning och vi har i den här inledning valt att samla några “goda råd” som man kan hittar in bidragen. Avslutningsvis ställer vi frågan huruvida det professionella omdömet är hotat inom den högre utbildningen. ENGLISH ABSTRACT Can Professional Judgment be taught? In this extended editorial, we highlight six published contributions that are part of the journal’s special theme on higher education and professional judgement. We summarize some of the overall theses of the contributions and even present our own reflections on the subject matter. The published contributions show that the question of how to educate the professional judgement plays a central role in various professional training programs. The contributions bring out different dimensions, such as the challenge of incorporating professional practice into university teaching, the importance of using examples for initiation of reflection, as well as the temporal and spatial aspects of judgement. All contributions also present different approaches when it comes to addressing and cultivating professional judgement in higher education. Thus, we have chosen to collect some “good advice” from the texts in this introduction. Finally, we pose the question whether professional judgement is threatened within higher education.

I föreliggande studie undersöks hur studieresultat i form av ett mått baserat på examinationsbetyg förhåller sig till fem olika bakgrundsvariabler. Dessa variabler (ålder, kön, andraspråksbakgrund, föräldrars andraspråksbakgrund samt socioekonomisk bakgrund) fungerar ofta som kontrollvariabler i tidigare forskning som behandlar studieframgång i högre utbildning (t.ex. De Clercq et al., 2021). Det finns ingen internationell standard för hur studieframgång bör definieras eller mätas (Alyahyan & Düştegör, 2020), och det är i såväl internationella som nationella policysammanhang ovanligt att redovisa hur olika studentgrupper tar sig igenom utbildningen. Denna kvantitativa studie utgår från ett mått för studieresultat baserat på Ladok-utdrag samt insamlade enkätdata. Data analyseras dels deskriptivt, dels inferentiellt genom multipel regressionsanalys. Resultatet av regressionsanalysen visar att variabeln föräldrars andraspråksbakgrund utgör den främsta prediktorn med en negativ effekt på SI. ENGLISH ABSTRACT Student success in Higher Education: An exploratory study of the relationships between Higher Education students’ academic performance and age, gender, language background and socio-economic background This study presents a measure of study success (SI) and examines its relationship with five variables that commonly serve as background in previous research on study success (e.g. De Clercq et al., 2021). There is no international standard on how to measure study success (Alyahyan & Düştegör, 2020), and it is uncommon in both international and national policy contexts to present data on how different groups of students progress through higher education. This study is based on collected survey data and data on grades and credits that are analyzed descriptively and inferentially through multiple regression analysis. The primary result of the analysis shows that the variable parental second language background has a strong negative effect on SI.

Akademiskt lärarskap innefattar att systematiskt utforska och reflektera över den egna undervisningspraktiken i syfte att utveckla undervisningen så att studenters lärarande underlättas och förbättras. Att undersöka den egna praktiken kan innebära särskilda etiska utmaningar men det finns idag inga etiska riktlinjer som specifikt gäller pedagogisk utveckling och akademiskt lärarskap i en svensk kontext. Syftet med denna fördjupade diskussion är att belysa och diskutera etiska aspekter av akademiskt lärarskap och högskolepedagogisk utveckling. Med utgångspunkt från forskningsetik, omsorgsetik och högskolelärares yrkesetik diskuteras några centrala etiska dilemman som högskolelärare behöver förhålla sig till i samband med utforskandet av den egna undervisningspraktiken. English abstract Exploring One’s Own Teaching Practices: A Discussion on Ethical Aspects Related to Scholarship of Teaching and Learning The Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) involves systematically exploring and reflecting upon one’s own teaching practices with the aim of developing teaching to facilitate and enhance student learning. Examining one’s own practices may pose particular ethical challenges, but currently, there are no ethical guidelines in a Swedish context specifically addressing pedagogical development and SoTL. The purpose of this in-depth discussion is to shed light on and discuss the ethical aspects of SoTL and educational development in higher education. Drawing on research ethics, care ethics, and the professional ethics of university teachers, some key ethical dilemmas that university educators need to consider in the exploration of their own teaching practices are discussed.

Med utgångspunkt i samtida debatter kring akademisk kapitalism och lärosätens anpassning till det omgivande samhället analyserar denna artikel svenska lärosätens visions- och strategidokument. Med hjälp av Bacchis What’s the problem represented to be-approach analyseras hur och i vilken utsträckning marknads- och samhällsanpassning av lärosätenas verksamheter förespråkas i visions- och strategidokumenten, samt vilka samhälleliga och institutionella problem sådan anpassning är tänkt att motverka. I samtliga dokument återfinns ett externaliseringsimperativ där lärosätena drar upp linjer för en anpassning till externa aktörers krav och intressen. Främst gäller detta ett förordande av ett nyttoideal där en instrumentalisering av den producerade kunskapen förespråkas, vari kunskapen görs till redskap för utanförstående aktörers mål och syften – bland annat kunskap som kommersialiseras eller används för privata aktörers vinning. Denna anpassningsprocess artikuleras som svarandes mot dels tidigare universitetsideals problematiska aspekter, som förstås som präglade av introspektion och exkludering, dels övergripande ”samhällsutmaningar” som förstås i enlighet med en hållbarhetsdiskurs. I artikeln diskuteras dessa problembilder kritiskt genom att kontextualiseras i förhållande till den immateriella produktionens tilltagande dominans inom den samtida kapitalismen samt kunskapens tilltagande postmodernisering.

Syftet med denna forskningsöversikt är att bidra till fördjupade kunskaper om studenters upplevelser i känslomässigt påfrestande situationer i olika undervisningssammanhang. Litteratursökningen gjordes i flera olika databaser: ERIC, Web of Science och Google Scholar. Studier som publicerats mellan 2010 och 2021 och som utgörs av empiriska studier inkluderades, totalt 65 artiklar. Forskningsöversikten är en narrative review där fokus har varit att analysera artiklarnas resultat tematiskt. Detta har skett i två steg: först en kategorisering av vilka undervisningssituationer och ämnesinnehåll som väcker starka känslor och sedan en tolkande analys för att undersöka vad som kännetecknar de utmaningar studenter upplever i samband med dessa situationer. Resultaten visar att de undervisningssituationer och ämnesinnehåll som väcker negativa känslor och av studenter upplevs som känslomässigt påfrestande kan delas in i fyra övergripande kategorier: dissektioner, upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning (VFU), ångest i samband med vissa ämnen och känsligt ämnesinnehåll. De utmaningar som studenter ställs inför att hantera rör deras egna emotionella och fysiska reaktioner, balansen mellan akademiskt och känslomässigt engagemang, professionella utmaningar och existentiella reflektioner. Studenter behöver stöd att hantera dessa utmaningar. Genom att lärare blir mer medvetna om vad som kan utgöra känslomässiga utmaningar för studenter kan vi stötta dem bättre och ge dem utrymme att bearbeta sina upplevelser. ENGLISH ABSTRACT When learning becomes difficult: A narrative review of students’ experiences of emotional challenges in teaching situations The purpose of this review is to deepen our knowledge about students’ experiences in emotionally challenging situations in different teaching contexts. The literature search was made in several different databases: ERIC, Web of Science and Google Scholar. Studies published between 2010 and 2021 and consisting of empirical studies were included, a total of 65 articles. The research overview is a type of narrative review where the focus has been to analyze the results of the articles thematically. The analysis has been conducted in two steps: first a categorization of which teaching situations and subject content that was emotionally distressful and then an interpretive analysis to investigate what characterizes the challenges students experience in connection with these situations. The results show that the teaching situations and subject content that are experienced by students as emotionally stressful can be divided into four general categories: dissections, experiences during work-based education (VFU), anxiety in connection with certain subjects and sensitive topics. The challenges that students are faced with relate to: their own emotional and physical reactions, the balance between academic and emotional engagement, professional challenges, and existential reflections. Students need support to deal with these challenges. By making teachers more aware of what may be emotionally challenging and distressful for students, we can better support them and give them space to process their experiences.

Allt fler avhandlingar inom humaniora och samhällsvetenskap skrivs som sammanläggningsavhandlingar, en textgenre som är hämtad från det naturvetenskapliga fältet. När en genremodell förflyttas från ett fält till ett annat kan det uppstå nya utmaningar, något som sällan diskuteras explicit. Artikeln riktar sig till handledare och doktorander och tar upp några av de utmaningar som kan uppstå när sammanläggningsavhandling som modell används inom samhällsvetenskaperna och humaniora. Tre angreppssätt presenteras som möjliga verktyg vid handledning och skrivande för att möta dessa utmaningar: helhetsbild, koherens och förankring. Genom dem kan processen bli smidigare och slutprodukten bättre. ENGLISH ABSTRACT Challenges and approaches in the process of writing an article-based thesis in social sciences and humanities An increasing number of theses in the humanities and social sciences are written as compilation theses, a text-genre derived from the natural sciences. New challenges may arise when a genre model is adopted from another field, something that is rarely discussed explicitly. This article is directed at supervisors and doctoral students, and addresses some of the challenges that can arise when the article-based thesis model is used in the social sciences and humanities. Three approaches to addressing these challenges are presented: a holistic view, coherence and anchoring. They are discussed as possible tools to utilize in supervision and writing, for a smoother process and better final product.

I den här studien undersöks hur två årskullar med ämneslärarstudenter får syn på och förstår en vald lärteori inom ramen för en 7,5 hp kurs där de studerade samhällskunskapsdidaktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur studenterna utvecklar ämnesdidaktiskt kunnande på teoretisk grund samt hur de beskriver det. Den teoretiska ramen och upplägget i högskolekursen bygger på variationsteori och studenterna genomförde fältuppgifter, lektionssekvenser samt skrev reflektionsuppgifter. I studien analyseras sedermera genom interpretatorisk fenomenologisk analys (IFA) den metareflektion som studenterna slutligen genomförde inom ramen för kursen. Materialet bestod av 135 sidor skriven text. Resultatet visar att variationsteorin verkar gynna ämneslärarstudenternas utveckling av samhällskunskapsdidaktiskt kunnande på teoretisk grund vilket kan överbrygga gapet mellan teori och praktik inom ämneslärarutbildningen.

Med distans till distansen – hur kan vi tolka den så hastigt påtvingade omställningen under pandemin och vilka lärdomar tar vi med oss? I den här utökade ledaren vill vi lyfta fram åtta publicerade bidrag som ingår i tidskriftens särskilda tema om högre utbildning och coronapandemin. Vi ger också våra egna reflektioner kring hur omställningen påverkade högre utbildning i Sverige utifrån våra roller som pedagogiska utvecklare och forskare. De bidrag som hittills har publicerats kring temat visar mångfalden av erfarenheter under pandemin liksom komplexiteten i att dra generella slutsatser om (distans)undervisning och lärande, specifikt och mer övergripande generellt. Många lärare mötte nya utmaningar som hög arbetsbelastning och krav på att hitta snabba lösningar. Samtidigt innebar de förändrade villkoren en möjlighet till pedagogisk utveckling. Många studenter hade svårt att upprätthålla motivationen och skapa bra studierutiner, medan andra uppskattade distansundervisningens flexibilitet. Den här ledaren innefattar både tillbakablickar och utblickar över vilka konsekvenser pandemin fört med sig för den högre utbildningen samt några frågor vi gärna ser belysta i kommande studier. ENGLSIH ABSTRACT With distance from the distance – how can we interpret the changes that were so hastily imposed during the pandemic and what lessons have we learned? In this extended editorial, we highlight eight published contributions that are part of this journal’s special theme regarding higher education and the corona pandemic. We also give our own reflections on how the transition to remote teaching affected higher education in Sweden, based on our roles as educational developers and researchers. The publications in this journal show the diversity of experiences during the pandemic, and the complexity of drawing general conclusions about (distance) teaching and learning. Many teachers faced new challenges such as a significantly higher workload, and demands to implement quick solutions, while the changed conditions also gave opportunities for pedagogical development. Many students had difficulties in maintaining motivation and creating viable study routines, while some appreciated the flexibility of distance learning. The current editorial includes both retrospectives and outlooks on the consequences of the pandemic for higher education, as well as, suggestions for a few ‘questions’ that we think should be part of future research.

Om måluppfyllelse ska kunna säkerställas för alla studenter behöver förutsättningar ges för lärandeprogression mot utbildningens mål. För att stärka dessa förutsättningar har progressionsplaner utvecklats för de naturvetenskapliga utbildningarna vid Lunds universitet. Progressionsplanen konkretiserar varje examensmål i etappmål med gradvis ökade krav och ger därigenom en överblick över den förväntade lärandeprogressionen. När planen implementeras i utbildningen konkretiseras etappmålen ytterligare i ämneskursernas lärandemål. I denna publikation redogör jag för de naturvetenskapliga utbildningarnas process i fem steg för utveckling och implementering av progressionsplaner, och resultatet av detta arbete. Vidare diskuterar jag progressionsplaners möjligheter inom högre utbildning. Avslutningsvis reflekterar jag över lärdomar och kritiska faktorer att beakta då progressionsplaner utvecklas och implementeras.

Vid Örebro universitet anordnades våren 2021 för andra gången konferensen Forskning om högre utbildning. Ett tema för konferensen var utveckling av högskolepedagogisk forskning. Högre utbildning publicerar nu tre texter på detta tema som en fördjupad diskussion. De kan läsas var för sig eller tillsammans. Den första utgörs av Sverre Wides inledningsanförande från konferensen. Efter inbjudan från redaktionen har sedan Max Scheja och Klara Bolander Laksov, som professorer inom området, kommenterat Wides bild av vad högskolepedagogisk forskning är och kan vara, vilket utgör det andra bidraget. Slutligen inbjöd redaktionen även Åsa Lindberg-Sand att reflektera över relationen mellan högskolepedagogisk forskning och forskning om högre utbildning. Detta är hennes bidrag. ENGLISH ABSTRACT Higher education research and development: The boundary work framing a new educational practice at the heart of the university. A comment to Wide and Scheja & Bolander Laksov. In spring 2021, Örebro University arranged the second Swedish conference for Research in Higher Education. One of the themes for the conference was the development of higher education studies as a specific branch of this research. Our journal, Högre utbildning, now publishes three contributions linked to this theme as in-depths essays. These may be read separately or together. The first consists of the introductory keynote from the conference, held by Sverre Wide. The team of editors then invited Max Scheja and Klara Bolander Laksov, as professors in this domain, to share their view of the nature of their branch of studies in higher education, in relation to the view put forward by Wide. Their contribution is the second one. Finally, the editors also invited Åsa Lindberg-Sand to share her reflections on the relationship between research in higher education and the development of studies in higher education. Below her contribution follows.

To compile empirical research published in Swedish about instructor feedback on student written and oral production in Swedish higher education, we have conducted a systematic survey of recent publications (2010-2020) in seven Swedish academic peer-reviewed journals with educational foci. The results of this survey were surprising: during the last ten years, only two studies in Swedish investigating instructor feedback on student writing were published. We found no studies on instructor feedback on student oral production. Moreover, these studies defined the concept of feedback vaguely and used it inconsistently. Not only is the fact that there are so few studies in Swedish on feedback in higher education remarkable, but the inconsistent use of the concept also makes theoretical and pedagogical development difficult. Based on these findings and, to a degree, contrary to the current policies encouraging international publication, we argue that more research publication should also be encouraged in Swedish on Swedish higher education for higher education practitioners.

Anställningsbarhet har sedan 1990-talet seglat upp som ett policybegrepp av allt större vikt inom arbetsmarknads- och skolpolitiken. Syftet med denna undersökning är att kritiskt diskutera och reflektera kring formandet av anställningsbara studenter – studenter som ska förmås leva upp till, vad som ofta kallas, ”arbetsmarknadens krav”. Diskussionen och analysen utgår från empiriskt material från hemsidan för Linköpings Universitets Karriärcentrum. Diskussionen sker med utgångspunkt i olika maktperspektiv influerade av Michel Foucault. När debatten om fördelar med högre studier alltmer handlar om en nytta för arbetslivet och arbetsgivaren får de program och kurser som inte har en tydlig och direkt koppling till någon given position i arbetslivet, svårare att motivera sin existens. Därav är viljan att skapa anställningsbara studenter en angelägen fråga att kritiskt reflektera kring.

Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.

Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

Vi utbildar studenter för att de ska ha möjlighet att lösa mycket komplexa samhällsproblem,men hur vet vi att de har utvecklat de former av tänkande och handlande som krävs? Forskning visar att vuxna tänker, talar och handlar utifrån olika nivåer av komplexitet, och att utbildning i hög grad påverkar människors förmågor. Model of Hierarchical Complexity(MHC) är en teori som beskriver hur komplext information sätts samman och hur komplext personer resonerar i en fråga, vanligtvis på någon av nivåerna konkret, abstrakt, formellt, systematiskt eller metasystematisk. Syftet med denna artikel är att introducera MHC och visa på dess relevans som verktyg inom högre utbildning. Med hjälp av teorin är det möjligt att analysera både hur komplex en uppgift är och hur studenter klarar av att lösa den, vilket speglar förståelse inom ett ämne. Med modellen som mått på komplexitet tydliggörs svårighetsgraden i det som ska läras och på vilken nivå studenterna klarar att ta till sig kunskapsinnehållet. Avslutningsvis diskuteras hur studenter kan stödjas att utvecklasina förmågor till komplext resonerande och därmed skapa kvalitet i både lärande och undervisningOne of the aims of higher education is to teach students to solve complex problems, but what is the complexity of problems and the reasoning of students? The Model of Hierarchical Complexity (MHC) is a theory applicable to all domains in which information is organized and accounts for increases in behavioral complexity which includes cognitive or reasoning complexity. The paper is a theoretical introduction to MHC as a tool for teaching in higher education. The model clarifies and shows the gap between the complexity in the subject and the students understanding of the same subject. We also discuss how to support the development of more complex reasoning in students.

Den 21 juni 2011 tryckte Högre utbildnings redaktion på publiceringsknappen och därigenom har nu det första numret av tidskriften sett dagens ljus. Läs här vår första ledare.