Search

BackgroundThis study, which was carried out for the Danish Business Authority, evaluates the Section 27 of the Restaurant Act on the employment of young people aged 15-17 in places where alcohol is served.AimThe purpose of this report is to investigate whether young people aged 15-17 are particularly exposed to violence, threats and sexually harassing behavior compared to other age groups when they are employed in places where alcohol is served.Sexual harassment in the workplace is a multifaceted and complex phenomenon, and we will briefly account for the definition used in this report. Within research on sexual harassment, there is a distinction between three different categories of behaviors: 1) gender harassment, 2) unwanted sexual attention, and 3) coercion. Gender harassment covers acts such as derogatory comments about men or women, and exclusion from activities because of one’s gender or sexuality. Unwanted sexual attention covers unwanted flirting or touches, while coercion encompasses being asked for sexual favors in exchange for a reward (e.g. employment, raise in wage, or promotion), or being exposed to sexual abuse like rape or attempted rape. In this report, the term sexual harassment is used as an umbrella term that cover incidents of gender harassment, unwanted sexual attention, and coercion. Work-related violence covers incidents of physical violence against the employee. In hotels and restaurants, customers, guests or colleagues are the typical offenders in cases of violence or threats. Threats of violence occur when an employee is exposed to behavior that might provoke fear or anxiety of exposure to violence, which could potentially threaten the employee’s life, health or wellbeing, and thus change the behavior of the exposed employee.

Using virtual internationalization as a key concept, this article adds to the body of experiencebased knowledge on how to build partnerships and develop courses within higher education. The purpose of this article is to disseminate knowledge about the collaborative process that took place when Swedish and Canadian universities created an international online course focused on work and health. The article presents the challenges and mitigating strategies during course implementation and preconditions that enabled the co-production of the course. The conclusion provides critical reflections, questions and lessons learned that arose from the instructors reflections in relation to virtual internationalization. The self-reflexive experiences were analysed through the lens of internationalization in higher education and virtual internationalization literature, and the theory of social coordination and bureaucracy to enable an understanding of how we did it our way.

https://doi.org/10.33063/diva-384660

I efterkrigstiden stod forestillingen om et fremadskridende velfærdsprojekt stærkt i Skandinavien. Det var underforstået, at et klogt og demokratisk velfærdsprojekt ville profitere af nationalstaternes gavmilde forsknings- og uddannelsespolitik. Gennem de seneste årtier har en lang række reformer og omstillinger imidlertid rokket ved forståelsen af mål og midler for det fremadskridende velfærdsprojekt. De massive investeringer i forskning og uddannelse er afløst af moderne kapitalistiske rationaler, som opfordrer forskere som lægmænd til at integrere faglighed, initiativ og autonomi i innovative omstillinger, der kan skabe mere værdi ved brug af færre ressourcer (Boltanski & Chiapello, 2005). Omstillingerne har særligt præget den offentlige sektor i form af en række reformer: strukturreformer, velfærdsreformer, kvalitetsreformer osv. Den offentlige sektor brydes ned og genopfindes i nye former, hvor det kan være svært at genfinde det moderne fremadskridende velfærdsprojekt. Helhed og sammenhænge mellem demokratiske livsformer, retfærdighed og velfærd er sat under pres - i nogle sammenhænge måske endda helt forsvundet. Eksempelvis udvikles velfærdsinstitutioner gennem organisatoriske koncepter, rutiner og retningslinjer (såsom LEAN og varianter af New Public Management), der ikke nødvendigvis bygger på eller forholder sig til demokratiske modeller eller direkte kobler eller inddrager brugerperspektiver. Ofte er omstillingerne begrundet i forventninger om øget effektivitet eller øget innovations- og udviklingspotentiale. Større omstillinger begrundes sjældent med forventninger om øget læring, myndighed eller retfærdighed. Fra nyere sociologisk forskning lyder der advarsler om, at de hyppige reformer og hastigheden i de samfundsmæssige omstillingsprocesser øger almindelige menneskers fremmedgørelse over for sig selv, hinanden og det sociale liv (Rosa, 2014). Samtidig peger nyere skandinavisk aktionsforskning på, at de moderne vestlige samfunds sociale, økonomiske og økologiske kriser har betydning for samfundets evne til at forny og bevare kulturelle og samfundsmæssige vilkår for liv og trivsel og derfor netop kalder på udvidet social ansvarlighed og refleksion blandt almindelige mennesker (Gunnarsson et al., 2016). Forskningsstrategier i de skandinaviske lande begrundes blandt andet med, at forskning forventes at bidrage til udviklingen af moderne fremadskridende velfærd og demokrati, menneskerettigheder og social retfærdighed (Forsk 2025). I dette nummer af Forskning og Forandring er vi optaget af at få et indblik i forskningens rolle i udviklingen af kultur og samfund. Kan og bør forskningen gå mere aktivt ind i rollen som mulig faciliterende bidragyder til demokratiserende samfundsudvikling? Og i så fald hvordan?

This article deals with the reform named nærpolitireformen, literarlly translated “the near police reform” in Norway. There is a wide gap between the political retorics talking about community policing and the reality, that is bigger centralized units. The article analyses the solutions suggested to make the police local; the police contacts, police Councils and the SLT. It asks does these measures make the police local and what sort of police will we get after the reform?

Tidigare studier om lararutbildning, lararstudenter och undervisning for hallbarhet har visat att det finns stort behov av mer kunskap inom detta hogskolepedagogiska falt. Specifikt behovs fler studier med syftet att problematisera hur forskollararstudenter forstar och hanterar undervisning for hallbarhet. En sadan undervisning gar bortom en miljobaserad/naturvetenskaplig diskurs genom en integration av flera dimensioner av hallbarhet. Foreliggande studie moter detta behov genom att studera hur forskollararstudenter beskriver undervisning for hallbarhet och hur globala och lokala hallbarhetsfragor framtrader i en forskolekontext. Vidare hanteras hallbarhet som en kunskapsbas vilken bidrar till barns mojlighet att forsta varlden och utveckla sin kreativitet och nyfikenhet samt att de i nutid och framtid, i likhet med intentioner kring STEM-education, utvecklar sin kunskap och kompetens ta stallning i komplexa fragor. Studien utgar fran en kritisk teoretisk ansats och dess metod ar kritisk textanalys. Det empiriska underlaget utgors av nitton essaer skrivna av forskollararstudenter. I resultatet framtrader tva skilda undervisningsstrategier; ett sammanhallet och ett fragmentariskt. Dessa strategier skiljer sig at, bland annat i hur barn skrivs fram som aktorer som delaktiga i arbetet for hallbarhet, men aven som enbart deltagande i det tematiska arbetet. Vidare framstar digitala redskap som en mojlighet att koppla samman lokala och globala perspektiv samt att STEM visar sig foretradesvis i relation till ekologi.

Strauss, Richard, Don Juan, Op. 20Sørensen, Bent, Evening Land, 2017Tchaikovsky, Peter Ilyitch, Symphony No. 4, F minor, Op 36Dirigent: Magnus Theodor Torpp LarssonOrkester: Norrköpings Symfoniorkester

Lärande om molekylära processer kan innebära vissa svårigheter dels för att dessa processer inte går att direkt erfara och dels för att de är dynamiska i sin natur. Ett sätt att överbrygga problematiken är att använda sig av olika representationer, vilket i sig medför ytterligare utmaningar. Studenters förkunskaper och intuitiva idéer som härstammar från vardagserfarenheter kan också ge upphov till svårigheter i meningsskapandet. Syftet med denna artikel är att diskutera erfarenhetens och reflektionens betydelse för undervisning och lärande med representationer av molekylära fenomen i högre utbildning. I artikeln presenteras empiriska resultat från forskningsstudier som ligger till grund för de idéer och resonemang som förs fram. Vi presenterar två exempel där studenter arbetar i grupp med representationer av de molekylära processerna ATP-syntes och självassociation. Grunden för grupparbetet och meningsskapandet är fokuserade frågor där egna tankar och idéer får ta plats. Reflektionen i grupparbetet ger också studenterna möjligheter att generalisera sina erfarenheter (abstrakt tänkande) och underlättar förståelsen av tröskelbegrepp.

De kunskaper som utvecklas med stöd i de nationella examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt är de som ligger närmast den professionella identiteten. Denna kunskapskategori ges begränsat utrymme i de förväntade studieresultat som examineras inom samhällsplanerarprogrammet vid Umeå universitet. Trots detta får studenterna anställning som planerare, ofta kort efter att de tagit sin kandidatexamen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur kunskapsmässig progression underbyggs avseende värderingsförmåga och förhållningssätt i en planerarutbildning med kulturgeografi som huvudområde. I denna artikel redovisas en analys av samhällsplanerarprogrammet. De kurser i kulturgeografi som ingår i programmet analyseras utifrån förväntade studieresultat, läraktiviteter och examinationsformer i syfte att spåra den planerade progressionen. Särskild uppmärksamhet ägnas kunskapskategorin värderingsförmåga och förhållningssätt. Resultaten diskuteras utifrån en modell för att förstå vilka typer av kunskaper som används vid avvägningar och beslut i planeringsprofessionen. Analysen visar att samhällsplanerarprogrammets planerade progression följer principen att först ge studenterna breda ämneskunskaper, därefter utveckla metodfärdigheter och mot slutet utveckla mer komplexa och handlingsinriktade kunskaper. Den visar också att den planerade progressionen är begränsad i att underbygga normativa aspekter av studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt.

In order to use and understand a scientific language students need the ability to move between everyday and scientific discourses. This article analyses exploratory talks, and use of language when students collaboratively discuss a science assignment. The aim is to develop an analytical tool that can facilitate understanding and visualization of students' language use. The concepts of discursive mobility (Nygård Larsson, 2011) and semantic waves (Martin, 2013; Maton, 2013) constitute the starting point in the analysis and the students’ discussions are explored by using the concepts of semantic gravity and semantic density. The results display that all of the students’ conversations contain a certain degree of discursive mobility. However, there exists differences in how the conversations move between everyday and scientific languages and in terms of how successful the students are to formulate a specific subject language. In some conversations, everyday expressions become a productive resource and a bridge to a more scientific language. Title in English: Semantic waves - students discoursive mobility in conversations in science SONAT

Summary: Normalizing the abnormal This article deals with some aspects concerning the use of police methods known under many names. These methods is often said to be new, even if most of them have a long history, as untraditional or extraordinary, hidden, secret and deceptive methods of intelligence, investigation, surveillance or even crime prevention. The main questions analyzed in the text is how does these methods affect policing and the police role in modern societies. What do we know about the effects of these methods, not only on crime, but also on the society and the justice system? The challenges and necessity in relation to research and scientific knowledge on secrete and deceptive methods are raised in the last sections of article. «What once occurred infrequently and was viewed with disdain as a characteristic pf continental despotism is now routine administrative practice.» (Fijnaut og Marx, 1995 s. 14)

Konsten att göra bok på ett utbildningsprogram handlar om att låta studenter publicera sig som ett led i sin utbildning till socialarbetare. Under 2.5 år har vi som lärare följt studenter på Socionomprogrammet som författat texter som diskuterats på ett examinerande seminarium. Därefter har texterna redigerats till en studentantologi. Under publiceringsprocessen har flera aktörer deltagit bland annat bokförläggare, funktionshinderorganisation och lärare. I denna artikel beskrivs erfarenheterna utifrån studenternas, funktionshinderorganisationens, förläggarens och redaktörernas perspektiv. Vi avslutar artikeln med goda råd och rekommendationer till dem som vill utveckla detta arbets- och förhållningssätt till textens mening och makt

Today, it is more often the rule than the exception that companies are present on Face- book, where they can enter into dialogue with the consumers, who have the opportunity to interact on the companies’ Facebook pages. However, we often see that companies get out on thin ice and end up in so-called shitstorms. One can wonder why Facebook experts and ad- mins do not know better. Shouldn’t they have learned by now how to avoid these shitstorms, which we see examples of over and over again? What exactly is it about the media Facebook that often makes itw end badly? At the same time one can wonder what aspects of the cam- paign management the sender cannot predict. Our master thesis provides a number of guidelines, which are aimed at companies, organi- zations and NGOs that wish to make campaigns on Facebook. The guidelines can assist in managing campaigns with sensitive subjects before and after they have ended up in a shit- storm. In order to make the best possible and most efficient guidelines, we find it necessary to thoroughly study a campaign on Facebook. We have chosen the campaign ‘Hjælp Nu!’ (Help Now!), which DR and TV2 launched in collaboration with 12 different charities. A large part of the campaign commuwnication took place on Facebook, where they also experienced a shit- storm. Our empirical data consists of three parts: 1) introductory interviews with three social media experts, 2) interviews with social media managers at DR and TV2, and 3) a thorough review of all Facebook campaign material under the course of the campaign on DR and TV2’s Facebook pages. Our analysis is divided into two parts, where the first one is an empirical, descriptive analysis of all the campaign elements on Facebook. Next, the second part of the analysis is theoreti- cally and empirically grounded, where we make a detailed relations analysis with its offset in comment tracks. We find it relevant to look closer at the relation between sender and receiver as well as between receiver and receiver, based on the mentioned comment tracks. This gives us a better insight of the conditions and challenges that are evident on a media like Facebook. In our discussion we discuss the methods that DR and TV2 make use of during the ‘Hjælp Nu!’ campaign on Facebook, enabling us to present a number of practical guidelines. Finally, we discuss the strengths and weaknesses of using Facebook as a platform for campaign commu- nication as well as the risks that companies are willing to take if they choose Facebook as the platform for their campaigns.

Redaktionen för Högre utbildning har beslutat att dra tillbaka artikeln ”Är marknadsanpassad forskningsanknytning möjlig? Professionsutbildningar möter akademins nya krav” författad av Malin Ideland, Claes Malmberg, Anne-Charlotte Ek & Sandra Jönsson och publicerad i Högre utbildning nr 2, 2012, på grund av dubbelpublicering. Artikeln är en svensk version av artikeln ”The tension between marketisation and academisation in higher education” författad av Anne-Charlotte Ek, Malin Ideland, Sandra Jönsson & Claes Malmberg och publicerad online i Studies in Higher Education den 2011-10-24. Artikeln inkom till Högre utbildning den 2011-11-07 utan hänvisning från författarna till den tidigare publiceringen eller tillstånd från Studies in Higher Education för återpublicering. Högre utbildning har därför granskat och slutligen publicerat artikeln i god tro.Dubbelpublicering utan hänvisning till tidigare publicering är forskningsetiskt olämpligt och i det aktuella fallet bryter det även mot upphovsrätten. Författarna har bett redaktionen att framföra en ursäkt för det inträffade. Avsikten har varit att i ett svenskt sammanhang diskutera en för svensk högre utbildning relevant fråga. Författarna anger dålig kunskap om dubbelpublicering på olika språk och slarv med att läsa Högre utbildnings publiceringsregler som orsak till det inträffade. Redaktionen och författarna är överens om att dra tillbaka artikeln. Författarna har informerat berörda parter vid det egna lärosätet och tagit bort artikeln från den lokala databasen.

Som lärare söker man alltid efter nya undervisningsformer och övningar som ger bättre förutsättningar för studenternas lärande. Ett exempel på detta är rangordningsövningar. Rangordningsövningarna bygger på variation och jämförelse. Läraren väljer vilka egenskaper som varieras och kan rikta studenternas uppmärksamhet mot just de kritiska aspekter man vill uppmärksamma. Under 2010 har vi arbetat med ett pedagogiskt projekt vid Uppsala Universitet där rangordningsövningar prövats i flera olika naturvetenskapliga ämnen. Målet har varit att introducera, utveckla och pröva rangordningsövningar på svenska, där övningarna också breddats, utvecklats och kopplats till aktuell lärandeteori. Rangordningsövningar har visat sig värdefulla inom fysik, biologi, kemi och geologi där de visat sig fungera i flera olika studentaktiverande sammanhang, t.ex. som aktiverande moment under föreläsningar, som uppgifter under laborationer och fältövningar, under räkneövningar och vid examination. Rangordningsövningarna har också visat sig fungera som utgångspunkt för mer kvalitativa vetenskapliga resonemang.

INTRODUCTION: The aims of the present study were to analyze whether changes in incidence and mortality rates have taken place in Denmark during the period 1981-2005, and whether the distribution of known prognostic factors has changed during this period. MATERIAL AND METHODS: A total of 206 children below 15 years of age with neuroblastoma or ganglioneuroblastoma who were diagnosed in Denmark between 1981 and 2005. RESULTS: The incidence was 8.68 per million children below 15 years of age (world standard 9.6) and 43.5 per million children below 12 months of age and these incidences have remained unchanged since 1970. The mortality rate has decreased steadily during the study period. The prognostic factors age, stage and site of primary tumour did not change during the study period and were not different from those reported by others. 32% of the children were below 12 months of age at diagnosis. 53% of the children had metastatic disease. The overall 5-year survival increased over the study period from 38% in 1981-1985 to 69% in 2001-2005. A significant increase in the survival of children > 12 months of age with stage 4 disease was also observed. Relapse/disease progression more than three years from diagnosis occurred in only 2% of patients. The median time from relapse to death was three months. CONCLUSION: The survival of children with neuroblastoma in Denmark has increased significantly over the last 25 years. Udgivelsesdato: 2010-Oct-4

Baggrund: Sammenhæng i sundhedsvæsenets aktiviteter er et aktuelt fokusområde. Den danske strukturreform af 2007 tilsigtede, udover at videre udvikle et demokratisk styret offentligt sundhedsvæsen, at skabe sammenhæng, effektivitet og kvalitet i sundhedsvæsenet. Denne undersøgelse ser nærmere på begrebet sammenhæng. Formål: Belyse fænomenet sammenhæng i genoptræning i relation til rygsygdom og i relation til strukturreformen. Metode: Undersøgelsen rummer kvalitative gruppeinterviews af patienter og sundhedsprofessionelle og en modificeret fænomenologisk analysemodel. Teorigrundlaget er tre forskellige perspektiveringer; et sundhedsplanlæggende-, et subjekt- og et integrationsperspektiv. Resultater: Sammenhæng i genoptræning er når udgangspunktet for genoptræningen er en klar diagnose, når genoptræningen subjekt orienteres, når ræsonnementer vedrørende ressourcer tænkes ind i genoptræningen og når den faglige kapacitet udnyttes maximalt. Konklusion: En klar diagnose er helt central for sammenhængen både for patienter og terapeuter. Strukturreformen har forandret rammerne og ansvarsfordelingen for genoptræning, men har ikke i sig selv forbedret sammenhængen. Sammenhæng kan relateres til evalueringsmodellen indeholdende struktur, proces og resultat. Background: Cohesiveness in health care activities is a current topic. The Danish structural reform of 2007 intended to create coherence, efficiency and quality in health care and to further the development of Denmark´s democratically run public health care system. Purpose: This study aimed to look more closely at the phenomenon of cohesive rehabilitation in relation to the structural reform, particularly regarding low back pain. Method: The investigation used group interviews with patients and health professionals, and a modified fenomenological model of analyses. Its theory is based on three different perspectives: a health planning perspective, a particular subject perspective and an integration perspective. Results: Cohesive rehabilitation exists when the basis for rehabilitation includes an evident diagnosis, subject orientated, considerations of resources, and completely exploited professional knowledge. Conclusion: An evident diagnose is a crucial aspect of cohesive rehabilitation for both patients and health professionals. Although reform changed the settings and responsibilities of rehabilitation it did not increase cohesiveness. Cohesiveness can be related to the model of evaluation including structure, process and outcome. ISBN 978-91-86739-04-1

Denne rapport udgør et delbidrag af rapporteringen fra projektet ” Effektiv fjernvarme i fremtidens energisystem”, som under Energistyrelsens Energiforskningsprogram (EFP) udføres af et konsortium af EA-energianalyse, Systemanalyseafdelingen på Risø DTU, RAM-løse edb samt Fjernvarmens visionsudvalg nedsat under Dansk Fjernvarmeforening.Formålet med projektet er at belyse, hvordan fjernvarmens rolle i energiforsyningen kan udvikles på langt sigt gennem effektiv drift, anvendelse af ny teknologi samt dynamisk samspil med elmarkedet. En fremtidig udvikling mod et bæredygtigt energisystem vil kræve betydelige energibesparelser, herunder i rumopvarmningen. Dette vil alt andet lige mange steder føre til, at grundlaget for fjernvarmen vil ændre sig. Det er således centralt i projektet, at opstille en række scenarier for fjernvarmens fremtidige rolle i energisystemet, herunder at belyse hvad reducerede varmetab i fjernvarmenet og dynamisk anvendelse af kendte og nye energiteknologier kan betyde. Disse teknologier omfatter bl.a. varmepumper, geotermi, fjernkøling og varmelagring. Endvidere er formålet at belyse hvordan samspillet mellem elmarkedet og fjernvarmen kan effektiviseres, samt at pege på hvilke rammebetingelser der især er kritiske for fjernvarmens fortsatte udvikling og effektivisering.Som et led i analyserne i projektet er der afholdt to workshops om henholdsvis anvendelsen af varmepumper og lavtemperatur-fjernvarmenet. Denne rapport er en dokumentation af de to workshops, idet den indeholder program, deltagerliste, præsentationer og korte resumeer. I begge workshops deltog eksterne indledere parallelt med projektgruppens egne deltagere. Vi takker deltagerne for præsentationer og engageret deltagelse i diskussionerne.

Udgivelsesdato: 19. februar

Udgivelsesdato: 19. februar Critical care research has facilitated the development of clinical guidelines to improve the outcome of critically-ill patients. The high mortality needs to be reduced further, by means of increased research to the benefit of patients, relatives and society. Clinicians, researchers, public officials and politicians at all levels must work together towards this aim.