Search

Den här rapporten dokumenterar ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet iinnovationsteknik och design. Kursen omfattar 22,5 högskolepoäng och utförs vårterminen2019 vid Karlstads universitet. Projektet har genomförts i samarbete med RZ Zampart AB. De befintliga processerna i RZ Zamparts produktion har setts över och det finns möjligheter förförbättringar. Uppdragstagarens syfte med projektet är att effektivisera en rengöringsprocessi produktionslinan. I den befintliga rengöringsprocessen används en alkalisk lösning som ärnödvändig för att få detaljerna tillräckligt rena för vidare bearbetning. I dagsläget rengörsaluminiumdetaljerna på ett konventionellt sätt som innebär lagerhållning för att nyttja denbefintliga tvättanläggningen maximalt. Den konventionella metoden leder till ökat antalprodukter i arbete som innebär bundet kapital och användade av värdefull golvyta. Målet var attta fram en lösning som ersätter den första rengöringen i processledet som ska bidra med lägregenomloppstid, minskat bundet kapital i lagrade detaljer och minskad användning av golvyta.Projektet har tillämpat designprocessen med en projektmodell som innehåller faserna, förarbete,förstudie, kravspecifikation, konceptgenerering, konceptval och en layoutkonstruktion. Kreativaoch systematiska metoder som trädteknik, morfologisk analys, modeller och konstruktionsteknikhar använts. Resultatet är en kompakt konstruktion som använder varmvattenånga som tvättmedie iställetför alkaliska lösningar och tvättas direkt efter svarvningen. Konstruktionen skapar bättreförutsättningar för en effektivare produktion där genomloppstiden minskar, mindre arbetskraftoch mindre produkter i arbete. This report documents a bachelor thesis in the course engineering program in innovationtechnology and design. The course comprises 22.5 credits and is conducted in the spring term2019 at Karlstad University. The project has been carried out in collaboration with RZ ZampartAB The existing processes in RZ Zampart's production have been reviewed and there areopportunities for improvement. The contractor's purpose with the project is to streamline one ofthe cleaning processes in a production line. In the existing cleaning process, an alkaline solutionis used which is necessary to get the details sufficiently clean for further processing. At present,the aluminum parts are cleaned in a conventional manner, which means storing the parts inorder to make maximum use of the existing washing plant. The conventional method leads toan increased number of products in work that involve tied capital and used by valuable floorspace. The aim was to develop a solution that replaces the first cleaning in the process stage,which leads to lower throughput time, reduced tied capital in stored parts and reduced use offloor space.The project has applied the design process with a project model that includes the phasespreparatory work, feasibility study, requirement specification, concept generation, conceptselection and a layout design. Creative and systematic methods such as tree technology,morphological analysis, models and structural engineering have been used. The result is a compact design that uses steam as a washing medium instead of alkaline solutionsand the parts are washed immediately after the turning operation. The construction createsbetter conditions for a more efficient production where the throughput time decreases, less laborand smaller products in work.

Vejledningen er henvendt til alle ansatte og studerende, der udfører arbejder i de geotekniske laboratorier ved Institut for Byggeri og Anlæg.

This report describes how to make the VMS teat cleaning cup clean itself properly.The purpose is to create a sulotion that make sure the whole cup gets washedduring normal cleaning. The solution should be compatible with earlier versionsof the VMS and will be tested to see if the amount of bacteria decreases. Denna rapport behandlar problemet med att en ny version av spentvättkopp på både dagens och framtida VMS (Volontary milking system) inte görs rent ordentligt. Syftet med projektet var att ta fram en lösning som låter hela spentvättkoppen göras rent när den inte används. Den färdiga versionen ska kunna testas ingående i en verklig miljo på olika generationer av VMS:er. Syftet med detär att kontrollera att lösningen klarar av långvarigt bruk och att göra en jämförelse för att se om mängden bakterier minskar. Ytterligare ett syfte var att göra prototypen lätt att montera utan att behöva modiera den existerande maskinen. Resultatet blev tre varianter på grund av olika designval på tidigare versioner.

Energy issues are a priority in today's society and will probably be for many years to come. In order to achieve progress in this struggle towards a more energy efficient world, global optimizations will be needed and new ways of thinking need to be realized. In the food industry, there is great potential for optimizations and new ways of thinking. One problem area is that many grocery stores do not open their refrigerators and freezers and clean them internally, they only clean the visible surfaces. Failure to clean inside refrigerated display may cause the burdening and dirt into the system that is adversely affected. These may include impacts on the cooling coil, reducing air flow and clog the drains. Impacts on the cooling coil and the air flow in turn could lead to the destruction of food due to high temperatures in refrigerators and freezers. Clogged drains can lead to water leakage, which then can run out on the shop floor. During this project, optimization efforts have been made and these include cleaning the cooling coils inside the refrigerator and freezer cabinets and degassing of the brine. The cleaning has been done with overheated steam to remove any burdening to the cooling coils and fans, and all surfaces in refrigerators and freezers. This has been done to see if energy can be saved by increasing the thermal conductivity of the cooling coil. The tests that have been done to see if it is possible to save energy by cleaning are ampere- , flow- and temperature measurement. Degassing of the coolant has been made on the basis of the same theory as cleaning. By degassing where the ambition that the brine could pick up more veil and thus increase the efficiency of the cooling system. Degassing the coolant provides improvements in the sustainability of the system with a reduced risk of corrosion, but what happens to the heat transfer capability is relatively unknown, it has been studied through power measurements on chiller compressor. After the test period the results of cleaning tests show that the power demand goes down, while degassing not had any impact. Degassing showed no efficiency of the system because the oxygen levels remained high. Energifrågor är ett prioriterat område i dagens samhälle och kommer antagligen att vara detta i många år framöver. För att kunna nå framsteg i denna kamp för en mer energisnål värld kommer optimeringar behövas och nya tankesätt behöver förverkligas. Inom livsmedelsbranschen finns det stor potential för optimeringar och nya tankesätt. Ett problemområde är att många livsmedelsbutiker inte öppnar upp sina kyl- och frysdiskar och gör rent dem invändigt utan de rengör bara de synliga ytorna. Att inte rengöra sina kyldiskar invändigt kan medföra att pålagringar och smuts kommer in i systemet vilket kan ha en negativ påverkan. Dessa kan till exempel vara påverkningar på kylbatteriet, minskat luftflöde eller igensatt avlopp. Påverkningar på kylbatteriet och luftflödet skulle i sin tur kunna leda till förstörda matvaror på grund av för höga temperaturer i kyl- och frysdiskarna. Igensatt avlopp kan leda till vattenläckage, vilket då kan rinna ut på butiksgolvet. Under detta projekt har optimeringsförsök gjorts och dessa innefattar rengöring av kylbatterier inne i kyl- och frysdiskar samt avgasning av köldbäraren. Rengöringen gjordes med överhettad ånga för att få bort alla pålagringar på kylbatteriet och fläktarna samt alla ytor i kyl- och frysdiskarna. Detta har gjorts för att kunna se om man kan spara energi genom att höja värmeledningsförmågan på kylbatteriet. Testerna som har genomförts för att se om det går att spara energi genom rengöring var ampere-, flödes- och temperaturmätningar. Avgasning av köldbäraren har grundats på samma teori som rengöringen. Genom avgasning var förhoppningen att köldbäraren skulle kunna ta upp mer värme från diskarna och på så vis öka effektiviteten på kylsystemet. Att avgasa köldbäraren ger bevisad förbättring på systemets hållbarhet med minskad korrosionsrisk men vad som sker med värmeöverföringsförmågan är relativt okänt, detta har studerats via effektmätningar på kylmaskinens kompressor. Efter testperioden visar resultatet att rengöringen får temperaturen att sänkas i kyldisken, vilket indikerar att effektbehovet går ner. Avgasningen påvisade inte någon effektivisering av systemet på grund av att syrehalten förblev hög.

Detta arbete har tagit upp frågan om hur ett valideringssystem inom vården skulle kunna fungera på bästa sätt samt dess design

Porous asphalt has gradually gained a lot of popularity in the past ten years for its ability to reduce traffic noise, especially noise generated between tire and road surface. The acoustical absorption properties are mainly due to the pore structure and the texture of the mixture. However, the percentage of these pores decrease during the lifetime. The main reason is that dirt and organic material get stuck in the air void structure and eventually cause clogging. In Nordic countries, particles from the road which get released due to the use of spiked tires accelerate clogging. To minimize wear and tear of these roads, larger aggregates are used. But, larger stone size diminishes the noise absorption ability of the mixture. Another reason that is attributed to void reduction is post-compaction. The fact that these mixtures damage prematurely and need more maintenance than conventional pavements is the main reason for its limited use. Given these problem, it is therefore important to understand how clogging can be minimized and/or reverted via operational maintenance actions. Different types of cleaning vehicles have been used previously to restore porosity. Unfortunately, these cleaning attempts have led to ambiguities and the effect of cleaning is widely debated. A method to look inside and to measure this effect is needed. This thesis has compared nine field core samples of porous asphalt from E4 Huskvarna, with the aim to conduct an in depth analysis of the air voids distribution before and after cleaning with a particular cleaning method. For this, the Skanska maintenance vehicle was selected, named VägRen which is claimed to be optimized for porous asphalt under Nordic conditions has been used to clean a 100 m section. Cores were drilled before and after cleaning. The samples were scanned with high resolution X-ray computed tomography (CT) scanner in order to capture the entire morphology. The digital image analysis program, AvizoFire® was used to characterize the 3D internal structure of air voids. Porosity evaluation as a function of depth of the asphalt layers has been studied to analyze the void distribution and cleaning effectiveness of the dirt with the investigated method. The results show that: (i) No visible damage induced by VägRen could be detected. (ii) Skanska's maintenance vehicles increased the air voids in the entire cleaned core and connected air voids increased by 83 %. The knowledge generated from this study can assist in the broader understanding of effectively utilizing porous asphalt under Nordic Conditions, though more research will be needed for conclusive results on the general effectiveness of the cleaning method and the effect of the life time of the pavement. Intresset för att använda bullerreducerande beläggningar har gradvis ökat de senaste tio åren på grund av dess förmåga att reducera trafikbuller och i synnerhet det buller som genereras mellan däck och vägbana. Den bullerreducerande förmågan beror främst på beläggningens textur samt porstruktur. Dessutom minskar den procentuella andelen hålrum med tiden, det är främst partiklar och vägdamm som fastnar i porstrukturen och medverkar till igensättning av hålrummen. Denna igensättning accelereras i de nordiska länderna på grund av frekvent användande av dubbdäck. För att minska dubbdäcksslitaget används ofta beläggningar med större maximal stenstorlek, dessa större stenar genererar dock mer trafikbuller. En annan faktor som kan bidra till minskat hålrum är relaterat till efterpackning av beläggningen. Faktum att dessa typer av asfalt försämras i förtid och kräver mer underhåll generellt motverkar en bredare användning av bullerreducerande beläggningar. Ovannämnda problem belyser vikten att förstå till vilken grad igensättningsprocessen av beläggningens porstruktur kan minimeras samt återställas med riktade underhållsåtgärder. För att förbättra den akustiska livslängden har olika typer av rengöringsutrustningar testats. Utvärderingen från dessa tester har inte varit entydiga, vilket har lett till att effekterna av rengöring har ifrågasatts. Det finns således ett behov av att kunna utvärdera porstrukturen före och efter rengöring. Föreliggande avhandling har jämfört nio borrkärnor från en bullerreducerande beläggning från E4 utanför Huskvarna, med syftet att utföra en djupanalys av borrkärnornas porstruktur. Skanskas egenutvecklade underhållsfordon, VägRen (VR), optimerad för nordiska förhållanden användes för att rengöra en sträcka på ca 100 m av E4:an. Borrkärnorna togs före och efter rengöringen. Provkropparna analyserades med en högupplöst röntgen datortomograf (CT) skanner för att framställa hela morfologin. Bilderna erhållna från datortomografin bearbetades till 3D med bildanalysprogrammet, AvizoFire®. Porositeten som funktion av beläggningsdjup har studerats för att analysera effeketen av den valda rengöringsmetoden. Resultaten visar att: (i) Inga synliga skador på den rengjorda sträckan, orsakade av VägRen. (ii) Skanskas rengöringsfordon återställde en del av hålrummet på samtliga nivåer för de tvättade provkropparna. Andel sammanhängande porer ökade med 83 \%. Kunskap erhållen från denna studie kan bidra till en djupare förståelse om mer optimal användande av bullerreducerande beläggningar under nordiskt klimat. Dock behövs det mer forskning för att fastställa effektiviteten av rengöringsmetoden och hur den påverkar livslängen.

Porous asphalt has gradually gained a lot of popularity in the past ten years for its ability to reduce traffic noise, especially noise generated between tire and road surface. The acoustical absorption properties are mainly due to the pore structure and the texture of the mixture. However, the percentage of these pores decrease during the lifetime. The main reason is that dirt and organic material get stuck in the air void structure and eventually cause clogging. In Nordic countries, particles from the road which get released due to the use of spiked tires accelerate clogging. To minimize wear and tear of these roads, larger aggregates are used. But, larger stone size diminishes the noise absorption ability of the mixture. Another reason that is attributed to void reduction is post-compaction. The fact that these mixtures damage prematurely and need more maintenance than conventional pavements is the main reason for its limited use. Given these problem, it is therefore important to understand how clogging can be minimized and/or reverted via operational maintenance actions. Different types of cleaning vehicles have been used previously to restore porosity. Unfortunately, these cleaning attempts have led to ambiguities and the effect of cleaning is widely debated. A method to look inside and to measure this effect is needed. This thesis has compared nine field core samples of porous asphalt from E4 Huskvarna, with the aim to conduct an in depth analysis of the air voids distribution before and after cleaning with a particular cleaning method. For this, the Skanska maintenance vehicle was selected, named VägRen which is claimed to be optimized for porous asphalt under Nordic conditions has been used to clean a 100 m section. Cores were drilled before and after cleaning. The samples were scanned with high resolution X-ray computed tomography (CT) scanner in order to capture the entire morphology. The digital image analysis program, AvizoFire® was used to characterize the 3D internal structure of air voids. Porosity evaluation as a function of depth of the asphalt layers has been studied to analyze the void distribution and cleaning effectiveness of the dirt with the investigated method. The results show that: (i) No visible damage induced by VägRen could be detected. (ii) Skanska's maintenance vehicles increased the air voids in the entire cleaned core and connected air voids increased by 83 %. The knowledge generated from this study can assist in the broader understanding of effectively utilizing porous asphalt under Nordic Conditions, though more research will be needed for conclusive results on the general effectiveness of the cleaning method and the effect of the life time of the pavement. Intresset för att använda bullerreducerande beläggningar har gradvis ökat de senaste tio åren på grund av dess förmåga att reducera trafikbuller och i synnerhet det buller som genereras mellan däck och vägbana. Den bullerreducerande förmågan beror främst på beläggningens textur samt porstruktur. Dessutom minskar den procentuella andelen hålrum med tiden, det är främst partiklar och vägdamm som fastnar i porstrukturen och medverkar till igensättning av hålrummen. Denna igensättning accelereras i de nordiska länderna på grund av frekvent användande av dubbdäck. För att minska dubbdäcksslitaget används ofta beläggningar med större maximal stenstorlek, dessa större stenar genererar dock mer trafikbuller. En annan faktor som kan bidra till minskat hålrum är relaterat till efterpackning av beläggningen. Faktum att dessa typer av asfalt försämras i förtid och kräver mer underhåll generellt motverkar en bredare användning av bullerreducerande beläggningar. Ovannämnda problem belyser vikten att förstå till vilken grad igensättningsprocessen av beläggningens porstruktur kan minimeras samt återställas med riktade underhållsåtgärder. För att förbättra den akustiska livslängden har olika typer av rengöringsutrustningar testats. Utvärderingen från dessa tester har inte varit entydiga, vilket har lett till att effekterna av rengöring har ifrågasatts. Det finns således ett behov av att kunna utvärdera porstrukturen före och efter rengöring. Föreliggande avhandling har jämfört nio borrkärnor från en bullerreducerande beläggning från E4 utanför Huskvarna, med syftet att utföra en djupanalys av borrkärnornas porstruktur. Skanskas egenutvecklade underhållsfordon, VägRen (VR), optimerad för nordiska förhållanden användes för att rengöra en sträcka på ca 100 m av E4:an. Borrkärnorna togs före och efter rengöringen. Provkropparna analyserades med en högupplöst röntgen datortomograf (CT) skanner för att framställa hela morfologin. Bilderna erhållna från datortomografin bearbetades till 3D med bildanalysprogrammet, AvizoFire®. Porositeten som funktion av beläggningsdjup har studerats för att analysera effeketen av den valda rengöringsmetoden. Resultaten visar att: (i) Inga synliga skador på den rengjorda sträckan, orsakade av VägRen. (ii) Skanskas rengöringsfordon återställde en del av hålrummet på samtliga nivåer för de tvättade provkropparna. Andel sammanhängande porer ökade med 83 \%. Kunskap erhållen från denna studie kan bidra till en djupare förståelse om mer optimal användande av bullerreducerande beläggningar under nordiskt klimat. Dock behövs det mer forskning för att fastställa effektiviteten av rengöringsmetoden och hur den påverkar livslängen.

This thesis work is about an improvement in Tate and Lyle’s Clean-in-Place system. The thesis investigates how the designs around two machines can be constructed to automate its Clean-in-Place system. Alongside, two step-by-step manuals were created on how the machines should be cleaned. Furthermore a cleaning agent were searched for which eliminates the oat residues that Tate and Lyle faces. The study’s focus was to reduce the cleaning time in their closed systems by automating the cleaning sequences and use a more suitable cleaning agent for their type of residues. The background to the study can be described as a cleaning problem. Tate and Lyle’s Clean-in-Place system is operated manually and is executed twice a month. The cleaning agents in their current situation is sodium hydroxide and nitric acid which is not adapted for the remaining residues that appear in their equipment piping and edges. The problem arises when the monument remains isn’t properly cleared so the production cannot be resumed since contamination may occur. The equipment is disassembled, cleaned by hand and reassembled before the production can be continued. The purpose of the thesis work is to find the most advantageous way to clean a decanter centrifuge and a separator. A more suitable cleaning agent are examined as well as the economic benefits that can occur at reduced cleaning time. The work delimited from practical construction and planning for an upgraded system. The result consists of two step-by-step manuals that specifically describes how the machines should be cleaned with a Clean-in-Place system. Subsequently, two designs were developed around the decanter centrifuge and separator. The designs describe the placement of pipes, valves and pumps as well as suggestions for new pipelines that provide cleaning benefits. Examination of more customized cleaning was done as an experiment in the chemistry department at the School of Engineering in Jönköping. The experiment presented as unsuccessful and wouldn’t be repeated because of optimistic planning. Instead, the result was presented as a Pugh-matrix where four supplements based on similar studies were used. With an automated system and a qualified cleaning the production time could be increased by 9, 7 %. The economic change was presented as an investment calculation. Vissa bilagan har valt att döljas på grund av sekretesskäl

Den bullerreducerande beläggnigen har en porös struktur som förbättrar dräneringen och reducerar buller vid källan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portäppning. Detta medför att beläggningen måste omläggas och rengöras oftare än en konventionell beläggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande beläggningen riktar sig på de höga drift- och underhållskostnaderna, detta gör att många väghållaren satsar på bullerskärm som bulleråtgärd. Syftet med arbetet är att jämföra bullerreducerande beläggning med bullerskärm, för att reda på vilken bulleråtgärd är mer kostnadseffektivt under 20 år. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva på ett tekniskt sätt: väg, ljud och buller, bullerskärm och bullerreducerande beläggningar. Kostnadsjämförelsen mellan bulleråtgärderna omfattar investering, drift och underhåll. Den fördjupar sig på en befintlig sträcka vid Gamla Enskede i Nynäsvägen, där det sedan 2012 finns bullerskärmar. De riktiga priserna av skärmarna ställs mot priserna för en eventuell bullerreducerande beläggning i sträckan. Priserna, antal omläggningar och bullerreducerande förlusten per år för den bullerreducerande beläggningen blev antagna genom beräkningar utifrån verkliga sträckor. Med hjälp av kalkyler och diagram kunde det noteras att bullerskärmarna är dyrare än bullerreducerande beläggningen. Förklaring av kostnadsresultat medföljs av rekommendationer som anses vara relevanta för att ha i åtanke för framtida val av bullerreducerande åtgärder. Noise reducing pavement has a porous structure that improves drainage and reduces traffic noise but these propitious qualities causes’ problems such as rapid wear and pore clogging. This means that the pavement must be repaved and cleaned more frequently than a conventional pavement such as ABS 16. Criticism of the noise reducing pavement has been raised and has to do with the high operating and maintenance costs, this result in more invests in noise barriers instead. The purpose with this review is to compare noise reducing pavement with noise barriers, in order to determine which noise provision is more cost effective during a period of 20 years. There will be a theory chapter were it will be explain and describe in a technical method: Road, sound and noise, noise barriers and noise-reducing pavement. Cost comparison of noise provisions includes investment-, operation- and maintenance cost. This review immerses on an existing road at Gamla Enskede in Nynäsvägen, which since 2012 has noise barriers. The actual prices of the noise barriers in Gamla Enskede will be compared to a possible noise reducing pavement. Prices, quantity of pavement replacement and noise loss per year for the noise reducing pavement was presumed by calculations based on actual distances with noise reducing pavement. Observation of our calculations and charts reveals that noise barriers are more expensive than noise reducing pavement. Explanations of cost results are accompanied by recommendations that are considered relevant to have in mind for future choices of noise reduction provisions.

I flera tätorter i Sverige finns problem med att uppfylla miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar (PM10) i omgivningsluften. Stockholm har flera utsatta miljöer där partikelhalterna överskrider gränsen för dygnsmedelvärdet. Källan till partiklarna är främst vägdamm som i huvudsak orsakas av dubbdäcksslitage och sandning vintertid. Flera åtgärder har provats för att sänka partikelhalterna, men det har visat sig att enskilda åtgärder inte är tillräckliga utan att flera åtgärder behöver kombineras. Under vinterhalvåret 2011–2012 provade därför Stockholms stad ett åtgärdspaket bestående av dammbindning med CMA, städning med kraftfull städmaskin och spolning av gator för att, om möjligt sänka PM10-halterna på Hornsgatan och Sveavägen. Under säsongen utfördes 31 spridningar av CMA, 25 städinsatser och 42 gatuspolningar. Resultaten visar att antalet överskridanden av PM10 på båda gatorna är betydligt färre än på referensgatorna under den behandlade perioden. Den enda åtgärden som hade en signifikant effekt var dock dammbindning, medan varken städningen eller spolningen medförde någon direkt sänkning av PM10-halterna. Vägdammförrådet byggdes upp under vintersäsongen på försöksgatorna med maximum i mars, då dammbindningsinsatserna var som intensivast. Ett tydligt samband mellan vägytornas makrotextur och mängden vägdamm kunde konstateras. Jonmängderna på ytorna avspeglade väl jonerna i vägsalt och CMA. Several Swedish cities have problems with complying with the environmental quality standard for inhalable particulate matter in air (PM10). Stockholm has a number of problematic traffic environments with narrow street canyons and high traffic flows, where the limit values are exceeded practically every year. An important source for PM10 is road dust forming from wear of road pavements and use of winter sanding. Different measures have been tested to mitigate the particle concentrations but to reach the limit values, no single measure is enough, but needs to be combined. During the winter 2011–2012, the city of Stockholm has tested a combination of measures, including dust binding with CMA, powerful street sweeping and street flushing with water to, if possible, reach the PM10 limit values. During the season, 31 applications of CMA, 25 road sweepings and 42 road flushes, were conducted. The results show that the number of PM10 directive exceedances on both streets were considerably fewer than on the reference streets. The single measure having a significant effect, though, was dust binding with CMA, while sweeping and flushing did not reduce PM10 concentrations. The road dust depot increased during the winter months on the test streets and reached a maximum in March, during the most intense dust binding efforts. An obvious relationship between road surface texture and road dust depot could be identified. The ion content on the street surfaces reflected the use of road salt (NaCl) and CMA

Det övergripande syftet med projektet "Trafiksäkerhet & Tillgänglighet vs Drift & Underhåll" är att finna lösningar på de konflikter som finns mellan de utformningslösningar som vi idag betraktar som tillgängliga och trafiksäkra och de problem som dessa utformningar utgör för drift- och underhållsarbetet. Ur ett helhetsperspektiv kan man idag få bilden av att man kanske fokuserar för mycket på att det ska vara optimalt ur ett trafiksäkerhets- och tillgänglighetsperspektiv, vilket i vissa fall innebär att det blir omöjligt att klara driften. Det i sin tur innebär att utformningen varken blir säker eller tillgänglig under vissa förhållanden. Vårt mål är att hitta lösningar som kan anses som tillräckligt bra ur ett trafiksäkerhets- och tillgänglighetsperspektiv och som dessutom går att sköta och ge godtagbar standard året om.

Dragonflies are fascinating. The larvae stays larvae from a couple of weeks up to 5 years, it depends on the species (Hansen, 1981). The temperature, nourishment and time of the year also play a role for the growing factor for the larvae. Both Sahlén (1985) and Begon a.o (1990) say so. My report contains information about the branched setae on the front legs from the family damselflies (Zygoptera) and the species Coenagrion. I have examined the larvae from Coenagrion puella/pulchellum to find out what they use their branched setae for. The branched setae on these larvae look like forks and feathers. I caught larvae from a pond, outside Halmstad, Sweden and I brought them back to Halmstad University to define the species. I used copper paste and put it on the larvae on different spots to see if they used their front legs and front feet to clean themselves from the substance. If they do I can see the copper paste on the branched setae. I used a microscope called SEM to be able to see the small particles on the different body parts. I separated the head and the right front leg from the rest of the body. When I was using the SEM I also took photos on the different body parts. My conclusion is that the larvae from Coenagrion puella/pulchellum use their front legs and front feet to clean themselves from particles that get stuck on their body. It seems like they find it very important to clean the eyes because I could not find any particles from the paste on the eye but I found a lot of them on their legs and feet. Maybe the ancestors of the larvae of Coenagrion puella/pulchellum have been living in tree-holes like their distant relatives in Costa Rica, Megaloprepus, Pseudostigma and Mecistogaster which Hedström & Sahlén (2003) and Sahlén & Hedström (2005) writes about. Or like the the African Coryphagrion (Clausnitzer & Lindeboom, 2002). The tropical larvae have the same structures as Coenagrion puella/pulchellum have. Maybe Coenagrion puella/pulchellum have these structures left from the past.

In this project a washing station has been constructed for Albany International AB. At present, there is no existing system to clean the dirty pipes that are coming back to the company. The work followed the product development process, and it started with the requirements list. This was followed by brainstorming, evaluation and completion. The result was a concept for de present time and one concept for the future. The present concept is intended to be built immediately. This is an adjustable bench with sliding bearings to facilitate the work. The actual cleaning is done with a high pressure washer that uses hot water. When the future concept will be brought into use, you don’t need to modify or rebuild anything, just add to the constructions that already exist. The future is to increase efficiency and become even more environmentally friendly. The concept also includes two types of warehouses, one for the dirty pipes, and one for the clean pipes. On these you are supposed to place several pipes, so it’s possible to streamline processing, and wash more pipes in a flow. The washing station will lead to improvement of the working environment, and the new technology will make improvements on the result. I detta arbete har en tvättstation konstruerats åt företaget Albany international AB. I dagsläget finns inget befintligt system för att tvätta smutsiga returrör. Arbetet följde produktutvecklingsprocessen, och började med en kravspecifikation. Därefter följde brainstorming, utvärdering och färdigställande. Resultatet blev ett nutidskoncept och ett framtidskoncept. Nutidskonceptet är tänkt att det skall byggas omgående. Detta är en ställbar tvättbänk med kulhus för att underlätta arbetet. Själva rengöringen sker med en högtryckstvätt som använder varmvatten. När framtidskonceptet skall tas i bruk behöver företaget inte ändra eller bygga om någonting, utan bara göra tillägg i den konstruktion som redan finns. Framtidsvisionen handlar om att öka effektiviteten och samtidigt bli ännu mer miljövänlig. I konceptet ingår det även två typer av magasin, ett för de smutsiga rören, och ett för de rena rören. På dessa ska man kunna lägga flera rör, så att man ska kunna effektivisera bearbetningen och tvätta fler rör i ett flöde. Tvättstationen ska leda till att arbetsmiljön blir bättre, och den nya tekniken gör att resultatet förbättras.

Återtillverkning är ett koncept som får allt större betydelse inom dagens tillverkningsindustri. Konceptet bygger på att uttjänta produkter tas tillbaka och återfår ett marknadsvärde genom en process som innefattar: sortering, rengöring, demontering, bearbetning, montering och testning. Återtillverkning är mer vanlig i USA där metoden använts under många decennier, men mer ovanlig bland svenska företag. Detta är dock någonting som är på väg att förändras i och med hårdare lagstiftningar och en ökad miljömedvetenhet bland företagen. I syfte att föra ut kunskap och utforska metodikens för och nackdelar har Linköpings Tekniska Högskola startat ett projekt som går under namnet REKO. Detta examensarbete är det andra som ingår i projektet och är ett samarbete mellan högskolan och Scandi-Toner AB. Företagets återtillverkning av tonerkassetter sker till stora delar genom manuellt arbete. Arbetsmiljön hos företaget är påfrestande, då den är både högljudd och smutsig. Företagsledningen har beslutat att försöka automatisera vissa delar av produktionen. Detta examensarbete innefattar framtagning av konceptet för den automatiserade rengöringsprocessen. Kraven var att automationen möjliggör en effektivisering av produktionen men också en förbättrad arbetsmiljö för produktionspersonalen. Framtaget koncept skall passa in i nuvarande produktionssystem, men också ge möjlighet till en förändrings av produktionen i framtiden. Vikten har legat på att hitta ett koncept som skall vara enkel att implementera i Scandi-Toners produktion samtidigt som den skall vara enkel att tillverka och serva. Arbetet har resulterat i ett koncept bestående av olika moduler som möjliggör en isolering av toner och absorbering av höga ljudvolymer. Utnyttjandet av transportbana och paletter medger hög flexibilitet och en god möjlighet att förändra produktionsflödet för snabbare bearbetning och bättre överblick av produktionsförloppet.

Skimmelsvampe i bygninger kan være sundhedsskadelige for brugerne og ødelæggende for bygningen, og skal derfor fjernes. Anvisningen beskriver, hvordan man planlægger og gennemfører en renovering af bygninger angrebet af skimmelsvampe, samt hvilke midler og meoder, der findes til at fjerne skimmelsvampevækst fra materialer, konstruktioner og inventar i en bygning, der er angrebet af skimmelsvampe.

Viking Sewing Machines AB, Husqvarna har ersatt triavfettning av pulverpressat sinter-stål med en ny typ av rengöringsutrustning, avfettning med koldioxid. Koldioxid i superkritisk form, högt tryck och hög temperatur, har egenskaper liknande ett lösningsmedel. Utrustningen levererades av Chematur Engineering och har varit i drift sedan våren 1999. Superkritisk koldioxid används bl.a inom livsmedelsindustrin. Rengöring av metaller är däremot en ny tillämpning, vilket, om den fungerar tekniskt, kan vara av stort intresse som en ersättning till tri eftersom den ej har dess nackdelar ur miljösynpunkt. Koldioxid avfettningen har utvärderats och jämförts med den gamla triavfettningen. Sammantaget så kan koldioxidtvätten medföra något högre tvättkostnader än med den gamla tritvätten, men samtidigt så bör tvättresultatet kunna bli bättre och dessutom blir det en minskning av miljöbelastningen. Viking Sewing Machines AB, Husqvarna har ersatt triavfettning av pulverpressat sinter-stål med en ny typ av rengöringsutrustning, avfettning med koldioxid. Koldioxid i superkritisk form, högt tryck och hög temperatur, har egenskaper liknande ett lösningsmedel. Utrustningen levererades av Chematur Engineering och har varit i drift sedan våren 1999. Superkritisk koldioxid används bl.a inom livsmedelsindustrin. Rengöring av metaller är däremot en ny tillämpning, vilket, om den fungerar tekniskt, kan vara av stort intresse som en ersättning till tri eftersom den ej har dess nackdelar ur miljösynpunkt. Koldioxid avfettningen har utvärderats och jämförts med den gamla triavfettningen. Sammantaget så kan koldioxidtvätten medföra något högre tvättkostnader än med den gamla tritvätten, men samtidigt så bör tvättresultatet kunna bli bättre och dessutom blir det en minskning av miljöbelastningen.

Ventilationsanlæg tilsnavses med tiden, hvorved anlæggenes driftsforhold ændres. I rapporten redegøres for en undersøgelse af fem ventilationsanlæg i etageboligbyggerier, hvori ændringer af anlæggenes volumenstrømme og specifikke elforbrug er målt periodevis i op til 11 år efter ibrugtagningstidspunktet. Fire anlæg er rengjort i perioden, og betydningen af rengøringen for driftsparametrene vurderes. Rapportens resultater giver et forbedret grundlag for at kunne vurdere, hvor ofte ventilationsanlæg i etageboligbyggerier bør rengøres.

Paraffiner, raka, grenade eller cykliskt högre kolväten, föreslås som alternativ till klorerade lösningsmedel för rengöring och avfettning. Vid yrkesmässig hantering av paraffiner är det medlets irritativa effekt på hud som är den största hälsorisken. Paraffiner har inte visats ha cancerframkallande verkan. Däremot har n-dekan, n-undekan, n-dodekan och n-tetradekan visat sig förstärka polyaromatiska föreningars cancerframkallande effekt. De förstärker även UV-ljus cancerframkallande effekt. Paraffiner har en bedövande, narkotisk verkan men vid betydligt högre halter än de som uppstår vid rengöring. Det finns inga studier som tyder på att paraffiner skulle vara allergiframkallande, påverka reproduktion eller foster. Till vissa rengöringsmedel tillsätts kemikalier t ex tensider och terpener. Vissa av dessa ämnen kan vara t ex allergiframkallande. Rengöring av metallgods med paraffiner har studerats på tre företag. Koncentrationen i luften där personalen arbetade under rengöring var mycket låg, mindre än 5 % av hygieniska gränsvärdet. Ett byte från klorerat lösningsmedel till paraffiner innebär vissa förändringar. Rengöringen tar längre tid. Det är framför allt torkningen av det rengjorda godset som tar tid. Torkutrustning, och i vissa fall även förtvätt, behövs och tar ofta stor plats. För att förbättra rengöringen är ofta paraffinanläggningarna utrustade med ultraljud. Ultraljud kan alstra undertoner som förutom att de upplevs irriterande även kan orsaka hörselskada. Vad gäller energiförbrukning har man i en undersökning kommit fram till att paraffinrengöring kräver mer energi än triavfettningen. Det är framför allt den efterföljande torkningen som är energikrävande. Paraffiners bidrag till bildning av marknära ozon har simulerats med datormodeller. För paraffiner är ozonbildningen likvärdig med eller högre än genomsnittet för de flesta organiska lösningsmedel. Paraffiner är svårflyktiga och släpps ut i luften i relativt små mängder vid rengöring och ger därför sannolikt inte upphov till några större miljöproblem. Ett första försök att med hjälp av indunstningsteknik återvinna paraffinkolväten gjordes. Resultat tyder på att tekniken kan vara möjlig för återvinning av den aktuella typen av paraffinkolväten. Paraffiner, raka, grenade eller cykliskt högre kolväten, föreslås som alternativ till klorerade lösningsmedel för rengöring och avfettning. Vid yrkesmässig hantering av paraffiner är det medlets irritativa effekt på hud som är den största hälsorisken. Paraffiner har inte visats ha cancerframkallande verkan. Däremot har n-dekan, n-undekan, n-dodekan och n-tetradekan visat sig förstärka polyaromatiska föreningars cancerframkallande effekt. De förstärker även UV-ljus cancerframkallande effekt. Paraffiner har en bedövande, narkotisk verkan men vid betydligt högre halter än de som uppstår vid rengöring. Det finns inga studier som tyder på att paraffiner skulle vara allergiframkallande, påverka reproduktion eller foster. Till vissa rengöringsmedel tillsätts kemikalier t ex tensider och terpener. Vissa av dessa ämnen kan vara t ex allergiframkallande. Rengöring av metallgods med paraffiner har studerats på tre företag. Koncentrationen i luften där personalen arbetade under rengöring var mycket låg, mindre än 5 % av hygieniska gränsvärdet. Ett byte från klorerat lösningsmedel till paraffiner innebär vissa förändringar. Rengöringen tar längre tid. Det är framför allt torkningen av det rengjorda godset som tar tid. Torkutrustning, och i vissa fall även förtvätt, behövs och tar ofta stor plats. För att förbättra rengöringen är ofta paraffinanläggningarna utrustade med ultraljud. Ultraljud kan alstra undertoner som förutom att de upplevs irriterande även kan orsaka hörselskada. Vad gäller energiförbrukning har man i en undersökning kommit fram till att paraffinrengöring kräver mer energi än triavfettningen. Det är framför allt den efterföljande torkningen som är energikrävande. Paraffiners bidrag till bildning av marknära ozon har simulerats med datormodeller. För paraffiner är ozonbildningen likvärdig med eller högre än genomsnittet för de flesta organiska lösningsmedel. Paraffiner är svårflyktiga och släpps ut i luften i relativt små mängder vid rengöring och ger därför sannolikt inte upphov till några större miljöproblem. Ett första försök att med hjälp av indunstningsteknik återvinna paraffinkolväten gjordes. Resultat tyder på att tekniken kan vara möjlig för återvinning av den aktuella typen av paraffinkolväten.

Rapporten är en studie av åtgärder mot kemiska hälsorisker inom kemisk industri. Rapporten är en studie av åtgärder mot kemiska hälsorisker inom kemisk industri.

Arbetsmiljön vid industrisanering har studerats. De arbetsmoment som ingått i studierna är: - rengöring av cisterner för bl.a. avfall och kemikalier - rengöring av processutrustning - städning (grovrengöring) av industrilokaler - slamsugning - rivning - färgborttagning. I rapporten beskrivs hur dessa arbeten normalt görs och vilka arbetsmiljöriskerna är vid dem. Generellt sett exponeras sanerarna för olika kemiska ämnen, bl.a. damm, natriumhydroxid-aerosol och lösningsmedel. Dessutom är höga bullernivåer, vibrationer, tungt arbete i besvärliga arbetsställningar och dålig belysning vanligt. I rapporten ges förslag till åtgärder både av teknisk och organisatorisk natur för att förbättra sanerarnas arbetsmiljö. Arbetsmiljön vid industrisanering har studerats. De arbetsmoment som ingått i studierna är: - rengöring av cisterner för bl.a. avfall och kemikalier - rengöring av processutrustning - städning (grovrengöring) av industrilokaler - slamsugning - rivning - färgborttagning. I rapporten beskrivs hur dessa arbeten normalt görs och vilka arbetsmiljöriskerna är vid dem. Generellt sett exponeras sanerarna för olika kemiska ämnen, bl.a. damm, natriumhydroxid-aerosol och lösningsmedel. Dessutom är höga bullernivåer, vibrationer, tungt arbete i besvärliga arbetsställningar och dålig belysning vanligt. I rapporten ges förslag till åtgärder både av teknisk och organisatorisk natur för att förbättra sanerarnas arbetsmiljö.

Rengöring av yta som utsatts för klotter kan ge arbetsmiljöproblem. Klotterborttagningen får inte innebära hälsorisker. Rengöringsmedel och hantering skall väljas så att exponering för hälsofarliga ämnen undviks. Klotterborttagningsmedel kan delas in i 7 grupper beroende på sammansättning. Klotterskyddande ytor kan rengöras med vatten. Föreliggande rapport utgör ett underlag för val av medel utgående från produkternas hälsofarlighet, exponeringsrisker och arbetsmetoder. Rapporten innehåller också förslag till lämplig skyddsutrustning samt första hjälp-åtgärder vid ofrivillig exponering och förgiftningar. Rengöring av yta som utsatts för klotter kan ge arbetsmiljöproblem. Klotterborttagningen får inte innebära hälsorisker. Rengöringsmedel och hantering skall väljas så att exponering för hälsofarliga ämnen undviks. Klotterborttagningsmedel kan delas in i 7 grupper beroende på sammansättning. Klotterskyddande ytor kan rengöras med vatten. Föreliggande rapport utgör ett underlag för val av medel utgående från produkternas hälsofarlighet, exponeringsrisker och arbetsmetoder. Rapporten innehåller också förslag till lämplig skyddsutrustning samt första hjälp-åtgärder vid ofrivillig exponering och förgiftningar.

Kemikaliehanteringen inom hotell och restauranger har studerats med avsikten att kartlägga de kemiska riskerna som personalen utsätts för. Hudkontakt med bl.a. diskmedel är den dominerande expositionsvägen och har i en del fall givit upphov till eksem. Inandning av luftföroreningar förekommer bl.a. vid diskmaskiner och högtrycksrengöring där tvättlösningen bildar en alkalisk aerosol. I en del fall har alkalihalter uppmätts som överskridit takgränsvärdet för natriumhydroxid. För många av de problem som konstaterats finns lösningar. Kunskap om detta saknas dock till vissa delar på en del arbetsplatser. En slutsats i rapporten är därför att åtgärderna bör sammanställas i åtgärdsblad som beskriver hur man bör gå tillväga för att få en god kemisk arbetsmiljö vid olika arbetsmoment. Arbetsmoment som kan beröras är tex diskning i porslinsdiskmaskin, handdiskmaskin, silverputsning, golvrengörning, rengöring av fritöser och shakrar. Kemikaliehanteringen inom hotell och restauranger har studerats med avsikten att kartlägga de kemiska riskerna som personalen utsätts för. Hudkontakt med bl.a. diskmedel är den dominerande expositionsvägen och har i en del fall givit upphov till eksem. Inandning av luftföroreningar förekommer bl.a. vid diskmaskiner och högtrycksrengöring där tvättlösningen bildar en alkalisk aerosol. I en del fall har alkalihalter uppmätts som överskridit takgränsvärdet för natriumhydroxid. För många av de problem som konstaterats finns lösningar. Kunskap om detta saknas dock till vissa delar på en del arbetsplatser. En slutsats i rapporten är därför att åtgärderna bör sammanställas i åtgärdsblad som beskriver hur man bör gå tillväga för att få en god kemisk arbetsmiljö vid olika arbetsmoment. Arbetsmoment som kan beröras är tex diskning i porslinsdiskmaskin, handdiskmaskin, silverputsning, golvrengörning, rengöring av fritöser och shakrar.