Search

Maailmanlaajuinen COVID-19 pandemia on aiheuttanut monia haasteita koulutuksen järjestämiseen ja opetuksen toteuttamiseen. Moni lapsi ja nuori opiskelee tällä hetkellä osittain tai kokonaan verkossa, jolloin erityisesti erityistä tukea tarvitsevien oppilaiden oppimisen varmistaminen saattaa olla haastavaa. Tämä ohjeistus on suunnattu perusopetuksen opettajille ja muille koulutusalan ammattilaisille. Tavoitteena on tarjota viimeisimpään tutkimustietoon perustuvia näkökulmia, jotta erityistä tukea tarvitsevat oppilaat voivat saavuttaa täyden oppimispotentiaalinsa verkko-opetuksessa niin etäopetuksen aikana kuin myöhemmin toteutettavassa monimuoto-opetuksessa. Olemme pyrkineet huomioimaan ohjeistusta laadittaessa tuen tarpeiden moninaisuuden niin erityisryhmien kuin yksittäisten oppilaiden kykyjen ja taitojen näkökulmista. Tarkoitamme erityistä tukea tarvitsevilla oppilailla kaikkia niitä oppijoita, jotka tarvitsevat lisätukea opiskelussaan saavuttaakseen täyden potentiaalinsa (Suomessa erityisesti tehostetun ja erityisen tuen oppilaat). Huomioitavaa on, etteivät kaikki ohjeistuksen kohdat sovi sellaisenaan jokaiselle erityistä tukea tarvitseville oppilaalle. Toivomme kuitenkin ohjeistuksen auttavan ratkaisemaan oppilaalle verkko-opiskelusta aiheutuvia haasteita. The global pandemic caused by COVID-19 has interrupted many routines and practices, including the education of young people. Many students are currently receiving some or all of their education online. Ensuring that online learning can be accessed by students with Special Educational Needs (SEN) can be a challenge. This guidance was written for teachers and educational professionals of mainly primary and secondary school students by offering insights from relevant research to ensure that students with SEN can reach their full learning potentials during online education provision. We recognize that students with SEN are a diverse group in terms of identified groups, abilities and skills but generally include students who need additional support in order to access the mainstream curriculum and meet their full potential. As such the guidance provided here is not prescriptive for all students with SEN but aims to help teachers and parents to consider barriers and facilitating factors that might impact on students with SEN to fully access online teaching materials and lessons.

Vi presenterar en rapport från ett samarbetsprojekt mellan lärare från en skola i Uppsala och forskare från Uppsala och Stockholms universitet. Idén till projektet uppkom i samband med en AIMday funktionshinder, då lärarna i en grundsärskoleklass med elever med flerfunktionsnedsättning kom med frågan “Hur främjar man inkludering?” Några år innan projektet startade flyttades grundsärskolan till lokaler som är avgränsade från resten av skolan. Skolgårdarna låg inte nära varandra vilket innebar att eleverna från grundsärskolan och grundskolan inte möttes naturligt på rasterna. Organisationen förändrades också så att olika rektorer ansvarade för grundsärskolan och grundskolan. Lärarna på grundsärskolan upplevde att deras elever var isolerade och att de skulle ha glädje av mer kontakt med elever från grundskolan. För att få till stånd en förändring påbörjade de ett samarbete med förskoleklassen där eleverna från förskoleklassen besökte grundsärskoleklassen. Lärarna ville ha stöd från forskare i projektet. Ett samarbete startade och lekaktiviteter för att främja samspelet mellan barn med och utan funktionsnedsättningar prövades. Forskarna deltog som bollplank, följde lekaktiviteterna med hjälp av videoobservationer och intervjuer. Forskarna och lärarna diskuterade och dokumenterade de rutiner lärarna redan påbörjat. Projektet genomfördes med stöd från Vinnova Step-up och Forum för samverkan vid Uppsala universitet.

Vilka arbetsuppgifter ingår i specialpedagogernas vardagspraktik? Vilka kontextuella villkor och förutsättningar bidrar till att forma den specialpedagogiska yrkesrollen samt vilka strategier använder specialpedagogerna sig själva av för att stärka och forma sin yrkesroll? Frågorna ligger till grund för den analys av sex fallstudier som presenteras i den här rapporten. Studien utgör den tredje delstudien inom ett större forskningsprojekt ”Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning”, vilket har finansierats av Vetenskapsrådet. Samtliga respondenter är anställda som specialpedagoger, men har varierande bakgrund och utbildning. Syftet har varit att undersöka hur specialpedagogrollen konstitueras i grundskolans vardagliga och lokala praktiker. Datamaterialet består av dokument, fältanteckningar från observationer, informella samtal och intervjuer samt respondenternas egna dagboksinspelningar. Rapporten riktar sig främst till verksamma aktörer inom grundskolan på olika nivåer (förvaltningspersonal, rektorer, elevhälsans personal, specialpedagoger, speciallärare, lärare m fl), blivande specialpedagoger och speciallärare samt lärarutbildare. Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Projektledare: Kerstin Göransson

Vilka arbetsuppgifter ingår i specialpedagogernas vardagspraktik? Vilka kontextuella villkor och förutsättningar bidrar till att forma den specialpedagogiska yrkesrollen samt vilka strategier använder specialpedagogerna sig själva av för att stärka och forma sin yrkesroll? Frågorna ligger till grund för den analys av sex fallstudier som presenteras i den här rapporten. Studien utgör den tredje delstudien inom ett större forskningsprojekt ”Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning”, vilket har finansierats av Vetenskapsrådet. Samtliga respondenter är anställda som specialpedagoger, men har varierande bakgrund och utbildning. Syftet har varit att undersöka hur specialpedagogrollen konstitueras i grundskolans vardagliga och lokala praktiker. Datamaterialet består av dokument, fältanteckningar från observationer, informella samtal och intervjuer samt respondenternas egna dagboksinspelningar. Rapporten riktar sig främst till verksamma aktörer inom grundskolan på olika nivåer (förvaltningspersonal, rektorer, elevhälsans personal, specialpedagoger, speciallärare, lärare m fl), blivande specialpedagoger och speciallärare samt lärarutbildare. Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning

Forskningsprojektet ”Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning” är finansierat av Vetenskapsrådet. I den här rapporten redovisas resultat från delprojekt 1. Syftet med rapporten är att ge en övergripande och representativ bild av specialpedagogers och speciallärares yrkesroll. Det empiriska materialet utgörs av data från en enkätundersökning som omfattar alla som tagit specialpedagog- eller speciallärarexamen från och med 2001 års examensordning (4252 personer, svarsfrekvens 75%). I rapporten redovisas vilka kunskaper och värderingar yrkesgrupperna bedömer att deras utbildning har resulterat i, vilka arbetsuppgifter de menar kännetecknar deras praktiserande av yrkesrollen, och även vilka förutsättningar yrkesgrupperna har att hävda en specifik expertis vad gäller att identifiera och arbeta med skolproblem. Rapporten riktar sig i främsta hand till praktiskt verksamma inom skolverksamheten på olika nivåer, lärarutbildare och blivande specialpedagoger och speciallärare.