Search

The Spanish slug (Arion vulgaris) is a problem both for commercial farmers and home gardeners in Europe, and it can negatively impact biodiversity. To limit its dispersal, it is important to understand the links between habitat use and behaviour. I tested if mowing had an effect on the movement pattern of the Spanish slug in a meadow. My hypothesis was that the slugs should move shorter distances during the day and longer distances at night if the grass was cut short than if the grass was kept high, because high grass may offer protection and food resources. I collected 92 Spanish slugs and tagged them with PIT tags. Sixty-eight slugs survived the tagging, and they were released in a meadow in Sätila, Sweden. The meadow was divided into two equally sized sections and 34 slugs were released in each section. On day one after releasing the slugs, 17 slugs were found alive and within the test area, those were included in the test. In a first part of the study, I measured the movement of the slugs by a mobile antenna without altering the habitat. Before the second part of the test, I mowed the meadow in one section and kept the other section unaltered. The measurements from the telemetry survey showed that the slugs were moving faster at night than during the day time in both sections (mean ± SE = 25,8 ± 6,4 at night and 5.9 ± 1,7 cm/h during the day). In the second part of the test where the grass in one section had been cut, there was a slight trend that the slugs were moving slower at night in the short grass (25,9 ± 8,8) than in the high grass (48,8 ± 9,4 cm/h), in contrast to my hypothesis. The corresponding daytime values were 26,6 ± 9,0 in the short grass and 13,9 ± 3,4 cm/h in the high grass. My study was carried out under humid weather conditions. If the study was to be repeated in dry conditions, this may result in the slugs being exposed to sunlight during daytime, which would potentially impact their diel behaviour in the two habitats., Mördarsniglar (Arion vulgaris) är ett problem för både privata och kommersiella odlare och de kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Habitatets betydelse för deras beteende är viktigt att förstå för att lära sig mer om hur sniglarna potentiellt kan begränsas. Jag testade om kortklippt gräs påverkar sniglarnas rörelsemönster så att de rör sig mer på natten och kortare sträckor dagtid jämfört med sniglar i högt gräs, där de potentiellt har mer skydd och tillgång till föda. Jag samlade in 92 mördarsniglar och försedde dem med varsin PIT-tag. Sextioåtta sniglar överlevde till testets start och släpptes ut i ett ängsområde i Sätila, Sverige. Området delades upp i två lika stora delar, 34 sniglar placerades i vardera delen. I en första försöksomgång av studien behölls båda delarna oklippta. Inför den andra försöksomgången, klippte jag gräset i den ena delen medan jag lät den andra vara oklippt. Efter utsläppet återfanns 17 sniglar vid liv inom studieområdet och dessa inkluderades i studien. Mätningarna från den första försöksomgången visade att sniglarna rörde sig mer på natten (medelvärde ± SE) 25,8 ± 6,4 än på dagen 5.9 ± 1,7 cm/h i båda delarna. I den andra försöksomgången, fanns en icke-signifikant tendens till att sniglarna rörde sig mindre på natten i delen med klippt gräs (25,9 ± 8,8) än i delen med oklippt gräs (48,8 ± 9,4 cm/h; tvärtemot vad jag hade förväntat mig. Dagtid var medelhastigheten 26,6 ± 9,0 i det kortklippta gräset och 13,9 ± 3,4 cm/h i det oklippta långa gräset. Studien genomfördes i fuktigt väder. Att istället mäta sniglarnas rörelser under torr väderlek skulle potentiellt kunna påverka resultatet eftersom sniglarna då blir mer utsatta dagtid för solinstrålning, framförallt i det korta gräset.

I denna studie analyserades åtta hästar från sex olika spel för att ta reda på hur naturtroget dessa representeras i digitala spel. Hästarna analyserades utifrån deras anatomi och rörelsemönster som skritt, trav, kort galopp, galopp, backning, stegring och bockning. Analysen skedde genom att jämföra inspelat videomaterial från spelen med videoreferenser på riktiga hästar. Alla spel uppvisade brister i över 20% av de analyserade aspekterna. Detta trots att ett av spelen använt sig av rörelsefångst (eng. motion capture), vilket är den dyraste och mest avancerade animationsmetod. Detta påvisar att oavsett vilken animationsmetod som används måste spelutvecklare vara kritiska till den metod som de använder för att bättre gestalta hästar. Resultatet kan användas och hjälpa framtida spelutvecklare med att skapa mer naturtrogna representationer av hästar och fyrbenta djur i allmänhet.

I denna studie analyserades åtta hästar från sex olika spel för att ta reda på hur naturtroget dessa representeras i digitala spel. Hästarna analyserades utifrån deras anatomi och rörelsemönster som skritt, trav, kort galopp, galopp, backning, stegring och bockning. Analysen skedde genom att jämföra inspelat videomaterial från spelen med videoreferenser på riktiga hästar. Alla spel uppvisade brister i över 20% av de analyserade aspekterna. Detta trots att ett av spelen använt sig av rörelsefångst (eng. motion capture), vilket är den dyraste och mest avancerade animationsmetod. Detta påvisar att oavsett vilken animationsmetod som används måste spelutvecklare vara kritiska till den metod som de använder för att bättre gestalta hästar. Resultatet kan användas och hjälpa framtida spelutvecklare med att skapa mer naturtrogna representationer av hästar och fyrbenta djur i allmänhet.

Att röra sig i städernas gaturum till fots hör för många till vardagen men varför och hur rör man sig? Jan Gehls Life Between Buildings går igenom just detta och ger förklaringar på vad som lockar människor till gaturum men även hur människor beter sig i gaturummen. Denna uppsats syfte är att undersöka ifall Gehls teorier om livet mellan huskroppar stämmer överens med vad som händer på två av Malmös mest gångtrafikerade gator. Detta åstadkoms genom att först undersöka hur Malmö stad arbetar med sina gaturum, undersöka mer precist vad Gehl skriver om livet mellan hus och två platsstudier där människors rörelse och beteende observeras utifrån tre kategorier. Resultatet visar att Malmö stad i skrift på många sätt försöker främja det som Gehl föreslår attraherar fler människor till gaturummen men att de brister i utförandet på sina gator. Det observerade beteendet och rörelserna på gatorna går i linje med det som Gehl i sitt verk beskriver och man kan tydligt se vart människor väljer att gå, sitta eller stå. Vidare tar uppsatsen upp vad Malmö stad hade kunnat arbeta mer med utifrån vad Gehl skrivit. Uppsatsen avslutas med en del som tar upp faktorer som kan ha påverkat studiernas resultat., Moving around the city on foot is part of many people’s everyday life, but why and how do they move? Jan Gehl’s Life Between Buildings goes through this and provides explanations to what attracts people to the street as well as how people behave in the streets. The purpose of this essay is to investigate whether Gehl’s theories about life between buildings agree with what happens on two of Malmö’s most pedestrianized streets. This was achieved by first examining how Malmö city works with its open spaces, examining more precisely what Gehl writes about life between buildings and two case studies where peoples movement and behavior are observed based on three categories. The results show that Malmö city in many ways tries to implement what Gehl suggests promotes more people to use the street in text but that they fall short when it comes to execution of what they have written. The observed behavior and movement on the streets correlate to what Gehl describes in his work and you can clearly see where people choose to walk, sit, or stand. Furthermore, the essay addresses what Malmo city can improve in their open spaces based on what Gehl has written. The essay is concluded by a section that addresses factors which may have influenced the results of the studies.

Efter den feministiska geografins framfart har genusperspektivet genomsyrat många aspekter av kulturgeografin. Kvinnans plats i det offentliga och privata rummet är ett välstuderat fenomen utifrån rädslans geografi och trygghetsforskningen. Trots detta, märkte vi författare när vi startade vår undersökning att denna diskurs inte är lika närvarande i den kommunala debatten. Det bidrog till vår idé om att studera kvinnors upplevda trygghet av Örebro centrum och vilka rörelsemönster kvinnor tar beroende på trygghet och otrygghet. Denna studie syftar till att undersöka stadens generella upplevda trygghet, vilka platser som upplevs som trygga och otrygga samt hur dessa känslor påverkar kvinnors rörelsemönster. För att genomföra studien använder vi en mixad metod med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett inslag av kartering. Respondenterna till intervjuerna valdes utifrån bekvämlighetsurvalet, vilket bidrog till en representation av kvinnor i åldrarna 20–25. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades därefter utifrån den teoretiska kunskapsgrund som samlades in. Efter en sammanställning och tematisering av intervjuerna visade resultatet att respondenterna upplever Örebro Centrum som en trygg stad under dagtid, men att känslan förändras under kvällstid. Stadens parker och Wadköping är ställen som upplevs trygga och som respondenterna har en positiv anknytning till under dagtid, däremot upplevs dessa platser som otrygga under kvällstid. Stadens torg och shoppinggator såsom Stortorget, och Fisktorget är platser som upplevs som trygga under hela dygnet då det sker mycket aktivitet där av krogar och restauranger. Många av kvinnorna väljer att använda sig av Rudbecksgatan hem eftersom det är den bäst belysta gatan med mest rörelse.

Efter den feministiska geografins framfart har genusperspektivet genomsyrat många aspekter av kulturgeografin. Kvinnans plats i det offentliga och privata rummet är ett välstuderat fenomen utifrån rädslans geografi och trygghetsforskningen. Trots detta, märkte vi författare när vi startade vår undersökning att denna diskurs inte är lika närvarande i den kommunala debatten. Det bidrog till vår idé om att studera kvinnors upplevda trygghet av Örebro centrum och vilka rörelsemönster kvinnor tar beroende på trygghet och otrygghet. Denna studie syftar till att undersöka stadens generella upplevda trygghet, vilka platser som upplevs som trygga och otrygga samt hur dessa känslor påverkar kvinnors rörelsemönster. För att genomföra studien använder vi en mixad metod med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett inslag av kartering. Respondenterna till intervjuerna valdes utifrån bekvämlighetsurvalet, vilket bidrog till en representation av kvinnor i åldrarna 20–25. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades därefter utifrån den teoretiska kunskapsgrund som samlades in. Efter en sammanställning och tematisering av intervjuerna visade resultatet att respondenterna upplever Örebro Centrum som en trygg stad under dagtid, men att känslan förändras under kvällstid. Stadens parker och Wadköping är ställen som upplevs trygga och som respondenterna har en positiv anknytning till under dagtid, däremot upplevs dessa platser som otrygga under kvällstid. Stadens torg och shoppinggator såsom Stortorget, och Fisktorget är platser som upplevs som trygga under hela dygnet då det sker mycket aktivitet där av krogar och restauranger. Många av kvinnorna väljer att använda sig av Rudbecksgatan hem eftersom det är den bäst belysta gatan med mest rörelse.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse kring unga kvinnors upplevelser av trygghet i Luleå centrum. Studien kommer att beröra de unga kvinnornas upplevelser och erfarenheter av staden. För att kunna besvara syfte och frågeställningarna genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bidrog till en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser i staden. Med hjälp av Short (2014) som skriver om stadens inverkan på individen, Beck (2012) och hans teori om risksamhällhet, Askheim & Starrin (2007) och deras teoretiska begrepp om ”empowerment” och Giddens (1997) och hans teoretiska begrepp ontologisk trygghet har uppsatsen fått sitt teoretiska ramverk. Tidigare forskning kring ämnet hjälper också att belysa de utsatta situationer som kvinnor befinner sig i staden. Resultatet av studien visade att de unga kvinnorna oftast upplevde otrygghet i Luleå centrum under nätter och kvällar. Resultatet visade också att kvinnorna anpassar sitt rörelsemönster under kvällstid i Luleå centrum och att kvinnorna använde sig av olika strategier som försiktighetsåtgärder när de kände sig otrygga i staden. Dessa strategier innebar att ha med sig sällskap sena kvällar, prata i telefonen, ha nycklarna mellan fingrarna och vara extra uppmärksam på sin omgivning. Dessa strategier främjade deras upplevelse av otrygghet och hjälpte dem att hantera dem. Vidare kunde också åtgärder för ett tryggare Luleå centrum identifieras. Intervjupersonerna lyfte specifikt fram att belysning samt övervakning kunde hjälp dem att känna sig tryggare i staden. De unga kvinnorna upplevde att det fanns en otrygghet i Luleå centrum men att den till och från kunde hanteras och förbättras., The aim of the studies was to create a deeper understanding of young women's experiences of security in the center of Luleå. The study will touch on the young women's experiences in the city. To answer the purpose and the questions of the study, seven semi-structured interviews was conducted. The interviews contributed to a deeper understanding of young women's experiences in the city. With the help of Short (2014) who writes about the impact of the city on the individual, Beck (2012) and his theory of the risk society, Askheim & Starrin, (2007) and their theoretical concept of "empowerment" and Giddens (1997) and his theoretical concept of ontological security, the essay has been given its theoretical framework. Previous research on the subject also helps to highlight the vulnerable situations that women find themselves in the city. The results of the study showed that the young women most often experienced insecurity in the center of Luleå during nights and evenings. The results also suggested that the women adapted their movement pattern during the evening in the center of Luleå and that the women used different strategies as precautionary measures when they felt unsafe in the city. These strategies included having company with you late at night, talking on the phone, keeping their keys between their fingers, and paying extra attention to the surroundings around them. These strategies fostered their experience of insecurity and helped them cope with it. Furthermore, measures for a safer Luleå center could also be identified. The interviewees particularly highlighted that lighting and surveillance can help them feel safer in the city at night and evening. The young women felt that there was a level of uncertainty in the center of Luleå, but that it could occasionally be managed and improved.

Uppsatsens syfte är att studera kvinnors upplevelser av otrygghet i Karlstads stadskärna och hur otryggheten kommer till uttryck. Studiens frågeställningar är avsedda att besvaras av kvinnorna som deltar i denna studie, och de frågor som besvaras är: Vilka platser anser kvinnor vara otrygga och hur kan platserna tolkas/förstås ur ett feministiskt geografiskt perspektiv, och vilka faktorer har bidragit till att dessa platser upplevs som otrygga?, Hur påverkas kvinnors rörelsemönster under kvällstid av vardagsrädslor?, Har kvinnornas upplevda otrygghet resulterat i att de utvecklat några strategier för att känna sig mer trygga? Denna studie utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, vilket betyder att kvinnors erfarenheter och upplevelser av det offentliga är i fokus i denna studie. Samtidigt används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer kombinerad med en så kallad kartmetod. Tre fokusgrupper bildades, vardera med tre kvinnor som deltog, och diskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens tidigare forskning bygger på olika relevanta studier och teorier såsom feministisk teori. I analysen kopplas empirin det vill säga kartmetoden och diskussionerna från fokusgrupperna till studiens tidigare forskning. Studiens slutsatser har bland annat visat att rädsla verkar handla om män snarare än platser, och mer om områden än platser, det visar till exempel att rädsla för män kvarstår även när man exempelvis tillämpar fysiska planeringsåtgärder, detta beror på samhället består av både fysiska och sociala strukturer. Dessutom visar analysen att platserna Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parker, Klara, busstationen, upplevs som otrygga enligt fokusgrupperna. Faktorer som mörkt/dålig belysning, folktomt/rörelse, sociala faktorer och öppna platser/svåra att se, har nämnts som bidragande faktorer till otryggheten. En annan slutsats är att tid på dygnet är en av de viktigaste faktorerna till varför kvinnor up, The purpose of the essay is to study women's experiences of unsafety in Karlstad's city center and how it is expressed. The study's questions are intended to be answered by the women who participate in this study, and the questions that are answered are: Which places do women consider unsafe and how can the places be interpreted/understood from a feminist geographical perspective, and what factors have contributed to these places being experienced as insecure ?, How are women's movement patterns affected in the evening by everyday fears ?, Have the women's perceived insecurity resulted in them developing some strategies for feeling more secure? This study is based on a social constructionist theoretical theory, which means that women's experiences in the public sector are in focus of this study. At the same time, a qualitative method is used in the form of focus group interviews combined with a so-called map method. Three focus groups were formed, each with three women who participated, and the discussions took place in the form of semi-structured interviews. The study's previous research is based on various relevant studies and theories such as feminist theory. In the analysis, the empirical data, i.e. the map method and the discussions from the focus groups, are linked to the study's previous research. The study's conclusions have shown that fear seems to be about men rather than places, and more about areas than places. It shows for example that fear of men remains even when for example applying physical planning measures, this is because society consists of both physical and social structures. In addition, the analysis shows that the places Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parks, Klara, and the bus station, are perceived as unsafe according to the focus groups. Factors such as dark/poor lighting, vacancy/movement, social factors and open spaces/difficulty to see, have been mentioned as contributing factors to insecurity. Another conclusion is that time of

År 2020 slog coronapandemin till i norden och ett av de områden som kom att bli drabbat var Greater Copenhagen vilket är ett samarbete mellan Sverige och Danmark med Öresundsbron som förbindelse. Restriktionerna som begränsade antalet människor som kunde vistas på en och samma plats var en av de primära åtgärderna för att minska smittspridningen av Covid-19 och till följd påverkades Greater Copenhagens rörelsemönster inklusive Öresundsbrons. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera rörelsemönstret över Öresundsbron under Covid-19-pandemin 2019 till 2021, samt föra en diskussion gällande Greater Copenhagens hantering av rörelsemönstret och restriktionerna under pandemin. Metod: För att få svar på frågeställningarna har det samlats in sekundärdata från olika institutioner och författare. Vidare kommer detta att jämföras och diskuteras med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultat: Det framkom att coronapandemin haft en inverkan på Greater Copenhagens rörelsemönster och framförallt Öresundsbron. Med en minskning av cirka 3 000 000 fordon mellan åren 2019-2020 till följd av restriktioner och Danmarks gränsstängning. Det framkommer att under sommarmånaderna 2020 och 2021 var trafiken som allra högst. Vidare noteras att antalet fordon över Öresundsbron som mest var 5 496 bilpendlarresor per dag under 2019 medan motsvarande statistik för 2020 visar att siffran endast var 2 025 bilpendlarresor per dag. Detta visar att utvecklingen av rörelsemönstret drabbats av pandemin., In 2020, the corona pandemic began spreading through the Nordic countries and one of the affected areas was Greater Copenhagen, which is a collaboration between Sweden and Denmark which are connected through the Öresund bridge. When restrictions were introduced, these became the primary measures to reduce the spread of Covid-19 and as a result, Greater Copenhagen's movement patterns, including the Öresund Bridge, were affected. Purpose: The purpose of the thesis is to analyze the movement pattern over the Öresund Bridge during the Covid-19 pandemic 2019 to 2021, and to have a discussion regarding Greater Copenhagen's handling of the movement pattern and the restrictions during the pandemic. Method: To answer the questions, secondary data was collected from various institutions and authors. Furthermore, this will be compared and discussed with the help of theories and previous research. Results: It emerged that the corona pandemic had an impact on Greater Copenhagen's movement patterns and, above all, the Öresund Bridge. With a reduction of approximately 3,000,000 vehicles between the years 2019-2020 as a result of restrictions and the border closure of Denmark. It appears that during the summer months of 2020 and 2021, traffic was at its highest. Furthermore, it is noted that the number of vehicles over the Öresund Bridge was 5,496 car commuter trips per day in 2019, while the corresponding statistics for 2020 show that the figure was only 2,025 car commuter trips per day. This shows that the development of the movement pattern was affected by the pandemic.

I takt med en ökad globalisering bygger man idag infrastruktur för att underlätta och underhålla relationer som uppstår mellan länder. Transnationell infrastruktur är därmed de fysiska länkar som binder samman olika länder. Studien syftar till att undersöka hur transnationell infrastruktur påverkar rörelsemönster. Med hjälp av en kvantitativ studie analyseras bland annat det faktiska rörelsemönstret av Kanaltunneln, genom att jämföra det med dess förväntade användande. Vidare jämförs även det faktiska nyttjandet av Kanaltunneln med motsvarande nyttjande av Öresundsbron. Detta för att undersöka infrastrukturens roll i rörelsemönstret. Resultatet visade på att rörelsen i Kanaltunneln följer det förväntade mönstret till viss del, men att det förväntades större kvartalsvariationer. Vidare konstateras det att mobiliteten över bägge infrastrukturerna ökar, men med en högre takt över Öresundsbron. Med hjälp av teorin dras slutsatsen att transnationell infrastruktur har en stor påverkan på mobilitet, men att det inte är själva infrastrukturen i sig som skapar mobilitet. Andra faktorer har även en påverkan på rörelsemönstret, som till exempel faktiskt avstånd och pendlingssträcka.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse kring unga kvinnors upplevelser av trygghet i Luleå centrum. Studien kommer att beröra de unga kvinnornas upplevelser och erfarenheter av staden. För att kunna besvara syfte och frågeställningarna genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bidrog till en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser i staden. Med hjälp av Short (2014) som skriver om stadens inverkan på individen, Beck (2012) och hans teori om risksamhällhet, Askheim & Starrin (2007) och deras teoretiska begrepp om ”empowerment” och Giddens (1997) och hans teoretiska begrepp ontologisk trygghet har uppsatsen fått sitt teoretiska ramverk. Tidigare forskning kring ämnet hjälper också att belysa de utsatta situationer som kvinnor befinner sig i staden. Resultatet av studien visade att de unga kvinnorna oftast upplevde otrygghet i Luleå centrum under nätter och kvällar. Resultatet visade också att kvinnorna anpassar sitt rörelsemönster under kvällstid i Luleå centrum och att kvinnorna använde sig av olika strategier som försiktighetsåtgärder när de kände sig otrygga i staden. Dessa strategier innebar att ha med sig sällskap sena kvällar, prata i telefonen, ha nycklarna mellan fingrarna och vara extra uppmärksam på sin omgivning. Dessa strategier främjade deras upplevelse av otrygghet och hjälpte dem att hantera dem. Vidare kunde också åtgärder för ett tryggare Luleå centrum identifieras. Intervjupersonerna lyfte specifikt fram att belysning samt övervakning kunde hjälp dem att känna sig tryggare i staden. De unga kvinnorna upplevde att det fanns en otrygghet i Luleå centrum men att den till och från kunde hanteras och förbättras., The aim of the studies was to create a deeper understanding of young women's experiences of security in the center of Luleå. The study will touch on the young women's experiences in the city. To answer the purpose and the questions of the study, seven semi-structured interviews was conducted. The interviews contributed to a deeper understanding of young women's experiences in the city. With the help of Short (2014) who writes about the impact of the city on the individual, Beck (2012) and his theory of the risk society, Askheim & Starrin, (2007) and their theoretical concept of "empowerment" and Giddens (1997) and his theoretical concept of ontological security, the essay has been given its theoretical framework. Previous research on the subject also helps to highlight the vulnerable situations that women find themselves in the city. The results of the study showed that the young women most often experienced insecurity in the center of Luleå during nights and evenings. The results also suggested that the women adapted their movement pattern during the evening in the center of Luleå and that the women used different strategies as precautionary measures when they felt unsafe in the city. These strategies included having company with you late at night, talking on the phone, keeping their keys between their fingers, and paying extra attention to the surroundings around them. These strategies fostered their experience of insecurity and helped them cope with it. Furthermore, measures for a safer Luleå center could also be identified. The interviewees particularly highlighted that lighting and surveillance can help them feel safer in the city at night and evening. The young women felt that there was a level of uncertainty in the center of Luleå, but that it could occasionally be managed and improved.

År 2020 slog coronapandemin till i norden och ett av de områden som kom att bli drabbat var Greater Copenhagen vilket är ett samarbete mellan Sverige och Danmark med Öresundsbron som förbindelse. Restriktionerna som begränsade antalet människor som kunde vistas på en och samma plats var en av de primära åtgärderna för att minska smittspridningen av Covid-19 och till följd påverkades Greater Copenhagens rörelsemönster inklusive Öresundsbrons. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera rörelsemönstret över Öresundsbron under Covid-19-pandemin 2019 till 2021, samt föra en diskussion gällande Greater Copenhagens hantering av rörelsemönstret och restriktionerna under pandemin. Metod: För att få svar på frågeställningarna har det samlats in sekundärdata från olika institutioner och författare. Vidare kommer detta att jämföras och diskuteras med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultat: Det framkom att coronapandemin haft en inverkan på Greater Copenhagens rörelsemönster och framförallt Öresundsbron. Med en minskning av cirka 3 000 000 fordon mellan åren 2019-2020 till följd av restriktioner och Danmarks gränsstängning. Det framkommer att under sommarmånaderna 2020 och 2021 var trafiken som allra högst. Vidare noteras att antalet fordon över Öresundsbron som mest var 5 496 bilpendlarresor per dag under 2019 medan motsvarande statistik för 2020 visar att siffran endast var 2 025 bilpendlarresor per dag. Detta visar att utvecklingen av rörelsemönstret drabbats av pandemin., In 2020, the corona pandemic began spreading through the Nordic countries and one of the affected areas was Greater Copenhagen, which is a collaboration between Sweden and Denmark which are connected through the Öresund bridge. When restrictions were introduced, these became the primary measures to reduce the spread of Covid-19 and as a result, Greater Copenhagen's movement patterns, including the Öresund Bridge, were affected. Purpose: The purpose of the thesis is to analyze the movement pattern over the Öresund Bridge during the Covid-19 pandemic 2019 to 2021, and to have a discussion regarding Greater Copenhagen's handling of the movement pattern and the restrictions during the pandemic. Method: To answer the questions, secondary data was collected from various institutions and authors. Furthermore, this will be compared and discussed with the help of theories and previous research. Results: It emerged that the corona pandemic had an impact on Greater Copenhagen's movement patterns and, above all, the Öresund Bridge. With a reduction of approximately 3,000,000 vehicles between the years 2019-2020 as a result of restrictions and the border closure of Denmark. It appears that during the summer months of 2020 and 2021, traffic was at its highest. Furthermore, it is noted that the number of vehicles over the Öresund Bridge was 5,496 car commuter trips per day in 2019, while the corresponding statistics for 2020 show that the figure was only 2,025 car commuter trips per day. This shows that the development of the movement pattern was affected by the pandemic.

Uppsatsens syfte är att studera kvinnors upplevelser av otrygghet i Karlstads stadskärna och hur otryggheten kommer till uttryck. Studiens frågeställningar är avsedda att besvaras av kvinnorna som deltar i denna studie, och de frågor som besvaras är: Vilka platser anser kvinnor vara otrygga och hur kan platserna tolkas/förstås ur ett feministiskt geografiskt perspektiv, och vilka faktorer har bidragit till att dessa platser upplevs som otrygga?, Hur påverkas kvinnors rörelsemönster under kvällstid av vardagsrädslor?, Har kvinnornas upplevda otrygghet resulterat i att de utvecklat några strategier för att känna sig mer trygga? Denna studie utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, vilket betyder att kvinnors erfarenheter och upplevelser av det offentliga är i fokus i denna studie. Samtidigt används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer kombinerad med en så kallad kartmetod. Tre fokusgrupper bildades, vardera med tre kvinnor som deltog, och diskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens tidigare forskning bygger på olika relevanta studier och teorier såsom feministisk teori. I analysen kopplas empirin det vill säga kartmetoden och diskussionerna från fokusgrupperna till studiens tidigare forskning. Studiens slutsatser har bland annat visat att rädsla verkar handla om män snarare än platser, och mer om områden än platser, det visar till exempel att rädsla för män kvarstår även när man exempelvis tillämpar fysiska planeringsåtgärder, detta beror på samhället består av både fysiska och sociala strukturer. Dessutom visar analysen att platserna Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parker, Klara, busstationen, upplevs som otrygga enligt fokusgrupperna. Faktorer som mörkt/dålig belysning, folktomt/rörelse, sociala faktorer och öppna platser/svåra att se, har nämnts som bidragande faktorer till otryggheten. En annan slutsats är att tid på dygnet är en av de viktigaste faktorerna till varför kvinnor up, The purpose of the essay is to study women's experiences of unsafety in Karlstad's city center and how it is expressed. The study's questions are intended to be answered by the women who participate in this study, and the questions that are answered are: Which places do women consider unsafe and how can the places be interpreted/understood from a feminist geographical perspective, and what factors have contributed to these places being experienced as insecure ?, How are women's movement patterns affected in the evening by everyday fears ?, Have the women's perceived insecurity resulted in them developing some strategies for feeling more secure? This study is based on a social constructionist theoretical theory, which means that women's experiences in the public sector are in focus of this study. At the same time, a qualitative method is used in the form of focus group interviews combined with a so-called map method. Three focus groups were formed, each with three women who participated, and the discussions took place in the form of semi-structured interviews. The study's previous research is based on various relevant studies and theories such as feminist theory. In the analysis, the empirical data, i.e. the map method and the discussions from the focus groups, are linked to the study's previous research. The study's conclusions have shown that fear seems to be about men rather than places, and more about areas than places. It shows for example that fear of men remains even when for example applying physical planning measures, this is because society consists of both physical and social structures. In addition, the analysis shows that the places Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parks, Klara, and the bus station, are perceived as unsafe according to the focus groups. Factors such as dark/poor lighting, vacancy/movement, social factors and open spaces/difficulty to see, have been mentioned as contributing factors to insecurity. Another conclusion is that time of

I takt med en ökad globalisering bygger man idag infrastruktur för att underlätta och underhålla relationer som uppstår mellan länder. Transnationell infrastruktur är därmed de fysiska länkar som binder samman olika länder. Studien syftar till att undersöka hur transnationell infrastruktur påverkar rörelsemönster. Med hjälp av en kvantitativ studie analyseras bland annat det faktiska rörelsemönstret av Kanaltunneln, genom att jämföra det med dess förväntade användande. Vidare jämförs även det faktiska nyttjandet av Kanaltunneln med motsvarande nyttjande av Öresundsbron. Detta för att undersöka infrastrukturens roll i rörelsemönstret. Resultatet visade på att rörelsen i Kanaltunneln följer det förväntade mönstret till viss del, men att det förväntades större kvartalsvariationer. Vidare konstateras det att mobiliteten över bägge infrastrukturerna ökar, men med en högre takt över Öresundsbron. Med hjälp av teorin dras slutsatsen att transnationell infrastruktur har en stor påverkan på mobilitet, men att det inte är själva infrastrukturen i sig som skapar mobilitet. Andra faktorer har även en påverkan på rörelsemönstret, som till exempel faktiskt avstånd och pendlingssträcka.

De flesta av oss är gångtrafikanter någon gång under färden, vi går exempelvis oftast till och från bilen eller cykeln för att ta oss vidare. Av den anledningen är det intressant att skriva om hur förutsättningarna ser ut för gång i staden. Hur mycket uppmärksammar vi detta färdsätt som används av de flesta människor? Det finns många källor som berör ämnet med förbättringsförslag i form av riktlinjer från Boverket (2013) och många förändringsförslag av strukturer och hierarkier från både Jan Gehl (2010), Carlos Moreno (2020) och Mikael Colville-Andersen (2020). Dessa källor jämförs med region Skånes utvecklingsplan från 2011 och den uppdaterade utvecklingsstrategin från 2020. Resultatet från litteraturstudien visar att gångtrafikanter oftast bortprioriteras när andra trafikanter tillåts dominera staden. Trots att argumenten gällande folkhälsa, miljösynpunkter och ekonomiska vinningar diskuteras flitigt finns det ändå inget intresse för att ställa om samhällen till gångtrafikantens fördel och säkerhet. För att få en bättre förståelse för förutsättningarna kring gång presenteras en fältstudie gjort i centrala Lund (2022) på tre olika platser med syfte att hitta rörelsemönster där anlagda stigdragningar saknas: en skolgård, en parkeringsplats och en central park presenteras. Samtliga platser bär på olika förvaltningsideal och resultatet visar att idealen påverkat människors rörelsemönster. På skolgården finns det rörelsemönster med ett lekfullt syfte, på parkeringsplatsen har ett stängsel förstörts för att skapa ett rörelsemönster och i parken finns det knappt några smitvägar alls., Most of us are pedestrians at some point during the journey, for example we usually walk to the car or the bike. For that reason, it is interesting to study the conditions for walking in the city. How much attention is given to this mode of transport used by most people around the world? There are many sources on the subject wich suggests improvements in the form of guidelines from Boverket (2013) as well as changes of structures and hierarchies from both Jan Gehl (2010), Carlos Moreno (2020) and Mikael Colville-Andersen (2020). These proposals are compared by looking at Skåne's development plan from 2011 and the updated development strategy from 2020. The results from the literature study show that pedestrians are often given lower priority when other users are allowed to dominate the city. Despite the fact that arguments regarding public health, environmental views and economic benefits are frequently discussed, there is still no interest in converting societies to the benefit and safety of pedestrians. Sammanfattning Abstract To gain a better understanding of the conditions around walking, a field study done in central Lund (2022) is presented. Three different places with the aim of finding movement patterns where landscaping is lacking are studied: a schoolyard, a parking lot and a central park are represented. All places carry different management ideals and the results show that the ideals have influenced people's movement patterns. In the schoolyard there are movement patterns with a playful purpose, in the parking lot a fence has been destroyed to create a movement pattern and in the park there are hardly any shortcuts at all.

Under det senaste året har våra vardagsliv förändrats. Från en dag till en annan slutade vi gå till arbete och skola för att i stället arbeta och studera på distans. Tidigare har många använt sig av kollektivtrafik för att underlätta vardagen och förflytta sig i samhället. Idag däremot har vi tydliga rekommendationer från Folkhälsomyndigheten (2021) att i största möjliga mån undvika att resa med kollektivtrafik för att minska smittspridningen. Detta har lett till att allt fler väljer bilen som sitt främsta färdmedel, vilket skapar funderingar på vad för konsekvenser förändrade rörelsemönster inom kollektivtrafiken kan få för staden och dess invånare.Avsikten med denna uppsats är därför att undersöka hur rörelsemönster i kollektivtrafiken i Karlstads kommun har sett ut både innan och under den pågående pandemin, Covid-19.Uppsatsen förankras i tidigare forskning, rapporter från organisationer och myndigheter, samt en enkätstudie. Med hjälp av dessa gavs tillräckligt med material för att kunna diskutera,analysera och besvara frågeställningarna om förändrade rörelsemönster i Karlstads kommuns kollektivtrafik innan och under Covid-19. Resultatet visade bland annat att fler än vad vi anatendast reste 0–2 gånger i veckan med kollektivtrafiken i Karlstads kommun innan Covid-19, men att denna siffra även blev högre under Covid-19. Det syns dock dels en skillnad mellan könen där män reser oftare med bil än kvinnor, dels en skillnad beroende på sysselsättning där studenter (gymnasie- och universitetsnivå) reser med kollektivtrafik mer regelbundet samt i högre utsträckning., During the past year, our everyday lives have changed. From one day to the next we stopped going to work and school to instead work and study from home. In the past, many have used public transport to facilitate their everyday life and move around in society. Today, however, we have clear recommendations from the Swedish Public HealthAgency/Folkhälsomyndigheten (2021) to avoid travelling by public transport as much as possible to reduce the spread of infection. This has led to an increase in use of the car as the main means of transport, which creates thoughts about what consequences changed movement patterns in public transport can have for the city and its inhabitants.The purpose of this thesis is therefore to investigate how movement patterns in public transport in Karlstad municipality have looked like before and during the ongoing pandemic, Covid-19. The thesis is based on previous research, reports from organizations and authorities, as well as a survey. With the help of these, sufficient material was provided to be able to discuss, analyze and answer the questions about changed movement patterns in Karlstad municipality's public transport before and during Covid-19. The results showed, among other things, that more people than we anticipated only traveled 0–2 times a week by public transport in Karlstad municipality before Covid-19, but that this figure also became higher during Covid-19. However, there is a difference between the sexes, where men travel more often by car than women, and a difference depending on employment where students (high school and university level) travel by public transport more regularly and to a greater extent.

This study is about how the Covid-19 pandemic has changed Karlstads University’s students’movement pattern. The study will review how the Corona pandemic has changed humans and its movementpatterns. It will go through the definition of movement patterns and the kind of movementpatterns there are; necessary, voluntary and social. The study will also go through whatmeans of transport are and what kind of means of transport there are available. The questionswe have chosen to investigate are about whether Karlstads University’s students’ movementpatterns and means of transport have been affected by the Covid-19 pandemic, from before2too during the pandemic. The research method chosen for the study is a quantitative methodin the form of a survey. This was researched by analyzing the survey that was sent or handedout to Karlstads University’s second-, third-, fourth- and fifth-year students, i.e. students whostudied before and during the Covid-19 pandemic. The choice of means of transport has been shown to have a socio-economic factor, which isclarified with previous research. Other factors that affect the choice of means of transport andstudent’s movement patterns are fear and emotion-driven behaviors. The pandemic hasaffected public transport severely as other means of transport are preferred over buses ortrains. Students travel less on the necessary, voluntary and social trips. This leads to a reducedmovement pattern and that the students feel more isolated than they did before the pandemic. The study analysis demonstrates that the theory that something as influential as a pandemiccan change people’s movement patterns. This was seen mainly in the survey responses whereKarlstads University’s students showed a smaller movement pattern and a fear of travellingdue to the risk of infection spreading or falling ill. Another leading factor in the reducedmovement pattern for students is the Swedish Public Health Agency’s recommendationswhere they urge people to travel less if

Detta arbete har tagit upp ämnen som rörelsemönster, resvanor samt olika reserutiner och hur de har, eller inte har, förändrats under pandemin och det har även diskuterats huruvida detta potentiellt har inneburit några lättnader i miljöpåverkan från denna sektor. Genom insamlad data som delgivits av kommunen och lokaltrafiken, samt en genomförd enkät, har det visat sig att det har skett omfattande förändringar i rörelsemönstren. Det handlar bland annat om att fordonstrafiken och användningen av kollektivtrafiken minskade kraftigt och andelen cyklister ökade, samt att den genomsnittliga körsträckan per vecka per person nästintill halverades och likaså sågs en påtaglig skillnad i antalet flygresor genomförda under pandemin. Slutligen diskuteras framtiden efter Covid-19 när restriktioner och liknande tagits bort, och även om det är svårt, om inte omöjligt, att sia och diskutera framtiden baserat på data har pandemin troligen haft en mer bestående påverkan hos flera personer än hos andra, där det snarare istället finns en hunger och nästan ingen rädsla alls förknippad med att gå tillbaka till ”gamla vanor”. Vidare studier behövs för att kunna dra några slutsatser om långtidseffekter., This project addresses subjects such as movement- and travel patterns, routines in travel and traveling behavior, with the aim of investigating and determining whether or not there has been a change in these during the pandemic due to restrictions and also if this may or may not have meant any reliefs in environmental impact. Through collected data given in a collaboration by the local municipality offices and local public transport company, and also by performing a survey, it has been shown that there have been comprehensive changes in peoples movement- and travel patterns and ways of traveling. It includes among other things that the vehicle traffic amount has reduced, and the use of public transport has been considerably reduced followed by an increase in traveling by bike. In total the average travel distance by car per person and week reduced by almost 50 percent and also air travel saw a heavily decrease in use during the pandemic. Lastly the future after the Covid-19-pandemic when restrictions and such are going to be removed where discussed and also issued in the survey. Even if it is hard, almost impossible, to prophesy or predict the future based of collected data it has been shown through the respondent’s answers and motivations in the matter that the pandemic most likely has affected people with a more lasting impact that will partly carry on for some time after the pandemics end. That does not imply on all people, some are very eager and express a hunger to go back to “old routines” and travel more. Further research has to be done to conclude any longtime affects.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden. Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.

I december 2019 upptäckte smittskyddsmyndigheten i Kina ett helt nytt virus som senare skulle visa sig spridas och bryta ut till en pandemi över hela världen. Viruset har sedan dess fått namnet SARS-CoV-2 och bidrar till sjukdomen Covid-19. Viruset upptäcktes och identifierades för första gången i staden Wuhan i Hubeiprovinsen, för att sedan spridas till ett stort antal länder över hela världen. Den nuvarande situationen (2021-01-01) i världen präglas av den pågående pandemin med omkring 60 miljoner fall av smitta, olyckliga dödsfall och en stor osäkerhet om framtiden. Pandemin har bidragit till allmän försiktighet, stängda gränser och en minskad konsumtion i fysisk handel. Rapporter från Google visar att restriktionerna i Sverige har bidragit till att 24% färre besökte platser som restauranger, kaféer, köpcentra, nöjesparker, museer, bibliotek och biografer (Google, 2020). I samma takt som den fysiska handeln minskar så ökar också takten av näthandel. Till följd av allmän försiktighet och oro för smittspridning så har det varit möjligt att observera, inte bara minskade öppettider eller permitteringar, utan också fler konkurser och högre arbetslöshet. Syftet med studien är att undersöka samband och skapa förståelse för vilka effekter som covid-19-pandemin haft på hotell, restauranger och detaljhandel i Sverige. Den första delen av studien använder sig av Space Syntax för att analysera hur butiker, hotell och restauranger har överlevt pandemin beroende på lokalisering och i vilken utsträckning de är integrerade i vägnätet. Den andra delen av studien genomförs med kvantitativt synsätt och analyserar effekter på butiker, hotell och restauranger i Sveriges alla kommuner. Analysen genomförs genom regressionsanalys för att hitta regionala skillnader i konkurser och arbetslöshet med hjälp av faktorer för befolkning, registrerade fall av covid-19-smitta och exponering för gränshandel. I studien kombineras spatial analys och urbanekonomiska teorier för att besvara studiens f, In December 2019, authorities in China discovered a completely new virus that since then has spread worldwide leading to a pandemic. The virus has since been named SARS-CoV-2 and contributes to infection of Covid-19. The current situation (2021-01-01) of the covid-19-pandemic has affected us all with a rate of 60 million global cases, several unfortunate deaths and a great uncertainty regarding any further future impact. Entire countries are put into quarantine and restrictions have altered businesses that are forced to adapt and predict both short term and long-term customer patterns. The spread of the virus has contributed to general cautiousness and reduced consumption in physical trade. As a result of general cautiousness and concern about the spread of infection, it has been possible to observe not only reduced opening hours or layoffs but also an increased proportion of bankruptcies and unemployment. The purpose of the thesis is to analyze how retail, hotels and restaurants have been affected due to the covid-19virus. The first part of the study utilizes a space syntax approach and analyses how retail, hotels and restaurants have survived the pandemic depending on their location and to which extent they are integrated in the road network. The second part of the study is utilized with a quantitative approach analyzing effects on all of Sweden's municipalities with a vision to find regional differences of bankruptcies and unemployment due to location, population and infection rate. The second part of the study analyses any interpretation of the increase of bankruptcies and unemployment with the help of regression analysis. This master thesis is established by utilizing a quantitative research approach. The authors of the thesis create a fusion of spatial analysis and urban economics theories in order to answer questions and hypotheses. Since urban economics itself is an intersection between economics and geography, this provides good conditions for combining sta, I december 2019 upptäckte smittskyddsmyndigheten i Kina ett helt nytt virus som senare skulle visa sig spridas och bryta ut till en pandemi över hela världen. Pandemin har bidragit till allmän försiktighet, stängda gränser och en minskad konsumtion i fysisk handel. Rapporter från Google visar hur restriktionerna i Sverige har bidragit till att restauranger, kaféer och köpcentrum redan under mars månad 2020 upplevde 24% färre besökare i jämförelse med samma månad året innan. Till följd av allmän försiktighet och oro för smittspridning så har det varit möjligt att observera, inte bara minskade öppettider eller permitteringar, utan också fler konkurser och högre arbetslöshet. Det är känt att lokalisering är en viktig komponent vid beslut kring exempelvis hyrespriser eller fastighetsvärde. Men det blir i rapporten tydligt att lokalisering har ytterligare viktiga och värdefulla komponenter som på flera sätt påverkar olika sorters verksamheter. En disciplin som undersöker samband mellan rumsliga förhållanden och sociala-, ekonomiska- och miljöaspekter är Space Syntax. Det saknas idag litteratur som med hjälp av Space Syntax förutsäger vilka effekter pandemin kommer få i stadsrummet. I denna studie utreds därför grunden och sambanden till de effekter som påverkat butik-, restaurang- och hotellbranschen under covid-19-pandemin. Resultaten från den första inledande studien visar på hur butiker, restauranger och hotell lokaliserade i områden med lägre täthet av verksamheter har visat på högre utsatthet för konkurser. Den andra delen av studien indikerar att butiker, restauranger och hotell i kommuner med större befolkning har visat på större sårbarhet för konkurser och arbetslöshet som effekt av covid-19-pandemin. Sambandet bygger på att kommuner med större befolkning i normaltillstånd upplever större flöden av människor. Till följd av inpendlare för fritids- och arbetsändamål som blandas med den ursprunglig befolkning i en stad som tillsammans utnyttjar differentierade områd

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden. Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden. Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden. Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden. Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden. Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Under det senaste året har våra vardagsliv förändrats. Från en dag till en annan slutade vi gå till arbete och skola för att i stället arbeta och studera på distans. Tidigare har många använt sig av kollektivtrafik för att underlätta vardagen och förflytta sig i samhället. Idag däremot har vi tydliga rekommendationer från Folkhälsomyndigheten (2021) att i största möjliga mån undvika att resa med kollektivtrafik för att minska smittspridningen. Detta har lett till att allt fler väljer bilen som sitt främsta färdmedel, vilket skapar funderingar på vad för konsekvenser förändrade rörelsemönster inom kollektivtrafiken kan få för staden och dess invånare.Avsikten med denna uppsats är därför att undersöka hur rörelsemönster i kollektivtrafiken i Karlstads kommun har sett ut både innan och under den pågående pandemin, Covid-19.Uppsatsen förankras i tidigare forskning, rapporter från organisationer och myndigheter, samt en enkätstudie. Med hjälp av dessa gavs tillräckligt med material för att kunna diskutera,analysera och besvara frågeställningarna om förändrade rörelsemönster i Karlstads kommuns kollektivtrafik innan och under Covid-19. Resultatet visade bland annat att fler än vad vi anatendast reste 0–2 gånger i veckan med kollektivtrafiken i Karlstads kommun innan Covid-19, men att denna siffra även blev högre under Covid-19. Det syns dock dels en skillnad mellan könen där män reser oftare med bil än kvinnor, dels en skillnad beroende på sysselsättning där studenter (gymnasie- och universitetsnivå) reser med kollektivtrafik mer regelbundet samt i högre utsträckning., During the past year, our everyday lives have changed. From one day to the next we stopped going to work and school to instead work and study from home. In the past, many have used public transport to facilitate their everyday life and move around in society. Today, however, we have clear recommendations from the Swedish Public HealthAgency/Folkhälsomyndigheten (2021) to avoid travelling by public transport as much as possible to reduce the spread of infection. This has led to an increase in use of the car as the main means of transport, which creates thoughts about what consequences changed movement patterns in public transport can have for the city and its inhabitants.The purpose of this thesis is therefore to investigate how movement patterns in public transport in Karlstad municipality have looked like before and during the ongoing pandemic, Covid-19. The thesis is based on previous research, reports from organizations and authorities, as well as a survey. With the help of these, sufficient material was provided to be able to discuss, analyze and answer the questions about changed movement patterns in Karlstad municipality's public transport before and during Covid-19. The results showed, among other things, that more people than we anticipated only traveled 0–2 times a week by public transport in Karlstad municipality before Covid-19, but that this figure also became higher during Covid-19. However, there is a difference between the sexes, where men travel more often by car than women, and a difference depending on employment where students (high school and university level) travel by public transport more regularly and to a greater extent.

This study is about how the Covid-19 pandemic has changed Karlstads University’s students’movement pattern. The study will review how the Corona pandemic has changed humans and its movementpatterns. It will go through the definition of movement patterns and the kind of movementpatterns there are; necessary, voluntary and social. The study will also go through whatmeans of transport are and what kind of means of transport there are available. The questionswe have chosen to investigate are about whether Karlstads University’s students’ movementpatterns and means of transport have been affected by the Covid-19 pandemic, from before2too during the pandemic. The research method chosen for the study is a quantitative methodin the form of a survey. This was researched by analyzing the survey that was sent or handedout to Karlstads University’s second-, third-, fourth- and fifth-year students, i.e. students whostudied before and during the Covid-19 pandemic. The choice of means of transport has been shown to have a socio-economic factor, which isclarified with previous research. Other factors that affect the choice of means of transport andstudent’s movement patterns are fear and emotion-driven behaviors. The pandemic hasaffected public transport severely as other means of transport are preferred over buses ortrains. Students travel less on the necessary, voluntary and social trips. This leads to a reducedmovement pattern and that the students feel more isolated than they did before the pandemic. The study analysis demonstrates that the theory that something as influential as a pandemiccan change people’s movement patterns. This was seen mainly in the survey responses whereKarlstads University’s students showed a smaller movement pattern and a fear of travellingdue to the risk of infection spreading or falling ill. Another leading factor in the reducedmovement pattern for students is the Swedish Public Health Agency’s recommendationswhere they urge people to travel less if

Detta arbete har tagit upp ämnen som rörelsemönster, resvanor samt olika reserutiner och hur de har, eller inte har, förändrats under pandemin och det har även diskuterats huruvida detta potentiellt har inneburit några lättnader i miljöpåverkan från denna sektor. Genom insamlad data som delgivits av kommunen och lokaltrafiken, samt en genomförd enkät, har det visat sig att det har skett omfattande förändringar i rörelsemönstren. Det handlar bland annat om att fordonstrafiken och användningen av kollektivtrafiken minskade kraftigt och andelen cyklister ökade, samt att den genomsnittliga körsträckan per vecka per person nästintill halverades och likaså sågs en påtaglig skillnad i antalet flygresor genomförda under pandemin. Slutligen diskuteras framtiden efter Covid-19 när restriktioner och liknande tagits bort, och även om det är svårt, om inte omöjligt, att sia och diskutera framtiden baserat på data har pandemin troligen haft en mer bestående påverkan hos flera personer än hos andra, där det snarare istället finns en hunger och nästan ingen rädsla alls förknippad med att gå tillbaka till ”gamla vanor”. Vidare studier behövs för att kunna dra några slutsatser om långtidseffekter., This project addresses subjects such as movement- and travel patterns, routines in travel and traveling behavior, with the aim of investigating and determining whether or not there has been a change in these during the pandemic due to restrictions and also if this may or may not have meant any reliefs in environmental impact. Through collected data given in a collaboration by the local municipality offices and local public transport company, and also by performing a survey, it has been shown that there have been comprehensive changes in peoples movement- and travel patterns and ways of traveling. It includes among other things that the vehicle traffic amount has reduced, and the use of public transport has been considerably reduced followed by an increase in traveling by bike. In total the average travel distance by car per person and week reduced by almost 50 percent and also air travel saw a heavily decrease in use during the pandemic. Lastly the future after the Covid-19-pandemic when restrictions and such are going to be removed where discussed and also issued in the survey. Even if it is hard, almost impossible, to prophesy or predict the future based of collected data it has been shown through the respondent’s answers and motivations in the matter that the pandemic most likely has affected people with a more lasting impact that will partly carry on for some time after the pandemics end. That does not imply on all people, some are very eager and express a hunger to go back to “old routines” and travel more. Further research has to be done to conclude any longtime affects.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera

The brown trout (Salmo trutta) in Lake Siljan in the central of Sweden is one of the country´s few remaining populations of trout that migrates between large lakes and rivers. Because of antropogenic impact the number of mature individuals is small and the population is therefore supported by stocking of hatchery fish since several decades. Data have been collected using acoustic telemetry during 2018-2019 with the aim to study the population with the final goal to increase numbers of wild individuals. The results showed that most parts of Lake Siljan is utilized by both wild and hatchery trout. There is therefor no good measure to avoid wild bycatch by directing fishery of hatchery fish to specific geographic areas. Measures like catch and release and low bag limits of wild fish will probably be more sufficient. The result also shows that the wild fish was most likely to home to the main source, River Österdalälven, and the tributary Hemulån for spawning. Protection of these areas is therefor highly motivated. The lake survival of the newly released 2-year-old hatchery smolt and the 4-years-old hatchery adults was low, 3 and 25 percent, respectively. The survival of wild and semidomestic adults was higher, 86 and 77 percent, respectively. This is another reason for increasing the number of reproducing wild individuals. Repeating of this study is important to get information of any possible variance between years in the utilization of the different areas in the Lake Siljan, the knowledge of spawning habitats and survival. This study has added some new and additional knowledge of a less studied field of the diverse life histories of the brown trout., Öringen (Salmo trutta) i sjön Siljan i mellersta Sverige är en av landets få kvarvarande bestånd av öring som vandrar mellan ytstora sjöar och rinnande vatten. Den självreproducerande delen av populationen är liten på grund av antropogen påverkan och har under flera decennier understötts med utsättning av odlade individer. Med akustisk telemetri har data samlats in under 2018-2019 i syftet att bygga kunskap som ska öka möjligheterna för att öka antalet av naturligt reproducerande individer. Resultaten visade att merparten av Siljans olika delområden nyttjades av både vilda och odlade individer utan någon uppdelning av dessa två delpopulationer. Förutsättningar för ett riktat fiske efter odlade individer i vissa geografiska delområden av Siljan föreligger därför inte. Fisket måste därav regleras gemensamt och likartat på över hela sjön. Resultaten visade också att vilda individer i huvudsak använder Österdalälven och biflödet Hemulån för reproduktion vilket motiverar ett ökat skydd för dessa områden. Överlevnaden av nyligen utsatta odlade 2-åriga smolt och 4-åriga adulter var låg, 3 respektive 25 %, vilket ger ytterligare skäl för arbetet med öka den självreproducerande andelen av populationen. Hos de frilevande adulta vilda och odlade individerna sågs en högre överlevnad, 86 respektive 77 %. Upprepning av denna studie krävs för att detektera eventuell mellanårsvariation i nyttjandet av delområden, reproduktionslokaler samt överlevnad. Detta arbete har tillfört ny och kompletterande kunskap till en ringa studerad del av öringens många och diversa livshistorier.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier. Frågeställningar: Vad är korrelation mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakter på U17 och U19 nivå? Metod För att svara på studiens frågeställningar skapades ett testbatteri innehållande fysiska tester designade för fotbollsmålvakter, utifrån deras rörelsemönster och aktioner (verklighetsnära tester), som jämförs med tester som används av dagens fotbollsklubbar (standardtester). Med hjälp av aktuellt forskningsläge tillsammans med information som mottagits från tränare och målvakter, utfördes 6 tester, på 15 målvakter, som registrerades med mätinstrument och höghastighetskameror. Resultatet analyserades med dubbelsidig t-test för att finna en statistisk signifikans mellan två åldersgrupper och Spearmans test för att finna en korrelation mellan standard- och verklighetsnära testerna. Resultat Resultatet från t-testet visade ingen signifikant skillnad mellan U17:s och U19:s målvakter på samtliga tester (p> 0,05). Spearmans test visade ingen statistiskt signifikant korrelation mellan testerna. Slutsats Både standard- och verklighetsnära testerna har sina fördelar men är syftet att utvärdera målvaktens fysiska kapacitet i matchlika situationer genom tester, bör dessa vara utformade utifrån målvaktens agerande under match. Enligt resultaten från denna studie visar detta att man inte enbart kan använda standardtester utan dessa bör kompletteras med tester specifikt utformade för måvakter., Aim The aim of the study is to investigate the relationship between youth goalkeepers' results in commonly used standard tests that are intended to measure physical capacity and their performance in match-like actions. The purpose is also to investigate whether the results differ between goalkeepers in two different age categories. Research questions: What is the correlation between results in standard tests and match-like actions? Do the results differ between youth goalkeepers at U17 and U19 level? Method To answer the study's questions, a test battery was created containing physical tests designed for football goalkeepers based on their movement patterns and actions (match-like actions) compared to tests used by today's football clubs (standard tests). With the help of research, together with information we received from coaches and goalkeepers, 6 tests were designed and performed, on 15 goalkeepers, which were recorded with measuring instruments and high-speed cameras. The results were analyzed with two tailed t-test to find a statistical significance between the two age groups and Spearman's test to find a correlation between the standard and realistic tests. Results The results of the t-test show no significant difference between the U17 and U19 goalkeepers on all tests (p> 0.05). Spearman's test shows that there was no statistic significant correlation between the tests. Conclusions Both standard and realistic tests have their advantages, but if the purpose is to evaluate the goalkeeper's physical capacity in match-like actions through tests, should these be designed based on the goalkeeper's actions during the match. According to the results of this study, this shows that you should not just use standard tests, but these should be supplemented with tests specifically designed for goalkeepers.

Denna studie handlar om hur oreflekterade och reflekterade rörelsemönster i gaturummet formas av den byggda miljön. Vi undersöker vad vi kallar Stigen i staden genom en fallstudie av Friisgatan i Malmö som under sommarmånaderna byggs om till ”sommargata”. Vi har observerat, talat med besökare och boende på gatan samt människor som använder gaturummet. Vi har intervjuat landskapsarkitekten bakom sommargatan och vi har skapat en interaktiv modell som undersökning av det reflekterade rörelsemönstret. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoriram bestående av ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp. Det har givit oss möjligheten till att se gaturummet från olika perspektiv samt i olika skalor av användningsområden., This study is focused on how unreflected and reflected patterns of movement in the street space are formed by the built environment. We are searching for what we call "The City Path" thru a case study of Friisgatan in Malmö. That under the summer months develops into a “summerstreet”. We have observed, spoken to visitors and residence on the street and also thus who uses the street space. We have interviewed the landscape architect that developed the summerstreet and we have created an interactive model as an analysis method of the reflected patterns of movement. The empirical material have been analysed based on a theory framework consisting of a selection of theoretical perspectives and concepts. It has given us the opportunity to see the street space from different perspectives as well as in different scales of applications.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier. Frågeställningar: Vad är korrelation mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakter på U17 och U19 nivå? Metod För att svara på studiens frågeställningar skapades ett testbatteri innehållande fysiska tester designade för fotbollsmålvakter, utifrån deras rörelsemönster och aktioner (verklighetsnära tester), som jämförs med tester som används av dagens fotbollsklubbar (standardtester). Med hjälp av aktuellt forskningsläge tillsammans med information som mottagits från tränare och målvakter, utfördes 6 tester, på 15 målvakter, som registrerades med mätinstrument och höghastighetskameror. Resultatet analyserades med dubbelsidig t-test för att finna en statistisk signifikans mellan två åldersgrupper och Spearmans test för att finna en korrelation mellan standard- och verklighetsnära testerna. Resultat Resultatet från t-testet visade ingen signifikant skillnad mellan U17:s och U19:s målvakter på samtliga tester (p> 0,05). Spearmans test visade ingen statistiskt signifikant korrelation mellan testerna. Slutsats Både standard- och verklighetsnära testerna har sina fördelar men är syftet att utvärdera målvaktens fysiska kapacitet i matchlika situationer genom tester, bör dessa vara utformade utifrån målvaktens agerande under match. Enligt resultaten från denna studie visar detta att man inte enbart kan använda standardtester utan dessa bör kompletteras med tester specifikt utformade för måvakter., Aim The aim of the study is to investigate the relationship between youth goalkeepers' results in commonly used standard tests that are intended to measure physical capacity and their performance in match-like actions. The purpose is also to investigate whether the results differ between goalkeepers in two different age categories. Research questions: What is the correlation between results in standard tests and match-like actions? Do the results differ between youth goalkeepers at U17 and U19 level? Method To answer the study's questions, a test battery was created containing physical tests designed for football goalkeepers based on their movement patterns and actions (match-like actions) compared to tests used by today's football clubs (standard tests). With the help of research, together with information we received from coaches and goalkeepers, 6 tests were designed and performed, on 15 goalkeepers, which were recorded with measuring instruments and high-speed cameras. The results were analyzed with two tailed t-test to find a statistical significance between the two age groups and Spearman's test to find a correlation between the standard and realistic tests. Results The results of the t-test show no significant difference between the U17 and U19 goalkeepers on all tests (p> 0.05). Spearman's test shows that there was no statistic significant correlation between the tests. Conclusions Both standard and realistic tests have their advantages, but if the purpose is to evaluate the goalkeeper's physical capacity in match-like actions through tests, should these be designed based on the goalkeeper's actions during the match. According to the results of this study, this shows that you should not just use standard tests, but these should be supplemented with tests specifically designed for goalkeepers.

Many populations of salmonids are threatened by fragmentation and degradation of spawning habitats. Common remedial measures are habitat restoration and stocking of hatchery fish to support degraded wild populations. Many populations of brown trout in Sweden have been extirpated. The restoration plan for the endangered brown trout in Lake Siljan started decades ago and involves releases of hatchery produced trout. A decline of the spawning run of hatchery fish has been observed. In this study, wild and hatchery fish were tagged and monitored using hydroacustic telemetry during May-October, 2018. Movement patterns were studied to detect potential differences between wild and hatchery fish during lake and spawning migration. The results showed a difference of preferred territories between the groups. The wild trout stayed in the northern part of the lake and the hatchery trout were more evenly distributed over the lake, but with a preference for the southern part of the lake. During spawning migration a larger proportion of the wild trout (44 %) moved to potential spawning habitats as compared to hatchery trout (16 %). The wild fish migrated more or less direct to the potential spawning grounds in River Österdal as compared to the hatchery fish, which showed an erratic behavior and preferred to migrate to the tributaries in Lake Siljan. Differences in movement patterns and preferred habitats in the lake can be caused by differences in behavior between the groups. This should motivate more studies of behavior of wild and hatchery trout. The time for spawning and potential spawning habitats are also important to study for future management and restoration of the wild population of brown trout in Lake Siljan., Många salmonider är idag hotade av habitatfragmentering och brist på lekplatser. För att främja kvarvarande bestånd är vanliga åtgärder habitatrestaurering och utsättning av odlad fisk. Många bestånd av sjövandrande öring i Sverige är idag försvunna. I sjön Siljan har man under årtionden satt ut odlad fisk då den vilda stammen av siljansöringen är starkt hotad. En minskning av återvändande uppströmsvandrande odlad lekfisk har uppmärksammats. Vild och odlad öring märktes med sändare och data samlades in med akustisk telemetri under maj till oktober, 2018. Eventuella skillnader i rörelsemönster mellan fisk av olika ursprung har studerats under tillväxtperiod och lekmigration. Resultatet visade att det finns skillnader i var fiskarna uppehåller sig i sjön beroende på ursprung. Den vilda öringen föredrog den norra delen av Siljan, den odlade var mer spridd i hela sjön men föredrog den södra delen av sjön. Under tid för lekmigration rörde sig en större andel av den vilda fisken (44 %) mot potentiella lekhabitat jämfört med den odlade (16 %). Den vilda fisken var mer fokuserad i sin vandring mot Österdalälven än den odlade som uppvisade ett erratiskt beteende och som i större utsträckning besökte biflöden som mynnar i Siljan. Skillnader i rörelsemönster och placering i sjön kan bero på beteendeskillnader och interaktioner mellan grupperna. Detta borde öka intresset för att studera detta vidare hos den vilda och odlade öringen. Önskvärt är också att öka kunskapen om lekperiod och potentiella lekhabitat för att kunna upprätta ett effektivt åtgärdsprogram som ger ökade möjligheter för en återhämtning av den vilda populationen.

I Österdalälven har mängden Siljansöring (Salmo trutta) minskat avsevärt på grund av kraftverk som stoppar fiskens vandringsvägar. För att lyckas med att stärka beståndet krävs en fördjupad kunskap kring fiskens beteendemönster, bland annat rörelser i samband med uppströms lekvandring. Denna studie är ett försök att ge en överblick av den lekmogna Siljansöringens uppströmsvandring i Österdalälven och se om det föreligger några skillnader mellan odlad/vild öring respektive hanar/honor. Genom akustisk telemetri har 18 Siljanöringars rörelser längs en begränsad älvsträcka registrerats under 56 dagar. Analys har gjorts för hitta variationer både rumsligt och tidsmässigt samt mellan odlade/vilda Siljansöringar respektive honor/hanar, likväl som skillnader avseende rörelser, tim- och dygnsaktivitet och benägenhet att söka sig uppströms till det definitiva vandringshindret Spjutmo kraftverk. Siljansöringarna rörde sig mer under dagen jämfört med natt vilket skulle kunna kopplas till påverkan från elproduktion och vattenströmmar som skapas vid Spjutmo kraftverks turbinutlopp och/eller att dagsljuset är en fördel då de använder sig av synintryck för att kunna navigera. Skillnader (dock ej statistiskt säkerställda) kunde urskiljas mellan odlade och vilda fiskar och hanar/honor, såsom exempelvis att vild fisk simmade längre sträckor än odlad. Studier som denna är viktiga för att kunna få en helhetsbild kring livsvillkor och beteendemönster för Siljansöring och därigenom lyckas med framtida förvaltnings- och åtgärdsarbeten., The number of Siljan trout (Salmo trutta) in the River Österdalälven has declined due to hydropower development. To restore the river information about the behavioural patterns of the trout, such as upstream migration, are needed. The aim of this study is to describe the upstream movements of tagged Siljan trout as well as to identify differences between hatchery-reared and wild trout and between males and females. During 56 days, 18 individuals tagged with acoustic telemetry transmitters were registered in a section of the River Österdalälven. The data were analysed to identify variation in time and space as well as differences between origin (hatchery-reared vs wild trout) and sex. Analyses were also performed on hourly and diel movement patterns and if the fish swam upstream to the first migration barrier, the power station in Spjutmo. Variation in diurnal activity was identified, with higher activity during daytime compared to night, which might be related to power production in relation to currents flowing from turbine outlets and/or the importance of daylight for effective navigation. There were no significant differences identified between hatchery-reared and wild trout, respectively, nor were there any sex-related differences. Information obtained from this study is important to understand the situation for Siljan trout, to help in future management and restoration of this valuable stock of trout.

The Spanish slug (Arion vulgaris) is one of the most problematic invasive species in Europe and a serious pest species in agriculture and gardens, and it can have negative effects on native slug species. In this study, we used passively intergraded transponder (PIT) telemetry to determine the movement behavior of 57 Spanish slugs during autumn in two different habitats: a private garden and a deciduous forest, located in Karlstad municipality, Sweden. The slugs generally moved within relatively small areas. There was a difference between the movements between the two habitats, with slugs moving longer distances per day (2.0 m day‑1) and over larger areas in the forest than in the garden (1.1 m day-1). Local control measures are therefore potentially effective in gardens and in agricultural landscapes, since the Spanish slug there concentrate within patches of habitat. To develop control methods to mitigate the impact of this problematic slug, we need more basic ecological knowledge, and this study provides such knowledge., Den spanska skogssnigeln (Arion vulgaris) är en av Europas mest problematiska invasiva arter och ett allvarligt skadedjur för jordbruk och trädgårdar. Den kan också ha negativa effekter på inhemska snigelarter. I den här studien använde vi telemetri baserat på passivt integrerade transpondrar (PIT) för att bestämma rörelsemönstret hos 57 spanska skogssniglar under hösten i två olika habitat: en villaträdgård och en lövskog, i Karlstads kommun, Sverige. Sniglarna rörde sig inom små områden. Det var en skillnad mellan rörelserna i de två habitaten, sniglarna förflyttade sig längre distanser per dag (2,0 m dag-1) och över större områden i skogen än i trädgården (1,1 m day-1). Lokala kontrollåtgärder är därför potentiellt effektiva i trädgårdar och jordbrukslandskap, då den spanska skogssnigeln där koncentrerar sig inom fläckar av habitat. För att utveckla kontrollmetoder för att minska påverkan av den här problematiska snigeln, så behöver vi mer grundläggande ekologisk kunskap, och den här studien förser oss med sådan kunskap.

Syftet med arbetet var att skapa underlag och få kunskap om hur älgarna utnyttjar brandfält som val av habitat. Detta arbete behandlar 6 olika älgar i Västerbottens län. Data hanterades med statistiska analysprogrammet R där metoderna BBMM och Manly Habitat Selection Index tillämpades tillsammans med svenska marktäckekartan. Även Excel och ArcMap användes vid analys och hantering av data. Resultaten visade att den omkringliggande livsmiljön hade en påverkan på hur älgarna rör sig runt brandfält. Dock verkade det inte som att de hade en målmedveten färdriktning mot brandfält då de använde brandfält när de fanns tillgängliga. Tiden som älgarna spenderade på brandfält varierade mycket, men genomsnittligt tillbringade de en dag på brandfält. Tiden det tog för älgarna att besöka brandfält efter att de uppkommit varierade från samma år upp till 15 år efter. Genom kunskapen om hur älgar rör sig kring brandfält skulle skogsbruket kunna anpassa sin användning av brandfält för att minska betesskador., The aim of this study was to examine and acquire knowledge of how moose use burned areas as their choice of habitat. This study manage data from 6 different moose’s in the county of Västerbotten. The data was managed through the statistical analysis program The R-project were the methods BBMM and Manly Habitat Selection Index were used together with a the Swedish land cover map. Excel and ArcMap were also used for analysis and management of data. The analysis showed that the surrounding habitat influenced the moose’s movement pattern. Though they did not seem to have a determined direction of travel towards the burned areas, burned areas were only used when they were available. The time spent on burned areas varied substantially, with an average time of one day. The burned areas were visited by the moose between the same year and 15 years after the fire had occur. Through this knowledge of how the moose behave around burned areas could be used by the forestry to adapt their use of burned areas in order to minimize feeding damages.

Denna studie handlar om hur oreflekterade och reflekterade rörelsemönster i gaturummet formas av den byggda miljön. Vi undersöker vad vi kallar Stigen i staden genom en fallstudie av Friisgatan i Malmö som under sommarmånaderna byggs om till ”sommargata”. Vi har observerat, talat med besökare och boende på gatan samt människor som använder gaturummet. Vi har intervjuat landskapsarkitekten bakom sommargatan och vi har skapat en interaktiv modell som undersökning av det reflekterade rörelsemönstret. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoriram bestående av ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp. Det har givit oss möjligheten till att se gaturummet från olika perspektiv samt i olika skalor av användningsområden., This study is focused on how unreflected and reflected patterns of movement in the street space are formed by the built environment. We are searching for what we call "The City Path" thru a case study of Friisgatan in Malmö. That under the summer months develops into a “summerstreet”. We have observed, spoken to visitors and residence on the street and also thus who uses the street space. We have interviewed the landscape architect that developed the summerstreet and we have created an interactive model as an analysis method of the reflected patterns of movement. The empirical material have been analysed based on a theory framework consisting of a selection of theoretical perspectives and concepts. It has given us the opportunity to see the street space from different perspectives as well as in different scales of applications.

I Österdalälven har mängden Siljansöring (Salmo trutta) minskat avsevärt på grund av kraftverk som stoppar fiskens vandringsvägar. För att lyckas med att stärka beståndet krävs en fördjupad kunskap kring fiskens beteendemönster, bland annat rörelser i samband med uppströms lekvandring. Denna studie är ett försök att ge en överblick av den lekmogna Siljansöringens uppströmsvandring i Österdalälven och se om det föreligger några skillnader mellan odlad/vild öring respektive hanar/honor. Genom akustisk telemetri har 18 Siljanöringars rörelser längs en begränsad älvsträcka registrerats under 56 dagar. Analys har gjorts för hitta variationer både rumsligt och tidsmässigt samt mellan odlade/vilda Siljansöringar respektive honor/hanar, likväl som skillnader avseende rörelser, tim- och dygnsaktivitet och benägenhet att söka sig uppströms till det definitiva vandringshindret Spjutmo kraftverk. Siljansöringarna rörde sig mer under dagen jämfört med natt vilket skulle kunna kopplas till påverkan från elproduktion och vattenströmmar som skapas vid Spjutmo kraftverks turbinutlopp och/eller att dagsljuset är en fördel då de använder sig av synintryck för att kunna navigera. Skillnader (dock ej statistiskt säkerställda) kunde urskiljas mellan odlade och vilda fiskar och hanar/honor, såsom exempelvis att vild fisk simmade längre sträckor än odlad. Studier som denna är viktiga för att kunna få en helhetsbild kring livsvillkor och beteendemönster för Siljansöring och därigenom lyckas med framtida förvaltnings- och åtgärdsarbeten., The number of Siljan trout (Salmo trutta) in the River Österdalälven has declined due to hydropower development. To restore the river information about the behavioural patterns of the trout, such as upstream migration, are needed. The aim of this study is to describe the upstream movements of tagged Siljan trout as well as to identify differences between hatchery-reared and wild trout and between males and females. During 56 days, 18 individuals tagged with acoustic telemetry transmitters were registered in a section of the River Österdalälven. The data were analysed to identify variation in time and space as well as differences between origin (hatchery-reared vs wild trout) and sex. Analyses were also performed on hourly and diel movement patterns and if the fish swam upstream to the first migration barrier, the power station in Spjutmo. Variation in diurnal activity was identified, with higher activity during daytime compared to night, which might be related to power production in relation to currents flowing from turbine outlets and/or the importance of daylight for effective navigation. There were no significant differences identified between hatchery-reared and wild trout, respectively, nor were there any sex-related differences. Information obtained from this study is important to understand the situation for Siljan trout, to help in future management and restoration of this valuable stock of trout.

Many populations of salmonids are threatened by fragmentation and degradation of spawning habitats. Common remedial measures are habitat restoration and stocking of hatchery fish to support degraded wild populations. Many populations of brown trout in Sweden have been extirpated. The restoration plan for the endangered brown trout in Lake Siljan started decades ago and involves releases of hatchery produced trout. A decline of the spawning run of hatchery fish has been observed. In this study, wild and hatchery fish were tagged and monitored using hydroacustic telemetry during May-October, 2018. Movement patterns were studied to detect potential differences between wild and hatchery fish during lake and spawning migration. The results showed a difference of preferred territories between the groups. The wild trout stayed in the northern part of the lake and the hatchery trout were more evenly distributed over the lake, but with a preference for the southern part of the lake. During spawning migration a larger proportion of the wild trout (44 %) moved to potential spawning habitats as compared to hatchery trout (16 %). The wild fish migrated more or less direct to the potential spawning grounds in River Österdal as compared to the hatchery fish, which showed an erratic behavior and preferred to migrate to the tributaries in Lake Siljan. Differences in movement patterns and preferred habitats in the lake can be caused by differences in behavior between the groups. This should motivate more studies of behavior of wild and hatchery trout. The time for spawning and potential spawning habitats are also important to study for future management and restoration of the wild population of brown trout in Lake Siljan., Många salmonider är idag hotade av habitatfragmentering och brist på lekplatser. För att främja kvarvarande bestånd är vanliga åtgärder habitatrestaurering och utsättning av odlad fisk. Många bestånd av sjövandrande öring i Sverige är idag försvunna. I sjön Siljan har man under årtionden satt ut odlad fisk då den vilda stammen av siljansöringen är starkt hotad. En minskning av återvändande uppströmsvandrande odlad lekfisk har uppmärksammats. Vild och odlad öring märktes med sändare och data samlades in med akustisk telemetri under maj till oktober, 2018. Eventuella skillnader i rörelsemönster mellan fisk av olika ursprung har studerats under tillväxtperiod och lekmigration. Resultatet visade att det finns skillnader i var fiskarna uppehåller sig i sjön beroende på ursprung. Den vilda öringen föredrog den norra delen av Siljan, den odlade var mer spridd i hela sjön men föredrog den södra delen av sjön. Under tid för lekmigration rörde sig en större andel av den vilda fisken (44 %) mot potentiella lekhabitat jämfört med den odlade (16 %). Den vilda fisken var mer fokuserad i sin vandring mot Österdalälven än den odlade som uppvisade ett erratiskt beteende och som i större utsträckning besökte biflöden som mynnar i Siljan. Skillnader i rörelsemönster och placering i sjön kan bero på beteendeskillnader och interaktioner mellan grupperna. Detta borde öka intresset för att studera detta vidare hos den vilda och odlade öringen. Önskvärt är också att öka kunskapen om lekperiod och potentiella lekhabitat för att kunna upprätta ett effektivt åtgärdsprogram som ger ökade möjligheter för en återhämtning av den vilda populationen.

När det kommer till diagnostik av rörelsestörningar hos katt tillämpas en ortopedisk undersökning som kan vara svår att såväl utföra som bedöma, varför behovet av standardiserade utvärderingsinstrument är stort. Inom forskningen har användandet av så kallade tryckmätningsmattor för gånganalys på katt ökat, ett verktyg som redan är väletablerat och validerat för motsvarande analys på hundar. Tills nu har metoden främst tillämpats i studier på katter med ortopediska besvär, men utan kända parametrar på friska individer är metoden mer eller mindre otillförlitlig som diagnostiskt hjälpmedel. Studier på människa har visat att övervikt kan ge upphov till ett annorlunda rörelsemönster, vilket ökar risken för muskuloskeletala sjukdomar, och det är troligt att detsamma gäller för katt. För att testa denna hypotes syftade detta arbete till att undersöka om övervikt eller fetma hos katt påverkar gångmönstret eller inte. Arbetet bygger på material från två större forskningsprojekt om osteoartrit på katt vilka genomfördes på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Data från totalt 170 katter, majoriteten korthåriga huskatter, fanns till förfogande. Av dessa klassades 69 som kliniskt friska och inkluderades i gånganalysen. Genom tillämpning av två olika graderingssystem av s.k. body condition score (BCS) delades katterna in i olika viktgrupper varpå bearbetade tryckmattedata jämfördes mellan viktgrupperna. För att undersöka om BCS-klassning fungerar som ett bra medel för hullbedömning undersöktes därtill samband mellan vikt och BCS på alla 170 katter samt samband mellan beräknad procent kroppsfett (kroppsfett%) och BCS på de 75 katter som genomgått datortomografiundersökning. Sambandet mellan kroppsfett% och BCS har undersökts på 51 av katterna i ett tidigare examensarbete, materialet avseende resterande 24 katter har kompletterats till detta arbete. Avseende BCS påvisades signifikanta samband med vikt och kroppsfett% för båda skalorna med den skillnaden att den 9-gradiga, The subjective orthopedic assessment of gait disturbances can be difficult to both perform and evaluate in cats, which is why there is a need for standardized evaluation tools. In research, the usage of pressure sensitive mats for gait analysis in cats has increased, a tool that is well-established and validated for corresponding analysis in dogs. Until now, the method has mainly been applied in studies of cats with orthopedic disorders, but without set parameters for healthy individuals, the method is unreliable as a diagnostic aid. Studies in humans have shown that obesity can cause a different pattern of gait, which in turn increases the risk of musculoskeletal disorders, and it is likely that the same applies to cats. In order to test this hypothesis, this thesis aimed to examine whether overweight or obesity has any effect on healthy cat’s gait pattern. This thesis is based on material from two larger research projects on osteoarthritis in cats, which were carried out at the Swedish Agricultural University (SLU) in Uppsala. Data from a total of 170 cats, the majority domestic short-haired cats, were used. 69 of these cats were classified as clinically healthy and included in the gait analysis. These cats were further divided into different weight groups based on two body condition score (BCS) protocols, which the processed data from pressure-sensitive mat was compared to. To evaluate whether BCS classification serves well for assessing the body condition, weight and estimated percent body fat (body fat%) was compared to the BCS score for all of the 170 cats and on the 75 cats that had undergone computer tomography examination, respectively. The relationship between body fat% and BCS was examined on 51 of the cats in a previous thesis. In this work an additional 24 cats were used. Regarding BCS, significant relationships with weight and body fat% were found for both scales, with the difference that the 9-grade scale showed a better correlation which is also reas

Älgen, Alces alces L., har länge varit en omdebatterad art inom skogsbruket och infrastrukturen. Under höst och vinter infaller de flesta trafikolyckor då älg är inblandad och är alltså den tid på året då större försiktighet på vägarna bör beaktas. Ökad förståelse om älgens beteende, rörelsemönster och behov av föda under den här perioden är mycket viktig för att människor skall kunna kompromissa med älgens behov. I den här uppsatsen har älgtjurarnas rörelsemönster studerats under brunsten i Västerbottens län relaterat till val av habitat och tidsperiod. Data som används kommer från projektet MittSkandia och positionerna är från totalt sex älgtjurar under år 2005 och 2006. Resultaten visar att inget selektivt val av habitat förekommer under denna period men att älgtjurarna tillbringar mest tid i lövskog. Enligt resultaten tenderar älgtjurarna att byta habitat allt oftare längre in i brunsten och sambandet fluktuerar allt kraftigare. Dagtid besökte älgtjurarna barrskog mer än vad de gör under natten, på natten besöker de öppnare ytor mer än vad de gör under dagen., The moose, Alces alces L., has during centuries been discussed in forestry and infrastructure. During autumn and winter are many of the traffic accidents caused by moose and that is the time of the year when greater caution on the roads should be taken into account. It becomes more important to increase the knowledge about moose's ecology and behaviour and how to compromising with the moose's need for food in relation to our own need of forest as a resource. This work are studying the moose movement pattern during the rut period in the county of Västerbotten. The data that are used comes from the project MittSkandia and positions are from a total of six moose males in 2005 and 2006. The results indicate that no selective choice of habitats occurs during this period, but that the moose spend most of their time in deciduous forests. According to the results, the males tend to change their habitat more often during the later part of the rut period. The males spend more time in the conifer forest during daytime rather than night. At night they spend more time in open spaces than they do during the day.

I tidigare studier har det visat sig att majoriteten av normalt fungerande ridhästar uppvisar rörelseasymmetrier vid objektiv rörelseanalys. Många av asymmetrierna är av samma magnitud som de hos hästar med låggradiga hältor som utreds på klinik. Longering är ett vanligt moment vid utredning av hälta hos häst och graden av rörelseasymmetri ökar ofta på det böjda spåret även hos friska hästar. För att skilja en frisk häst från en halt är det viktigt att veta vilka faktorer som kan påverka denna normalvariation. Syftet med denna studie var därför att jämföra graden av bäckenets rörelseasymmetri på volt med hänsyn till hästars utbildningsgrad. Hypotesen var att unga outbildade hästar skulle uppvisa en högre grad av rörelseasymmetri än hästar som var äldre och mer välutbildade eftersom mer utbildade hästar generellt anses ha en bättre balans och muskelstyrka på volt. I studien ingick 18 unghästar som rörde sig symmetriskt på rakt spår i trav på hårt underlag vid rörelseanalys med ett sensorbaserat objektivt mätsystem (Lameness Locator). Mätdata från longering i trav i vänster och höger varv på mjukt underlag användes för analys av bäckenets rörelseasymmetri på volt. Longeringsdata från 17 tidigare analyserade elithästar inom hoppning och dressyr som rörde sig symmetriskt på rakt spår användes också i studien. Hästarna ansågs vara ohalta av sina ägare. Den totala voltasymmetrin beräknades genom addition av rörelseasymmetrin i höger och vänster varv efter omvandling av positiva och negativa värden till absolutvärden utan riktning vilket gav ett värde för PDmin och ett för PDmax hos varje häst. En jämförelse av hästarnas totala voltasymmetri gjordes med Mann Whitney/Wilcoxon rank sum test. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad (p=0,001) av bäckenets rörelseasymmetri mellan de två grupperna vid trav på volt för värdet PDmax men inte för PDmin. Unghästarna visade en signifikant högre rörelseasymmetri för PDmax än elithästarna vilket stödjer hypotesen att ök, In previous studies the majority of normal functioning riding horses were presented with movement asymmetries when assessed objectively. Some of the asymmetries were of the same magnitude as many horses with subtle lameness investigated at a clinic. Lungeing is a common part of the lameness examination and often increases the degree of movement asymmetry even in non-lame horses. It is importatnt to know the factors affecting this normal biological variation in order to be able to identify horses which are actually lame. For this reason, the aim of this study was to compare the degree of pelvis movement asymmetry on the lunge with emphasis on education level. The hypothesis was that young uneducated horses would have a greater movement asymmetry of the pelvis than older more educated horses since more educated horses in general seem to have greater balance and muscle strength on the circle. The study included 18 young horses with symmetrical movement during straight line trot on a hard surface, measured with a sensor based objective motion analysis system (Lameness Locator). Data was collected during trot on the lunge in both directions on a soft surface and used for analysis of pelvis movement asymmetry. Additional data from 17 previous measured older horses performing on elite level in showjumping and dressage with symmetrical movement during straight line trot was also included. All horses were perceived sound by their owners. The total movement asymmetry on the circle was defined as the sum of left and right direction after converting data to absolute values without direction. This resulted in one value for PDmin and one for PDmax for each horse. A comparison of the total movement asymmetry was made between the groups using Mann Whitney/Wicoxon rank sum test. The result showed a significant (p=0,001) difference in pelvis movement asymmetry between the groups for PDmax but not for PDmin. The younger less educated horses showed greater asymmetry of PDmax than older