Skiljer sig rörelsemönstret mellan en överviktig och en idealviktig katt?

När det kommer till diagnostik av rörelsestörningar hos katt tillämpas en ortopedisk undersökning som kan vara svår att såväl utföra som bedöma, varför behovet av standardiserade utvärderingsinstrument är stort. Inom forskningen har användandet av så kallade tryckmätningsmattor för gånganalys på katt ökat, ett verktyg som redan är väletablerat och validerat för motsvarande analys på hundar. Tills nu har metoden främst tillämpats i studier på katter med ortopediska besvär, men utan kända parametrar på friska individer är metoden mer eller mindre otillförlitlig som diagnostiskt hjälpmedel. Studier på människa har visat att övervikt kan ge upphov till ett annorlunda rörelsemönster, vilket ökar risken för muskuloskeletala sjukdomar, och det är troligt att detsamma gäller för katt. För att testa denna hypotes syftade detta arbete till att undersöka om övervikt eller fetma hos katt påverkar gångmönstret eller inte. Arbetet bygger på material från två större forskningsprojekt om osteoartrit på katt vilka genomfördes på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Data från totalt 170 katter, majoriteten korthåriga huskatter, fanns till förfogande. Av dessa klassades 69 som kliniskt friska och inkluderades i gånganalysen. Genom tillämpning av två olika graderingssystem av s.k. body condition score (BCS) delades katterna in i olika viktgrupper varpå bearbetade tryckmattedata jämfördes mellan viktgrupperna. För att undersöka om BCS-klassning fungerar som ett bra medel för hullbedömning undersöktes därtill samband mellan vikt och BCS på alla 170 katter samt samband mellan beräknad procent kroppsfett (kroppsfett%) och BCS på de 75 katter som genomgått datortomografiundersökning. Sambandet mellan kroppsfett% och BCS har undersökts på 51 av katterna i ett tidigare examensarbete, materialet avseende resterande 24 katter har kompletterats till detta arbete. Avseende BCS påvisades signifikanta samband med vikt och kroppsfett% för båda skalorna med den skillnaden att den 9-gradiga
The subjective orthopedic assessment of gait disturbances can be difficult to both perform and evaluate in cats, which is why there is a need for standardized evaluation tools. In research, the usage of pressure sensitive mats for gait analysis in cats has increased, a tool that is well-established and validated for corresponding analysis in dogs. Until now, the method has mainly been applied in studies of cats with orthopedic disorders, but without set parameters for healthy individuals, the method is unreliable as a diagnostic aid. Studies in humans have shown that obesity can cause a different pattern of gait, which in turn increases the risk of musculoskeletal disorders, and it is likely that the same applies to cats. In order to test this hypothesis, this thesis aimed to examine whether overweight or obesity has any effect on healthy cat’s gait pattern. This thesis is based on material from two larger research projects on osteoarthritis in cats, which were carried out at the Swedish Agricultural University (SLU) in Uppsala. Data from a total of 170 cats, the majority domestic short-haired cats, were used. 69 of these cats were classified as clinically healthy and included in the gait analysis. These cats were further divided into different weight groups based on two body condition score (BCS) protocols, which the processed data from pressure-sensitive mat was compared to. To evaluate whether BCS classification serves well for assessing the body condition, weight and estimated percent body fat (body fat%) was compared to the BCS score for all of the 170 cats and on the 75 cats that had undergone computer tomography examination, respectively. The relationship between body fat% and BCS was examined on 51 of the cats in a previous thesis. In this work an additional 24 cats were used. Regarding BCS, significant relationships with weight and body fat% were found for both scales, with the difference that the 9-grade scale showed a better correlation which is also reas