Search

For a long time, mental health has been stigmatized. In part, that is because of its close proximity to mental illness, which historically was severely stigmatized. However, the emergence of COVID-19 and its incomprehensive implications on individuals meant that the discussion was expanded, and the term reassessed. Many struggled during lockdown, and it became normal to experience symptoms thought of as relating to mental illnesses. In fact, the pandemic caused a mental health crisis. But in that process, questions like ‘how are you?’ got a new meaning; one that encouraged the discussion about how to cope mentally during lockdown. Speaking openly about receiving therapy, for example, felt more okay. However, stigma is not easy to dispose of—in part because it is deeply rooted in language. In this thesis, I argue how the discourse of mental health in American news media has changed as a result of the pandemic. Through the corpus linguistics methodology, the study unravels the semantics of mental health before, during, and after the COVID-19 pandemic. That, in combination with a theory within cognitive linguistics and topic definitions by health authorities and a dictionary, allows the study to shed light on the topic from many angles. The data comes from the NOW corpus—the biggest publicly available corpus online. The study is diachronic and primarily corpus-based. With this approach, I argue that the discourse of mental health in American news media improved during the pandemic. Pre-pandemic, mental health was primarily used to refer to mental illness—in part in a euphemistic sense. During COVID-19, the discussion was significantly more oriented toward caretaking which was excellent for anti-stigmatization. Post-pandemic, what the American news media learned during the pandemic still lingers, but it is in decline. I use existing literature in the field to argue that the mental health continuum is to remain a continuum. Although the pandemic catalyzed a healthier dis

English abstract: The purpose of this Master’s thesis is to investigate a claim found in Grammatik over det Danske Sprog (Hansen & Heltoft 2011) which states that the choice of construction for the indirect object comes with a choice of telicity by default: the IONP is telic and the IOPP is not. To elaborate, this means that the telic meaning component is a hard-coded part of the IONP construction itself while this meaning component is absent for the IOPP. In addition, a section of this study takes the participants age into account and explore the possibility of language change and age-related differences. Utilizing theoretical frameworks from contemporary Danish linguistic research, the thesis critically examines verb semantics and argument structures, and their grammatical implications related to the indirect object as a linguistic sign in Danish, that is the relationship between content and expression. A significant portion of the thesis is dedicated methodology and discusses strengths and weaknesses within the methodological framework of this study and the related contemporary studies. Methodologically, this study employs a mixed-methods approach, combining both quantitative and qualitative data. Methodologically, data were collected through questionnaires focusing on specific verb usage, processed to uncover patterns and anomalies. The questionnaires included a limited set of sentence structures using different monotransitive verbs. Participants were asked to interpret these sentences and assess their semantic differences, partly on a scale from 1 to 5 but also by e.g. an open-ended question in the later part of the questionnaire, providing a data set that was subsequently analyzed for patterns and inconsistencies. The results indicate no significant evidence supporting the hypothesis that IONP constructions are inherently telic while IOPP constructions are atelic. It is, however, unclear whether telicity is hard-coded for either construction types

For a long time, mental health has been stigmatized. In part, that is because of its close proximity to mental illness, which historically was severely stigmatized. However, the emergence of COVID-19 and its incomprehensive implications on individuals meant that the discussion was expanded, and the term reassessed. Many struggled during lockdown, and it became normal to experience symptoms thought of as relating to mental illnesses. In fact, the pandemic caused a mental health crisis. But in that process, questions like ‘how are you?’ got a new meaning; one that encouraged the discussion about how to cope mentally during lockdown. Speaking openly about receiving therapy, for example, felt more okay. However, stigma is not easy to dispose of—in part because it is deeply rooted in language. In this thesis, I argue how the discourse of mental health in American news media has changed as a result of the pandemic. Through the corpus linguistics methodology, the study unravels the semantics of mental health before, during, and after the COVID-19 pandemic. That, in combination with a theory within cognitive linguistics and topic definitions by health authorities and a dictionary, allows the study to shed light on the topic from many angles. The data comes from the NOW corpus—the biggest publicly available corpus online. The study is diachronic and primarily corpus-based. With this approach, I argue that the discourse of mental health in American news media improved during the pandemic. Pre-pandemic, mental health was primarily used to refer to mental illness—in part in a euphemistic sense. During COVID-19, the discussion was significantly more oriented toward caretaking which was excellent for anti-stigmatization. Post-pandemic, what the American news media learned during the pandemic still lingers, but it is in decline. I use existing literature in the field to argue that the mental health continuum is to remain a continuum. Although the pandemic catalyzed a healthier dis

English abstract: The purpose of this Master’s thesis is to investigate a claim found in Grammatik over det Danske Sprog (Hansen & Heltoft 2011) which states that the choice of construction for the indirect object comes with a choice of telicity by default: the IONP is telic and the IOPP is not. To elaborate, this means that the telic meaning component is a hard-coded part of the IONP construction itself while this meaning component is absent for the IOPP. In addition, a section of this study takes the participants age into account and explore the possibility of language change and age-related differences. Utilizing theoretical frameworks from contemporary Danish linguistic research, the thesis critically examines verb semantics and argument structures, and their grammatical implications related to the indirect object as a linguistic sign in Danish, that is the relationship between content and expression. A significant portion of the thesis is dedicated methodology and discusses strengths and weaknesses within the methodological framework of this study and the related contemporary studies. Methodologically, this study employs a mixed-methods approach, combining both quantitative and qualitative data. Methodologically, data were collected through questionnaires focusing on specific verb usage, processed to uncover patterns and anomalies. The questionnaires included a limited set of sentence structures using different monotransitive verbs. Participants were asked to interpret these sentences and assess their semantic differences, partly on a scale from 1 to 5 but also by e.g. an open-ended question in the later part of the questionnaire, providing a data set that was subsequently analyzed for patterns and inconsistencies. The results indicate no significant evidence supporting the hypothesis that IONP constructions are inherently telic while IOPP constructions are atelic. It is, however, unclear whether telicity is hard-coded for either construction types

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av kraftuttryck i skriftspråk, formellt talspråk, och informellt talspråk i svenska och hur fördelning av svordomar och eufemismer ser ut i dessa olika grader av formalitet. Uppsatsen består av en korpusstudie. Resultatet visar att det sker en ökning av användningen av kraftuttryck från ca 0,006% i skriftspråk, till 0,02% i formellt talspråk, och till 0,09% i informellt talspråk. Resultaten visar även att fördelningen mellan svordomar och eufemismer var 80/20% i alla graderna av formalitet. Man kan genom denna uppsats dra slutsatsen att vi använder mer kraftuttryck desto mer informell situation är och vi föredrar generellt att använda svordomar över eufemismer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av kraftuttryck i skriftspråk, formellt talspråk, och informellt talspråk i svenska och hur fördelning av svordomar och eufemismer ser ut i dessa olika grader av formalitet. Uppsatsen består av en korpusstudie. Resultatet visar att det sker en ökning av användningen av kraftuttryck från ca 0,006% i skriftspråk, till 0,02% i formellt talspråk, och till 0,09% i informellt talspråk. Resultaten visar även att fördelningen mellan svordomar och eufemismer var 80/20% i alla graderna av formalitet. Man kan genom denna uppsats dra slutsatsen att vi använder mer kraftuttryck desto mer informell situation är och vi föredrar generellt att använda svordomar över eufemismer.

The topic of this thesis is the detoxification of language in social networks with a particular focus on style transfer techniques that combine deep learning and linguistic resources. In today’s digital landscape, social networks are rife with communication that can often be toxic, either intentionally or unintentionally. Given the pervasiveness of social media and the potential for toxic language to perpetuate negativity and polarization, this study addresses the problem of toxic language and its transformation into more neutral expressions. The importance of this issue is underscored by the need to promote non-toxic communication in the social networks that are an integral part of modern society. The complexity of natural language and the subtleties of what constitutes toxicity make this a challenging problem worthy of study. To address this problem, this research proposes two models, LexiconGST and MultiLexiconGST, developed based on the Delete&Generate framework. These models integrate linguistic resources into the detoxification system to guide deep learning techniques. Experimental results show that the proposed models perform commendably in the detoxification task compared to stateof-the-art methods. The integration of linguistic resources with deep learning techniques is confirmed to improve the performance of detoxification systems. Finally, this research has implications for social media platforms and online communities, which can now implement more effective moderation tools to promote non-toxic communication. It also opens lines of further research to generalize our proposed method to other text styles., Ämnet för denna avhandling är avgiftning av språk i sociala nätverk med särskilt fokus på stilöverföringstekniker som kombinerar djupinlärning och språkliga resurser. I dagens digitala landskap är sociala nätverk fulla av kommunikation som ofta kan vara giftig, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Med tanke på hur utbredda sociala medier är och hur giftigt språk kan bidra till negativitet och polarisering, tar den här studien upp problemet med giftigt språk och hur det kan omvandlas till mer neutrala uttryck. Vikten av denna fråga understryks av behovet av att främja giftfri kommunikation i de sociala nätverk som är en integrerad del av det moderna samhället. Komplexiteten i naturligt språk och de subtila aspekterna av vad som utgör toxicitet gör detta till ett utmanande problem som är värt att studera. För att ta itu med detta problem föreslår denna forskning två modeller, LexiconGST och MultiLexiconGST, som utvecklats baserat på ramverket Delete&Generate. Dessa modeller integrerar språkliga resurser i avgiftningssystemet för att vägleda djupinlärningstekniker. Experimentella resultat visar att de föreslagna modellerna presterar lovvärt i avgiftningsuppgiften jämfört med toppmoderna metoder. Integrationen av språkliga resurser med djupinlärningstekniker bekräftas för att förbättra prestanda för avgiftningssystem. Slutligen har denna forskning konsekvenser för sociala medieplattformar och onlinegemenskaper, som nu kan implementera mer effektiva modereringsverktyg för att främja giftfri kommunikation. Det öppnar också för ytterligare forskning för att generalisera vår föreslagna metod till andra textstilar.

Denna forskningsstudie undersöker ifall musiklärare på svenska folkhögskolor använder sig utav pedagogik som involverar att tala om paralleller mellan musikalisk improvisation och lingvistik. För att förklara närmare vad detta innebär så beskriver studien först vad tidigare forskning säger om vad det innebär att improvisera, exempelvis hur aktiviteten fungerar neurologiskt och kognitivt för att senare enklare kunna illustrera parallellerna till lingvistik. Studien dokumenterar även och citerar befintligt utländskt undervisningsmaterial där parallellerna skrivs om för att senare kunna jämföras med det svenska undervisningsområdet. Sedan så beskrivs studiens frågeställningen i närmare detalj och studiens använda forskningsmetod förklaras. Senare i studien så beskrivs själva processen för undersökningen och de insamlade resultaten dokumenteras. Studien avslutas med ett diskussionskapitel där genomförandets brister diskuteras och iterationer inför möjligt kommande uppföljningsarbete spekuleras.

The topic of second language learning is frequently discussed in linguistics and social science, and several factors differentiate between second language learning in children and adults. Adults are faced with additional complications when learning a new language, including social factors, exposure to natural learning situations, and neurobiological factors. Learning a second language has been found to have many benefits for individuals, including social advantages and neurobiological benefits in terms of delaying cognitive aging and the onset of dementia. In this study, participants filled out a self-evaluation questionnaire regarding their social conditions and then took part in a reading comprehension exercise to search for a correlation between reading comprehension and the social conditions of adult second language learners. The correlation was also investigated between scores on reading comprehension and age, time spent in Sweden, education level, and age of arrival. The study found a significant correlation between education level and reading comprehension, but no significant correlation between reading comprehension and the remaining factors., Andraspråksinlärning diskuteras regelbundet inom lingvistik och samhällsvetenskap, och flera faktorer skiljer på andraspråksinlärning hos barn och vuxna. Vuxna står inför flera komplexa faktorer när de lär sig ett andra språk, som sociala faktorer, tillgång till naturliga inlärningsmiljöer och neurobiologiska faktorer. Att lära sig ett andraspråk har bevisats ha många fördelar för människor, bland annat sociala fördelar och neurobiologiska fördelar som fördröjning av kognitivt åldrande och demens. I denna studie fyllde deltagare i ett självskattningsfömulär rörande deras uppfattade sociala stöd och tog sedan ett prov i läsförståelse, för att söka efter ett samband mellan läsförståelse och socialt stöd hos vuxna andraspråkslärande. Sambandet mellan läsförståelse och ålder, tid som spenderats i Sverige, utbildningsnivå och ålders vid ankomst till Sverige undersöktes också. Studien fann ett starkt samband mellan läsförståelse och utbildningsnivå, men inget signifikant samband hittades mellan läsförståelse och de återstående faktorerna.

This essay aims to give an overview of the function and incorporation of English into the Swedish language in the present day. To do this I have compiled previous studies from the last few years about the presence of English in Sweden, code switching between the languages and the purpose it serves as well as loanwords and their formal integration into Swedish structures and written conventions. It also includes an empirical study exploring the Swedish orthographical adaptation of loans with English origin and the usage frequency of the foreign versus the adapted form of the same words in informal writing on the internet. The words chosen for the study have a Swedish orthographically adapted form on Språkrådets “new-word-lists” between 1986 and 2020, and the search itself was done using Språkbankens Korps large social media based corpus. The majority of the words included in the study were more frequently used with the foreign spelling of the word stem even when they were used with Swedish suffixes, showing that English is often incorporated and accepted into Swedish morphosyntax. Overall English can be concluded to play a significant role in the Swedish speaking community and is in practice more like a second language than a foreign one. In multiple language domains it is used parallel to Swedish and code switching is quite common among young people and in less formal or structured settings. It is mostly used as a stylistic tool and an act of identity creation, but also as a linguistic resource for complementing Swedish. Loanwords are often morphologically adapted but still used together with word stems with English spelling, showing that English language features can be accepted and quite frequently used inside a Swedish grammatical frame.

The topic of second language learning is frequently discussed in linguistics and social science, and several factors differentiate between second language learning in children and adults. Adults are faced with additional complications when learning a new language, including social factors, exposure to natural learning situations, and neurobiological factors. Learning a second language has been found to have many benefits for individuals, including social advantages and neurobiological benefits in terms of delaying cognitive aging and the onset of dementia. In this study, participants filled out a self-evaluation questionnaire regarding their social conditions and then took part in a reading comprehension exercise to search for a correlation between reading comprehension and the social conditions of adult second language learners. The correlation was also investigated between scores on reading comprehension and age, time spent in Sweden, education level, and age of arrival. The study found a significant correlation between education level and reading comprehension, but no significant correlation between reading comprehension and the remaining factors., Andraspråksinlärning diskuteras regelbundet inom lingvistik och samhällsvetenskap, och flera faktorer skiljer på andraspråksinlärning hos barn och vuxna. Vuxna står inför flera komplexa faktorer när de lär sig ett andra språk, som sociala faktorer, tillgång till naturliga inlärningsmiljöer och neurobiologiska faktorer. Att lära sig ett andraspråk har bevisats ha många fördelar för människor, bland annat sociala fördelar och neurobiologiska fördelar som fördröjning av kognitivt åldrande och demens. I denna studie fyllde deltagare i ett självskattningsfömulär rörande deras uppfattade sociala stöd och tog sedan ett prov i läsförståelse, för att söka efter ett samband mellan läsförståelse och socialt stöd hos vuxna andraspråkslärande. Sambandet mellan läsförståelse och ålder, tid som spenderats i Sverige, utbildningsnivå och ålders vid ankomst till Sverige undersöktes också. Studien fann ett starkt samband mellan läsförståelse och utbildningsnivå, men inget signifikant samband hittades mellan läsförståelse och de återstående faktorerna.

This essay aims to give an overview of the function and incorporation of English into the Swedish language in the present day. To do this I have compiled previous studies from the last few years about the presence of English in Sweden, code switching between the languages and the purpose it serves as well as loanwords and their formal integration into Swedish structures and written conventions. It also includes an empirical study exploring the Swedish orthographical adaptation of loans with English origin and the usage frequency of the foreign versus the adapted form of the same words in informal writing on the internet. The words chosen for the study have a Swedish orthographically adapted form on Språkrådets “new-word-lists” between 1986 and 2020, and the search itself was done using Språkbankens Korps large social media based corpus. The majority of the words included in the study were more frequently used with the foreign spelling of the word stem even when they were used with Swedish suffixes, showing that English is often incorporated and accepted into Swedish morphosyntax. Overall English can be concluded to play a significant role in the Swedish speaking community and is in practice more like a second language than a foreign one. In multiple language domains it is used parallel to Swedish and code switching is quite common among young people and in less formal or structured settings. It is mostly used as a stylistic tool and an act of identity creation, but also as a linguistic resource for complementing Swedish. Loanwords are often morphologically adapted but still used together with word stems with English spelling, showing that English language features can be accepted and quite frequently used inside a Swedish grammatical frame.

The topic of this thesis is the detoxification of language in social networks with a particular focus on style transfer techniques that combine deep learning and linguistic resources. In today’s digital landscape, social networks are rife with communication that can often be toxic, either intentionally or unintentionally. Given the pervasiveness of social media and the potential for toxic language to perpetuate negativity and polarization, this study addresses the problem of toxic language and its transformation into more neutral expressions. The importance of this issue is underscored by the need to promote non-toxic communication in the social networks that are an integral part of modern society. The complexity of natural language and the subtleties of what constitutes toxicity make this a challenging problem worthy of study. To address this problem, this research proposes two models, LexiconGST and MultiLexiconGST, developed based on the Delete&Generate framework. These models integrate linguistic resources into the detoxification system to guide deep learning techniques. Experimental results show that the proposed models perform commendably in the detoxification task compared to stateof-the-art methods. The integration of linguistic resources with deep learning techniques is confirmed to improve the performance of detoxification systems. Finally, this research has implications for social media platforms and online communities, which can now implement more effective moderation tools to promote non-toxic communication. It also opens lines of further research to generalize our proposed method to other text styles., Ämnet för denna avhandling är avgiftning av språk i sociala nätverk med särskilt fokus på stilöverföringstekniker som kombinerar djupinlärning och språkliga resurser. I dagens digitala landskap är sociala nätverk fulla av kommunikation som ofta kan vara giftig, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Med tanke på hur utbredda sociala medier är och hur giftigt språk kan bidra till negativitet och polarisering, tar den här studien upp problemet med giftigt språk och hur det kan omvandlas till mer neutrala uttryck. Vikten av denna fråga understryks av behovet av att främja giftfri kommunikation i de sociala nätverk som är en integrerad del av det moderna samhället. Komplexiteten i naturligt språk och de subtila aspekterna av vad som utgör toxicitet gör detta till ett utmanande problem som är värt att studera. För att ta itu med detta problem föreslår denna forskning två modeller, LexiconGST och MultiLexiconGST, som utvecklats baserat på ramverket Delete&Generate. Dessa modeller integrerar språkliga resurser i avgiftningssystemet för att vägleda djupinlärningstekniker. Experimentella resultat visar att de föreslagna modellerna presterar lovvärt i avgiftningsuppgiften jämfört med toppmoderna metoder. Integrationen av språkliga resurser med djupinlärningstekniker bekräftas för att förbättra prestanda för avgiftningssystem. Slutligen har denna forskning konsekvenser för sociala medieplattformar och onlinegemenskaper, som nu kan implementera mer effektiva modereringsverktyg för att främja giftfri kommunikation. Det öppnar också för ytterligare forskning för att generalisera vår föreslagna metod till andra textstilar.

The term ’settlement’ is rarely defined and discussed explicitly in Danish archaeological circles despite its immense importance in the field. Few Scandinavian archaeologists actively dare pursue the theoretical implications of the word and even fewer question its usage. In this master’s thesis, whose title translates as “they put the world into systems and called each thing by name”, I intend to do just that, by asking: 1) What has been Danish archaeologists’ criteria for a settlement throughout history? 2) What happens to the general understanding of the term ‘settlement’, when it is defined and understood differently among archaeologists? 3) Why doesn’t a single definition exist? And 4) What would a single definition and understanding imply? I present nine cases consisting of six archaeological and two from Danish dictionaries and one from an encyclopaedia written by an archaeologist and analyse their definitions and understandings according to my theoretical material. They all differ, some more than others, but eight out of nine express the presence of waste and debris from a form of production, food or tool or otherwise, as a marker of the presence of a settlement. The results of my analysis are then discussed, among general thoughts about the theoretical framework, and I conclude, that Danish archaeology lacks the theoretical discussions surrounding the field of archaeology and that a discussion is overdue. I also conclude, that one, single definition of the term ‘settlement’ is very impractical and unlikely and that a too broad definition is equally impractical, and that the idea of ‘settlement’ is an individual one and thus the individual site must be treated and interpreted individually.

The term ’settlement’ is rarely defined and discussed explicitly in Danish archaeological circles despite its immense importance in the field. Few Scandinavian archaeologists actively dare pursue the theoretical implications of the word and even fewer question its usage. In this master’s thesis, whose title translates as “they put the world into systems and called each thing by name”, I intend to do just that, by asking: 1) What has been Danish archaeologists’ criteria for a settlement throughout history? 2) What happens to the general understanding of the term ‘settlement’, when it is defined and understood differently among archaeologists? 3) Why doesn’t a single definition exist? And 4) What would a single definition and understanding imply? I present nine cases consisting of six archaeological and two from Danish dictionaries and one from an encyclopaedia written by an archaeologist and analyse their definitions and understandings according to my theoretical material. They all differ, some more than others, but eight out of nine express the presence of waste and debris from a form of production, food or tool or otherwise, as a marker of the presence of a settlement. The results of my analysis are then discussed, among general thoughts about the theoretical framework, and I conclude, that Danish archaeology lacks the theoretical discussions surrounding the field of archaeology and that a discussion is overdue. I also conclude, that one, single definition of the term ‘settlement’ is very impractical and unlikely and that a too broad definition is equally impractical, and that the idea of ‘settlement’ is an individual one and thus the individual site must be treated and interpreted individually.

Expressions such as “I’m so OCD” or “he’s a little OCD about cleaning” are recognised as recurrent in everyday language. In response to this, several mental health organisations are campaigning to challenge these expressions, since they can result in both stigma and trivialisation of the mental disorder. A large amount of research has been carried out in the field of psychiatry regarding stigma and mental health; however, this cannot be said for the field of linguistics. The relationship between language and stigma is deep-seated, and it is thus important to expand the research which addresses this. More specifically, since these expressions include deviant word class uses and can also be termed constructions, it is highly relevant to offer a linguistic perspective on them. In this thesis, I present both quantitative and qualitative perspectives on the non-clinical use of ‘OCD’ (obsessive-compulsive disorder) through the method of Corpus Linguistics and theories within Cognitive Linguistics. The thesis takes a usage-based approach to language, and I argue that through examining a corpus, we can unravel the semantics of the non-clinical ‘OCD’. The study offers a semasiological perspective on the use of ‘OCD’, i.e. instead of focussing on the discourse around the disorder, I study the term itself. In analysing all instances of ‘OCD’ in the Corpus of Contemporary American English (COCA), I identify four important characteristics of the term ‘OCD’: (1) that it has metaphtonymical extensions, chiefly METICULOSITY IS OCD, which are parts of the larger metaphtonymy PERSONAL ATTRIBUTE IS MENTAL ILLNESS, (2) that these extensions appear in recurrent constructions, e.g. OCD about X, (3) that they appear with recurrent image schemas, e.g. OCD IS SCALE and (4) that the abbreviation often appears as an adjective. The results of the study are brought together by a discussion of the cognitive, societal and psychiatric effects of the non-clinical use of ‘OCD’, which are especially

Expressions such as “I’m so OCD” or “he’s a little OCD about cleaning” are recognised as recurrent in everyday language. In response to this, several mental health organisations are campaigning to challenge these expressions, since they can result in both stigma and trivialisation of the mental disorder. A large amount of research has been carried out in the field of psychiatry regarding stigma and mental health; however, this cannot be said for the field of linguistics. The relationship between language and stigma is deep-seated, and it is thus important to expand the research which addresses this. More specifically, since these expressions include deviant word class uses and can also be termed constructions, it is highly relevant to offer a linguistic perspective on them. In this thesis, I present both quantitative and qualitative perspectives on the non-clinical use of ‘OCD’ (obsessive-compulsive disorder) through the method of Corpus Linguistics and theories within Cognitive Linguistics. The thesis takes a usage-based approach to language, and I argue that through examining a corpus, we can unravel the semantics of the non-clinical ‘OCD’. The study offers a semasiological perspective on the use of ‘OCD’, i.e. instead of focussing on the discourse around the disorder, I study the term itself. In analysing all instances of ‘OCD’ in the Corpus of Contemporary American English (COCA), I identify four important characteristics of the term ‘OCD’: (1) that it has metaphtonymical extensions, chiefly METICULOSITY IS OCD, which are parts of the larger metaphtonymy PERSONAL ATTRIBUTE IS MENTAL ILLNESS, (2) that these extensions appear in recurrent constructions, e.g. OCD about X, (3) that they appear with recurrent image schemas, e.g. OCD IS SCALE and (4) that the abbreviation often appears as an adjective. The results of the study are brought together by a discussion of the cognitive, societal and psychiatric effects of the non-clinical use of ‘OCD’, which are especially

Denna forskningsstudie undersöker ifall musiklärare på svenska folkhögskolor använder sig utav pedagogik som involverar att tala om paralleller mellan musikalisk improvisation och lingvistik. För att förklara närmare vad detta innebär så beskriver studien först vad tidigare forskning säger om vad det innebär att improvisera, exempelvis hur aktiviteten fungerar neurologiskt och kognitivt för att senare enklare kunna illustrera parallellerna till lingvistik. Studien dokumenterar även och citerar befintligt utländskt undervisningsmaterial där parallellerna skrivs om för att senare kunna jämföras med det svenska undervisningsområdet. Sedan så beskrivs studiens frågeställningen i närmare detalj och studiens använda forskningsmetod förklaras. Senare i studien så beskrivs själva processen för undersökningen och de insamlade resultaten dokumenteras. Studien avslutas med ett diskussionskapitel där genomförandets brister diskuteras och iterationer inför möjligt kommande uppföljningsarbete spekuleras.

In dieser Arbeit mache ich die Analyse von metaphorischen Ausdrücken im "kaukasieschen Kreidekreis" und ihre Übersetzung in der schwedischen Übersetzung "Den kaukasiska kritcirkeln". Bei der Analyse fokusiere ich auf Äquivalenz.

In dieser Arbeit mache ich die Analyse von metaphorischen Ausdrücken im "kaukasieschen Kreidekreis" und ihre Übersetzung in der schwedischen Übersetzung "Den kaukasiska kritcirkeln". Bei der Analyse fokusiere ich auf Äquivalenz.

Præsentation af en række praktiske, lokale oversættelsesstrategier, foranlediget af nogle af de typologiske forskelle på russisk og dansk.

Studien ämnar undersöka skillnader och likheter i framgångsrika respektive mindre framgångsrika brev för att söka finna likheter och skillnader i de val avseende stil, lingvistik och estetik som görs i breven. Vidare undersök även på vilket sätt de sökandes ethos kan komma att påverkas av de val som utgör brevets utformning. Ethos genomsyrar hela analysen vilken inkluderar stil, lexikala variabler och syntax samt visuella retoriska uttryck. Resultaten mynnade ut i att de framgångsrika brevens skribenter visar på större medvetenhet kring vad som för situationen och för mottagaren anses vara lämpligt och övertygande, till skillnad från det mindre framgångsrika breven. Med hjälp av forskning kring personliga brev och ethos kan en arbetsgivare få större kännedom om det personliga brevets generella påverkan på första intrycket så väl som helhetsbilden av de arbetssökande, men även hur de beslut som tas kan komma att påverka organisationen i sin helhet, samt deras arbete med b.la. mångafaldsfrågor.

Denna studie syftar till att undersöka hur myndigheten Försvarsmaktens jämställdhetssatsning mellan åren 2015 och 2018 visuellt och språkligt kom till uttryck i två reklamkampanjer som lanserades under samma tidsperiod. Studien vill även ge ökad förståelse för hur bild och text samspelar i reklam som ämnar bidra till ökad jämställdhet. Utifrån studiens syfte lyder frågeställningarna: Hur framställs män respektive kvinnor i reklamkampanjerna? Hur kan framställningen av män respektive kvinnor relateras till handlingsplanen och Försvarsmaktens definition av jämställdhet? Hur samspelar text och bild i reklamkampanjerna för att påvisa jämställdhet? Materialet som studien bygger på består av totalt 12 reklambilder från reklamkampanjerna Vi låter Sverige vara ifred (2017–2018) och Många har många frågor (2018), sex bilder från vardera kampanj. Studien utgår från ett sociosemiotisk perspektiv och bygger teoretiskt främst på språkmodellen för systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet undersöks genom metoden sociosemiotisk multimodal analys och fokuserar på den ideationella och den interpersonella metafunktionen i bild och språk. Resultatet av analysen visade att Försvarsmaktens jämställdhetssatsning kom till uttryck i reklamkampanjerna genom att framställa män och kvinnor som jämlikar. Kvinnor, och till viss del även män, förekommer i sammanhang och roller de inte vanligtvis syns i, vilket är uttryck för en icke-stereotyp framställning av könen. Kvinnor får ta plats både visuellt och språkligt i militära sammanhang som historiskt varit mansdominerade. Slutligen visade analysen att bilderna är det som starkast påvisar jämställdhet i reklamkampanjerna. Bilderna hjälper i flera fall mottagaren att förstå textens betydelse i reklambilderna.

Denna studie ämnar undersöka rollspråket, det vill säga sättet fiktiva karaktärer talar på, i den japanska översättningen av Pippi Långstrump och jämföra det med den svenska källtexten. Syftet med studien är att ta reda på om rollspråk förekommer, vilken kategori det tillhör samt hur rollspråket förändrar läsarens uppfattning av karaktärerna. Studien bygger på en analys som följer Satoshi Kinsuis teorier om rollspråk. Analysen visar att det finns nyansskillnader i karaktärernas språk men huruvida de ska räknas som rollspråk eller inte är en öppen fråga., This study intends to investigate the role language, which is the way fictional characters speak, in the Japanese translation of Pippi Longstocking and compare it to the Swedish source text. The purpose of this study is to find out if role language occurs, what category it belongs to and how the readers perception of the characters change due to the use of role language. The study is based on an analysis that follows Satoshi Kinsui's theories regarding role language. The analysis shows that there are nuances in the characters way of speaking but whether it could be valid as role language or not is an open question.

Syftet med denna studie är att studera hur Du Mauriers roman Rebecca och filmatiseringen baserad på denna skiljer sig åt med inriktning på dialogerna. Genom att tillämpa en stilanalys från Hellspong kommer stildragen från respektive dialog påvisas och kompareras. Analysen visar att dialogerna är väldigt lika vad gäller stildrag och att dialogernas funktion skiljer sig åt. Resultatet antyder dels att det krävs olika stilar för att förmedla olika teman, dels att stil inte är bunden till innehållet samt att medierna påverkar dialogernas funktion. Slutsatsen är att stilen inte går att ändra på om rätt historia ska förmedlas, oavsett vilket medium det rör sig om, det handlar rättare sagt om att anpassa stilen till sammanhanget utan att ta bort det essentiella. Vidare kan denna studie påvisa möjliga kännetecken för dialogformen där bland annat stildragen verbal och dynamisk ingår.

Denna studie ämnar undersöka rollspråket, det vill säga sättet fiktiva karaktärer talar på, i den japanska översättningen av Pippi Långstrump och jämföra det med den svenska källtexten. Syftet med studien är att ta reda på om rollspråk förekommer, vilken kategori det tillhör samt hur rollspråket förändrar läsarens uppfattning av karaktärerna. Studien bygger på en analys som följer Satoshi Kinsuis teorier om rollspråk. Analysen visar att det finns nyansskillnader i karaktärernas språk men huruvida de ska räknas som rollspråk eller inte är en öppen fråga., This study intends to investigate the role language, which is the way fictional characters speak, in the Japanese translation of Pippi Longstocking and compare it to the Swedish source text. The purpose of this study is to find out if role language occurs, what category it belongs to and how the readers perception of the characters change due to the use of role language. The study is based on an analysis that follows Satoshi Kinsui's theories regarding role language. The analysis shows that there are nuances in the characters way of speaking but whether it could be valid as role language or not is an open question.

Denna studie syftar till att undersöka hur myndigheten Försvarsmaktens jämställdhetssatsning mellan åren 2015 och 2018 visuellt och språkligt kom till uttryck i två reklamkampanjer som lanserades under samma tidsperiod. Studien vill även ge ökad förståelse för hur bild och text samspelar i reklam som ämnar bidra till ökad jämställdhet. Utifrån studiens syfte lyder frågeställningarna: Hur framställs män respektive kvinnor i reklamkampanjerna? Hur kan framställningen av män respektive kvinnor relateras till handlingsplanen och Försvarsmaktens definition av jämställdhet? Hur samspelar text och bild i reklamkampanjerna för att påvisa jämställdhet? Materialet som studien bygger på består av totalt 12 reklambilder från reklamkampanjerna Vi låter Sverige vara ifred (2017–2018) och Många har många frågor (2018), sex bilder från vardera kampanj. Studien utgår från ett sociosemiotisk perspektiv och bygger teoretiskt främst på språkmodellen för systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet undersöks genom metoden sociosemiotisk multimodal analys och fokuserar på den ideationella och den interpersonella metafunktionen i bild och språk. Resultatet av analysen visade att Försvarsmaktens jämställdhetssatsning kom till uttryck i reklamkampanjerna genom att framställa män och kvinnor som jämlikar. Kvinnor, och till viss del även män, förekommer i sammanhang och roller de inte vanligtvis syns i, vilket är uttryck för en icke-stereotyp framställning av könen. Kvinnor får ta plats både visuellt och språkligt i militära sammanhang som historiskt varit mansdominerade. Slutligen visade analysen att bilderna är det som starkast påvisar jämställdhet i reklamkampanjerna. Bilderna hjälper i flera fall mottagaren att förstå textens betydelse i reklambilderna.

Syftet med denna undersökning är att belysa 10 utvalda nyord från 2010 års nyordlista. Detta för att ta reda på om det är möjligt att dra slutsatser kring hur orden etablerats sett till användningsfrekvens samt kontext. Den huvudsakliga metoden bestod av korpusundersökningar där användningsfrekvensen för nyorden mättes och de vanligaste kontexterna analyserades. Resultaten från undersökningen visar bland annat att användningsfrekvensen i de flesta fall verkar ha stor betydelse för nyordens etablering. Vidare konstaterades också att olika kontexter i vilka nyorden vanligtvis förekom skapade olika goda chanser för etableringen. Den huvudsakliga slutsatsen jag kom fram till var att användningsfrekvensen ofta spelar en avgörande roll för nyordens etablering även om det finns undantag. Ord kan till exempel vara upptagna i Svenska Akademiens Ordlista trots låg användningsfrekvens i korpusundersökningarna. Ytterligare en slutsats var att kontexterna nyorden generellt förekommer i spelar en viktig roll men att det talade språket likväl tycks kunna vara en anledning till nyordens etablering. Det talade språket kan inte mätas i en sådan här typ av underökning och således orsakas en viss felmarginal.

The corona virus has spread steadily and led to consequences on a larger scale than anyone could have imagined, and it is not at all surprising that we want to find someone to hold responsible. Who is to blame for this terrible situation that we have to live through? By taking an ecolinguistic approach, primarily inspired by Arran Stibbe (2021), this study explores how human and non-human animals are being blamed for the corona crisis in a corpus based on 15 news articles. To demonstrate blame through linguistic portrayal, the data are processed through four different lenses: facticity, appraisal, erasure and salience. The study finds that both human and non-human animals in general are portrayed as being to blame for the corona crisis. However, bats are most frequently portrayed as the responsible entity and human blame is often downplayed by linguistic erasure. Ecolinguistics can convey how language establishes asymmetries between groups and uncover how those asymmetries have an effect upon a broader social context. With this in mind, the way the texts blame entities for the corona crisis has real-life consequences. Firstly, non-human animals risk being killed to reduce the spread of the virus based on shallow arguments and groundless evaluations. Secondly, human blame risks not being evaluated properly and therefore there is a risk that harmful human behaviour can continue.

The aim of this present study was to examine whether scientific authors active in English-speaking countries differ from those in non-English-speaking countries in their use of the terms ‘sex’ and ‘gender’. Based on earlier science, findings have shown that the first language (L1) and second language (L2) differ in the neural processes of the brain and working memory. Research has also shown that women tend to communicate in a more polite and involved manner compared to men. Based on such findings, we compare authors’ tendency to use the terms sex and gender correctly, as a function of their sex and whether they were affiliated to a country with English as first language (EFL) or English as second language (ESL). The hypothesises of this study were (1) scientists affiliated to universities located in EFL countries are more likely to use the terms sex and gender correctly, compared to scientists affiliated to universities in ESL countries, and (2) female scientists are more likely to use the term gender, when they are actually referring to sex, than male scientists and are also less likely to use the term sex when they are referring to gender, compared to male scientists. Results supported the first but not the second hypothesis. Further results are analyzed and discussed based on theories from cognitive science., Syftet med denna studie var att undersöka om vetenskapliga författare som är verksamma i engelsktalande länder skiljer sig från dem i icke-engelsktalande länder när det gäller att använda de engelska termerna ”sex” och ”gender”. Baserat på tidigare vetenskap har fynd visat att första språket (L1) och andraspråket (L2) skiljer sig åt i arbetsminne och hjärnans neurala processer. Forskning har också visat att kvinnor tenderar att kommunicera på ett mer artigt och involverat sätt jämfört med män. Baserat på sådana resultat jämför vi författarnas tendens att använda termerna kön och kön korrekt, som en funktion av deras kön och om de var affilierade till ett land med engelska som första språk (EFL) eller engelska som andraspråk (ESL). Hypoteser i denna studie var (1) forskare som är anslutna till universitet i EFL-länder är mer benägna att använda termerna kön och kön korrekt, jämfört med forskare som är anslutna till universitet i ESL-länder, och (2) kvinnliga forskare är mer benägna att använda begreppet gender, när de faktiskt menar sex, än manliga forskare och är också mindre benägna att använda termen sex när de menar gender, jämfört med manliga forskare. Resultaten stödde den första men inte den andra hypotesen. Ytterligare resultat analyseras och diskuteras utifrån teorier från kognitionsvetenskap.

Syftet med denna undersökning är att belysa 10 utvalda nyord från 2010 års nyordlista. Detta för att ta reda på om det är möjligt att dra slutsatser kring hur orden etablerats sett till användningsfrekvens samt kontext. Den huvudsakliga metoden bestod av korpusundersökningar där användningsfrekvensen för nyorden mättes och de vanligaste kontexterna analyserades. Resultaten från undersökningen visar bland annat att användningsfrekvensen i de flesta fall verkar ha stor betydelse för nyordens etablering. Vidare konstaterades också att olika kontexter i vilka nyorden vanligtvis förekom skapade olika goda chanser för etableringen. Den huvudsakliga slutsatsen jag kom fram till var att användningsfrekvensen ofta spelar en avgörande roll för nyordens etablering även om det finns undantag. Ord kan till exempel vara upptagna i Svenska Akademiens Ordlista trots låg användningsfrekvens i korpusundersökningarna. Ytterligare en slutsats var att kontexterna nyorden generellt förekommer i spelar en viktig roll men att det talade språket likväl tycks kunna vara en anledning till nyordens etablering. Det talade språket kan inte mätas i en sådan här typ av underökning och således orsakas en viss felmarginal.

The corona virus has spread steadily and led to consequences on a larger scale than anyone could have imagined, and it is not at all surprising that we want to find someone to hold responsible. Who is to blame for this terrible situation that we have to live through? By taking an ecolinguistic approach, primarily inspired by Arran Stibbe (2021), this study explores how human and non-human animals are being blamed for the corona crisis in a corpus based on 15 news articles. To demonstrate blame through linguistic portrayal, the data are processed through four different lenses: facticity, appraisal, erasure and salience. The study finds that both human and non-human animals in general are portrayed as being to blame for the corona crisis. However, bats are most frequently portrayed as the responsible entity and human blame is often downplayed by linguistic erasure. Ecolinguistics can convey how language establishes asymmetries between groups and uncover how those asymmetries have an effect upon a broader social context. With this in mind, the way the texts blame entities for the corona crisis has real-life consequences. Firstly, non-human animals risk being killed to reduce the spread of the virus based on shallow arguments and groundless evaluations. Secondly, human blame risks not being evaluated properly and therefore there is a risk that harmful human behaviour can continue.

Nærværende artikel beskriver en række rigsmålsafvigende fonetiske, fonologiske, prosodiske, fleksionsmorfologiske, syntaktiske og leksikalske træk i skovshoveddialekten og sammenligner disse med identiske træk i de omgivende sprogvarianter (øvrigt sjællandsk, københavnsk, skånsk og bornholmsk) med henblik på at bestemme dialektens kontaktsproglige udviklingshistorie og placering i det sydskandinaviske dialektkontinuum. Eksempler på de undersøgte sproglige træk er udbredelsen af schwa-assimilation og -apokope, distribueringen af a-kvaliteter, udviklingen af visse langvokaler til diftonger og glidere (med særligt fokus på refleks af glda. ū), fremskydningen af visse bagtungevokaler, stødets udbredelse og type, intonationsmønstret, diverse vokalforlængelser, behandlingen af glda. p i postvokalisk stilling (modsvarende rm. b), udviklingen glda. -pt/-bt > -ft, svækkelsen af ð, likvidassimilationen i de oprindelige sekvenser -rg-, -rv-, -lg- og -lv-, affrikationen af initialt t, assibileringen af oprindeligt skj, substantivernes genus, adjektivbøjningen ved attributiv brug, pronominernes form og brug, valget af hypotaktisk konjunktion i visse sætningstyper og enkelte leksikalske forskelle.

Native deaf signers express epistemic modality by different means: mental-state words, clause- internal particles, signs indicating hypothesis, and nonmanually. The data for this study come from two unrelated sign languages, Danish Sign Language and Japanese Sign Language. In dialogues the signers use both calques of majority-language words and signs that appear to have emerged in the sign languages only. Based on the multifunctionality of some word forms, the origin of the epistemic modal particles may be traced back to tags, interjections, and lexical signs, a route motivated by interaction and also found in unrelated spoken languages. Furthermore, in both sign languages, the first-person pronoun can be used, without a verb, as an epistemic “anchor” of a proposition, a construction that seems specific to languages in the gestural-visual modality. Another modality-specific feature is the possibility of transferring the expression of a marker of epistemic uncertainty from one articulator to another.

Nærværende artikel beskriver en række rigsmålsafvigende fonetiske, fonologiske, prosodiske, fleksionsmorfologiske, syntaktiske og leksikalske træk i skovshoveddialekten og sammenligner disse med identiske træk i de omgivende sprogvarianter (øvrigt sjællandsk, københavnsk, skånsk og bornholmsk) med henblik på at bestemme dialektens kontaktsproglige udviklingshistorie og placering i det sydskandinaviske dialektkontinuum. Eksempler på de undersøgte sproglige træk er udbredelsen af schwa-assimilation og -apokope, distribueringen af a-kvaliteter, udviklingen af visse langvokaler til diftonger og glidere (med særligt fokus på refleks af glda. ū), fremskydningen af visse bagtungevokaler, stødets udbredelse og type, intonationsmønstret, diverse vokalforlængelser, behandlingen af glda. p i postvokalisk stilling (modsvarende rm. b), udviklingen glda. -pt/-bt > -ft, svækkelsen af ð, likvidassimilationen i de oprindelige sekvenser -rg-, -rv-, -lg- og -lv-, affrikationen af initialt t, assibileringen af oprindeligt skj, substantivernes genus, adjektivbøjningen ved attributiv brug, pronominernes form og brug, valget af hypotaktisk konjunktion i visse sætningstyper og enkelte leksikalske forskelle.

This article investigates the various senses and derivations of the term nuna in the Inuit-Yupik languages in order to reveal its origin in referring to the Arctic tundra. These languages arguably derive from that of the ancestors of the earliest inhabitants of the North American tundra, other inhabitants of the circumpolar Arctic today having only moved up at later times. Likely etymological correspondences in Eurasian languages of the far north support the original meaning of the word, whose connotations can be contrasted with those of English land, by which it is usually translated. They include reference to the unique vegetation of the Arctic tundra and to settlement and migratory movements across it in the past. The word has survived through millennia as far apart as mountainous East Greenland and the Aleutian Islands chain, where it has been adapted (as Unangan tanaX) to the archipelagic setting. It is suggested that the term nunamiut, literally “tundra dwellers,” can suitably be applied to speakers of all these languages still today. Les sens et dérivations diverses du terme nuna dans les langues Inuit et Yupik sont le sujet de cette enquête qui montre que nuna renvoie originalement à la toundra arctique. Ces langues proviennent de celle des ancêtres des habitants plus anciens de la toundra nord-américaine. Les autres habitants de l’Arctique circumpolaire aujourd’hui n’y sont arrivés que plus tard. Des correspondances étymologiques probables dans les langues autochtones du Nord-eurasiatique apportent leur soutien au sens original, dont les connotations contrastent avec celles du mot land en anglais, par lequel on traduit habituellement nuna. Celles-ci comprennent une référence à la végétation unique de la toundra arctique ainsi qu’à l’habitation et aux mouvements migratoires à travers elle dans le passé. Le mot a survécu pendant des milliers d’années entre des régions si éloignées que les montagnes du Groenland oriental et les îles aléoutiennes, où il s’est a

Native deaf signers express epistemic modality by different means: mental-state words, clause- internal particles, signs indicating hypothesis, and nonmanually. The data for this study come from two unrelated sign languages, Danish Sign Language and Japanese Sign Language. In dialogues the signers use both calques of majority-language words and signs that appear to have emerged in the sign languages only. Based on the multifunctionality of some word forms, the origin of the epistemic modal particles may be traced back to tags, interjections, and lexical signs, a route motivated by interaction and also found in unrelated spoken languages. Furthermore, in both sign languages, the first-person pronoun can be used, without a verb, as an epistemic “anchor” of a proposition, a construction that seems specific to languages in the gestural-visual modality. Another modality-specific feature is the possibility of transferring the expression of a marker of epistemic uncertainty from one articulator to another.

Syftet med denna studie är att studera hur Du Mauriers roman Rebecca och filmatiseringen baserad på denna skiljer sig åt med inriktning på dialogerna. Genom att tillämpa en stilanalys från Hellspong kommer stildragen från respektive dialog påvisas och kompareras. Analysen visar att dialogerna är väldigt lika vad gäller stildrag och att dialogernas funktion skiljer sig åt. Resultatet antyder dels att det krävs olika stilar för att förmedla olika teman, dels att stil inte är bunden till innehållet samt att medierna påverkar dialogernas funktion. Slutsatsen är att stilen inte går att ändra på om rätt historia ska förmedlas, oavsett vilket medium det rör sig om, det handlar rättare sagt om att anpassa stilen till sammanhanget utan att ta bort det essentiella. Vidare kan denna studie påvisa möjliga kännetecken för dialogformen där bland annat stildragen verbal och dynamisk ingår.

The aim of this present study was to examine whether scientific authors active in English-speaking countries differ from those in non-English-speaking countries in their use of the terms ‘sex’ and ‘gender’. Based on earlier science, findings have shown that the first language (L1) and second language (L2) differ in the neural processes of the brain and working memory. Research has also shown that women tend to communicate in a more polite and involved manner compared to men. Based on such findings, we compare authors’ tendency to use the terms sex and gender correctly, as a function of their sex and whether they were affiliated to a country with English as first language (EFL) or English as second language (ESL). The hypothesises of this study were (1) scientists affiliated to universities located in EFL countries are more likely to use the terms sex and gender correctly, compared to scientists affiliated to universities in ESL countries, and (2) female scientists are more likely to use the term gender, when they are actually referring to sex, than male scientists and are also less likely to use the term sex when they are referring to gender, compared to male scientists. Results supported the first but not the second hypothesis. Further results are analyzed and discussed based on theories from cognitive science., Syftet med denna studie var att undersöka om vetenskapliga författare som är verksamma i engelsktalande länder skiljer sig från dem i icke-engelsktalande länder när det gäller att använda de engelska termerna ”sex” och ”gender”. Baserat på tidigare vetenskap har fynd visat att första språket (L1) och andraspråket (L2) skiljer sig åt i arbetsminne och hjärnans neurala processer. Forskning har också visat att kvinnor tenderar att kommunicera på ett mer artigt och involverat sätt jämfört med män. Baserat på sådana resultat jämför vi författarnas tendens att använda termerna kön och kön korrekt, som en funktion av deras kön och om de var affilierade till ett land med engelska som första språk (EFL) eller engelska som andraspråk (ESL). Hypoteser i denna studie var (1) forskare som är anslutna till universitet i EFL-länder är mer benägna att använda termerna kön och kön korrekt, jämfört med forskare som är anslutna till universitet i ESL-länder, och (2) kvinnliga forskare är mer benägna att använda begreppet gender, när de faktiskt menar sex, än manliga forskare och är också mindre benägna att använda termen sex när de menar gender, jämfört med manliga forskare. Resultaten stödde den första men inte den andra hypotesen. Ytterligare resultat analyseras och diskuteras utifrån teorier från kognitionsvetenskap.

“Egypt - The most remarkable land on earth: A comparison between Michael Eneman and Johan Hedenborg's descriptions of Egypt's monuments and population”. Egypt has throughout the ages always intrigued people, tempting their curiosity to explore and witness the old monuments. This essay aims to analyse two Swedish travelers who went on a journey to Egypt and then compare their descriptions of the monuments and the people of Egypt. The first traveler, Michael Eneman, visited Egypt in the early 18th century. The second one, Johan Hedenborg, traveled over a hundred years later, in the first half of the 19th century. The thesis first analyses the two travelers with a hermeneutic method from two different views, a scientific one and a religious and moral one. The thesis applies a global microhistorical theory to also analyse their descriptions in relations to their own background and to larger processes and changes in the global world, particularly in Europe and the mediterranian region. The results of the thesis show that Michael Eneman relied a lot on ancient writers. Both his scientific view and how he judged the monuments and the people was a product of his own background as a Lutheran priest from Sweden, and also his linguistic studies. A hundred years later a lot had changed. As a result Hedenborg had different views on a lot of things. His views on the monuments and people were formed by his own background as a doctor, and he relied more on modern writers than ancient ones. His views were also a product of the european imperialistic and scientific interests in Egypt, as well as the romanticism and the developing anthropological field of his time.

CC-BY-NC-ND 4.0 Recension av: Sverker Johansson, På spaning efter språkets ursprung. Natur & Kultur, 2019