Search

Using a qualitative text analysis tying into the hermeneutic tradition, this study aims to explain how Swedish military attachés, as part of the process of professionalization, reported information as possible proponents of their own armed service during WW1. Michael I. Handel’s taxonomy, including four definitions of politics in the intelligence process, will here be used to analyze how the interests of the Swedish army as a stakeholder in the competition for state funds came to light in intelligence reporting. Based on the perceived conflict between a “professional intelligence culture” and the political use of intelligence, Handel’s taxonomy will also be used to discuss the attachés attitudes regarding the relationship between professional military officers and political decision making. These conclusions are made to create a Swedish historical perspective in research geared towards the politicization of intelligence, a field dominated by Anglo-Saxon perspectives and generalizations based on empirical findings not necessarily relevant to Swedish conditions. This study is therefore an attempt at relating the Swedish intelligence history to the phenomenon of intelligence politicization in an era where the professionalization of the military trade was highly prevalent. The study concludes that the reports show a tendency, with slight exceptions, where the attachés defend and propagate the interests of the army. This especially in cases where there is a clear rival in the competition for state funding within a political bargaining process, here exemplified by the Swedish navy. Cultural ideals emphasizing professional judgements over political opportunism, where officers who can propagate military demands in spite of political opposition are idealized, come to light in the reports. This suggests that the socioprofessional change within the Swedish officer corps between 1890-1914 coincides with a will to speak truth to power in line with the interests of military profe

Title: Who is that GAI? – A qualitative study on Swedish journalists’ imaginaries of how generative artificial intelligence affects the professionalization of journalism. The increasing discourse surrounding the role of generative artificial intelligence (GAI) in journalism has recently been widely discussed as it brings both opportunities and challenges for the journalism profession. How do technological advancements impact and challenge the journalism profession? This study aims to explore the imaginaries that Swedish reporters, AI-strategists and newsroom managers have regarding how the journalistic profession can change based on the new conditions and challenges that GAI has contributed to. Conducting a study on the subject based on a Swedish context is relevant to understanding Swedish journalists’ imaginaries of GAI and how an implementation of GAI may lead to a reconfiguration of previously given professional roles. The study answers to the following research questions: What imaginaries do journalists in Swedish newsrooms have about generative artificial intelligence? How do the imaginaries about how generative artificial intelligence can affect the professionalization of journalism differ between reporters and managers or AI-strategists in Swedish newsrooms? Based on the interpretive nature of the research subject the study adopts a qualitative approach, hence the material was collected through eleven qualitative interviews. The empirical data was analyzed using the constant comparative method together with the study's theoretical framework consisting of sociotechnical imaginaries, professionalization and boundary work. The findings indicate that the Swedish journalists predominantly perceived GAI as a tool to enhance work efficiency, which results in the journalists being able to focus more on the creative parts of the profession. Furthermore, the journalists imagined GAI as a smart colleague to consult with, and the majority imagined that GAI primarily

PSF beskrivs som ett dramatiskt växande fenomen. Samtidigt är forskning inom detta område avseende skolans förebyggande och främjande arbete respektive organisering underforskat. Med denna utgångspunkt har syftet med denna uppsats varit att belysa hur elevhälsan förstår PSF, upplevelser av framgång och hinder respektive elevhälsans eget arbete och dess relation till andra professioner avseende PSF. Metodologiskt har uppsatsen utgått ifrån ett stratifierat urval samt semistrukturerade intervjuer. Under uppsatsens gång har totalt 5 semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter från 3 grundskolor i Lunds kommun. Den teoretiska utgångspunkten har varit dels tidigare forskning om PSF dels organisationsteori utifrån professionalism och professionalisering. Detta har operationaliserats genom 1. proaktivitet och reaktivitet respektive 2. moralisk rational samt ekonomisk och juridisk rational. Resultatet indikerar på hur elevhälsan förstår PSF som ett socialt komplex problem där individ- och familjerelaterade faktorer är växelverkande och därigenom vidmakthåller PSF. Samtidigt identifierar elevhälsan framgångsfaktorer i det främjande arbetet med PSF såsom relationsbyggandet mellan skola och hem respektive lärare och elev. I praktiken beskriver elevhälsan det egna arbetet som mestadels åtgärdande där deras främjande arbete nedprioriteras. Dessutom uppstår samarbetssvårigheter mellan lärare och elevhälsa avseende arbete med PSF. Här identifieras hinder såsom hur elevärenden läggs på elevhälsan. Detta kan förstås utifrån hur olika förhållningssätt till arbetet med PSF görs i praktiken där lärare tillämpar reaktivitet och ekonomisk och juridisk rational medan elevhälsan tillämpar proaktivitet samt moralisk rational.

Denna uppsats utforskar hur professionalism inom svensk fotboll som fenomen uppfattas och diskuteras i svenska tidningar under tidsperioden 1949–1958. Under denna tidsperiod existerar inte professionell fotboll i Sverige, utan de som blir professionella får bege sig till utlandet, där de även fick inställa sig för det faktum att de inte längre var tillgängliga för medverkan i det svenska landslaget, då svenska amatörregler hindrade detta. Med hjälp av tidningsartiklar som diskuterar ämnet från den valda tidsperioden är det möjligt att se att professionaliseringen inom fotboll var en hetlevrad debatt i tidningspressen där många argumenterar såväl för som emot fenomenet, samt att det finns många olika åsikter om vad dess följder långsiktigt kommer att bli för den svenska fotbollen. I studien framgår det att tidningspressen diskuterar flera möjliga vägar framåt för svensk fotboll för att bli bättre framöver, men samtidigt att totalt överge amatörismens ideal som var fast förankrade i svensk fotboll är någonting som sällan lyftes fram som en möjlig lösning. I studien framgår det att det fanns en stor debatt gällande hur den svenska fotbollen skulle kunna förhindra spelarflykten till utlandet, genom att förbättra de ekonomiska förutsättningarna i den svenska fotbollen. Studien visar att den allmänna opinionen var delad gällande ställningstagande avseende professionaliseringens påverkan på den svenska inhemska fotbollen. Studien visar samtidigt att det var ytterst få som propagerade att tillåta professionella fotbollsspelare i det svenska landslaget, under hela den avsedda tidsperioden, någonting som motsäger den tidigare forskningen avseende fenomenet.

The purpose of this study was to describe and understand professional ice hockey players’ own experiences regarding opportunities and challenges related to culture and work environment from an organizational and leadership perspective. Semi-structured interviews were conducted with professional ice hockey players competing at the two highest levels in Swedish ice hockey. The study is based on a qualitative method where a thematic analysis was used to process data from nine interviews. The results were analyzed through a neo- institutional theory. The organizations were described as similar to each other, which created security for the players, but this similarity may impact the development of the sport. The working environment is seen as favorable but can be improved by promoting players mental health. The respondents believed that the culture in ice hockey fosters a positive environment where players’ learn to take responsibility which contributes to their personal development. The results indicated that the age hierarchy contributes to strengthening the culture in ice hockey. The respondents are also aware of the financial aspect of ice hockey and understand that their contracts are affected by their performance on the ice. However, the feeling of being replaceable createsconcerns. The conclusion of the study is that ice hockey is not a job that suits everyone due to the pressure involved. Additionally, the organizational culture is characterized by strong values and norms, which means that ice hockey is difficult to change.

Rekryteringsyrket är en viktig roll i sökandet av personal för att fylla organisationers behov av kompetens. Det finns många artiklar som beskriver vilka kompetenser som rekryterare bör besitta. Syftet med denna uppsats är att undersöka detta kunskapsgap gällande de kompetenser som är avgörande inom rekryteringsyrket samt att identifiera eventuella trender och teman för tidsperioden 2016–2024. Det görs genom att besvara frågeställningarna; Vilka kompetenser efterfråga bland rekryterare? Hur har de kompetenser som efterfrågats av rekryterare förändrats över tid? Denna studie har genomförts genom en innehållsanalys av 80 platsannonser från tidsperioden år 2016 till år 2024, för att identifiera och kvantifiera kompetenser i form av; erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper. Dessa kompetenser har i sin tur utgjort det empiriska material som sedan varit utgångspunkt för en kvalitativ analys i relation till professionaliseringsbegreppet. Resultet visar att både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet är av betydelse för yrket. De teoretiska erfarenheter som efterfrågas för yrket är en universitetsutbildning i majoriteten av fallen inom personalvetarområdet. De praktiska erfarenheter som identifieras är erfarenhet inom rekryteringsområdet men även HR-arbete och försäljning. Resultatet visar även att arbetsuppgifterna varierar i relation till utbildningskravet. Erfarenheterna och arbetsuppgifterna som identifieras indikerar att det finns en konflikt vad gäller vem arbetsuppgiften att rekrytera tillhör. De personliga egenskaper som har betydelse för yrkesrollen är; relationskapande, samarbetsförmåga, mål- och resultatorienterad, prestationsinriktad samt flexibel. De flesta av dessa egenskaper verkar stabila för den studerade tidsperioden medan några egenskaper verkar bli viktigare över tid.

Frågan om de ideella krafterna inom idrotten är tillräckliga för att möta de utmaningar professionaliseringen och ökad kommersialisering medför blir alltmer akut. I denna studie undersöker vi hur svenska ishockeyföreningar i Hockeyettan påverkas av övergången från en ideell till mer professionell verksamhet, till följd av kommersiella intressen och de organisatoriska utmaningar som uppstår. Studien använder institutionell teori och en kvalitativ metod med en fenomenografisk analys. Resultaten visar en komplex bild där föreningarna balanserar mellan att upprätthålla idrottens kärnvärden och möta affärsinriktade krav. Hybridorganisationernas framväxt erbjuder både möjligheter och utmaningar i att förena ideella och kommersiella logiker. Föreningarna måste ständigt balansera mellan ideella värderingar och kommersiella intressen för att säkerställa långsiktig hållbarhet och framgång. Isomorfism spelar en viktig roll när föreningarna anpassar sig för att öka sin legitimitet och överlevnad. Den ökade professionaliseringen och kommersialiseringen inom ishockeyn kräver nya sätt att tänka för att möta framtidens utmaningar och behov. Styrning av moderna idrottsföreningar blir alltmer komplex., The issue of whether the voluntary forces within sports are sufficient to address the challenges posed by professionalization and increasing commercialization is becoming increasingly urgent. This study investigates how Swedish ice hockey clubs in Hockeyettan are affected by the transition from voluntary to more professional operations due to commercial interests, and the organizational challenges that arise. The study employs institutional theory and a qualitative method with phenomenographic analysis. The findings reveal a complex picture where clubs balance between maintaining the core values of sport and meeting business-oriented demands. The emergence of hybrid organizations presents both opportunities and challenges in reconciling voluntary and commercial logics. Clubs must continuously balance between voluntary values and commercial interests to ensure long-term sustainability and success. Isomorphism plays a crucial role as clubs adapt to enhance their legitimacy and survival. The increasing professionalization and commercialization within ice hockey necessitate new ways of thinking to address future challenges and needs. The governance of modern sports organizations is becoming increasingly complex.

The purpose of this study is to examine how the effects of commercialisation impact the management of sports organizations. Additionally, the study aims to investigate how sports organizations handle commercialisation to ensure a sustainable balance between the market logic and safe sports for children. Neo -institutional theory, and its various components, have been used as a theoretical lens to answer these research questions. The study was conducted using a deductive, qualitative method, and the questions for the semi-structured interviews were designed and analysed with the help of neo-institutional theory. The results and analysis show that commercialisation primarily affects the management of sports organizations through increased professionalisation. To manage commercialisation and maintain a sustainable balance between market logic and safe sports for children, sports organizations work on educating employees, coaches, and parents. They establish guidelines and ensure compliance, focusing on a proactive approach to prevent infringement. Within the organizations, there is an ongoing dialogue to integrate these guidelines into the organization. The results also highlight the importance of understanding the individual needs of athletes so that sports activities can be conducted on their terms. A long-term perspective on sports participation is also emphasised as important for sustainability.

Denna uppsats utforskar hur professionalism inom svensk fotboll som fenomen uppfattas och diskuteras i svenska tidningar under tidsperioden 1949–1958. Under denna tidsperiod existerar inte professionell fotboll i Sverige, utan de som blir professionella får bege sig till utlandet, där de även fick inställa sig för det faktum att de inte längre var tillgängliga för medverkan i det svenska landslaget, då svenska amatörregler hindrade detta. Med hjälp av tidningsartiklar som diskuterar ämnet från den valda tidsperioden är det möjligt att se att professionaliseringen inom fotboll var en hetlevrad debatt i tidningspressen där många argumenterar såväl för som emot fenomenet, samt att det finns många olika åsikter om vad dess följder långsiktigt kommer att bli för den svenska fotbollen. I studien framgår det att tidningspressen diskuterar flera möjliga vägar framåt för svensk fotboll för att bli bättre framöver, men samtidigt att totalt överge amatörismens ideal som var fast förankrade i svensk fotboll är någonting som sällan lyftes fram som en möjlig lösning. I studien framgår det att det fanns en stor debatt gällande hur den svenska fotbollen skulle kunna förhindra spelarflykten till utlandet, genom att förbättra de ekonomiska förutsättningarna i den svenska fotbollen. Studien visar att den allmänna opinionen var delad gällande ställningstagande avseende professionaliseringens påverkan på den svenska inhemska fotbollen. Studien visar samtidigt att det var ytterst få som propagerade att tillåta professionella fotbollsspelare i det svenska landslaget, under hela den avsedda tidsperioden, någonting som motsäger den tidigare forskningen avseende fenomenet.

The purpose of this study was to describe and understand professional ice hockey players’ own experiences regarding opportunities and challenges related to culture and work environment from an organizational and leadership perspective. Semi-structured interviews were conducted with professional ice hockey players competing at the two highest levels in Swedish ice hockey. The study is based on a qualitative method where a thematic analysis was used to process data from nine interviews. The results were analyzed through a neo- institutional theory. The organizations were described as similar to each other, which created security for the players, but this similarity may impact the development of the sport. The working environment is seen as favorable but can be improved by promoting players mental health. The respondents believed that the culture in ice hockey fosters a positive environment where players’ learn to take responsibility which contributes to their personal development. The results indicated that the age hierarchy contributes to strengthening the culture in ice hockey. The respondents are also aware of the financial aspect of ice hockey and understand that their contracts are affected by their performance on the ice. However, the feeling of being replaceable createsconcerns. The conclusion of the study is that ice hockey is not a job that suits everyone due to the pressure involved. Additionally, the organizational culture is characterized by strong values and norms, which means that ice hockey is difficult to change.

The purpose of this study is to examine how the effects of commercialisation impact the management of sports organizations. Additionally, the study aims to investigate how sports organizations handle commercialisation to ensure a sustainable balance between the market logic and safe sports for children. Neo -institutional theory, and its various components, have been used as a theoretical lens to answer these research questions. The study was conducted using a deductive, qualitative method, and the questions for the semi-structured interviews were designed and analysed with the help of neo-institutional theory. The results and analysis show that commercialisation primarily affects the management of sports organizations through increased professionalisation. To manage commercialisation and maintain a sustainable balance between market logic and safe sports for children, sports organizations work on educating employees, coaches, and parents. They establish guidelines and ensure compliance, focusing on a proactive approach to prevent infringement. Within the organizations, there is an ongoing dialogue to integrate these guidelines into the organization. The results also highlight the importance of understanding the individual needs of athletes so that sports activities can be conducted on their terms. A long-term perspective on sports participation is also emphasised as important for sustainability.

Using a qualitative text analysis tying into the hermeneutic tradition, this study aims to explain how Swedish military attachés, as part of the process of professionalization, reported information as possible proponents of their own armed service during WW1. Michael I. Handel’s taxonomy, including four definitions of politics in the intelligence process, will here be used to analyze how the interests of the Swedish army as a stakeholder in the competition for state funds came to light in intelligence reporting. Based on the perceived conflict between a “professional intelligence culture” and the political use of intelligence, Handel’s taxonomy will also be used to discuss the attachés attitudes regarding the relationship between professional military officers and political decision making. These conclusions are made to create a Swedish historical perspective in research geared towards the politicization of intelligence, a field dominated by Anglo-Saxon perspectives and generalizations based on empirical findings not necessarily relevant to Swedish conditions. This study is therefore an attempt at relating the Swedish intelligence history to the phenomenon of intelligence politicization in an era where the professionalization of the military trade was highly prevalent. The study concludes that the reports show a tendency, with slight exceptions, where the attachés defend and propagate the interests of the army. This especially in cases where there is a clear rival in the competition for state funding within a political bargaining process, here exemplified by the Swedish navy. Cultural ideals emphasizing professional judgements over political opportunism, where officers who can propagate military demands in spite of political opposition are idealized, come to light in the reports. This suggests that the socioprofessional change within the Swedish officer corps between 1890-1914 coincides with a will to speak truth to power in line with the interests of military profe

Title: Who is that GAI? – A qualitative study on Swedish journalists’ imaginaries of how generative artificial intelligence affects the professionalization of journalism. The increasing discourse surrounding the role of generative artificial intelligence (GAI) in journalism has recently been widely discussed as it brings both opportunities and challenges for the journalism profession. How do technological advancements impact and challenge the journalism profession? This study aims to explore the imaginaries that Swedish reporters, AI-strategists and newsroom managers have regarding how the journalistic profession can change based on the new conditions and challenges that GAI has contributed to. Conducting a study on the subject based on a Swedish context is relevant to understanding Swedish journalists’ imaginaries of GAI and how an implementation of GAI may lead to a reconfiguration of previously given professional roles. The study answers to the following research questions: What imaginaries do journalists in Swedish newsrooms have about generative artificial intelligence? How do the imaginaries about how generative artificial intelligence can affect the professionalization of journalism differ between reporters and managers or AI-strategists in Swedish newsrooms? Based on the interpretive nature of the research subject the study adopts a qualitative approach, hence the material was collected through eleven qualitative interviews. The empirical data was analyzed using the constant comparative method together with the study's theoretical framework consisting of sociotechnical imaginaries, professionalization and boundary work. The findings indicate that the Swedish journalists predominantly perceived GAI as a tool to enhance work efficiency, which results in the journalists being able to focus more on the creative parts of the profession. Furthermore, the journalists imagined GAI as a smart colleague to consult with, and the majority imagined that GAI primarily

Regulated professions: Public-private partnership for drafting legislation This research is about the cooperation between the government and a professional association in the regulation of professions. Well-known regulated professions are the classic professions such as doctors, lawyers and notaries. For the regulation of these professions, both the government and the professional association have an important responsibility. When regulating other professions in cooperation between the government and a professional association, the responsibility of the professional association or of the government may also be more limited. This research focuses on how the government and the professional association can achieve a division of responsibilities in regulating a profession. The division of the responsibility between the government and a professional association for the regulation of a profession is the result of a process of negotiation in the creation of laws. During this negotiation process, the parties involved do not only negotiate the drafting of legislation, but also the joint responsibility for the implementation of the regulations by assigning tasks and powers to these parties. This provides an additional dimension compared to other, regular legislative processes or negotiated law-making processes, where only the government is responsible for the exercise of tasks and powers. In order to determine the outcome of the drafting process, the question arises as to what drafters of regulations should pay attention to in order to achieve the intended purpose of regulating a profession. The purpose of this research is to help politicians, lawyers and policy officers involved in the drafting of legislation to make decisions about the allocation of responsibilities between the parties involved in protecting the public and private interests involved in regulation. This research addresses the following topics, which are summarised below for each chapter. In Chapter 2 of this

Enligt Kammarkollegiet visar auktorisation i teckenspråkstolkning på tolkens gedigna kunskaper och färdigheter, samt tolkens lämplighet för tolkyrket. Auktorisation för teckenspråkstolkar har erbjudits i Sverige sedan 1 juli 2003. Idag saknas information kring auktorisationens betydelse för teckenspråkspråkstolkens yrkesverksamhet. Den här forskningen syftar till att utifrån teckenspråkstolkars perspektiv belysa deras inställning till auktorisation och dess betydelse för yrkeslivet, samt undersöka om en relation kan bindas till tolkens arbetsplats om tolken har en auktorisation eller inte. Studien bygger på en digital enkät till yrkesverksamma teckenspråkstolkar om deras inställning till auktorisation för teckenspråkstolkar. Majoriteten av de auktoriserade tolkarna ansåg att auktorisation har liten till ingen betydelse för deras yrkesliv. Nästan hälften av de auktoriserade tolkarna uttryckte att deras arbetsgivare önskat att anställda ska auktorisera sig. Vidare angav drygt en tredjedel av de icke-auktoriserade tolkarna att deras arbetsgivare samt de själva inte upplevt något behov av auktorisation i yrkeslivet. Studien visar också på att det fanns en relation mellan tolkens arbetsplats och om tolken har en auktorisation eller ej. Forskningen visar på en del meningsskiljaktigheter kring auktorisationens betydelse för teckenspråkstolkens yrkesverksamhet beroende på om tolken är auktoriserad eller icke-auktoriserad., Authorization in sign language interpreting demonstrates the interpreter's knowledge and skills, as well as their suitability for the interpreting profession according to Kammarkollegiet. Authorization for sign language interpreters has existed in Sweden since July 1, 2003. There is a lack of information about the meaningfulness of authorization. This study aims to highlight, from the perspective of sign language interpreters, their attitude towards authorization and its importance for their careers. It also examines whether the interpreter’s workplace has an impact on them being authorized or not. The study is based on a digital survey of professional sign language interpreters and their attitudes towards authorization for sign language interpreters. Most of the responding authorized interpreters thought that authorization has little or no importance in their careers. Almost half of the authorized interpreters expressed that their employer wanted employees to authorize themselves. Furthermore, just over a third of the non-authorized interpreters indicated that neither their employers nor they themselves had experienced a need for authorization within their profession. The study also shows that there is a statistically significant difference in the interpreters' workplace depending on whether the interpreter has an authorization or not. The study shows that there are differing opinions regarding the importance of authorization for sign language interpreters and their careers, depending on whether the interpreter is authorized or not.

Enligt Kammarkollegiet visar auktorisation i teckenspråkstolkning på tolkens gedigna kunskaper och färdigheter, samt tolkens lämplighet för tolkyrket. Auktorisation för teckenspråkstolkar har erbjudits i Sverige sedan 1 juli 2003. Idag saknas information kring auktorisationens betydelse för teckenspråkspråkstolkens yrkesverksamhet. Den här forskningen syftar till att utifrån teckenspråkstolkars perspektiv belysa deras inställning till auktorisation och dess betydelse för yrkeslivet, samt undersöka om en relation kan bindas till tolkens arbetsplats om tolken har en auktorisation eller inte. Studien bygger på en digital enkät till yrkesverksamma teckenspråkstolkar om deras inställning till auktorisation för teckenspråkstolkar. Majoriteten av de auktoriserade tolkarna ansåg att auktorisation har liten till ingen betydelse för deras yrkesliv. Nästan hälften av de auktoriserade tolkarna uttryckte att deras arbetsgivare önskat att anställda ska auktorisera sig. Vidare angav drygt en tredjedel av de icke-auktoriserade tolkarna att deras arbetsgivare samt de själva inte upplevt något behov av auktorisation i yrkeslivet. Studien visar också på att det fanns en relation mellan tolkens arbetsplats och om tolken har en auktorisation eller ej. Forskningen visar på en del meningsskiljaktigheter kring auktorisationens betydelse för teckenspråkstolkens yrkesverksamhet beroende på om tolken är auktoriserad eller icke-auktoriserad., Authorization in sign language interpreting demonstrates the interpreter's knowledge and skills, as well as their suitability for the interpreting profession according to Kammarkollegiet. Authorization for sign language interpreters has existed in Sweden since July 1, 2003. There is a lack of information about the meaningfulness of authorization. This study aims to highlight, from the perspective of sign language interpreters, their attitude towards authorization and its importance for their careers. It also examines whether the interpreter’s workplace has an impact on them being authorized or not. The study is based on a digital survey of professional sign language interpreters and their attitudes towards authorization for sign language interpreters. Most of the responding authorized interpreters thought that authorization has little or no importance in their careers. Almost half of the authorized interpreters expressed that their employer wanted employees to authorize themselves. Furthermore, just over a third of the non-authorized interpreters indicated that neither their employers nor they themselves had experienced a need for authorization within their profession. The study also shows that there is a statistically significant difference in the interpreters' workplace depending on whether the interpreter has an authorization or not. The study shows that there are differing opinions regarding the importance of authorization for sign language interpreters and their careers, depending on whether the interpreter is authorized or not.

The purpose of the study has been to explore how professionals in the field of social work view professional licensure. Through semi-structured interviews, we have explored their reflections and opinions on the potential of professional licensure, their perceptions of their work, and how they believe licensure could affect their area of work in relation to professional status. The results are presented based on a qualitative content analysis, and the responses indicate that professional licensure is expected to raise the status of social workers in society. The study presents the complexity of the social work profession’s field, where boundaries are often seen as diffuse externally. This is demonstrated from the study's results and previous research around the difficulties of implementing uniform professional licenses. The interviewees also emphasize the importance of social work education for the exclusivity of the profession, where a stronger connection between practice and theory may be suggested to strengthen the profession’s legitimacy. Another significant finding is the central role of social workers for the welfare and well-being of society. Although the social work profession can sometimes be perceived negatively by the public, partly due to media portrayal, the study points out that there is a need for the public to gain an improved understanding of social workers’ roles and competences. The study's findings indicate that this could strengthen the profession's legitimacy and status. Even though there is strong support for professional licensure for social workers, challenges also emerged regarding its implementation. Some interviewees felt that licensure should be limited to specific work roles and tasks, especially those involving the exercise of authority. Others expressed concern that the introduction of licensure could lead to even more fragmented professional identities. In conclusion, the study shows the collective support for professional licensure

Professionalization is a status to which a complex process is attached. There is no clear definition of a profession and no widely recognized single definition. This paper aims to see if there is a relationship between an occupation trying to reach the status of a profession and the salary development for the profession. The paper examines the processes of professionalization of nurses, teachers and electricians in Sweden between 1880-2015 to see if any of the occupations have reached the status of a profession in terms of Thomas Brantes theory. Analysis shows that nurses have come the furthest in the development towards becoming recognized as a profession as they have asserted themselves a particular field of research and science, gained respect from society and have a system for licenses. Teachers have had the respect from society since the beginning of the 20th century, a license was created during the 21st century and they have had a scientific base for their occupation since middle of 20th century. Electricians have not connected their occupation to a higher education or tried to create a license in the same form as teachers or nurses and can not be considered a profession. The occupations examined here have gone through multiple processes to try to reach the status of a profession but none of these processes have shown any impact on the salary development. Reaching a professional status must therefore give an occupation other benefits than a higher salary why motivation surrounding professional status should be examined further in the future.

Coacher på juniornivå arbetar idag inom en miljö där det balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som vill ha sin bit av kakan samtidigt som man måste prestera i en resultatfokuserad bransch. Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har vi använt en kvalitativ metod där åtta juniorcoacher på elitnivå har intervjuats samt en som är anställd på svenska ishockeyförbundet för att nå en djupare förståelse och inblick i deras vardag. Studien visade att coacherna lever under press med långa arbetsdagar samtidigt som det är en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från såväl förening men framförallt sig själva. Det fanns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb., The aim of this essay was to examine the professionalization of Swedish ice-hockey by interviewing coaches at junior elite level about their working environment. The selection consisted of eight coaches and one delegate from the Swedish Ice-hockey association. The study showed that junior coaches live under pressure and the professionalization had an impact which is shown on their paycheck but also their working environment. They are expected to perform, partly from the organization they work for but all the coaches had high expectations of themselves. Lastly the coaches didn’t worry about the possibility of losing their job but knew that the rules of the game are to perform or look for another job.

Bakgrund: Revisorsprofessionen har under senare år präglats av ökade kompetenskrav, där Revisorsinspektionen har försökt att framkalla en bredare kompetensbas genom att lätta på revisorernas utbildningskrav. En profession som utsätts för förändringar kan riskera att deprofessionaliseras genom att förlora utmärkande kännetecken, förtroende, auktoritet, kompetens och status. Det väcker ett intresse av att studera vilket avtryck som förändrade utbildnings- och kompetenskrav har lämnat på revisorsprofessionen. Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur förändrade utbildningsoch kompetenskrav påverkar revisorer ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Som en del av detta ingår att synliggöra hur revisorer upplever professionsidentiteten och har anpassat sig efter förändringen av professionen. Metod: Arbetet tillämpar en deduktiv forskningsansats med teoretisk utgångspunkt i professionsteori och professionsidentitet. Genom den teoretiska referensramen konstrueras en teoretisk modell som ligger till grund för utformandet av arbetets kvalitativa intervjustudie med auktoriserade och godkända revisorer. Slutsats: Studien visar att de nya utbildnings- och kompetenskrav på olika sätt har förändrat revisorsprofessionen. Revisorsprofessionen uppfyller fortfarande samtliga krav för att definieras som en profession. Kännetecknet specialiserad kunskap har däremot blivit mindre exklusivt, vilket kan liknas med en deprofessionalisering och statusförskjutning av dessa delar. Digitaliseringen och ökat kunskapsfokus upplevs å andra sidan skapa större förtroende för revisorn, samtidigt som arbetssättet beskrivs som mer homogent. De nya utbildningskraven upplevdes ännu inte ha haft inflytande på professionsidentiteten. Förändringarna har medfört att revisorsprofessionen snarare går från att utmärkas som en klassisk profession till att mer efterlikna en välfärdsprofession. Som följd föreligger uppfattningen om att revisorsprofessionen är under omdefiniering, Background: In recent years, the auditing profession has been characterized by increased competence requirements, where the Swedish Inspectorate of Auditors has attempted to create a broader knowledge base by easing the educational requirements for auditors. A profession that is subject to educational and competence requirement changes can risk deprofessionalization by losing distinctive characteristics, trust, authority, competence, and status. This raises an interest in studying the impact that changed education and competence requirements have had on the auditing profession. Purpose: The purpose of the essay is to contribute to a deeper understanding of how changing educational and competency requirements affect auditors from a professional theoretical perspective. As part of this, it involves highlighting how auditors experience professional identity and have adapted to the changes in the profession. Method: The essay applies a deductive research approach with a theoretical basis in professional theory and professional identity. Through the theoretical framework, a theoretical model is constructed that forms the basis for the design of the work's qualitative interview study with authorized and approved auditors. Conclusion: The results from the study shows that the new educational and competency requirements have changed the auditing profession. The profession still meets all the criteria to be defined as a profession. However, the characteristic of specialized knowledge has become less exclusive, which can be compared to a process of deprofessionalization and a shift in status. On the other hand, digitalization and increased focus on knowledge are perceived to create greater trust in auditors, while the work process is described as more homogeneous. The new educational requirements were not yet perceived to have influenced professional identity. The changes have led the auditing profession to move from being characterized as a classical profession to resembling

Allt fler fotbollsklubbar har börjat genomgå en professionaliseringsprocess, där dessa i större utsträckning börjar efterlikna vanliga företag. Detta har resulterat i ett ökat fokus på kommersialisering, och en ökad betydelse av ekonomi inom fotbollsklubbar. Av den anledningen arbetar fotbollsklubbar med både ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Tidigare forskning har huvudsakligen visat hur fotbollsklubbar med stora ekonomiska förutsättningar bedriver sina verksamheter utifrån dessa två perspektiv. Få har tagit hänsyn till hur detta arbete ser ut inom elitfotbollsklubbar med begränsade resurser. Dessa klubbar, vilka studien definierat som semi-kommersiella, antas inte ha kommit lika långt i sin professionaliseringsprocess, och bedrivs således sannolikt annorlunda. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för hur semi-kommersiella fotbollsklubbar bedrivs ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Syftet bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, där representanter från åtta fotbollsklubbar som spelar i Superettan eller OBOS Damallsvenskan deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i hur företag bedrivs har studien tagit fram centrala element och verktyg för att besvara syftet. Elementen är vision, mål och strategi, vilka studien antar är centrala i bedrivandet av semi-kommersiella fotbollsklubbar. Verktygen som studien presenterar är affärsmodell, budget, prestationsmätning, benchmarking och intressenter, vilka antas användas av semi-kommersiella fotbollsklubbar för att dessa ska kunna bedrivas på ett välfungerande sätt. Studien har utvecklat en modell som ger en ökad förståelse för hur semi-kommersiella fotbollsklubbar bedrivs ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Gällande de centrala elementen kommer studien fram till att dessa används av semi-kommersiella fotbollsklubbar på ett likartat sätt inom det sportsliga och ekonomiska. Klubbarna uttrycker en stark önskan att jobba långsiktigt, och det finns en vilja att både sport, An increasing number of football clubs have begun to undergo a professionalization process, in which they are starting to resemble ordinary businesses. This has resulted in an increased focus on commercialization, and the importance of the economy within football clubs. For that reason, football clubs need to consider both a sports and an economic perspective in the way they operate. Previous research has mainly shown how football clubs with great financial resources work with these two perspectives. A limited number of studies have considered how this work looks like within elite clubs with limited resources. These clubs, which the study has defined as semi-commercial, are assumed not to have progressed as far in their professionalization process and are thus probably run differently. The purpose of the study is therefore to increase the understanding of how semi-commercial football clubs are run from a sports and economic perspective. The purpose of this study was answered by using a qualitative research strategy, in which representatives from eight football clubs that play in Superettan or OBOS Damallsvenskan participated through semi-structured interviews. Based on how companies operate, the study presents central elements and tools to answer the purpose. The elements are vision, objectives, and strategy, which the study assumes to be central in how semi-commercial football clubs run their businesses. The study further presents the tools business model, budget, performance measurement, benchmarking, and stakeholders, which are assumed to be used by semi-commercial football clubs in order to be conducted in a well-functioning way. The study has developed a model that increases the understanding of how semi-commercial football clubs are run from a sports and financial perspective. Regarding the central elements the study concludes that these are used by semi-commercial football clubs in a similar way in the sports and economic perspective. The clubs express a stro

Coacher på juniornivå arbetar idag inom en miljö där det balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som vill ha sin bit av kakan samtidigt som man måste prestera i en resultatfokuserad bransch. Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har vi använt en kvalitativ metod där åtta juniorcoacher på elitnivå har intervjuats samt en som är anställd på svenska ishockeyförbundet för att nå en djupare förståelse och inblick i deras vardag. Studien visade att coacherna lever under press med långa arbetsdagar samtidigt som det är en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från såväl förening men framförallt sig själva. Det fanns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb., The aim of this essay was to examine the professionalization of Swedish ice-hockey by interviewing coaches at junior elite level about their working environment. The selection consisted of eight coaches and one delegate from the Swedish Ice-hockey association. The study showed that junior coaches live under pressure and the professionalization had an impact which is shown on their paycheck but also their working environment. They are expected to perform, partly from the organization they work for but all the coaches had high expectations of themselves. Lastly the coaches didn’t worry about the possibility of losing their job but knew that the rules of the game are to perform or look for another job.

The purpose of this study is to investigate how study and career guidance counsellors view their profession in connection with a professional license with the main questions being: 1. Should a professional licensing card for study and career guidance counsellors be introduced? 2. How would a professional licensing affect the professionalization of the study and career guidance counsellors’ profession? This study is made from the perspective of professional study and career guidance counsellors and is intended for them, school leaders, employers, and politicians within school-working life, to hopefully develop the professional role, status and competence of study and career guidance counsellors. A quantitative method was used to gather information from working professionals through a survey that was published in different social media forums such as LinkedIn and Facebook. The survey was also sent out to people within the writer’s social network. The NICE handbook by Schiersmann, Ertelt, Katsarov, Mulvey, Reid och Weber (2012) has been used to analyse the results given by the respondents and has been the basis of this study. The main result shows that from a study and career guidance counsellor perspective, a professional licensing would be beneficial for the profession and is sought after. However, the results show that licensing is more sought after within the world of academics. This is due to the varying work and work titles that study and career guidance counsellors outside of the academic world have, thus a professional license might act more restricting rather than being a step towards professionalisation.

Reflektion eftersträvas ofta i högre utbildning. Forskning och beprövad erfarenhet visar att aktiviteten ska ha avgörande betydelse för studenters djuplärande. Reflektion har även visat sig ha en central betydelse för studenters professionella lärande. Denna studie fokuserar på reflektion hos blivande biomedicinska analytiker (BMA). Syftet är att utveckla förståelse och ökad kunskap om vad BMA-studenter reflekterar över under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Det teoretiska ramverket utgörs av pragmatismen och är utgångspunkt för tolkningen av resultatet tillsamman med tidigare forskning. Det empiriska materialet utgörs av åtta reflektionsloggar som BMA-studenter skrev under sin sista VFU. Tre huvudteman var identifierades genom tematisk analys. Dessa var kvalitetssäkring (preanalytiska aspekter och funktionskontroller), interaktion (mänskliga interaktioner och emotioner, och materiella interaktioner och emotioner) och professionalisering (professionskompetens och professionsetik). BMA är en tekniskt och medicinskt kvalificerat och, självständig profession vars centrala arbetsuppgift är att kvalitetssäkra laboratoriearbete med syfte att kunna leverera snabba och trovärdiga provsvar. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning på nationell och internationell nivå., Reflection is often strived for in higher education. Research and proven experience show that it has adecisive role in the deep learning as well as the professional learning of the students. This studyfocuses on reflection by future soon-to-be biomedical laboratory scientists. The purpose is to acquiremore knowledge and deeper understanding about students’ reflection during their workplace-locatedpractice in the clinical education. Pragmatism is the basis on which the interpretation and discussionof the results are based and related to earlier studies. The empirical material consists of eightreflection-logs written by biomedical laboratory scientist students during their workplace-locatedpractice. Three main themes were identified, quality assurance, interaction, and professionalization,through thematic analysis. These themes are quality assurance (preanalytical aspects and functionchecks), interaction (human interactions and emotions, and materialistic interaction and emotions) andprofessionalization (professional competence and professional ethics). The biomedical scientistprofession is a technically and medically qualified and independent profession in which its primarytask is quality assurance of laboratory work with the goal of delivering fast and reliable test results.Lastly, suggestions of further studies, nationally and internationally, are presented.

Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

Drawing inspiration from the authors own term paper, this thesis examines the documentational and administrative workload of Swedish pre-school teachers. The focus being on its relationship with New Public Management, professionalization, deprofessionalization, and pre-school teachers' experiences of time constraints. The study itself consists of interviews with 15 individuals, thirteen of which are pre-school teachers, and 2 pre-school principals, most of whom work in the same municipality. These municipalities, as well as the true names and workplaces of the respondents, have been anonymized. The analysis centers around the respondents' perspectives on documentation, professionalization, deprofessionalization, and perceived lack of time. Findings indicate that respondents generally believed documentation to be pedagogically valuable for children's learning and progress, reflecting a perception of professionalization with occasional instances of deprofessionalization. However, the extent to which these scenarios represent pre-schools overall remains unclear. Notably, most respondents expressed a lack of time for their daily tasks, attributing it primarily to understaffing rather than the documentational and administrative workload itself. The study concludes that pre-school teachers find the documentational and administrative workload time-consuming and frustrating. It observes that documentation is perceived as an integral aspect of the pedagogical process. The emphasis on the pedagogic nature of pre-school reflects a continuous professionalization process and status elevation strategies employed by teachers, which has resulted in increased documentation. This insight may help explain the absence of negative experiences associated with the documentational workload., Denna kandidatuppsats behandlar den dokumentations- och administrativa arbetsbelastningen som krävs av svenska förskollärare, och hur den relaterar till New Public Management, professionalisering och avprofessionalisering, samt förskollärares upplevelser av brist på tid för att utföra sitt arbete. Uppsatsen inspirerades till stor del av en B-uppsats skriven av författarna. Studien består av intervjuer med 15 personer, varav tretton är förskollärare och två är förskollerektorer, de flesta arbetar i samma kommun. Dessa kommuner, liksom de verkliga namnen och arbetsplatserna för respondenterna, har anonymiserats. Analysen baseras på respondenternas svar i förhållande till dokumentation, professionalisering, avprofessionalisering och upplevd tidsbrist. Resultaten indikerade att de flesta av respondenterna ansåg att dokumentationen hade ett tydligt pedagogiskt syfte i förhållande till barnens lärande och utveckling. Deras svar visade på en upplevd professionalisering snarare än avprofessionalisering, även om det finns vissa scenarion som skulle kunna indikera avprofessionalisering. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning dessa scenarier beskriver förskolor generellt. Slutligen drog vi slutsatsen att de flesta av respondenterna upplever brist av tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Slutsatsen var att förskollärarna själva upplever att arbetsbelastningen relaterad till dokumentations- och administrationsarbetet är tidskrävande och en källa till frustration i samband med dess utförande under arbetets gång. Intressant nog tillskrivs den nästan allmänt upplevda tidsbristen bland respondenterna vanligtvis inte dokumentations- och administrationsarbetet, utan snarare personalbrist. Dokumentationen uppfattas som en integrerad del av den pedagogiska processen. Det pedagogiska arbetet i sig kan ses som en del av en kontinuerlig professionaliseringsprocessen och statushöjande strategier som används av förskollärare. Detta kan förklara bristen på negativa upplevelser

Professionalization is a status to which a complex process is attached. There is no clear definition of a profession and no widely recognized single definition. This paper aims to see if there is a relationship between an occupation trying to reach the status of a profession and the salary development for the profession. The paper examines the processes of professionalization of nurses, teachers and electricians in Sweden between 1880-2015 to see if any of the occupations have reached the status of a profession in terms of Thomas Brantes theory. Analysis shows that nurses have come the furthest in the development towards becoming recognized as a profession as they have asserted themselves a particular field of research and science, gained respect from society and have a system for licenses. Teachers have had the respect from society since the beginning of the 20th century, a license was created during the 21st century and they have had a scientific base for their occupation since middle of 20th century. Electricians have not connected their occupation to a higher education or tried to create a license in the same form as teachers or nurses and can not be considered a profession. The occupations examined here have gone through multiple processes to try to reach the status of a profession but none of these processes have shown any impact on the salary development. Reaching a professional status must therefore give an occupation other benefits than a higher salary why motivation surrounding professional status should be examined further in the future.

Drawing inspiration from the authors own term paper, this thesis examines the documentational and administrative workload of Swedish pre-school teachers. The focus being on its relationship with New Public Management, professionalization, deprofessionalization, and pre-school teachers' experiences of time constraints. The study itself consists of interviews with 15 individuals, thirteen of which are pre-school teachers, and 2 pre-school principals, most of whom work in the same municipality. These municipalities, as well as the true names and workplaces of the respondents, have been anonymized. The analysis centers around the respondents' perspectives on documentation, professionalization, deprofessionalization, and perceived lack of time. Findings indicate that respondents generally believed documentation to be pedagogically valuable for children's learning and progress, reflecting a perception of professionalization with occasional instances of deprofessionalization. However, the extent to which these scenarios represent pre-schools overall remains unclear. Notably, most respondents expressed a lack of time for their daily tasks, attributing it primarily to understaffing rather than the documentational and administrative workload itself. The study concludes that pre-school teachers find the documentational and administrative workload time-consuming and frustrating. It observes that documentation is perceived as an integral aspect of the pedagogical process. The emphasis on the pedagogic nature of pre-school reflects a continuous professionalization process and status elevation strategies employed by teachers, which has resulted in increased documentation. This insight may help explain the absence of negative experiences associated with the documentational workload., Denna kandidatuppsats behandlar den dokumentations- och administrativa arbetsbelastningen som krävs av svenska förskollärare, och hur den relaterar till New Public Management, professionalisering och avprofessionalisering, samt förskollärares upplevelser av brist på tid för att utföra sitt arbete. Uppsatsen inspirerades till stor del av en B-uppsats skriven av författarna. Studien består av intervjuer med 15 personer, varav tretton är förskollärare och två är förskollerektorer, de flesta arbetar i samma kommun. Dessa kommuner, liksom de verkliga namnen och arbetsplatserna för respondenterna, har anonymiserats. Analysen baseras på respondenternas svar i förhållande till dokumentation, professionalisering, avprofessionalisering och upplevd tidsbrist. Resultaten indikerade att de flesta av respondenterna ansåg att dokumentationen hade ett tydligt pedagogiskt syfte i förhållande till barnens lärande och utveckling. Deras svar visade på en upplevd professionalisering snarare än avprofessionalisering, även om det finns vissa scenarion som skulle kunna indikera avprofessionalisering. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning dessa scenarier beskriver förskolor generellt. Slutligen drog vi slutsatsen att de flesta av respondenterna upplever brist av tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Slutsatsen var att förskollärarna själva upplever att arbetsbelastningen relaterad till dokumentations- och administrationsarbetet är tidskrävande och en källa till frustration i samband med dess utförande under arbetets gång. Intressant nog tillskrivs den nästan allmänt upplevda tidsbristen bland respondenterna vanligtvis inte dokumentations- och administrationsarbetet, utan snarare personalbrist. Dokumentationen uppfattas som en integrerad del av den pedagogiska processen. Det pedagogiska arbetet i sig kan ses som en del av en kontinuerlig professionaliseringsprocessen och statushöjande strategier som används av förskollärare. Detta kan förklara bristen på negativa upplevelser

Bakgrund: Revisorsprofessionen har under senare år präglats av ökade kompetenskrav, där Revisorsinspektionen har försökt att framkalla en bredare kompetensbas genom att lätta på revisorernas utbildningskrav. En profession som utsätts för förändringar kan riskera att deprofessionaliseras genom att förlora utmärkande kännetecken, förtroende, auktoritet, kompetens och status. Det väcker ett intresse av att studera vilket avtryck som förändrade utbildnings- och kompetenskrav har lämnat på revisorsprofessionen. Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur förändrade utbildningsoch kompetenskrav påverkar revisorer ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Som en del av detta ingår att synliggöra hur revisorer upplever professionsidentiteten och har anpassat sig efter förändringen av professionen. Metod: Arbetet tillämpar en deduktiv forskningsansats med teoretisk utgångspunkt i professionsteori och professionsidentitet. Genom den teoretiska referensramen konstrueras en teoretisk modell som ligger till grund för utformandet av arbetets kvalitativa intervjustudie med auktoriserade och godkända revisorer. Slutsats: Studien visar att de nya utbildnings- och kompetenskrav på olika sätt har förändrat revisorsprofessionen. Revisorsprofessionen uppfyller fortfarande samtliga krav för att definieras som en profession. Kännetecknet specialiserad kunskap har däremot blivit mindre exklusivt, vilket kan liknas med en deprofessionalisering och statusförskjutning av dessa delar. Digitaliseringen och ökat kunskapsfokus upplevs å andra sidan skapa större förtroende för revisorn, samtidigt som arbetssättet beskrivs som mer homogent. De nya utbildningskraven upplevdes ännu inte ha haft inflytande på professionsidentiteten. Förändringarna har medfört att revisorsprofessionen snarare går från att utmärkas som en klassisk profession till att mer efterlikna en välfärdsprofession. Som följd föreligger uppfattningen om att revisorsprofessionen är under omdefiniering, Background: In recent years, the auditing profession has been characterized by increased competence requirements, where the Swedish Inspectorate of Auditors has attempted to create a broader knowledge base by easing the educational requirements for auditors. A profession that is subject to educational and competence requirement changes can risk deprofessionalization by losing distinctive characteristics, trust, authority, competence, and status. This raises an interest in studying the impact that changed education and competence requirements have had on the auditing profession. Purpose: The purpose of the essay is to contribute to a deeper understanding of how changing educational and competency requirements affect auditors from a professional theoretical perspective. As part of this, it involves highlighting how auditors experience professional identity and have adapted to the changes in the profession. Method: The essay applies a deductive research approach with a theoretical basis in professional theory and professional identity. Through the theoretical framework, a theoretical model is constructed that forms the basis for the design of the work's qualitative interview study with authorized and approved auditors. Conclusion: The results from the study shows that the new educational and competency requirements have changed the auditing profession. The profession still meets all the criteria to be defined as a profession. However, the characteristic of specialized knowledge has become less exclusive, which can be compared to a process of deprofessionalization and a shift in status. On the other hand, digitalization and increased focus on knowledge are perceived to create greater trust in auditors, while the work process is described as more homogeneous. The new educational requirements were not yet perceived to have influenced professional identity. The changes have led the auditing profession to move from being characterized as a classical profession to resembling

Allt fler fotbollsklubbar har börjat genomgå en professionaliseringsprocess, där dessa i större utsträckning börjar efterlikna vanliga företag. Detta har resulterat i ett ökat fokus på kommersialisering, och en ökad betydelse av ekonomi inom fotbollsklubbar. Av den anledningen arbetar fotbollsklubbar med både ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Tidigare forskning har huvudsakligen visat hur fotbollsklubbar med stora ekonomiska förutsättningar bedriver sina verksamheter utifrån dessa två perspektiv. Få har tagit hänsyn till hur detta arbete ser ut inom elitfotbollsklubbar med begränsade resurser. Dessa klubbar, vilka studien definierat som semi-kommersiella, antas inte ha kommit lika långt i sin professionaliseringsprocess, och bedrivs således sannolikt annorlunda. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för hur semi-kommersiella fotbollsklubbar bedrivs ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Syftet bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, där representanter från åtta fotbollsklubbar som spelar i Superettan eller OBOS Damallsvenskan deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i hur företag bedrivs har studien tagit fram centrala element och verktyg för att besvara syftet. Elementen är vision, mål och strategi, vilka studien antar är centrala i bedrivandet av semi-kommersiella fotbollsklubbar. Verktygen som studien presenterar är affärsmodell, budget, prestationsmätning, benchmarking och intressenter, vilka antas användas av semi-kommersiella fotbollsklubbar för att dessa ska kunna bedrivas på ett välfungerande sätt. Studien har utvecklat en modell som ger en ökad förståelse för hur semi-kommersiella fotbollsklubbar bedrivs ur ett sportsligt och ekonomiskt perspektiv. Gällande de centrala elementen kommer studien fram till att dessa används av semi-kommersiella fotbollsklubbar på ett likartat sätt inom det sportsliga och ekonomiska. Klubbarna uttrycker en stark önskan att jobba långsiktigt, och det finns en vilja att både sport, An increasing number of football clubs have begun to undergo a professionalization process, in which they are starting to resemble ordinary businesses. This has resulted in an increased focus on commercialization, and the importance of the economy within football clubs. For that reason, football clubs need to consider both a sports and an economic perspective in the way they operate. Previous research has mainly shown how football clubs with great financial resources work with these two perspectives. A limited number of studies have considered how this work looks like within elite clubs with limited resources. These clubs, which the study has defined as semi-commercial, are assumed not to have progressed as far in their professionalization process and are thus probably run differently. The purpose of the study is therefore to increase the understanding of how semi-commercial football clubs are run from a sports and economic perspective. The purpose of this study was answered by using a qualitative research strategy, in which representatives from eight football clubs that play in Superettan or OBOS Damallsvenskan participated through semi-structured interviews. Based on how companies operate, the study presents central elements and tools to answer the purpose. The elements are vision, objectives, and strategy, which the study assumes to be central in how semi-commercial football clubs run their businesses. The study further presents the tools business model, budget, performance measurement, benchmarking, and stakeholders, which are assumed to be used by semi-commercial football clubs in order to be conducted in a well-functioning way. The study has developed a model that increases the understanding of how semi-commercial football clubs are run from a sports and financial perspective. Regarding the central elements the study concludes that these are used by semi-commercial football clubs in a similar way in the sports and economic perspective. The clubs express a stro

The purpose of this study is to investigate how study and career guidance counsellors view their profession in connection with a professional license with the main questions being: 1. Should a professional licensing card for study and career guidance counsellors be introduced? 2. How would a professional licensing affect the professionalization of the study and career guidance counsellors’ profession? This study is made from the perspective of professional study and career guidance counsellors and is intended for them, school leaders, employers, and politicians within school-working life, to hopefully develop the professional role, status and competence of study and career guidance counsellors. A quantitative method was used to gather information from working professionals through a survey that was published in different social media forums such as LinkedIn and Facebook. The survey was also sent out to people within the writer’s social network. The NICE handbook by Schiersmann, Ertelt, Katsarov, Mulvey, Reid och Weber (2012) has been used to analyse the results given by the respondents and has been the basis of this study. The main result shows that from a study and career guidance counsellor perspective, a professional licensing would be beneficial for the profession and is sought after. However, the results show that licensing is more sought after within the world of academics. This is due to the varying work and work titles that study and career guidance counsellors outside of the academic world have, thus a professional license might act more restricting rather than being a step towards professionalisation.

Reflektion eftersträvas ofta i högre utbildning. Forskning och beprövad erfarenhet visar att aktiviteten ska ha avgörande betydelse för studenters djuplärande. Reflektion har även visat sig ha en central betydelse för studenters professionella lärande. Denna studie fokuserar på reflektion hos blivande biomedicinska analytiker (BMA). Syftet är att utveckla förståelse och ökad kunskap om vad BMA-studenter reflekterar över under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Det teoretiska ramverket utgörs av pragmatismen och är utgångspunkt för tolkningen av resultatet tillsamman med tidigare forskning. Det empiriska materialet utgörs av åtta reflektionsloggar som BMA-studenter skrev under sin sista VFU. Tre huvudteman var identifierades genom tematisk analys. Dessa var kvalitetssäkring (preanalytiska aspekter och funktionskontroller), interaktion (mänskliga interaktioner och emotioner, och materiella interaktioner och emotioner) och professionalisering (professionskompetens och professionsetik). BMA är en tekniskt och medicinskt kvalificerat och, självständig profession vars centrala arbetsuppgift är att kvalitetssäkra laboratoriearbete med syfte att kunna leverera snabba och trovärdiga provsvar. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning på nationell och internationell nivå., Reflection is often strived for in higher education. Research and proven experience show that it has adecisive role in the deep learning as well as the professional learning of the students. This studyfocuses on reflection by future soon-to-be biomedical laboratory scientists. The purpose is to acquiremore knowledge and deeper understanding about students’ reflection during their workplace-locatedpractice in the clinical education. Pragmatism is the basis on which the interpretation and discussionof the results are based and related to earlier studies. The empirical material consists of eightreflection-logs written by biomedical laboratory scientist students during their workplace-locatedpractice. Three main themes were identified, quality assurance, interaction, and professionalization,through thematic analysis. These themes are quality assurance (preanalytical aspects and functionchecks), interaction (human interactions and emotions, and materialistic interaction and emotions) andprofessionalization (professional competence and professional ethics). The biomedical scientistprofession is a technically and medically qualified and independent profession in which its primarytask is quality assurance of laboratory work with the goal of delivering fast and reliable test results.Lastly, suggestions of further studies, nationally and internationally, are presented.

Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

The purpose of the study has been to explore how professionals in the field of social work view professional licensure. Through semi-structured interviews, we have explored their reflections and opinions on the potential of professional licensure, their perceptions of their work, and how they believe licensure could affect their area of work in relation to professional status. The results are presented based on a qualitative content analysis, and the responses indicate that professional licensure is expected to raise the status of social workers in society. The study presents the complexity of the social work profession’s field, where boundaries are often seen as diffuse externally. This is demonstrated from the study's results and previous research around the difficulties of implementing uniform professional licenses. The interviewees also emphasize the importance of social work education for the exclusivity of the profession, where a stronger connection between practice and theory may be suggested to strengthen the profession’s legitimacy. Another significant finding is the central role of social workers for the welfare and well-being of society. Although the social work profession can sometimes be perceived negatively by the public, partly due to media portrayal, the study points out that there is a need for the public to gain an improved understanding of social workers’ roles and competences. The study's findings indicate that this could strengthen the profession's legitimacy and status. Even though there is strong support for professional licensure for social workers, challenges also emerged regarding its implementation. Some interviewees felt that licensure should be limited to specific work roles and tasks, especially those involving the exercise of authority. Others expressed concern that the introduction of licensure could lead to even more fragmented professional identities. In conclusion, the study shows the collective support for professional licensure

This thesis focuses on professional strategies carried out by the Finnish socialworkers union Talentia to strengthen social welfare professions in Finland. Specialfocus lies on the social worker’s occupation and quest for licensure. The period investigated spans from 1949 until 2019. Licensure granted by the state is considered a significant attribute for a successful professionalization process and desirable for occupational groups. Research shows that licensure can also be experienced as a reduction of professional autonomy and therefore be opposed collectively. In Finland, licensure for social welfare workers came into effect in 2016. Many members of occupational groups regulated by The Act on Social Welfare Professionals are also members of Talentia, whose position concerning professionalization and licensure has not been longitudinally investigated previously. The study methodology is based on a qualitative single-case study design. The data consists of archived documents of Talentia, organizational journals, governmental reports, laws, directives, and secondary sources of knowledge such as Talentia’s written history. Interviews were undertaken with four key persons that had been working in leading positions of the organization. The analytical approach is abductive, including theoretical concepts and perspectives from sociology of professions, organizational theory, and policy research. The development of collective strategies for professionalization can be roughly divided into the periods of Establishment (1949–1962), Consolidation (1963–1980), Professionalization(1981–1999) and Licensure (2000–2019). The main strategy identified is ideological optimism for professionalization, which led Talentia to strive for political influence, educational development, and expansion of occupational monopoly on the labor market as strategies for professionalization. Other supportive strategies concerning internationalization, work ethics, and information campaigns have also

Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse för studie- och yrkesvägledares roll och deras arbete inom grundskolan för elever med problematisk skolfrånvaro och hur samverkan fungerar med övriga professioner i det elevhälsofrämjande i arbetet för dessa elever. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning, samt teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visade att det enligt respondenterna råder en viss okunskap om skolans uppdrag gällande studie- och yrkesvägledning, samt om studie- och yrkesvägledares kompetens bland övriga professioner och ledning i grundskolan. Vidare visade resultatet att studie- och yrkesvägledare ofta tar främsta ansvaret för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och detta beskrevs bero på en svag styrning. Relationsskapande och meningsskapande upplevdes som två viktiga bitar, i arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro. Ytterligare ett resultat var att respondenterna beskrev marknadsföring av studie- och yrkesvägledares kompetens som nödvändigt. Detta mot bakgrund av att kunna nyttjas inom fler arbetsområden i skolverksamheten, samt för att stärka studie- och yrkesvägledarrollen.

Patrick Sjöstrand Schatzl: Queens Of Noise: En undersökning av kvinnliga artisters porträttering i svenska populärtidskrifter under 1970- och 1980-talet. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårtermin, 2022. 1970-talet präglades av fler samhälleliga förändringar än vad gemeneman idag förmodligenkänner till. Det är ett årtionde många tar förgivet och ändå skulle framväxten av olikafeministiska rörelser och populärkulturen skapa en social förändring i västvärlden både under1970-talet och framåt. För att konkretisera och påvisa dessa förändringar över tid ser jag idetta arbete till kvinnliga artister och deras porträttering i svenska populärkulturella tidskrifterunder 1970- och 1980-talet. Jag ser till det kvinnliga rockbandet The Runaways för attundersöka det av andra vågens feminism präglade 1970-talet och artisterna Joan Jett och Lita Ford, som tidigare verkat i bandet innan de övergick till solokarriärer, för att undersöka feminismens succesiva kommersialisering och tidskrifternas professionalisering under 1980-talet. Genom både bild- och textanalyser går det att konstatera att andra vågens feminism utmanas inom populärkulturen genom band som The Runaways. Något som tog sig i uttryck iden mansdominerade branschen genom ambivalenta kommentarer och utpekande avskillnader som kön. Feminismen och konceptet av den kvinnliga artisten verkar sedan haanammats under 1980-talet till priset av att de kvinnliga artisterna själva fick framhäva sinfemininitet, då det inte var uttalat men ändå förväntat. En image skulle säljas in, vilket också skulle synas i följande årtionden då kvinnligheten och feminismen inom populärkulturen tydligt redan var kommersialiserad.

Professionaliseringen av socialt arbete påbörjades i mitten av 1900-talet och har bland annat medfört en akademisk utbildning och forskning inom området. Professionaliseringen är fortgående och de senaste årtiondena har diskussionen om ett införande av en socionomlegitimation pågått och det är därför av intresse att undersöka socionomstudenters syn på professionalisering och socionomlegitimation. Studien syftar till att undersöka hur socionomstudenter ser på professionaliseringen inom socialt arbete och en yrkeslegitimation för socionomer. Följande forskningsfrågor har legat till grund för studien: Hur skattar socionomstuderande på professionalisering av socialt arbete och socionomlegitimation? På vilket sätt påverkar kön, ålder, tidigare arbetslivserfarenheter och längd på genomförd utbildning attityden gentemot socionomlegitimation och professionalisering? Studien har haft en kvantitativ forskningsansats och enkät har använts som datainsamlingsmetod. Enkäten skickades ut till alla socionomstudenter på Hälsohögskolan i Jönköping. Resultatet analyserades i SPSS 28.0 och visade att socionomstudenter är positiva till professionaliseringen inom socialt arbete och en socionomlegitimation. En viktig slutsats som framkommer är att professionaliseringen är obalanserad. Det innebär att områden inom det sociala arbetet är olika professionaliserade, exempelvis har hälso- och sjukvårdskuratorer fått möjligheten till en legitimation medan en allmän socionomlegitimation avslås. Obalansen driver utveckling av socialt arbete framåt genom att professioner konkurrerar med varandra och i den aktuella studien ses obalansen som positiv. En annan slutsats är att socionomstudenternas attityder är viktiga för den fortsatta professionaliseringen av socialt arbete., At the beginning of the 20th century, the professionalization of social work began and contributed, among other things, to academic education and research in social work. The professionalization is continuous, and a discussion about the imposition of legitimation in social work has lasted for several decades. Thus, it is interesting to learn what students in social work think about professionalization and legitimation in social work. The study aims to examine how students in social work view professionalization and legitimation in social work. The following research questions formed the study's basis: How do social work students view professionalization in social work and legitimation in social work? How do gender, age, previous work experience, and length of completed education affect the attitudes towards legitimation in social work and professionalization? The study used a quantitative research approach, and a survey was used to collect data. The survey was sent out to all students in social work at the School of Health and Welfare in Jönköping. The results were analyzed using SPSS 28.0 and showed that the students in social work are positive towards professionalization and legitimation in social work. An important conclusion is that professionalization is unbalanced. This means that areas within social work are not evenly professionalized. For example, counselors in health care have a legitimation, while the proposal for legitimation in social work is denied. The imbalance drives the development of social work through competition between professions, and in this study, we view the imbalance as positive. Another conclusion is that students' attitudes in social work are essential for continuing professionalization in social work.

Patrick Sjöstrand Schatzl: Queens Of Noise: En undersökning av kvinnliga artisters porträttering i svenska populärtidskrifter under 1970- och 1980-talet. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårtermin, 2022. 1970-talet präglades av fler samhälleliga förändringar än vad gemeneman idag förmodligenkänner till. Det är ett årtionde många tar förgivet och ändå skulle framväxten av olikafeministiska rörelser och populärkulturen skapa en social förändring i västvärlden både under1970-talet och framåt. För att konkretisera och påvisa dessa förändringar över tid ser jag idetta arbete till kvinnliga artister och deras porträttering i svenska populärkulturella tidskrifterunder 1970- och 1980-talet. Jag ser till det kvinnliga rockbandet The Runaways för attundersöka det av andra vågens feminism präglade 1970-talet och artisterna Joan Jett och Lita Ford, som tidigare verkat i bandet innan de övergick till solokarriärer, för att undersöka feminismens succesiva kommersialisering och tidskrifternas professionalisering under 1980-talet. Genom både bild- och textanalyser går det att konstatera att andra vågens feminism utmanas inom populärkulturen genom band som The Runaways. Något som tog sig i uttryck iden mansdominerade branschen genom ambivalenta kommentarer och utpekande avskillnader som kön. Feminismen och konceptet av den kvinnliga artisten verkar sedan haanammats under 1980-talet till priset av att de kvinnliga artisterna själva fick framhäva sinfemininitet, då det inte var uttalat men ändå förväntat. En image skulle säljas in, vilket också skulle synas i följande årtionden då kvinnligheten och feminismen inom populärkulturen tydligt redan var kommersialiserad.

Detta examensarbete har som syfte att utveckla kunskap om skolans speciallärares och specialpedagogers (specialprofessioners) professionalisering mellan 2007 och 2021. Metoden är en kvalitativ textanalys av Lärarförbundets tidning Specialpedagogik och studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag. Den teoretiska ramen är hämtad från Harries-Jenkins (1970/2010) arbete kring professioner i organisationer där begreppet professionalisering genom en definition av den professionella som askriptiv blir det analytiska verktyget i studien. Examensarbetets teoretiska analysmodell utgår från denna professionaliseringsteori som grundas i studiens syfte och frågeställningar. Forskningsöversikten belyser villkoren för specialprofessionerna i en svensk skolkontext och pekar på hur specialprofessionerna verkar i ett komplext system med ett dynamiskt förlopp där målet att arbeta förebyggande för inkludering ställs mot en praktik där förutsättningarna för detta arbete inte är givna. En stor mängd reformer och ändringar i policy framgår som en källa till osäkerhet kring specialprofessionernas roller. Det analyserade resultatet presenteras under de element som återfinns i studiens teori: kontext, utbildning, struktur och ideologi. Resultatet visar på olika utvecklingar av specialprofessionernas professionalisering mellan 2007 och 2021. Professionerna är under stor påverkan av politiska reformer vilket inverkar på såväl utbildning som yrkespraktik. Utbildningarna präglas av utredningar och osäkerhet kring det svenska systemet med två specialprofessioner. Strävan mot standardisering genom en större legitimering framstår som en dragkamp mellan organisation och profession. En tydlig rörelse främst ur specialpedagogernas perspektiv är professionens närmande mot skolledning, exempelvis genom kombinationstjänster specialpedagog/biträdande rektor. Sammanfattningsvis präglas specialprofessionerna som kollektiv av en yttre homogenitet sam

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärares professionella identitet definieras och konstrueras genom språkliga begrepp, uppfattningar om förskolans uppgifter och uppdrag samt personalens utbildningsgrad, utifrån förskollärare och vårdnadshavare. Vi gör en historisk tillbakablick på olika definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma. Detta med anledning av att synliggöra hur historiska definitioner påverkar dagens förskola. Vidare redogörs för vad förskolans uppdrag och verksamhet innebär samt hur förskollärares professionella identitet konstrueras utifrån tidigare forskning. Som verktyg för att synliggöra flera perspektiv har vi använt oss utav flermetodsforskning där vårdnadshavare fått svara på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer genomförts med förskollärare. Som teoretisk ram och analysverktyg har vi använt diskursanalys samt den socialkonstruktivistiska teorin i bearbetningen av datan. Studiens resultat visar att det finns en diskrepans mellan vårdnadshavares och förskollärares språkbruk och uppfattningar gällande definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma, samt innebörden av förskolans uppdrag och förskollärares arbetsuppgifter. Vidare framkommer att förskollärares professionella identitet konstrueras av andra samt de själva utifrån olika diskurser. Därefter diskuteras hur olika språkliga begrepp skapar diskurser som konstruerar förskolan och den professionella förskollärarens identitet. Huruvida yrkesroller bär med sig värderingar utifrån dess utbildningsgrad lyfts och problematiseras även. Vi identifierar och diskuterar starkt dominerande diskurser som polariserar förskolans uppdrag där omsorg konstrueras som en motpol till undervisning i ett professionaliseringssammanhang. De slutsatser vi drar är bland annat att dessa diskurser innebär att förskolan å ena sidan ses som en professionell verksamhet som ägnar sig åt undervisning, å andra sidan som en omsorgsinstitution där begrepp såsom fröken

The aim of this study is to measure the degree of personalization in the election posters of the Swedish parliament party The Moderates between the years 2002-2022. The years are divided into three different time periods for the ruling party leaders. In total, 106 national elections posters for the parliament elections were collected from the official sources national organization of The Moderate Party, The Royal Library in Stockholm, and the Institute of Nordic languages at Uppsala University. The posters were divided into three categories which were three party leader periods with 30 posters in each category. Quantitative and qualitative content analysis has been implemented and the framing theory along with the social constructivist theory has been the foundation of the study. To measure the degree of personalization, four different themes were categorized, which were “party leaders on the picture”, “personal emotional expressions in the text”, “personified-related objects” and “personal names”. Every collected election poster was placed in a table to calculate the degree of personalization in percentage. The results show with a 95% statistical significance that the personalization of The Moderate Party’s election posters has changed over the years. It has been very low for the period of the party leader Bo Lundgren, then increased slightly for the period of the party leader Fredrik Reinfeldt and then increased much for the period of the party leader Ulf Kristersson. The results could conceivably be explained by factors that have influenced The Moderate Party’s political communication and attitude towards personalization such as the current political landscape, election results, and important political issues. The result could furthermore be explained with the framing theory and social constructivist theory.

Folkskolestadgans införande år 1842 innebar att nya krav började ställas på lärares utbildning och deras undervisning. Samtidigt som många lärare behövde anställas i ett allt större antal skolor skulle undervisningen hålla en viss nivå. Denna förändring skedde dock inte över en natt utan man fick utgå från de lärare som redan fanns i tjänst och gradvis bygga upp en lärarkår som hade erforderlig kompetens. Folkskolinspektionens införande år 1861 markerade en satsning från statens sida i att försöka harmonisera lärarnas utbildning och praktik. Samtidigt var folkskolan huvudsakligen lokalt finansierad under 1800-talet vilket innebar att staten intekunde ställa orimliga krav på socknarna att skjuta till medel till lärarlöner. Ett resultat var att lärarnas roll kom att utvecklas på ett komplext sätt i relation till lokalsamhälle, stat och lärarkollektiv.

This thesis focuses on professional strategies carried out by the Finnish socialworkers union Talentia to strengthen social welfare professions in Finland. Specialfocus lies on the social worker’s occupation and quest for licensure. The period investigated spans from 1949 until 2019. Licensure granted by the state is considered a significant attribute for a successful professionalization process and desirable for occupational groups. Research shows that licensure can also be experienced as a reduction of professional autonomy and therefore be opposed collectively. In Finland, licensure for social welfare workers came into effect in 2016. Many members of occupational groups regulated by The Act on Social Welfare Professionals are also members of Talentia, whose position concerning professionalization and licensure has not been longitudinally investigated previously. The study methodology is based on a qualitative single-case study design. The data consists of archived documents of Talentia, organizational journals, governmental reports, laws, directives, and secondary sources of knowledge such as Talentia’s written history. Interviews were undertaken with four key persons that had been working in leading positions of the organization. The analytical approach is abductive, including theoretical concepts and perspectives from sociology of professions, organizational theory, and policy research. The development of collective strategies for professionalization can be roughly divided into the periods of Establishment (1949–1962), Consolidation (1963–1980), Professionalization(1981–1999) and Licensure (2000–2019). The main strategy identified is ideological optimism for professionalization, which led Talentia to strive for political influence, educational development, and expansion of occupational monopoly on the labor market as strategies for professionalization. Other supportive strategies concerning internationalization, work ethics, and information campaigns have also

Detta examensarbete har som syfte att utveckla kunskap om skolans speciallärares och specialpedagogers (specialprofessioners) professionalisering mellan 2007 och 2021. Metoden är en kvalitativ textanalys av Lärarförbundets tidning Specialpedagogik och studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag. Den teoretiska ramen är hämtad från Harries-Jenkins (1970/2010) arbete kring professioner i organisationer där begreppet professionalisering genom en definition av den professionella som askriptiv blir det analytiska verktyget i studien. Examensarbetets teoretiska analysmodell utgår från denna professionaliseringsteori som grundas i studiens syfte och frågeställningar. Forskningsöversikten belyser villkoren för specialprofessionerna i en svensk skolkontext och pekar på hur specialprofessionerna verkar i ett komplext system med ett dynamiskt förlopp där målet att arbeta förebyggande för inkludering ställs mot en praktik där förutsättningarna för detta arbete inte är givna. En stor mängd reformer och ändringar i policy framgår som en källa till osäkerhet kring specialprofessionernas roller. Det analyserade resultatet presenteras under de element som återfinns i studiens teori: kontext, utbildning, struktur och ideologi. Resultatet visar på olika utvecklingar av specialprofessionernas professionalisering mellan 2007 och 2021. Professionerna är under stor påverkan av politiska reformer vilket inverkar på såväl utbildning som yrkespraktik. Utbildningarna präglas av utredningar och osäkerhet kring det svenska systemet med två specialprofessioner. Strävan mot standardisering genom en större legitimering framstår som en dragkamp mellan organisation och profession. En tydlig rörelse främst ur specialpedagogernas perspektiv är professionens närmande mot skolledning, exempelvis genom kombinationstjänster specialpedagog/biträdande rektor. Sammanfattningsvis präglas specialprofessionerna som kollektiv av en yttre homogenitet sam

The aim of this study is to measure the degree of personalization in the election posters of the Swedish parliament party The Moderates between the years 2002-2022. The years are divided into three different time periods for the ruling party leaders. In total, 106 national elections posters for the parliament elections were collected from the official sources national organization of The Moderate Party, The Royal Library in Stockholm, and the Institute of Nordic languages at Uppsala University. The posters were divided into three categories which were three party leader periods with 30 posters in each category. Quantitative and qualitative content analysis has been implemented and the framing theory along with the social constructivist theory has been the foundation of the study. To measure the degree of personalization, four different themes were categorized, which were “party leaders on the picture”, “personal emotional expressions in the text”, “personified-related objects” and “personal names”. Every collected election poster was placed in a table to calculate the degree of personalization in percentage. The results show with a 95% statistical significance that the personalization of The Moderate Party’s election posters has changed over the years. It has been very low for the period of the party leader Bo Lundgren, then increased slightly for the period of the party leader Fredrik Reinfeldt and then increased much for the period of the party leader Ulf Kristersson. The results could conceivably be explained by factors that have influenced The Moderate Party’s political communication and attitude towards personalization such as the current political landscape, election results, and important political issues. The result could furthermore be explained with the framing theory and social constructivist theory.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärares professionella identitet definieras och konstrueras genom språkliga begrepp, uppfattningar om förskolans uppgifter och uppdrag samt personalens utbildningsgrad, utifrån förskollärare och vårdnadshavare. Vi gör en historisk tillbakablick på olika definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma. Detta med anledning av att synliggöra hur historiska definitioner påverkar dagens förskola. Vidare redogörs för vad förskolans uppdrag och verksamhet innebär samt hur förskollärares professionella identitet konstrueras utifrån tidigare forskning. Som verktyg för att synliggöra flera perspektiv har vi använt oss utav flermetodsforskning där vårdnadshavare fått svara på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer genomförts med förskollärare. Som teoretisk ram och analysverktyg har vi använt diskursanalys samt den socialkonstruktivistiska teorin i bearbetningen av datan. Studiens resultat visar att det finns en diskrepans mellan vårdnadshavares och förskollärares språkbruk och uppfattningar gällande definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma, samt innebörden av förskolans uppdrag och förskollärares arbetsuppgifter. Vidare framkommer att förskollärares professionella identitet konstrueras av andra samt de själva utifrån olika diskurser. Därefter diskuteras hur olika språkliga begrepp skapar diskurser som konstruerar förskolan och den professionella förskollärarens identitet. Huruvida yrkesroller bär med sig värderingar utifrån dess utbildningsgrad lyfts och problematiseras även. Vi identifierar och diskuterar starkt dominerande diskurser som polariserar förskolans uppdrag där omsorg konstrueras som en motpol till undervisning i ett professionaliseringssammanhang. De slutsatser vi drar är bland annat att dessa diskurser innebär att förskolan å ena sidan ses som en professionell verksamhet som ägnar sig åt undervisning, å andra sidan som en omsorgsinstitution där begrepp såsom fröken

This thesis focuses on professional strategies carried out by the Finnish socialworkers union Talentia to strengthen social welfare professions in Finland. Specialfocus lies on the social worker’s occupation and quest for licensure. The period investigated spans from 1949 until 2019. Licensure granted by the state is considered a significant attribute for a successful professionalization process and desirable for occupational groups. Research shows that licensure can also be experienced as a reduction of professional autonomy and therefore be opposed collectively. In Finland, licensure for social welfare workers came into effect in 2016. Many members of occupational groups regulated by The Act on Social Welfare Professionals are also members of Talentia, whose position concerning professionalization and licensure has not been longitudinally investigated previously. The study methodology is based on a qualitative single-case study design. The data consists of archived documents of Talentia, organizational journals, governmental reports, laws, directives, and secondary sources of knowledge such as Talentia’s written history. Interviews were undertaken with four key persons that had been working in leading positions of the organization. The analytical approach is abductive, including theoretical concepts and perspectives from sociology of professions, organizational theory, and policy research. The development of collective strategies for professionalization can be roughly divided into the periods of Establishment (1949–1962), Consolidation (1963–1980), Professionalization(1981–1999) and Licensure (2000–2019). The main strategy identified is ideological optimism for professionalization, which led Talentia to strive for political influence, educational development, and expansion of occupational monopoly on the labor market as strategies for professionalization. Other supportive strategies concerning internationalization, work ethics, and information campaigns have also

Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse för studie- och yrkesvägledares roll och deras arbete inom grundskolan för elever med problematisk skolfrånvaro och hur samverkan fungerar med övriga professioner i det elevhälsofrämjande i arbetet för dessa elever. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning, samt teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visade att det enligt respondenterna råder en viss okunskap om skolans uppdrag gällande studie- och yrkesvägledning, samt om studie- och yrkesvägledares kompetens bland övriga professioner och ledning i grundskolan. Vidare visade resultatet att studie- och yrkesvägledare ofta tar främsta ansvaret för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och detta beskrevs bero på en svag styrning. Relationsskapande och meningsskapande upplevdes som två viktiga bitar, i arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro. Ytterligare ett resultat var att respondenterna beskrev marknadsföring av studie- och yrkesvägledares kompetens som nödvändigt. Detta mot bakgrund av att kunna nyttjas inom fler arbetsområden i skolverksamheten, samt för att stärka studie- och yrkesvägledarrollen.