Search

Bakgrund: Diagnostiserade fall av personer med typ 1-diabetes ökar globalt och komplikationer kan uppstå i samband med sjukdomen. Lågkolhydratkost har visat sig vara en potentiell metod för att förbättra blodsockerreglering. Sjuksköterskor ansvarar för kostrådgivning och därav behövs mer kunskap om ämnet då det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka påverkan av lågkolhydratkost hos personer med typ 1-diabetes. Metod: En litteraturstudie av 10 vetenskapliga artiklar genomfördes med en induktiv ansats. Resultat: Följande huvudkategorier presenterades i studiens resultat: kroppsliga förändringar och upplevelser. Underkategorierna var: blodsocker, insulin, blodfetter, ketoner, vikt och BMI, vitalparametrar, positiva erfarenheter och utmaningar. Effekter av lågkolhydratkost varierade avseende blodsocker, insulin, blodfetter, vikt och blodtryck. BMI förbättrades, ketonnivåer höjdes och diabetes ketoacidos förekom i samband med lågkolhydratkost. Erfarenheter av lågkolhydratkost varierade. Konklusion: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver information om lågkolhydratkost och typ 1-diabetes. På så sätt kan adekvat information, evidensbaserad vård och personcentrerad vård erbjudas till personer med typ 1- diabetes., Background: Diagnosed cases of people with type 1 diabetes are growing globally and complications can occur in correlation with the disease. Low carbohydrate diets have shown to be a potential method to improve blood sugar regulation. Nurses are responsible for dietary advice and therefore more knowledge is needed on the subject as the scientific basis is insufficient. Aim: The aim of this thesis was to examine the impact of a low carbohydrate diet for people with type 1 diabetes. Method: A literature study of 10 scientific articles was conducted with an inductive approach. Results: The following main categories was presented: bodily changes and experiences. The subcategories were: blood sugar, insulin, blood fats, ketones, weight and BMI, vital parameters, positive experiences and challenges. The effects of low carbohydrate diets varied regarding blood sugar, insulin, blood fats, weight and blood pressure. BMI improved, ketone levels were raised, diabetic ketoacidosis occurred and experiences with a low-carbohydrate diet varied. Conclusion: Nurses and nursing students need information about low carbohydrate diets and type 1 diabetes. In this way adequate information, evidence-based care and person-centered care can be offered to people with type 1 diabetes.

Förekomsten av icke smittsamma sjukdomar är enligt Världshälsoorganisationen en av de största hälsoutmaningarna vad gäller både människolidande och påverkan på den socioekonomiska situationen i världens länder. Hjärtsjukdom förblir den ledande dödsorsaken och utgör 46 procent av icke-smittsamma sjukdomar följt av cancer, lungsjukdomar och diabetes. Majoriteten av dessa sjukdomar kan förebyggas och har gemensamma riskfaktorer som tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det vinns ett vetenskapligt stöd för måttlig lågkolhydratkost vid övervikt och fetma samt Diabetes Mellitus typ II. Lågkolhydratkost är ett kostalternativ som används av personer med övervikt, Metabolt Syndrom och Diabetes Mellitus typ II. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av lågkolhydratkost hos personer vid övervikt, Metabola Syndromet och Diabetes Mellitus typ II. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva informanter intervjuades. Datamaterialet bearbetades med manifest och latent innehållsanalys. Resultatet utmynnade i ett tema: “Inre kraft är motor till egenvård”. Kategorier var “Lågkolhydratkost som en välfungerande hälsostrategi” samt “Betydelsen av stöd vid tillämpning av lågkolhydratkost”. Hälsofördelarna som informanterna upplevde till följd av lågkolhydratkost var: viktnedgång, normalisering av blodtryck, blodsocker och blodfetter, lugnare mage, minskad medicinering samt förbättrad psykisk hälsa och livskvalitet. Viktigt för informanterna var tillgång till forum för att träffa likasinnade personer i samma situation för utbyte av råd och stöd hos varandra. Informanterna beskrev en relation med sjukvårdspersonal, närstående och kollegor som var av stor betydelse och påverkade deras upplevelse av kosten i både negativ och positiv riktning beroende på attityden hos personen de mötte. Det var tydligt att den interpersonella relationen påverkades genom kunskap och inställning hos motparten. Slutsatsen av denna studie var att

Bakgrund: Prevalensen av människor som är överviktiga/drabbade av fetma ökar ständigt. Detta kan bero på förändrade levnadsvanor som gjort att människor idag äter allt mer onyttigt och den fysiska aktiviteten minskat, vilket i sin tur kan leda till övervikt och fetma. I tidigare forskning har lågkolhydratkost visat sig vara ett möjligt sätt att gå ner i vikt men fortsätter trots det vara ett kontroversiellt kostråd. Syfte: Att kartlägga effekter av interventioner baserade på lågkolhydratskost i jämförelse med lågfettkost bland personer med övervikt och fetma. Metod: Litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Påverkan på kroppsammansättning, fysiologiska effekter och övriga resultat var områden som framkom. Viss effekt av lågkolhydratkost kunde visas över tid i flera områden som bland annat vikt, BMI, midjemått, blodtryck, blodsocker och blodfetter. Konklusion: Resultat i den genomförda litteraturstudien antyder att lågkolhydratkost kan ha effekt vid viktnedgång men även förbättra personers hälsa i form av sänkt blodtryck, sänkt blodsockervärde, triglyceridnivåer och ökat HDL. Effekten av enbart förändrade kostvanor är dock sannolikt inte tillräckligt för många personer.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma har blivit en hälsofarlig nödsituation i västvärlden, i synnerhet bukfetma som är en av de viktigaste riskfaktorerna för kardiovaskulära sjukdomar. Den västerländska dieten domineras av högt förädlade livsmedel till låg kostnad vilket snabbt har utvecklat övervikt och överviktsrelaterade sjukdomar. Det finns olika behandlingsmetoder för att minska övervikt och fetma, där kost är en viktig komponent. Lågkolhydratkost kommer alltmer i fokus, som ett alternativ till de rådande näringsrekommendationerna. För att stödja och motivera personer med övervikt och fetma kan sjuksköterskan förmedla en personcentrerad egenvård enligt Orem. Sjuksköterskan skall enligt lag arbeta evidensbaserat och det krävs ständig uppdatering av forskningsläget. Syfte: Syftet var att studera effekten av lågkolhydratkost hos personer med övervikt och fetma. Metod: Litteraturöversikten är av kvantitativ metod och innehåller 15 vetenskapliga artiklar. Analysmodellen som användes var Fribergs analys. Resultat: Effekter av lågkolhydratkost visar signifikanta förbättringar i framförallt viktnedgång men även i blodtryck, blodfetter och blodsocker. De största effekterna av de olika variablerna sågs efter sex månader. Dessa effekter gav ofta en minskad användning av antidiabetika som följd. Slutsats: Då lågkolhydratkost har gynnsamma effekter på viktnedgång, blodfetter och blodsocker är behovet stort av långtidsstudier. Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja och motivera personer med övervikt och fetma till livsstilsförändringar. Nyckelord: Viktnedgång, ketogen kost, lågkolhydratkost, egenvård, Summary Low-carbohydrate diets for overweight and obesity - A literature review Background: Overweight and obesity has become a health hazard emergency in the western world, especially abdominal obesity which is one of the major risk factors for cardiovascular diseases. The Western diet is dominated by highly processed food at low cost, which has rapidly developed obesity and obesity related diseases. There are various treatment methods to reduce overweight and obesity by diet which is an important component. Low-carbohydrate diet comes increasingly into focus, as an alternative to the current nutritional recommendations. To support and motivate people with overweight and obesity, the nurse can convey a person-centered self-care according to Orem. The nurse should, by law, set their work based on evidence and that requires a continuous update of available research. Objective: The objective was to study the effect of low-carbohydrate diet in people with overweight and obesity. Method: The literature review is the quantitative method and contains 15 scientific articles. The analysis model used was Friberg analysis. an important role to support and motivate people with overweight Result: Effects of low-carbohydrate show significant improvements especially in weight loss but also in blood pressure, blood fats and blood sugar. The main effects of the different variables were observed after six months. These effects often gave a reduced use of antidiabetic drugs as a result. Conclusion: Since low-carbohydrate proven to have beneficial effects on weight loss, blood fat and blood sugar there is a great need for long-term studies. The nurse has and obesity to lifestyle changes. Keywords: Weight loss, ketogenic diet, low-carbohydrate diet, self-care

Bakgrund fetma har blivit ett stort hälsoproblem som drabbar människor fysiskt, psykiskt och socialt. För hälso -och sjukvården är fetma en utmaning och behovet av effektiv behandling är stort. Lågkolhydratkost rekommenderas av Statens beredning för medicinsk utvärdering men kunskapen har ännu inte nått ut till alla de sjuksköterskor som ger kostråd, därför kan det finnas brister i kostrådgivningen till personer med fetma. Syftet var att undersöka befintlig forskning kring hur lågkolhydratkost påverkar personer med fetma. Resultatet visar att jämfört med lågfettkost gav lågkolhydratkost bättre resultat på kort sikt och lika bra resultat på längre sikt på mätbara markörer. Hälsorelaterad livskvalitet skattades högre i lågkolhydratgruppen än i lågfettgruppen, även generell hälsa skattades bättre. Slutsatsen är att sjuksköterskor ska arbeta personcentrerat och evidensbaserat och kan genom utbildning om lågkolhydratkost få ett effektivt och säkert redskap i behandlingen av fetma.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar både i Sverige och andra länder. Kost anses vara en viktigt komponent i behandlinngen. Det råder diskussion kring vilken kost som anses ge bästa resultat på vikt och hälsa. Lågkolhydratkost har lyfts fram som ett effektivt alternativ. Syfte: Att undersöka effekter av en lågkolhydratkost hos personer med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie som innehåller 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar positiva effekter på viktminskning, blodtryck, blodsocer, HbA1c, insulinresistens och blodfetter. Kosten ansågs vara gynnsam för de som har metaboliskt syndrom och diabetes typ 2. I några av studierna förekom skilda resultat på totalkolesterol och LDL. För att undvika risker med lågkolhydratkost är det viktigt med hög kvalitet på de ingående makronutrienterna. Slutsats: Resultatet av studien visar att lågkolhydratkost kan vara en användbar metod för personer med övervikt eller fetma. Lågkolhydratkost passar dock inte alla och därför krävs noggrann övervakning och handledning från sjukvården. sjuksköterska har en viktigt roll för att förklara och delge patienten information. Det finns ett behov av fler långsiktiga studier, helst i Sverige för att säkerställa evidens att kosten passar en svensk befolkning.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers upplevelser av att minimera intaget av socker/snabba kolhydrater. Detta genomfördes med kvalitativa ostrukturerade intervjuer där föräldrarna i familjen fritt fick berätta utifrån olika teman. Dessa teman täckte områden som anledning, tillvägagångssätt, reaktioner, svårigheter, beteenden och eventuella hälsovinster relaterade till kostomläggningen. Utöver dessa familjer valdes tre bloggar ut inom området lågkolhydratkost. Dessa följdes och analyserades som komplement till intervjuerna. Resultaten tolkades utifrån socialkonstruktivistiskt synsätt och teorin om symbolisk interaktionism. De mest framträdande resultaten var att samtliga som ingått i studien har upplevt förbättringar i sin hälsa, i de flesta fall förbättrades även barnens kognitiva förmåga. Vidare upplevde de att traditionen med sötsaker som både belöning och tröst, är djupt rotad vilket innebar att kostomläggningen inte var så enkel att genomföra utan att få höra epitet som "fanatisk" och "extrem". Ingen av intervjupersonerna uppger att de kan tänka sig att återgå till kolhydratrik kost., The aim of this study was to examine families' experiences of minimizing the intake of sugar/highcarbs. This has been studied with a qualitative unstructured method with the parents in three families from different free to tell based themes. These themes covered areas like reason, procedures, reactions, problems, behaviors and potential health benefits related to their dietary change. In addition to these families, three blogs were selected in the field of low carbohydrate diets. These were followed and analyzed as a supplement to the interviews. The results were interpreted on the basis of social constructivist approach and the theory of symbolic interactionism. The most prominent findings was that all who entered the study have experienced improvements in their health, in most cases also improved children's cognitive ability . Furthermore , they felt that the tradition of sweets as both reward and comfort, made their dietary change implement difficult without hearing the epithet as " fanatical " and " extreme" . None of the interviewees stated that they would be willing to return to the high-carbohydrate diet.

Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II. Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II. Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade. Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Generellt kunde en negativ attityd till lågkolhydratkost urskiljas. För att upprätthålla en evidensbaserad hälso- och sjukvård är det av största vikt att diabetessjuksköterskor får möjlighet att inom arbetsplatsen hålla sig uppdaterade om aktuella forskningsresultat samt att skapa reflektion kring vilken extern och intern påverkan sjuksköterskor kan exponeras för., Background Diabetes type II is an increasing problem on a national and global scale. Low carbohydrate diets have created debate in today society, all though it has come to show positive effects in studies made on this patient group. In the national guidelines by The National Board of Health and Welfare moderate low-carbohydrate diet is described as a primary diet recommendation for patients with diabetes type II. Aim To investigate the attitude and knowledge of nursing staff towards low-carbohydrate diets as a method for patients with diabetes type II to achieve positive health benefits. Method Qualitative semi-structured interviews with seven nurses in district health centers in Uppsala, Sweden. Result The nursing staff had observed health benefits as a result from low-carbohydrate diets in their daily clinical work with patient suffering from diabetes type II, yet none of the nurses did suggest patients to eat according to this diet. Apprehensions that low-carbohydrate diets, and specifically the increased intake of fat, would contribute to an increased risk of heart disease or cause other harmful bodily effects over a long period of time were described. The awareness of national guidelines and recommendation did vary widely among the nurses. Conclusion Awareness and knowledge regarding a low carbohydrate diet when it comes to patients with diabetes type II ranged with the diabetic nurses in Uppsala Primary Care. Generally, a negative attitude towards low carbohydrate diet could be distinguished. To maintain an evidence-based health care, it is important that diabetes nurses have the opportunity to be updated of current research and to make reflections on what kind of external and internal influences nurses may be exposed to.

Diabetesmellitus typ 2 ökar kraftigt både i Sverige och i övriga världen. Detta kanrelateras till sämre matvanor och övervikt. Förvirringen kring vad människorska äta för att hålla sig friska och sunda har aldrig varit större. Det finnsskilda uppfattningar och media sänder olika budskap. Sjuksköterskan ska arbetaefter vetenskap och beprövad erfarenhet, och ska därmed kunna ge rättinformation till patienter avseende kost. Syftet med litteraturstudien var attkartlägga effekterna av lågkolhydratkost till patienter med diabetes typ 2genom att sammanställa aktuell forskning. Resultatet visade bland annatbetydande viktreduktion samt minskning av HbA1c och antidiabetika.Inga negativa effekter på kardiovaskulära riskfaktorer sågs. Sjuksköterskan kandärför ge information om lågkolhydratkost och dess effekter för att underlättaför diabetes patienter att ta beslut i sin egenvård. Det ställer dock krav påuppföljning från sjukvården för att undvika hypoglykemi hos patienterna. Dåartikelsökningen endast genererade i kvantitativa studier behövs det iframtiden kvalitativa studier för att få fram effekterna av lågkolhydratkost påpatientens upplevelse av hälsa och livskvalitet. Det behövs ocksåuppföljningsstudier för att få fram långtidseffekterna av att ätalågkolhydratkost för diabetiker., Diabetes mellitus type 2 is increasing rapidly in Sweden and all over the world. This can be related to bad eating habits and overweight. The confusion about what people should eat to stay healthy and slim has never been bigger. There are different ideas and media sends different messages. The nurse shall work for science and proven experience, and will therefore be able to provide the right information to patients regarding diet. The purpose of this study was to identify the effects of low carbohydrate diet in patients with type 2 diabetes by compiling the current research. The result showed among other things, significant weight reduction and decrease of HbA1c and antidiabetic medications. No negative effects were observed on the cardiovascular risk factors. The nurse can therefore provide information about low carbohydrate diet and its effects to make it easier for diabetics to make decisions in their self-care. It does however require follow-up from health care to avoid hypoglycaemia in patients. Since the article search only generated in quantitative studies, qualitative studies are needed in the future to obtain the long term effects of low carbohydrate diet in patients experience of health and quality of life. It also needs follow-up studies to obtain the long term effects of eating low carbohydrate diet for diabetics.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är en av våra vanligaste folksjukdomar med olika allvarliga senkomplikationer där hjärt-/kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken. Kostbehandling av sjukdomen är en av de viktigaste egenvårdsåtgärderna. 2008 godkände Socialstyrelsen lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter.Syfte: Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på databassökningar. Tretton artiklar värderades, varav tio bedömdes hålla tillräckligt hög kvalitet för inklusion. Resultatet kopplades till Orems egenvårdsteori.Resultat: Fördelarna som studien visade på sammanfattades i fyra teman; viktminskning, sänkta glukos- och insulinhalter, förbättrade lipidvärden och minskad läkemedelsanvändning. De identifierade nackdelarna sammanfattades i två teman; compliance och kostrekommendation.Diskussion: Lågkolhydratkost har flera stora medicinska fördelar jämfört med lågfettkost. Nackdelarna är kopplade till problem att följa dieten på längre sikt och till avsaknaden av enhetliga kostråd. Mer forskning på dessa områden krävs samt en fastställd rekommendation från Socialstyrelsen.Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 2, egenvård, Hba1c, kostrekommendationer, lipidvärde, lågkolhydratkost, viktminskning., Background: Type 2 Diabetes Mellitus (DMT2) is one of our most common diseases with several serious complications, where cardiovascular disease is the most common cause of death. Dietary treatment is one of the most important parts of the patient’s management of the disease. In 2008 the National Swedish Board of Health and Welfare approved of Low Carbohydrate Diet to be used as dietary recommendation for patients with DMT2.Aim: The aim of the study was to study the benefits and the setbacks with low carbohydrate diets as dietary recommendation for patients with DMT2.Method: The study is a systematic literary study based on articles found in the PubMed database. Thirteen articles were valued and ten of them were considered to be of high enough quality to be included in the study. The result of the study was discussed with regard to Orem’s nursing theory.Result: The benefits of the study were sorted into four themes; weight loss, lowered levels of glucose and insulin, improved lipid levels and reduced use of anti-diabetic medication. The identified setbacks were sorted into two themes; compliance and dietary advice.Discussion: Low Carbohydrate Diets has several big medical benefits compared to a Low Fat Diet. The setbacks are connected to long-term adherence of dietary advice and the lack of standard dietary advice. More research in these areas is duly needed, together with a set recommendation from the National Swedish Board of Health and Welfare.Keywords: Type 2 Diabetes Mellitus, Dietary Recommendation, HbA1c, lipid levels, Low Carbohydrate Diet, Self-Care, weight loss.

Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien. Dessa artiklar lästes och analyserades genom att sammanföra likheter och skillnader under olika kategorier. Resultatet beskrivs under följande fem rubriker: ”Kroppsvikt”, ”blodsocker”, ”blodfetter”, ”läkemedel” samt ”livskvalitet”. Resultatet pekar på att deltagare som åt lågkolhydratkost gick ner mer i vikt, fick förbättrade värden rörande blodsocker, blodfetter och kunde trappa ner eller sluta ta läkemedel vid diabetes. Livskvaliteten tolkas ha förbättrats vid viktnedgång.

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) är en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mängd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll. Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vägledning om kost vid diabetes och deras effekt på postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkänslighet (IGT) och en grupp friska individer. Material och metod: Fyra friska personer med en medelålder på 72 år och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelålder på 75 år och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika måltider från Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gånger under 120 minuter. Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvärdena var desamma för båda så blev variationen stor efter intagna måltider med högre topp- och slutvärden för gruppen IGT, vilket också resulterade i en större Area under kurvan (AUC). Uppmätta toppvärden kom också senare hos denna grupp. Skillnad mellan olika sorters måltider var större för gruppen IGT. Lågkolhydratkosterna exkluderade, så låg resterande tre måltiders toppvärden runt 9 mmol/l för friska, det vill säga även friska äldre verkar ha svårt att reglera blodsockret efter intag av en större mängd kolhydrater. Slutsats: Kolhydratmängden i den kost som vanligtvis rekommenderas för diabetiker leder till den största plasmaglukoshöjningen hos personer med IGT och friska. En kost med lägre andel kolhydrat kan ses som ett alternativ till den traditionella diabeteskosten för individer med nedsatt glukostolerans.

Validerat; 20101217 (root)

Objective: The objective of this review was to describe the effects of low carbohydrate diets in people with diabetes type 2. Methods: Review. An article search was made in the databases PubMed and Medline. The search resulted in 17 studies. After review and analysis of the studies main results five categories were highlighted; bloodsugar levels, HbA1c, weight, lipid levels and antidiabetic medications. Results: The results revealed that diets low in carbohydrates may reduce blood sugar levels, fasting blood glucose and HbA1c-levels in people with type 2 diabetes. A low carbohydrate diet may reduce body weight for people with type 2 diabetes, this was shown in 12 of 17 studies. Total cholesterol was reduced in six of 17 studies. A reduction of triglycerides was found in eight of 17 studies. LDL-cholesterol was reduced in four of the studies. HDL- cholesterol was increased in eight of 17 studies. Conclusion: Some of the studies showed positive effects of a low carbohydrate diet for people with type 2 diabetes, for instance improvements in blood sugar levels, bodyweight, total cholesterol, triglycerides, HDL-cholesterol and LDL-cholesterol. The study implies that a low carbohydrate diet may be an alternative for people with type 2 diabetes in short terms.Keywords: Diabetes type 2, diet, low-carbohydrate, ketogenic, HbA1c

Debattartikel

Syfte och frågeställningar Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om det finns stöd i nuvarande forskning för att en fettrik kost är mer effektiv som nutritionsstrategi vid uthållighetsprestationer jämfört med en kolhydratrik kost. Studiens frågeställningar är: Förbättras uthållighetsprestationen av en fettrik kost jämfört med en kolhydratrik kost? Hur påverkas kolhydrat- och fettmetabolismen av en högfett- och lågkolhydratkost? Metod Litteratursökningen genomfördes i databaserna Ebsco, Pubmed och Cinahl. Totalt inkluderades 16 artiklar, 11 artiklar från litteratursökningen i databaserna och 5 artiklar från valda referenslistor. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för randomiserade kontrollerade studier. Resultat I 3 av 16 studier förbättrades uthållighetprestationen vid intag av högfett- och lågkolhydratkost, i 4 av 16 studier försämrades prestationen och i resterande 9 studier sågs ingen signifikant skillnad i prestationen mellan kostinterventionerna. Majoriteten av studierna fick en förhöjd fettoxidation som resultat av en högfett- och lågkolhydratkost men ingen signifikant skillnad gällande blodglukos-, blodinsulin- eller blodlaktatvärde mellan kostinterventionerna. Slutsats Trots en förhöjd fettoxidation och välfyllda glykogenlager finns inte tillräcklig evidens för att påvisa en generell prestationshöjning vid uthållighetsprestationer av en högfettkost jämfört med en högkolhydratkost. Detta troligtvis på grund av nedsatt förmåga hos musklerna att använda glykogen. Resultaten från de studier som ingick i denna systematiska litteraturstudie visar konsekvent en försämrad prestation efter intag av högfett- och lågkolhydratkost vid arbetsintensiteter över 80% av VO2max. Vid arbetsintensiteter omkring 60-70% av VO2max kan prestationen eventuellt förbättras efter intag av högfettkost bestående av 60-70% fett och mindre än 15% kolhydrater., Aim The purpose of this study is to investigate whether there is scientific evidence that a high fat diet is more effective as a nutrition strategy for endurance performance than a high carbohydrate diet is. The objectives of the study are: Does endurance performance improve by a high fat diet compared by a high carbohydrate diet? How is the metabolism of fat and carbohydrate affected by a high fat and low carbohydrate diet? Method The literature search was conducted in the databases Ebsco, Pubmed and Cinahl. A total of 16 studies was included, 11 studies from the literature search and 5 studies from selected reference lists. The studies quality was audited by SBU: s questionnaire for randomized controlled studies. Results Endurance performance was enhanced after ingesting a high fat- and low carbohydrate diet in 3 of 16 studies and was decreased in 4 of 16 studies. In the remaining 9 studies there was no significant difference in performance between the two trials. A high fat- and low carbohydrate diet resulted in an increased fat oxidation in the majority of the studies but there was no significant difference in bloodglucose-, blodinsulin- or blodlactatelevels between the two trials. Conclusions Despite increased fat oxidation and well-filled glycogen levels there is not sufficient evidence to prove that endurance performance will be enhanced by a high fat diet compared to a high carbohydrate diet. This is probably because of a lower ability of the muscles to use glycogen. The results from this systematic review consequently shows a decreased performance after a high fat- and low carbohydrate diet at work intensities over 80% of VO2max. At intensities around 60-70% of VO2max, the performance can possibly be enhanced after a high fat diet consisting 60-70% of fat and 15% or lower of carbohydrate.

Innan insulinets upptäckt 1920 behandlades diabetespatienter med lågkolhydratkost. Enligt tidigare forskning om lågkolhydratkost framkom bra resultat gällande det minskade insulin behovet och förbättrade HbA1c värden. Omvårdsteoretikern Dorothea Orems omvårdnadsmodell innebär att en människa utför handlingar för sin egen skull för att upprätthålla hälsa. Människor med diabetes typ 2 har stort ansvar gällande egenvårdsaktiviteter för att öka välbefinnande och hälsa. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos människor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av bloggande vuxna kvinnor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost som egenvård av sin sjukdom. Det insamlade materialet i studien analyserades i en latent kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett tema och två kategorier. Huvudresultatet i föreliggande studie visar att individerna bakom bloggarna kände stöd från sjuksköterskan gällande kostomläggningen. Den positiva attityden hade stärkt bloggarna i sin förändring mot bättre hälsa. Trots förbättrad hälsa och stabilare blodsocker märkte bloggarna en dålig attityd från läkarna. Slutsats: sjukvårdens uppfattning av LCHF-kost är att den ses som en kortvarig ”diet” inte som en kostbehandling. Studien visar hur patienterna påverkas positivt av LCHF, hur de förbättrat hälsan och utvecklat en bättre egenvård. Tack vare sjuksköterskornas stöd av patienternas val av egenvård förbättrades hälsan hos dessa människor, utan detta stöd finns risk att deras känsla av egenansvar minskar., Before insulin's discovery in 1920 diabetic patients were treated with low carbohydrate diets. According to previous research about low carbohydrate diets good results regarding the reduced insulin need and improved HbA1c values was shown.Dorothea Orem’s nursing model means that a person performs acts in its own interests to maintain health. People with type2 diabetes have large responsibility regarding self-care activities to improve well-being and health. The aim of the study was to describe the experiences of self-care in people with type 2 diabetes who eat LCHF-diet. The study has a qualitative approach with a descriptive design. The blogs consists of adult women with type 2 diabetes who eat LCHF-diet to self-management their disease. The materials in the study were analyzed by a latent qualitative content analysis that resulted in a theme and two categories. The main results concluded that bloggers felt support from the nurse regarding dietary change. The positive attitude has strengthened the bloggers towards better health, despite improved health and stable blood sugar they get bad attitudes from the doctors. Conclusion: the healthcare’s idea of LCHF is that it is seen as a short-term "diet” not a dietary treatment. The study shows how patients are affected positively by LCHF, how they improved health and developed a better self-care. Thanks to the nurses support of patient’s choice of self-care improves the health of these people, without this support there is a risk that their sense of responsibility is reduced.

Inledning: Diabetes är en av våra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad på HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer. Syfte: Att jämföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid måltider med olika fördelning av de energigivande näringsämnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jämfört med friska. Bakgrund: Rubbad insulinfrisättning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. Lågfettkost, medelhavskost och lågkolhydratkost är aktuella kostbehandlingsalternativ. Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem måltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mättes fem gånger under 120 minuter efter måltid. Analys gjordes av plasmaglukosstegringen för respektive måltid och grupp. Resultat: Större kolhydratandel visade på högre PPG, med undantag för kost med lågt GI. Måttlig lågkolhydratkost gav störst skillnad mellan grupperna. Vid faktiska värden sågs lägst resultat på samtliga mätvärden hos friska. Diskussion: Långtidsstudier visar på liknande effekter på HbA1c med positiva resultat för måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost. Slutsats: Mönster som kunde tydas var att ju lägre kolhydratinnehåll desto lägre PPG. Ett lägre GI visade på lägre PPG. Mer gynnsamt mönster sågs hos ID2 jämfört med friska vid intag av lågkolhydratkosterna.

Bakgrund I de senaste årens kostdebatt i Sverige har kritiska och ifrågasättande röster höjts mot dietister från bland annat förespråkare av lågkolhydratkost. Att skapa förtroende är en viktig del i dietistens möte med patienten. Om förtroendet för dietister är skadat kan detta få konsekvenser för dietisten såväl som för patienter på individnivå och folkhälsan på populationsnivå. Syfte Att utforska dietisters upplevelse av förtroende och attityder från patienter, vårdpersonal, media och allmänhet med ett genusperspektiv samt hur dietister gjorde för att bygga förtroende. Metod Studien utfördes med kvalitativ metod, där sju individuella intervjuer med dietister utfördes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Dietisterna uttryckte att patienterna hade förtroende för dem på det stora hela, men att det var något lägre bland överviktiga. Deras viktigaste sätt att bygga förtroende var att skapa ett patientcentrerat samarbete, men också att undvika konflikter. Dietisterna berättade att de kände sig uppgivna inför media. De följde med för att hålla sig uppdaterade, men tog inte plats i debatter. Bilden av dietister som de möttes av utanför arbetet visade sig återkommande vara fördomsfull. När det gällde allmänhetens förtroende var informanterna osäkra på hur det såg ut. Förtroendet från övrig vårdpersonal var gott, men samarbetet fungerade inte som önskat. Slutsats Dietister har i stora drag förtroende hos patienter och vårdpersonal, och jobbar själva aktivt för att bygga det. Överviktiga upplevdes ha lägre förtroende för dietister än andra patientgrupper. Medvetenheten om könets betydelse i patientmötet var låg. Dietister kan behöva ta mer plats utåt för att skapa ett större förtroende i media och bland allmänheten., Background The last decade Sweden has seen a debate about the right diet, where the low-carb movement has raised skeptical voices against dietitians. Trust-building is an important part of the meeting between a dietitian and a patient. If the trust has been undermined, this can have consequences for the dietitian and the patient at an individual level and for the public health at a population level. Objective To explore dietitians experiences of trust from patients, other health care professionals, media and the public with a gender perspective and how dietitians did to build trust. Method The study was executed with qualitative research. Seven individual interviews with dietitians was performed with a semi-structured interview guide. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results The dietitians expressed that their patients trusted them, but obese patients trusted them less. Their most important way to build trust was to create a patientcentered cooperation, but also to avoid conflicts. The dietitians felt resigned about media. They did not take place in debates, even though they kept up with the latest. The image of dietitians that met them was frequently prejudiced. When it came to the trust of the public, they were not sure about what it really looked like. They did have trust from other health care professionals, but the cooperation did not work as they wished it would. Conclusion On the whole, dietitians have trust from patients and health care professionals and they also work active themselves to build it. Obese patients seemed to have less trust in dietitians than other groups of patients. The awareness of how gender influenced the patient meeting was low. Dietitians could take more place to build trust in media and in the public at large.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DT2) är ett ökande hälsoproblem och sjukdomen innebär att kroppen producerar mindre insulin än kroppens aktuella behov. Övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, ärftlighet och stigande ålder är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. För att undvika komplikationer ska ett stabilt blodsocker eftersträvas. Sjuksköterskan ska vara ett stöd och ge kunskap om egenvården, som enligt Orem innebär upprätthållande av hälsa och livskvalitet. Fettsnål kost har under många år rekommenderat. Populariteten kring lågkolhydratskost har under de senaste åren ökat och det förekommer studier som visar att kosten kan vara fördelaktigt för personer med DT2. Syfte: Att beskriva effekter av lågkolhydratkost hos personer med DT2. Metod: Litteraturöversikten har kvantitativ design och innehåller 13 vetenskapliga artiklar. Fribergs analysmodell användes för att analysera artiklarna. Resultat: Lågkolhydratskosten visade en signifikant förbättring i glukos, kroppsmassa och blodfetter. Kosten visade inga stora skillnader mellan variablerna på lång sikt jämfört med andra koster. Det stöd som förekom till deltagarna i studierna visade sig vara betydelsefullt för att uppnå ovanstående effekter och framförallt då det gällde att bevara effekterna över tid. Slutsats: Lågkolhydratskosten medförde positiva effekter på kort sikt och effekterna samvarierade med omfattningen av stöd som ingick i studierna. Trots rädslan för att kosten medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom påvisade studien inga risker med kosten på kort sikt. Nyckelord: diabetes typ 2, lågkolhydratskost, egenvård, Dorothea Orem, diet., Background: Diabetes type 2 (DT2) is an increasing health problem. The disease means that the body produces less insulin than the body need. Obesity, physical inactivity, unhealthy diet, heredity and rising age are risk factors for the disease. To avoid complications, a stable blood sugar pursued. The nurse will provide support and give knowledge for self-care, that according Orem means to provide health and quality of life. Low fat diets have for many years recommended. The popularity around low carbohydrate diet has increased in recent years. Studies shows that low carbohydrate can be beneficial for persons with DT2. Aim: To describe the effects of low carbohydrate diets in people with DT2. Method: The literature review with a quantitative design, contains 13 scientific articles. Friberg analysis model was used to analyze the articles. Results: A significant improvement was observed in glucose, body mass and lipids. The diet showed no significant differences between the variables in the long term compared to other diets. The support that occurred to the participants in the studies were found to be significant in order to achieve the above effects and especially when it came to preserve the effects over time. Conclusion: The low carbohydrate diet resulted in short- term positive effects and these effects varied whit the extent of support the studies conducted. Despite fears that the diet increases the risk of cardiovascular disease, studies showed no short-term risks. Keywors: diabetes type 2, low carbohydrate diet, self care, Dorothea Orem, diet

Det här är en studie om nätkommunikation. Föremål för undersökningen är bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mål att övertyga svenska folket att äta lågkolhydratkost. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar när han vill påverka sina läsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frågeställningar handlar om återkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som används, samt hur läsarna reagerar på budskapen. Som teori används etablerade modeller om kommunikation och effekter. Både kvantitativ och kvalitativ analys används som metod. Materialet som undersöks är blogginlägg från 2013 på Kostdoktorn.se. 157 inlägg har tematiserats och analyserats. Tre teman syftar direkt till att påverka och handlar om att 1) framhäva LCHF genom att hänvisa till forskningsstudier 2) framhäva LCHF genom andra exempel, som personer som gått ner i vikt 2) gå till angrepp på etablerade kostråd samt kolhydrater. Sex blogginlägg har genomgått en argumentationsanalys med stöd av retorik. Inläggens kommentarer har analyserats som ”positiva”, ”negativa” eller ”neutrala”. Undersökningen visar att det finns en kommunikationsstrategi som grundar sig retoriskt på logos eller pathos, det vill säga förnufts- eller känsloargument. Argumentationstekniken är varierande, ibland backas påståenden upp på ett trovärdigt sätt och ibland backas de inte upp alls. Kostdoktorn använder sig av en kumulativ strategi, vilket innebär att han bygger långsiktig kommunikation med många små budskap, vilket kan tänkas ge stor effekt. Analysen av kommentarerna visar att stödet för Kostdoktorns budskap är mycket stort och hängivet. Men det är också tydligt att det inte rör sig om en fri diskussion – snarare är det ett effektivt verktyg för att mobilisera likasinnade. Kommentarsfälten ger en falsk bild av åsiktsklimatet i samhället och sannolikt även för läsarna som helhet.

Bakgrund: LCHF-kost innehåller mycket fett och extremt lite kolhydrater och har delat in experter i två läger, förespråkare och motståndare till LCHF. Lågkolhydratskost innehåller mindre än 200 g kolhydrater, 200 g – 300 g är de rekommenderade intaget enligt WHO och Livsmedelsverket. Syfte: Vad säger aktuell forskning om hälsoeffekterna av lågkolhydratkost i allmänhet och LCHF-kost i synnerhet. Metod: Litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de hälsoeffekter som lågkolhydratskost visade sig generera. Resultat: Lågkolhydratskost påverkar den kognitiva förmågan negativt hos friska personer men förbättrar det verbala minnet hos äldre personer med risk för Alzheimers sjukdom. Insulinkänsligheten påverkades inte medan kolesterolnivåerna ökade vid LCHF kost både gällande HDL-kolesterolet och LDL-kolesterolet, triglycerider ökade. Större viktnedgång sågs vid lågkolhydratskost i jämförelse med traditionell viktminskningskost. Förkortad livslängd sågs på grund av högt fettintag. Vid ischemi såg man att reparationen av vävnaden inte var lika framgångsrik vid LCHF-kost som vid HCLF-kost. Slutsats: Mat påverkar våra kroppar men forskarna är oense om vilken betydelse olika makronäringsämnen har för vår hälsa samt vad som är den optimala kompositionen av kolhydrater, fetter och proteiner. Den sammansättning som passar en individ kanske inte alls är lämplig för en annan., Background: LCHF-diet consistsof a high amount of fat and an extremely low amount of carbohydrates. Expertsdivide into two camps, the supporters and the opponents of the LCHF-diet. Lowcarbohydrate diet consists of less than 200 g carbohydrates, 200 g – 300 g isthe recommended of daily intake of carbohydrates according WHO andLivsmedelsverket. Aim: What currentresearches say about the health effects of low carbohydrate diets in generaland LCHF-diet in particular. Method:Literature review. 10 scientific articles were analyzed and collated to presentthe health effects of low carbohydrate diet. Results: Low carbohydrate diets affect the cognitive abilitynegatively among healthy people, but it improves verbal memory in elderlyindividuals at risk for Alzheimer's disease. Insulin sensitivity was notaffected while cholesterol levels increased with LCHF-diet in terms of both HDLcholesterol and LDL cholesterol, in addition triglycerides were increased.Greater weight loss was observed at low carbohydrate diets in comparison totraditional weight loss diet. Shortened life was observed due to the high fat intake.Ischemia reperfusion of the tissue was not successful with a LCHF-diet as wellas with a HCLF-diet. Conclusion:Food affects our bodies, but scientists disagree about the significance ofdifferent macronutrients in our health and what the optimum diet is; compositionof carbohydrates, fats and proteins. The composition that is appropriate forone individual may not be appropriate for another.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en av Sveriges största folksjukdomar. Orsakerna till sjukdomen är både genetiska och miljörelaterade. De miljörelaterade faktorerna är främst övervikt och fetma. Diabetes typ-2 kan behandlas med kost, motion, tabletter eller insulin. Kosten har en central roll i behandlingen av diabetes typ-2 och kan ge effekter på både blodsocker och vikt. Syfte: Syftet är att belysa vad och hur sjuksköterskor kan göra för att främja en god kosthållning för patienter med diabetes typ-2. Metod: I denna litteraturstudie har tio studier analyserats och sammanställts i resultatet. Resultat: Både sjuksköterskor och patienter har en brist på kunskap om diabetes typ-2. Sjuksköterskor upplevde därför att de hade svårigheter att ge patienter adekvata kostråd. Stöd och patientundervisning från sjuksköterskor är viktigt för att främja en god kosthållning. I resultatet framkom det att en låg-kolhydratkost är en effektiv kost för att gå ned i vikt och sänka HbA1c för personer med diabetes typ-2. Resultatet delades in i två kategorier: hur sjuksköterskor kan främja god kosthållning och vilken kost sjuksköterskor kan använda för att främja en god kosthållning. Slutsats: Stöd och patientundervisning från sjuksköterskor var en viktig del för att främja egenvården av kost för personer med diabetes typ-2. Slutsatsen visar på att deltagarna i studierna som åt en lågkolhydratkost gick ner i vikt och HbA1c sänktes. Klinisk betydelse: I föreliggande studie presenteras hur och vad sjuksköterskor kan göra för att främja egenvården hos patienter med diabetes typ-2 genom stöd, patientundervisning och kost. Studien kan användas som grund för sjuksköterskor som undervisar i egenvård för patienter med diabetes typ-2., Background: Type-2 diabetes is one of Sweden´s major national diseases. The causes of the disease are both genetically and environmentally related. The environmental factors are primarily overweight and obesity. Type-2 diabetes can be treated with diet, exercise, tablets or insulin. Diet has a key role in the treatment of type-2 diabetes and can affect both blood sugar and weight. Aim: The aim is to highlight what and how nurses can do to promote a good diet for patients with type-2 diabetes. Method: In this literature study ten scientific articles has been analyzed and put together in the results. Results: Both nurses and patients had a lack of knowledge about type-2 diabetes. Nurses felt that they had difficulties to give the patients adequate dietary advices. Support and patient education from nurses is important to promote a good diet. The results showed that a low-carbohydrate diet is an effective diet for losing weight and lower the HbA1c for people with type-2 diabetes. The results were divided into two categories: how nurses can promote a healthy diet and which diet nurses can use to promote a healthy diet. Conclusion: Support and patient education from nurses were an important part of promoting self-care of diet for people with diabetes type-2. The conclusion shows that the participants in the studies who were on a low-carbohydrate diet lost weight and lowered their HbA1c. Clinical significance: This study presents how and what nurses can do to promote self-care in patients with type 2 diabetes through support, patient education and diet. The study can be used as a basis for nurses who teach patients with type-2 diabetes about self-care.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området. Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar. Denna litteraturstudie är därför inriktad på studier som har fortlöpt under minst 10 dagar och som använts sig av minst 40% fett i kosten. I resultatet kunde det påvisas att en långtidsadaption till en fettrik- och lågkolhydratkost i mer än 4 veckor, i de flesta fall inte gav någon förändring i uthållighetsförmåga. Däremot sågs en tydlig förbättring i uthållighetsförmåga hos majoriteten av studierna som fortlöpt under en kortare tid. Detta kan ha sin förklaring i mängden fett som användes under studiernas gång. Andra faktorer som också kan ha påverkat studiernas resultat är intensiteten, durationen, den aeroba kapaciteten och under hur lång tid studien fortlöpt. Slutsatsen i denna studie är att en fettrik kost kan förbättra eller bibehålla uthållighetsförmågan hos idrottare, där de de ligger på en intensitet mellan 50% - 60% av VO 2max. Detta på grund av att fettet oxideras optimalt på denna intensitet. Det är dock viktigt att kosten innehåller en hög fettprocent (minst 70 E% ) och en låg andel kolhydrater., In today’s society, carbohydrates are thought to be the most important component for an athlete who wants to perform optimally, in both endurance- and more high intensive sports. A diet where fat represents most of the total daily energy intake has been shown to result in several benefits for the athlete. These benefits all lead to glycogen saving through a metabolic adaptation in the body. This adaptation takes place during both rest and physical activity and leads to an increased oxidation of fat. The saving of glycogen could lead to an improved endurance capacity where the athlete can continue the exercise for longer periods. The purpose of this study is to examine how a high fat diet affects the endurance capacity in athletes when compared with a carbohydrate-rich diet. Though scientists today disagree on the adaptation period – how long it takes for the body to adapt to a new diet. One study states that it takes 3-4 weeks for the body to adapt, unlike another study that claims that it only takes 7 days. Because of these scientific results, we have chosen to examine studies who have proceeded during at least 10 days, and who has used a diet composed with minimum 40 E% fat. Our results showed that an adaptation to a high fat diet during more than 4 weeks (long term adaptation), did not improve the athlete’s endurance capacity. However, a clear improvement was shown in the endurance capacity in athletes who ate the high fat diet during a shorter period (short term adaptation). The explanation of these results could be the amount of fat that the short term studies were using. Other factors that could influence the results are the exercise intensity, the duration of the exercise, current aerobic capacity in the athlete and for how long the study proceeded. The conclusion of this study is that a high fat diet can improve or maintain the endurance capacity in athletes who exercises at intensity between 50% - 60% of VO 2max. This is because of the fat who reaches its o

Syftet med litteraturstudien var att undersöka aktuell forskning omlågkolhydratdiet. Utifrån det materialet ställdes sedan frågorna vilka risker ochförtjänster en lågkolhydratkost kan medföra, samt hur sjuksköterskan kan användaden kunskapen i omvårdnadsarbetet. Litteraturstudien utfördes med hjälp avGoodmans sju steg. Litteratursökningen gjordes i huvudsak i PubMed ochCINAHL. Granskning och kvalitetsbedömning utfördes synkront av författarnaefter ett modifierat protokoll. Fjorton artiklar, varav tre behandlades som en, avvarierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Som teoretisk grund användesPolit & Beck samt delar av Orems egenvårdsteori. Resultatet visade på förtjänsterbeträffande viktnedgång, förbättrade glukos- och lipidvärden hos överviktiga ochobesa individer som under en kortare tid följer en lågkolhydratdiet. Resultatetvisade även på risker såsom ökad dödlighet, kardiovaskulär sjukdom samt risk förgraviditetskomplikationer på grund av lågt intag av frukt och vissa grönsaker isamband med lågkolhydratdiet. Ytterligare forskning är nödvändig dålångtidsstudier av hög kvalitet saknas., The purpose of the study was to examine current research regarding low carbohydrate diets. Questions were asked about risks and benefits of low carbohydrate diets on the basis of the material and how nurses can use this knowledge in nursing. The literature review was carried out by means of Goodman's seven steps. The literature search was done mainly in PubMed and CINAHL. Review and quality assessment was carried out synchronously by the authors after a modified protocol. Fourteen articles, three of which were treated as one, of varied quality were included in this study. Polit & Beck and parts of Orems self-care theory was used as a theoretical base. The results showed benefits regarding weight loss, improved glucose- and lipid values in overweight and obese individuals following a low carbohydrate diet during a short period of time. Due to the low intake of fruit and certain vegetables in low carbohydrate diets risks such as mortality, especially in cardiovascular disease, and even risk for pregnancy complications increased. Further research is necessary since there is a lack of long term high quality studies.

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i Gävle. Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och läkaren Annika Dahlqvist har de senaste två åren fått stort utrymme i media. Syftet med den här uppsatsen är att med inspiration från diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostråd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framställs i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning på Google och Livsmedelsverkets hemsida. Artiklarna granskades och lästes noggrant. Ett längre textavsnitt från respektive analysmaterial presenteras och tolkas i en resultatanalys. Dahlqvist förespråkar en lågkolhydratkost med ett högt intag av mättat fett (LCHF) och kritiserar Livsmedelsverkets kostråd för att vara förlegade och till och med orsaka många människors död. Livsmedelsverket däremot står fast vid sina framtagna kostråd med argumentet att de är baserade på vetenskaplig forskning. Dahlqvist använder sig främst av skrämselpropaganda och kunskap i sin kritik mot Livsmedelsverket. Gemensamt för de båda huvudaktörerna och media är att de i debatten inte fokuserar på likheter utan endast det som skiljer kostråden. Nyckelord: kostdebatt, kostråd, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, medieforskning. Keywords: food conflict, food advice, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, media research.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hälsosam livsstil utifrån hur den påverkar olika hälsomarkörer hos normalviktiga personer där en viktminskning ej har eftersträvats. Frågeställningen var följande: Hur påverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt? Metod En experimentell studie har genomförts på 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 år. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt kroppsvikt mättes vid normala levnadsförhållanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag. Resultat BMR sänktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%. Ingen signifikant skillnad i LDL/HDL-kvot, triglycerider eller blodtryck erhölls. Blodglukos sänktes med 12%, skillnaden var dock ej signifikant. Andel kroppsfett sänktes signifikant med 8,7% (P<0,01) och fettmassan med 11% (P<0,01). Den fettfria massan visade ingen signifikant skillnad. Midjemåttet minskade signifikant med 2,3% (P<0,05) och kroppsvikten i genomsnittt med 1,24 kg (P<0,05). Höftmåttet visade ingen signifikant skillnad mellan mätningen före och efter 3 veckors LCHF-kost. Slutsats Studiens resultat tyder på övervägande negativa effekter av 3 veckors LCHF-kost på olika hälsomarkörer, vilket skulle kunna få allvarliga följder så som kardiovaskulära sjukdomar och depression förutsatt att verkan successivt ökar., Aim The aim of this study is to examine if LCHF (Low Carb High Fat) could be a healthy lifestyle based on how it affects various health markers in normal weight people where weight loss has not been pursued. Specific question: How does intake of a LCHF diet with a maximum of 30 grams of carbohydrates per day during 3 weeks affect normal-weight women´s BMR, blood lipids, blood glucose, blood pressure, body composition, waist and hip dimensions and body weight? Method An experimental study was performed on 8 normal-weight women aged 20 to 35 years old. All subject´s BMR, blood lipids, blood glucose, blood pressure, body composition, waist and hip dimensions and body weight were measured at normal living conditions before the study began. Each subject was put on a strict 3 week Low Carb High Fat diet consisting of only 30 grams of carbohydrates per day. Results BMR was reduced by an average of 4,4% which was significant (P<0,05). HDL, LDL and total cholesterol were increased significantly (P<0,01) by 21, 25 and 22%, respectively. There were no significant differences in LDL/HDL ratio, triglycerides or blood pressure. Blood glucose concentration was reduced by an average of 12%, however the reduction was not statistically significant. Percentage body fat was significantly lowered with 8,7% (P<0,01) and fat mass with 11% (P<0,01). The fat free mass showed no significant difference between pre- and post-tests. The waist circumference was significantly decreased by 2,3% (P<0,05) and average body weight of 1,24 kg (P<0,05). The hip dimension showed no significant difference between pre- and post-tests. Conclusion The results of this study indicate negative effects on the blood lipid profile after 3 weeks of LCHF diet, which could lead to serious consequences such as cardiovascular disease and depression provided that the effect is progressively enhanced.