Search

De svenska hushållens skuldsättning har under de senaste åren ökat avsevärt, särskilt bland unga vuxna. I takt med att samhället digitaliseras och utvecklas blir det allt enklare och smidigare att handla på faktura och delbetalning. Att välja mellan flera olika betalningsmetoder är något som nästan förutsätts, men det är inte alltid endast flexibelt och fördelaktigt. Tillgängligheten till konsumtionskrediter och möjligheten att handla på avbetalning har bidragit till en ökning av skulder. Skuldsättning i ung ålder kan leda till allvarliga ekonomiska svårigheter, personligt lidande och samhällsekonomiska kostnader. Krediter och skulder har blivit mer och mer accepterat samtidigt som kreditmarknaden inte anses skydda konsumenterna tillräckligt. Faktorer som påverkar skuldsättning inkluderar kultur, attityder gentemot skulder och finansiell kunskap. För att minska skuldsättningen bland unga vuxna krävs en kombination av åtgärder från både myndigheter och kreditgivare, men även medvetenhet hos dem som handlar. Studiens syfte ämnar att få ökad kunskap och insikt kring betalningspreferens hos unga vuxna men även undersöka samband mellan faktura, delbetalning och skuldsättning. Studien använde sig av ett deduktivt synsätt med kvantitativ metod och teorier om finansiell kunskap, attityd och beteende samt betalningspreferens. Data har samlats in utifrån en enkätstudie med tvärsnittsdesign och har analyserats utifrån teori. Slutsatser som kunde dras utifrån analysen var att attityden gentemot faktura och delbetalning övervägande var neutral och positiv. Resultatet indikerar även på samband mellan finansiell kunskap och skuldsättning samt samband mellan delbetalning och skuldsättning. Studien finner även stöd för att de individer som handlar på delbetalning har en högre skuldsättning jämfört med de som inte gör det. Studien finner dock inget stöd för samma samband när det gäller individer som handlar med faktura. Nyckelord: Delbetalning, fakturaköp, skuldsättning, attityd, I

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries., Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

In writing the history of the modernising of Sweden in the middle of the 19th century, the liberal editor and publisher Lars Johan Hierta has gotten a prominent role. His newspaper Aftonbladet founded in 1830 has become a symbol for the new classical liberal free press. One aspect of Hierta as a political figure that has been largely overlooked within previous research is that he was also a member of parliament in Riddarhuset, the state of the nobility in Sweden. Aftonbladet has within previous research also been described as a central institution in, what Habermas has described as, the new public sphere in Sweden. Riddarhuset can also be described as a part of the old representative culture that according to Habermas preceded the new public sphere. This study aims to analyse how Hierta adjusted his advocation for social and economic freedom after Aftonbladet and Riddarhuset as contexts. In doing so the study also seeks to describe the state the new public sphere and the old representative culture in Sweden in the 1830s, a topic that has been frequently debated in previous historical research. The study finds that Hierta had to adjust to the aristocratic conception of virtue in Riddarhuset, while he described the nobility as the main villain of society when writing in Aftonbladet. The study also finds that the representative culture and the new public sphere were historical contexts that existed side by side in the 1830s. But actors like Hierta moved between the two spheres, and brought ideas and concepts from the new public sphere into Riddarhuset which can be seen as the beginning of the crumbling of the old representative culture.

This Bachelor thesis is an empirical comparative study examining the relationship between economic performance and economic freedom in two sample groups consisting of 25 developed and 25 developing countries respectively. The relationship is analyzed with results from ordinary and robust linear regressions using an extended Solow-Swan exogenous growth model. The obtained results show a significant positive correlation between economic freedom and economic output (GDP/capita), while the correlation is shown to be insignificant for economic growth.

According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained. This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP. Democracy plays a significant role in the environmental Kuznets curve. For every level of GDP there is a lower emission of carbon as the degree of democracy increases while economic freedom is not significant in the analysis.

This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation. The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries. Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita. The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries. When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates. Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.

Bakgrund: Globala händelser som krig, pandemier och naturkatastrofer påverkar snabbt ekonomier världen över. De så kallade "Black swan events" beskriver oförutsägbara och ytterst ovanliga händelser som kan resultera i extrema konsekvenser. Under det senaste århundradet har kriser som världskrigen, den stora depressionen och finanskrisen 2007 format våra samhällen som vi lever i idag. Den senaste tiden har Rysslands invasion av Ukraina 2022 orsakat bland annat råvaruprisökningar, energiproblem och påverkat global handel. Studien fokuserar på hur denna konflikt har påverkat volatiliteten på globala aktiemarknader och hitta samband mellan sociala variabler, grad av utvecklad aktiemarknad och regional spridning för att illustrera hur geopolitiska konflikter kan skapa ekonomiska chocker. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur volatiliteten innan, under och efter Rysslands invasion av Ukraina relaterar till de institutionella variablerna demokrati, socialt välstånd, ekonomisk frihet samt med hänsyn på grad av utvecklad marknad och geografi. Metod: Genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats undersöks volatiliteten innan, under och efter Rysslands invasion av Ukraina i de 47 länder som ingår i MSCI ACWI IMI index. I detta urval ingår 24 utvecklade och 23 outvecklade marknader av olika karaktär. Regressioner, anovatester och chow-test utförs för att analysera samband mellan volatiliteten på dessa marknader och variablerna Human Development Index, demokratiindex, index för ekonomisk frihet samt geografisk placering. Resultat: Studien visar att volatiliteten är betydligt högre efter invasionen den 24 februari 2022 än före. Även om generella slutsatser om variablernas association till volatilitet under kriget inte kan dras, finner studien att ökad ekonomisk frihet i utvecklade marknader minskar volatiliteten efter krigsstart samt att mer demokratiska länder uppvisar högre volatilitet före kriget. Slutsats dras att mer utvecklade marknader reagerar snabbare på oro, Background: Global events such as wars, pandemics, and natural disasters can rapidly impact economies worldwide. The so called "Black swan events" describe unpredictable and extraordinary events with significant consequences. Over the past century, crises like world wars, the Great Depression, and the financial crisis 2007 have shaped our societies that we are living in. Recently, Russia's invasion of Ukraine in 2022 has caused commodity price hikes, energy issues and affected global trade. The study focuses on how the Russian invasion has influenced volatility in global stock markets, find correlations between social variables and volatility with the regard on degree of developed stock markets to illustrate how geopolitical tensions can lead to economic chocks. Purpose: The purpose of the study is to analyze how volatility before, during, and after Russia's invasion of Ukraine relates to institutional variables such as democracy, social prosperity, economic freedom, and geography. Methodology: Using a quantitative method with a deductive approach, we investigate volatility before, during, and after Russia's invasion of Ukraine across the 47 countries included in the MSCI ACWI IMI index. This sample comprises of 24 developed and 23 developing markets of diverse characteristics. Regressions, ANOVA tests, and Chow tests are conducted to analyze relationships between market volatility and variables including the Human Development Index, democracy index, economic freedom index, and geographic location. Results: The study shows that volatility is significantly higher after the invasion than in the pre-war period. Although general conclusions about the variables' association with volatility during the war cannot be drawn, the study finds that increased economic freedom in developed markets reduces volatility after the war's start, and more democratic countries exhibit lower volatility before the war. The study shows that developed markets respond more quickly to unrest, w

Denna kvantitativa studie behandlar svensk exportprestanda och dess förhållande till de makroekonomiska determinanterna valutaväxelkurs, politiska reformer, ekonomisk frihet och BNP-tillväxt. Många tidigare studier inom området fokuserar på hur exportprestandan påverkas av valutaväxelkurser, dock finns begränsat med studier som berör de övriga makroekonomiska determinanterna och dess påverkan på svensk exportprestanda. Denna studie vill därmed utöka detta studieområde med forskningsfrågan “Vilken roll har valutaväxelkursen och andra makroekonomiska determinanter för att förklara svensk exportprestanda?”. Den teoretiska modellen beskriver Sveriges export samt tidigare teorier inom området till de fyra makroekonomiska variablernas relation till svensk exportprestanda. Hypoteser är utformade för att studera om svensk exportprestanda beror på de makroekonomiska determinanterna. Studien använder en deduktiv kvantitativ forskningsmetod med multipel regression som statistisk metod, med användning av sekundärdata. Resultatet visar att hypotesen till valutaväxelkursen kan förkastas. Ett positivt samband finns mellan exportprestanda och politiska reformer samt BNP-tillväxt. Ett negativt samband påvisas mellan exportprestanda och ekonomisk frihet. Samtidigt som studien visar betydelsen av de makroekonomiska variablerna för svensk exportprestanda så finns det fortfarande utrymme för vidare studier inom området, som med användning av andra forskningsmetoder., This quantitative study examines Swedish export performance and its relationship to the macroeconomic determinants of exchange rates, policy reforms, economic freedom and GDP growth. Many previous studies in the field focus on how export performance is affected by currency exchange rates, but there are limited studies that concern the other macroeconomic determinants and their impact on Swedish export performance. This study therefore aims to expand this area of study with the research question "What is the role of the exchange rate and other macroeconomic determinants in explaining Swedish export performance?". The theoretical model describes Sweden's exports and describes previous theories in the field related to the four macroeconomic variables' relationship to Swedish export performance. Hypotheses are created to study whether Swedish export performance depends on the macroeconomic determinants. The study uses a deductive quantitative research method with multiple regression as the statistical method and use of secondary data. The results show that the hypothesis of the exchange rate can be rejected. A positive relationship is found between export performance and policy reforms and GDP growth. A negative relationship is found between export performance and economic freedom. While the study shows the importance of the macroeconomic variables for Swedish export performance, there is still room for further studies in the area, for instance with use of other research methods.

Med löften om framgång, snabba pengar och ekonomisk frihet har multi-level-marketing (MLM) organisationer tågat in på sociala medier. Flaggskeppet IM Academy, en amerikansk utbildningsplattform, har tagit fäste både internationellt och i Sverige. Trots varningar från flera myndigheter om att verksamheten kan vara ett kriminellt pyramidspel. Denna kvantitativa innehållsanalys undersöker hur personer som starkt förknippas med MLM-organisationer marknadsför och rekryterar till organisationen. Studien grundar sig i Goffmans teori om intrycktshantering som handlar om att personer väljer att visa upp de positiva och mer attraktiva delarna av sig själv. Teorin, tillsammans med tidigare forskning om MLM-organisationer, visuell kommunikation och influencers har applicerats på digitalt material i form av Instagraminlägg. Med hjälp av kodbok och kodmanual har syftet och teorin operationaliserats till mätbara variabler för att nå ett standardiserat och generaliserbart resultat. Resultatet visar att fler män än kvinnor kunde identifieras bland profilerna, där “entreprenör” utgjorde den vanligaste yrkesbeskrivningen i biografin, och där “DM” var den vanligaste förekommande rekryteringen. Profilerna kategoriseras i huvudsak som "nano influencers" med 0 till 5000 följare. Marknadsföring konstaterades förekomma genom bild, text och emojis i Instagraminläggen, med fokus på olika teman, där selfies och resebilder var de vanligaste huvudmotiven. Olika teman av förmåner, såsom resor, inkomst, karriär- och personlig utveckling var framträdande. Personlig utveckling framhävdes framför karriärutveckling. Ord med koppling till konsumtion och kritik mot “vanliga” jobb hade låg förekomst. Denna studie föreslår att marknadsföring för MLM-organisationer lyfter de främre regionerna och inte alltid är en objektiv bild av verkligheten. Undersökningen tyder på att marknadsföring på plattformen främst sker genom relationsmarknadsföring. Självpresentation och kommunikation av förmåner används för at, Multi-level marketing (MLM) organizations have entered social media with promises of success, quick money and financial freedom. The flagship IM Academy, an American training platform, has taken hold both internationally and in Sweden. Despite warnings from several authorities that the business could be a criminal pyramid scheme. This quantitative content analysis examines how people strongly associated with MLM organizations market and recruit to the organization. This study is based on Goffman's theory of impression management, which states that people choose to display the positive and more attractive parts of themselves. The theory, together with previous research on MLM organizations, visual communication and influencers, has been applied to digital material in the form of Instagram posts. Later on the purpose and theory has been operationalised into measurable variables to achieve a standardized and generalisable result. Which will be explained in a codebook and code manual. The result shows that more men than women could be identified among the profiles, where "entrepreneur" was the most common professional description in the biography, and where "DM" was the most common recruitment. The profiles are mainly categorised as "nano influencers" with 0 to 5000 followers. Marketing was found to occur through image, text and emojis in the Instagram posts, with a focus on different themes. Selfies and travel pictures were the most common main motifs. Various themes of benefits such as travel, income, career and personal development were prominent. Personal development was emphasised over career development. Words related to consumption and criticism of "regular" jobs were low in frequency. This study suggests that marketing for MLM organizations highlights the front regions and is not always an objective picture of reality. The research suggests that marketing on the platform is mainly done through relationship marketing. Self-presentation and communication of benefi

En granskning har avslöjat att många svenska ungdomar lockas med att köpa dyra utbildningar för att lära sig handel med riskfyllda finansiella instrument. Med argument att slippa traditionella heltidsarbeten samt drömmen om ekonomisk frihet väljer allt fler ungdomar att tillträda börsen och handla med finansiella instrument. Antalet svenska aktieinvesterare har de senaste fem åren ökat från 2,1 till 2,7 miljoner där största faktorn är att unga hittat till börsen. Hoppet om god avkastning är anledningen till att personer väljer att placera tillgångar i värdepapper i stället för att spara på sparkontot. Sammantaget i takt med att investeringsalternativen blivit allt fler bör det finnas en ökad ofrivillig riskbenägenhet hos unga investerare. Då risktagande är en av de mest centrala delarna vid investering av finansiella instrument kan en monetär förlust avskräcka en ung investerare från börsen om inte risk tas med i beaktningen. Syftet med studien är därmed att undersöka unga människors attityd till risktagande gällande investeringar på börsen. Vidare undersöks unga investerares syn på risk för att bilda en förståelse kring varför allt fler unga agerar som de gör på börsen. Denna studies syfte besvaras med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod och med utgångspunkt i portföljteorin, prospektteorin, beslutsteorin och det kulturella riskperspektivet. Studien har gjorts i syfte att bidra med kunskap och förståelse kring unga människors investeringsstrategi för att kunna öka riskmedvetenheten bland unga investerare. Datamaterialet har inhämtats via en enkätundersökning som belyser hur de 611 respondenter ser på risk. Studiens resultat påvisar att det finns högmod bland unga investerare vilket betyder att de underskattar sitt risktagande eller rentav inte förstår vilken risk de utsätter sig för. Studien bekräftar att lockelsen av att tjäna snabba pengar genom handel med riskfyllda finansiella instrument kan komma att ta över den unga investerares rationella och välgrundade, An investigation has revealed that many Swedish young people are lured into buying expensive training courses to learn how to trade risky financial instruments. With the argument of avoiding traditional full-time jobs and the dream of financial freedom, more young people choose to join the stock exchange and trade in financial instruments. In the last five years, the number of Swedish investors has increased from 2.1 to 2.7 million, where the biggest factor is that young people have found the stock market. The hope of a good return is the reason why people choose to invest assets in financial instruments instead of holding it at a savings account. Overall, as the investment alternatives have become more abundant, there should be an increased involuntary risk propensity among young investors. As risk taking is one of the most central parts of investing in financial instruments, a monetary loss can discourage a young investor from the stock market if risk is not taken into consideration. The purpose of the study is thus to examine young people's attitude to risk-taking regarding investments on the stock market. Furthermore, young investors' view of risk is examined to form an understanding of why more and more young people act as they do on the stock market. The purpose of this study is answered using a quantitative research method and based on portfolio theory, prospect theory, decision theory and the cultural risk perspective. The study has been done with the aim of contributing knowledge and understanding about young people's investment strategy in order to increase risk awareness among young investors. The data has been collected through a survey that highlights how the 611 respondents view risk. The results of the study show that there is arrogance among young investors, which means that they underestimate their risk-taking or even do not understand the risk they are exposing themselves to. The study confirms that the lure of making quick money by trading in risk

Denna forskningsstudies syfte är att undersöka sambandet mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt och effekten som internationell handel har på ekonomisk tillväxt i afrikanska länder söder om Saharaöknen (Subsahariska Afrika). Majoriteten av tidigare studier och forskning inom detta område hävdar att det finns en positivt korrelation mellan dessa två variabler men ändå så finns det fortfarande vissa som ifrågasätter hur pass stor påverkan dessa två variabler egentligen har, om den effekten verkligen är tillräckligt signifikant för att anses vara betydelsefullt samt viktig. Informationen och datan som använts i denna studie är tagna från World Bank Group (Världsbanken), Human Development Reports och Fraser Institute. Studiens teoretiska referensram använder sig av tillväxtteorier, vilket bestod av Solowmodellen, endogen tillväxtteori och institutionell teori samt handelsteorier, som bestod av den Ricardianska modellen och Heckscher-Ohlin modellen för att bättre förklara konceptet av ekonomisk tillväxt och hur internationell handel kan komma att påverka processen till att uppnå ekonomisk tillväxt. Inom denna undersökning utfördes en panel-data studie med stöd av en regressionsanalys för att kunna mäta korrelationen mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt. Den beroende variabeln för denna forskningsstudie var ekonomisk tillväxt i form av den årliga BNP per capita-tillväxten medan de oberoende variablerna innehöll bland annat internationell handel, utbildning, kapital, befolkningstillväxt, arbetskraft, korruption och ekonomisk frihet. Dessutom inkluderar undersökningen 36 utav de totala 48 möjliga länder i Subsahariska Afrika och är avgränsad till en tioårsperiod mellan 2009–2019. Slutresultatet av denna studies forskning visar att det finns ett signifikant positivt korrelation mellan ekonomisk tillväxt och internationell handel och kommer då fram till slutsatsen att internationell handel faktiskt har en viktig effekt/påverkan och är därför nödvän, The purpose of this research study is to examine the relationship between international trade and economic growth and the effect that international trade has on economic growth in sub-Saharan African countries (Sub-Saharan Africa). The majority of previous studies and research in this area claim that there is a positive correlation between these two variables, yet there are still some who question how much these two variables actually have influenced each other and if that effect is really significant enough to be considered significant as well as important. The information and data used in this study are taken from the World Bank Group, Human Development Reports and Fraser Institute. The study's theoretical framework uses growth theories, which consisted of the Solow model and endogenous growth theory, and trade theories, which consisted of the Ricardian model, the Heckscher-Ohlin model, and institutional theory to better explain the concept of economic growth and how international trade can affect the process of achieving economic growth. Within this research, a panel dataset study was carried out with the support of a regression analysis in order to measure the correlation between international trade and economic growth. The dependent variable for this research study was economic growth in the form of annual GDP per capita growth, while the independent variables included international trade, education, capital, population growth, labor force, corruption and economic freedom. Additionally, the study includes thirty-six out of a total of forty-eight possible countries in sub-Saharan Africa and is limited to a ten-year period between 2009-2019. The final result of this study's research shows that there is a significant positive correlation between economic growth and international trade and concludes that international trade actually has a very important effect/impact and is essential to achieving economic growth.

Kryptovalutor är ett mångfacetterat fenomen som har varit allt från libertarianers dröm på grund av sitt oberoende av staten, en ekonomisk frihet för personer som bor i diktaturer till ett verktyg som möjliggör kriminella verksamheter. Den senaste tidens kraftigt ökande handel med olika kryptovalutor har oroat världens centralbanker och nationalstater. Denna oro har skapat ett läge där stater måste ta politiska beslut för att hantera situationen vilket har lett till införande av restriktioner och regleringar. Bakom varje politiskt beslut finns ett motiv som präglas av statens nationella och internationella intressen. Denna studies syfte är att skapa en ökad förståelse för vilka politiska motiv som ligger bakom fem staters kryptopolicy. Studien är strukturerad i tre kapitel. Eftersom kryptovalutor är ett nytt samhällsfenomen ansågs det vara av vikt att beskriva vad kryptovalutor är och hur det fungerar samt förklara varför kryptovalutor är politik, denna del utgör första kapitlet. I andra kapitlet presenteras ett urval av länders kryptopolicy och i tredje kapitlet så analyseras dessa kryptopolicys utifrån studiens teori. För att synliggöra motiven bakom ländernas kryptopolicy har utgångspunkten varit tre antaganden som framställts ur neorealismen som är en dominerande teori inom internationella relationer. För insamlingen av material har litteraturstudie och innehållsanalys använts som metod. Resultatet har synliggjort att staterna fruktar kryptovalutor främst på grund av att de eliminerar staternas roll som huvudförmedlare i ekonomiska aktiviteter och begränsar deras förmåga att spåra transaktioner. En genomförd analys av ländernas kryptopolicy har bland annat visat att stater tillåter utvinning och innehav av kryptovalutor eftersom det gynnar landets ekonomiska tillväxt men begränsar eller förbjuder användning av dem som betalmedel eftersom det medför en risk att förlora kontrollen över ekonomin.

Det är många i Sverige som extraarbetar under studietiden och att göra det innebär att ha en stor mängd produktiva aktiviteter, vilket kan påverka hälsan negativt. Samtidigt leder arbete vid sidan av studier till fördelar såsom beredskap inför arbetslivet och förbättrad ekonomi. Syftet med studien var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter i åldrarna 21–25 år som studerade och extraarbetade på olika orter i Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultaten presenterar upplevelser som grupperades i tre kategorier och sju underkategorier. De mest förekommande upplevelserna visade sig vara tidsbrist i de vardagliga aktiviteterna, negativ påverkan på hälsan i form av stress och att extraarbete innebar större ekonomisk frihet. Det visade sig att den stora mängden produktiva aktiviteter många gånger kunde leda till stressiga situationer då extraarbete, studier och fritidsaktiviteter var förlagda samtidigt. Författarna diskuterar att extraarbete vid sidan av heltidsstudier kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans och hur arbetsterapi kan stödja dessa personer. Författarna drar slutsatsen att extraarbete vid sidan av heltidsstudier i en svensk kontext kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans då studenterna har brist på tid till annat, som exempelvis fysiska, sociala aktiviteter och sömn. Däremot visar sig extraarbetet för vissa kunna vara ett lugnande avbrott från studierna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djup förståelse för en liten grupp audiovisuella kreatörers kreativitet i relation till deras arbetsförhållanden. Resultatet är användbart för forskning inom kreativitet, inom arbete med fokus på kultur- och kreativarbete, samt användbart för aktörer inom branschen. Det genomfördes djupintervjuer på fem audiovisuella kreatörer med fokus på deras utbildnings- och arbetsbana, nuvarande arbetssituation, konstnärliga identitet och framtidsplaner. Analysprocessen består av associationer mellan respondenternas svar, tidigare forskning och alienationsteori. Resultatetet styrker tidigare forskning kring ett existerande spänningsfält eller dualism mellan kreativitet och lönearbete och att respondenterna positionerar sig i detta spänningsfält beroende på sin konstnärliga identitet och motivation. Resultatet ger även kunskap om arbetsförhållanden inom kulturella och kreativa näringar. I diskussionen sammanfattas resultatet utifrån forskningsfrågorna och det föreslås att samarbete och gemenskap, kreativ frihet, ekonomisk frihet och stabila arbetsförhållanden är faktorer som skapar utrymme för kreativt utlopp via arbetet. Studien ger upphov till forskning kring hur konstnärlig identitet formas till att bli entreprenöriell kontra symbolisk-rekreationell. Ett annat förslag till fortsatt forskning är Covid 19-pandemins kortvariga och långvariga konsekvenser på livebranschen.

På många håll i världen men inte i Afrika tar tillväxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjälper andra kontinenter att nå tillväxt verkar tillväxtfrämjande i Afrika. En stor del av världens befolkning är i behov av en förbättrad välfärd och det är delvis upp till ekonomer att komma på en fungerande lösning. Med hjälp av en regressionsanalys, innehållande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkända tillväxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utländska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillväxten i Afrika. Vi vill även kontrollera för variablerna ”andel HIV- och AIDS positiva” och ”korruptionsgraden”, då vi tror att dessa verkar tillväxthämmande i Afrika. Variablerna är valda med utgångspunkt i Solows tillväxtteori. Sekundärdata är hämtade från internationella databaser. Resultatet visar att ekonomisk frihet verkar mycket positivt på tillväxten i Afrika. Även utländska direktinvesteringar visar ett positivt samband med tillväxten. Utbildningsgrad och låg real BNP per capita visar dock ett svagt negativt samband med tillväxt. Variablerna HIV/AIDS och korruptionsgrad visar ingen signifikans.

Bakgrund: Förvärvsarbete fyller en viktig funktion i en persons liv och kan ses som en meningsfull aktivitet. Arbetsterapeuter har fokus på meningsfulla aktiviteter och har därför en viktig roll inom arbetsrehabilitering. Det är få personer med kognitiva funktionsnedsättningar som har ett förvärvsarbete och det saknas forskning om hur denna persongrupp upplever sitt arbete. Därför görs denna studie för att fördjupa kunskapen om förvärvsarbetets betydelse för denna persongrupp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med kognitiva funktionsnedsättningar upplever sitt nuvarande förvärvsarbete samt betydelsen av att ha ett förvärvsarbete i allmänhet. Metod: Studien var kvalitativ och åtta semistrukturerade intervjuer användes som metod för datainsamling. Vid analys användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med manifest fokus. Resultat: Resultatet bestod av tre kategorier: Social interaktion, Utförande av arbetsuppgifter samt Arbetets konsekvenser på måendet. Slutsats: Studien visade att samtliga deltagare upplevde att det nuvarande förvärvsarbetet resulterade i ökad delaktighet, meningsfullhet och ökad ekonomisk frihet. Studien har bidragit till bredare kunskap om förvärvsarbetets betydelse för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och kan motivera arbetsterapeuter att arbeta med denna persongrupp inom arbetsterapeutisk arbetsrehabilitering.

Studiens hypotes är att institutionell kvalitet påverkar BNP-tillväxten mer vid en gemensam valuta än vid en självständig valuta. Detta eftersom länder i en valutaunion inte i lika stor utsträckning har möjlighet att använda sig av valutaverktyg för att stabilisera sina ekonomier. Hypotesen grundar sig i att institutioner är viktiga för tillväxten, vilket i studien lyfts fram genom framstående forskning och litteratur på området. Vår hypotes testas på data för fjorton europeiska länder mellan 1985-2013. Nio av länderna är medlemmar i den Ekonomiska och monetära unionen (EMU) som har den gemensamma valutan euro och fem länder har en självständig valuta. Institutionell kvalitet mäts utifrån tre olika index; ICRG indexet för politiska institutioner, Fraser indexet för ekonomisk frihet och KOF indexet för ekonomisk globalisering. Hypotesen testas genom två olika paneldatamodeller. Våra resultat visar att institutionell kvalitet utifrån indexen påverkar BNP-tillväxten. Däremot ges inget tydligt stöd åt att institutionell kvalitet påverkar BNP-tillväxten mer vid en gemensam valuta. Indexet för politiska institutioner är det enda indexet som styrker hypotesen, dock enbart i en av modellerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att kvalitén i politiska institutioner är viktigare vid en gemensam valuta.

Att få ett arbete eller en sysselsättning är en viktig del i rehabiliteringen av individer med psykisk funktionsnedsättning. Den amerikanska arbetsrehabiliteringsmetod IPS (Individual Placement and Support) är den metod Karlskrona kommun använts sig av under några år. Individen sätts snabbt i arbete med avtalsenlig lön och med stöttning av en jobbcoach. Studien belyser individers upplevelser och erfarenheter av IPS. Det är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen skedde i form av semistrukturerade intervjuer. 11 personer med psykisk funktionsnedsättning och som arbetar/praktiserar i Karlskrona Kommun deltog. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att personer som genomgår IPS beskriver (i) en känsla av att de bidrar till samhället, (ii) en större ekonomisk frihet, och (iii) större socialt nätverk. Vidare framkommer att stöttning från en jobbcoach är grundläggande för varje deltagare. Sammanfattningsvis ger undersökningen empiriskt stöd för att IPS ger individer med psykisk funktionsnedsättning en bättre tillvaro.

Vad som driver ekonomisk tillväxt och vilka faktorer som påverkar den är en av de äldsta och största frågorna inom nationalekonomi.Tidiga tillväxtteorier har visat sig bristfälliga i sin förklaring till vad som egentligen skapar ekonomisk tillväxt och varför endast vissa länder uppnår ekonomisk tillväxt. Majoriteten av tidigare forskning har fokuserat på samband mellan ekonomisk tillväxt och demokrati vilket ofta inte har visat något övertygande resultat och därför har forskare riktat sig mot teorier om institutionell påverkan för att söka efter andra påverkansfaktorer. Denna uppsats undersöker det finns någon relation mellan ekonomisk tillväxt och ökad frihet i termer av ekonomisk frihet, politisk frihet och andra sammanvägda institutionella faktorer.

Neoliberalism står för så mycket mer än att bara vara en ideologi som tar steget ifrån statens kontroll. Förutom att ideologin strävar åt ekonomisk frihet finns det också andra tydliga attityder som riktar sig till samhället i helhet; den enskilda individen, den anställde och staden. Neoliberalismen har påverkat planeringen mycket. Framför allt har tron på marknadens goda effekter förstärkts, medan staten har fått ett betydligt lägre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gäller framför allt aktörer från den privata sfären. Stadspolitiken har också förändrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och ett tydligare fokus på att marknadsföra staden. Detta har uppmärksammats i uppsatsens fallstudie Hyllie, där bland annat Emporia, ett av skandinaviens största köpcentrum, har gett området gratis marknadsföring. Andra tecken på marknadsföring i planeringen av Hyllie är den spektakulära arktitekturen som har gett området en viss status och rykte. Hyllie är ett utbyggnadsområde med många inblandade aktörer, där kommunen har en stor roll tillsammans med byggherrar och andra privata intressenter. Percy Nilsson är den privata aktör som vågade satsa och investera tidigast i planprocessen. Idag är intresset stort för att bygga kontor, medan byggandet av bostäder bland annar har stannat av på grund av lågkonjunkturen, men också på grund av att marknaden tycks fungera dåligt i en bransch som beskrivs som oligopol.

Mikrokredit har fått en stor utbredning bland världens utvecklingsländer. Huvudsyftet med mikrokredit är att människor som lever i fattigdomen ska få ta ett lån, låntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge långsiktig inkomst. På detta sätt ska låntagarna kunna försörja sig själva och få en förbättrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika länder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgångsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror på institutionella skillnader som påverkat mikrokredits effekt. I uppsatsen jämförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria. Dessa institutioner är microfinance organisation (MFI), räntenivå, investering, ekonomisk frihet, könsroller och lån. Dessa institutioner påverkar mikrokrediten genom hela processen, från när en lånetagare beslutar sig att ta ett lån tills lånet är helt återbetalt. En fördjupande analys av dessa institutioner i Bangladesh och Nigeria visar sig att de avgörande institutioner till olika resultat på mikrokreditens effekt beror på MFI och investering. I Nigeria har regeringen hjälpt låntagarna att investera i investeringar som ger hållbart inkomst. Men i Bangladesh har lånetagare varit tvungen att lita på sina egna omdömen. MFI i Nigeria är betydligt mindre än i Bangladesh vilket gör att det är lättare att samordna MFI i Nigeria, medan MFI har ett kaosartat tillstånd i Bangladesh. En annan del som Nigerias MFI har lyckats med är att anpassa sina produkter efter låntagares behov.

Denna uppsats har undersökt effekterna av FN:s fredsbevarande trupper på den ekonomiska tillväxten i Afrika. Paneldata för 33 länder har använts mellan åren 1980 och 2007 för att se hur de fredsbevarande trupperna påverkat den ekonomiska tillväxten, samt vilka aspekter av fredsarbetet som har en påverkan. Kopplingen mellan stabilitet och ekonomisk tillväxt är central i denna uppsats, samt de fredsbevarande truppernas inverkan på stabilitet. Våra resultat visade att variabeln FN-närvaro hade en positiv effekt i regressionen, dock utan att uppvisa signifikans. En större budget inom uppdragen samt längden på ett uppdrag uppvisade positiva effekter på den ekonomiska tillväxten. Uppdragens personal delades in i uniformerad och civil personal för att se om effekterna skiljde sig åt. Ett större antal civil personal hade en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten. Vid ytterliggare tester visade sig ekonomisk frihet påverka den ekonomiska tillväxten negativt i länder som har, eller har haft FN-trupper närvarande.

Den här uppsatsen undersöker vilken effekt mottaget bistånd har på den ekonomiska tillväxten. Detta görs genom en sammanställning över tidigare forskning inom området, samt med hjälp av enklare tester för att undersöka biståndseffektiviteten betingat på olika faktorer. Det visar sig att bistånd är beroende av att det finns en av bistånd oberoende miljö i landet som främjar ekonomisk tillväxt, då bistånd jobbar som en accelerator snarare än en skapare av tillväxt. Att ett lands korruption skulle ha någon inverkan på hur effektivt biståndet är till att skapa tillväxt går inte att visa, och det går inte heller med säkerhet säga att högre ekonomisk frihet bidrar till att öka biståndseffektiviteten. Mängden bistånd som ett land kan absorbera effektivt visar sig bero på dess CPIA-värde. CPIA står för Country Policy and Institutional Assessment, och är ett mått som används för att ranka länder utifrån fyra kriterier: Ekonomisk förvaltning, politiska strukturer, policys för integration och rättvisa, samt institutioner och förvaltning av offentlig sektor. CPIA kan anta ett värde mellan ett och sex, där sex är bäst, och den mängd bistånd som ett genomsnittligt land kan absorbera, i procent av dess BNP, är ungefär dess CPIA-värde gånger 2,5. I länder med högre CPIA-värde finns det alltså bättre förutsättningar för att ta tillvara och effektivt utnyttja erhållet bistånd.

Financial independence (FI) and the FIRE Movement have gained a lot of traction in recent years. Despite the growing popularity of this alternative lifestyle, it is largely absent from the literature with only a few previous studies or investigations found. The goal of this thesis is to see if people use entrepreneurship to help them achieve financial independence. The thesis uses the critical case sampling method and semi-structured qualitative interviews with 11 individuals who are working toward or have already achieved financial independence. The findings show that most of the interviewees rely on waged work as their primary occupation, although most of them supplement their income by engaging in some form of income-generating activities alongside their main occupation, which is known as hybrid entrepreneurship. The interviewees were classified as engaging in full-time entrepreneurship, hybrid entrepreneurship, or no entrepreneurship. The findings showed that the majority of this sample pool was engaged in hybrid entrepreneurship, which implies that the pursuit of FI is either appealing to those already with entrepreneurial tendencies or the pursuit of FI encourages individuals to be more entrepreneurial. Additionally, there are indications that some individuals may use financial independence to reduce risk before embarking on an entrepreneurial journey which aligns with established theory regarding hybrid entrepreneurship., Ekonomiskt oberoende (FI) och FIRE-rörelsen har fått stor genomslag de senaste åren. Trots den växande populariteten för denna alternativa livsstil är den till stor del frånvarande i litteraturen med endast ett fåtal tidigare studier eller undersökningar hittade. Målet med denna avhandling är att se om människor använder entreprenörskap för att hjälpa dem att uppnå ekonomiskt oberoende. Avhandlingen använder den kritiska fallsurvalmetoden och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 11 individer som arbetar mot eller redan har uppnått ekonomiskt oberoende. Resultaten visar att de flesta av de intervjuade förlitar sig på lönearbete som sin primära sysselsättning, även om de flesta av dem kompletterar sin inkomst genom att ägna sig åt någon form av inkomstbringande aktiviteter vid sidan av sin huvudsakliga sysselsättning, som kallas hybridföretagande. Intervjupersonerna klassificerades som engagerade i heltidsföretagande, hybridföretagande eller inget företagande. Resultaten visade att majoriteten av denna urvalspool var engagerad i hybridföretagande, vilket innebär att strävan efter FI antingen tilltalar dem som redan har entreprenöriella tendenser eller att strävan efter FI uppmuntrar individer att bli mer entreprenöriella. Dessutom finns det indikationer på att vissa individer kan använda ekonomiskt oberoende för att minska risken innan de ger sig ut på en entreprenöriell resa som ligger i linje med etablerad teori om hybridföretagande.

Genom tillkomsten av EU:s rättighetsstadga 2000 och införlivandet av densamma i EU_fördraget 2009 har EU-domstolen och nationella domstolar fått ett nytt, ibland kraftfullt verktyg för att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna. Detta har dock lyckats väsentligt bättre på vissa rättsområden än på andra.