Search

SAMMANFATTNING Introduktion För elitidrottare utgör kosten en förutsättning för hälsa och prestation. Forskningsläget visar att bristfälligt energi- och kolhydratintag är vanligt förekommande hos elitidrottare vilket kan medföra negativa konsekvenser för idrottaren. Kolhydrater är det enda energisubstrat som kan användas vid både aerob och anaerob intensitet. Bristfälligt kolhydratintag är associerat med ökad upplevd ansträngning och reducerad arbetshastighet. Energitillgänglighet (EA) används för att värdera energiintaget (EI) hos idrottare och definieras som återstående energi för fysiologiska funktioner efter energiförbrukning från fysisk aktivitet (EEE) subtraherats. Otillräcklig EA riskerar att orsaka kliniska komplikationer som stressfrakturer, hämmad reproduktiv funktion och fysisk kapacitet. Studier på kostintag hos bandyspelare saknas i publicerad forskning. Syfte Studiens syfte är att kartlägga EA och kolhydratintag i förhållande till fysisk aktivitet hos manliga elitbandyspelare. Metod Genom en applikationsbaserad kostregistrering och aktivitetsregistrering via hjärtfrekvens registrerades energi- och kolhydratintag respektive EEE hos tolv manliga elitbandyspelare under tre dagar. Fettfrimassa (FFM) uppskattades genom bioelektrisk impedansanalys (BIA). Resultat Medelvärdet av EA var 41 kcal kg FFM/dag och 8 %, 67 %, 25 % av deltagarna befann sig <30, 30–45 respektive >45 kcal/kg FFM/dag. Ingen signifikant skillnad i EA förelåg trots stora variationer i EEE mellan dagarna. Majoriteten av dagarna (63 %) uppnåddes inte kolhydratrekommendationen. En absolut ökning i kolhydratintag, men låg variation i energiprocent från kolhydrater förelåg mellan dagarna. Slutsats Den studerade gruppen manliga elitbandyspelare uppvisade högre EA än tidigare studier på andra idrottare. En kompensation förelåg vid högre EEE genom ökat EI. Det är möjligt att deltagarna gynnats av ett högre kolhydratintag.

Bakgrund: Idrottare har ett stort behov av energi och kolhydrater på grund av deras höga fysiska aktivitetsnivå och ett tillräckligt intag är associerat med förbättrad prestation och hälsa. Viktstabilitet är inte likvärdigt med tillräcklig energitillförsel, därför används idag konceptet energitillgänglighet (EA). EA är ett mått på hur mycket energi som finns kvar för kroppens basala processer efter att energi förbrukad från träning (EEE) subtraherats. Komplikationer av låg EA är exempelvis hormonella rubbningar och störd ämnesomsättning. Få studier finns publicerade kring energi- och näringsintag bland ishockeyspelare men forskning antyder att intaget av energi och kolhydrater bland lagidrottare är lågt. Syfte: Studiens syfte är att undersöka juniora manliga elit-ishockeyspelares energitillgänglighet och kolhydratintag jämfört med rekommendationerna från svenska olympiska kommittén samt utreda ishockeyspelarnas främsta kolhydratskällor. Metod: En tre dagars kost- och aktivitetsregistrering genomfördes av elva (n = 11) 18-åriga manliga ishockeyspelare. Deltagarnas fettfria massa uppskattades baserat på tidigare forskning och tabeller för Metabolic equivalent of task (MET) användes vid beräkning av EEE. Vid jämförelse av intag med rekommendation genomfördes statistisk analys. Resultat: Spelarna mötte i genomsnitt totalt energibehov men åtta av elva spelare uppnådde inte adekvat EA (EA=45 kcal/kg FFM/d). En av elva spelare uppnådde dagligt rekommenderat intag av kolhydrater på 6 gram per kg kroppsvikt och dygn. Främsta kolhydratkällor var kategorierna pasta/ris/potatis och sötsaker/godis/snacks. Slutsats: På gruppnivå verkar deltagarna inte vara i riskzonen för relativ energibrist men vissa spelare är i behov av ökat energiintag. Ishockeyspelarna kan behöva komplettera med kolhydratrika- snarare än fett- och proteinrika livsmedel för att täcka kolhydratbehovet.

Västvärldens kostexperter har utifrån ett primitivt energibalanstänkande lanserat budskapet att äta kolhydrater, som är mindre energitäta än fett och borde ge lägre energiintag. Istället har man råkat öka aptiten eftersom kosten innehållit mindre andel protein, samt ökat kroppsfettmassan då ökat kolhydratintag medfört ökade insulinhalter och fettinlagring samt blockerad fettförbränning., Debattartikel

Bakgrund Flera studier har visat att lagidrottares kolhydratintag är lågt i jämförelse med de näringsrekommendationer som ges för idrottare. Ett högre intag av kolhydrater, speciellt i samband med träning och match skulle sannolikt främja spelarnas prestation. En orsak till det låga intaget kolhydrater kan vara brist på kunskap om idrottsnutrition och betydelsen av kolhydrater i samband med fysisk aktivitet. Det är många faktorer som påverkar idrottares matvanor. Det är därför intressant att undersöka ifall det finns ett samband mellan kunskap och intag när det gäller kolhydrater bland lagidrottare. Syfte Att undersöka om kunskap om kolhydrater korrelerar med intag av kolhydrater bland manliga lagidrottare. Metod I studien deltog 63 manliga lagidrottare från fem olika lag inom fotboll, handboll och ishockey. Inklusionskriterier var träning minst tre gånger per vecka samt ålder på 16 år eller äldre. Kunskap om kost undersöktes med hjälp av en kunskapsenkät om kolhydrater och spelarnas matvanor undersöktes med ett frekvensformulär om kolhydrater som utvecklades för studien. Sambandet mellan kunskap om kolhydrater och kolhydratsintag testades med Spearmans rangkorrelationstest. Resultat Medelvärdet i kunskapsenkäten bland deltagarna var 12,6 poäng av 20 möjliga. I snitt svarade deltagarna rätt på 63 % av kunskapsenkätens påståenden . Enligt frekvensformuläret var det genomsnittliga dagliga kolhydratintaget 270 gram. Femtio procent av deltagarna hade ett intag mellan 250-320 gram per dag. Resultatet av Spearmans rangkorrelationstest blev r =0,103 (p = 0,424). Slutsats Resultatet i denna studie visar ingen signifikant korrelation mellan kunskap om kolhydrater och intag av kolhydrater bland manliga lagidrottare.

Bakgrund: Att leva med diabetes innebär ständiga kontroller av kolhydratintag och blodsockernivåer. Detta kan ge en upplevelse av begränsningar i vardagen och känslan av att vara annorlunda. För att hitta ett sätt att leva med sin sjukdom krävs information och kunskap både hos individen själv och i omgivningen. Syfte: Att undersöka hur personer med diabetes upplever och hanterar sin sjukdom i relation till mat, samt hur de resonerar kring information och informationskällor inom området kost, hälsa och diabetes. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och två män (22-76 år) med diabetes mellitus typ I, typ II eller graviditetsdiabetes. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultat: Tre övergripande teman identifierades: förhållningssätt, handlandet och omgivningen. Informanternas förhållningssätt till livet med diabetes präglas av en ambivalens där de pendlar mellan att känna sig friska respektive sjuka. För att underlätta vardagen med diabetes utför informanterna handlingar utifrån praktiska och mentala strategier. Omgivningen kan både underlätta och försvåra livet med diabetes. Att andra har kunskap om sjukdomen upplevs stödjande, medan fördomar och missvisande information upplevs hämmande. En individanpassad vård upplevs underlätta den ständiga kamp som ett liv med diabetes innebär. Slutsats: Studien påvisar att informanterna efterfrågar kunskap och tillit hos omgivningen samt en mer nyanserad framställning av diabetes i media. Vidare belyser den vikten av en individanpassad vård för att personer med diabetes ska kunna leva så som de önskar utan att känna sig begränsade av sin sjukdom.

Introduktion: Diabetes typ2 är en allt mer växande folkhälsosjukdom i västvärlden. I Sverige finns det cirka 300 000 personer diagnostiserade med diabetes typ2. Diabetes typ2 utvecklas oftast genom en kombination av arv och livsstil. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka faktorer som påverkar hälsan hos personer med risk för diabetes typ2 samt hos de som redan har diabetes typ2. Metod: Litteraturstudien har använt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Datasökningarna är gjorda med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Efter urval och granskning, återstod 11 kvantitativa artiklar. Dessa användes till litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisas i tre kategorier, vilka är begränsat kolhydratintag, vegetarisk kost samt fysisk aktivitet. Kategorierna valdes då det är faktorer som har betydelse vad gäller hälsan och utvecklingen av diabetes typ2. Slutsats: Litteraturstudien visar på att en kolhydratfattig kosthållning, kombinerat med daglig fysisk aktivitet är betydelsefullt för att motverka utvecklandet för diabetes typ2. Det främjar även hälsan hos de personer som redan har sjukdomen. Kunskap är viktigt för att öka förståelsen för kostens och den fysiska aktivitetens betydelse. Likaså spelar det genetiska arvet en central roll

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR). Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor. Undersöka om unga kvinnor provat att minska sitt kolhydratintag i relation till önskan om viktnedgång samt om de provat någon diet. Metod Menyer för LCHF- och NNR-koster komponerades och näringsberäknades i DietistNet. LCHF-menyerna togs fram utifrån riktlinjer om <25 g kolhydrater/dag. En enkät skapades och spreds via Facebook. Materialet analyserades i IBM SPSS 21 med ANOVA- och Chi 2-test. Resultat Nivån av vitamin D var lägre än rekommendationen enligt NNR i de planerade kosthållningarna. I LCHF-kosten var nivåerna av järn och kostfibrer låga samt innehållet av mättat fett högt. I NNR-kosten var det svårt att uppnå rekommenderat intag av järn för kvinnor i fertil ålder. Enkäten visade ett samband mellan att ha provat att minska sitt kolhydraintag och önskan om viktnedgång. Den visade även att lågkolhydratdieter är den mest testade diettypen. Slutsats Den planerade LCHF-kosten innehöll lite kostfibrer och mycket mättat fett i förhållande till NNR. Varken LCHF- eller NNR-kosten uppnådde NNR:s nya rekommendation för Vitamin D. LCHF var den diet som flest enkätdeltagare hade testat. Detta visar att LCHF är en populär diet och att dess eventuella konsekvenser bör uppmärksammas

Fetman ökar i västvärlden trots att människan är allt mer hälsomedveten. Det finns en ökad uppfattning om kostens betydelse för risker att drabbas av viktökning och ohälsa. Det finns olika bantningstrender men det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan sannolikt påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med studien är att undersöka hur olika dieter (LCHF, LCHP, Medelhavsdiet) påverkar viktförändring och risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En litteraturstudie genomfördes där fyra vetenskapliga artiklar inom området ”olika dieters inverkan på viktnedgång och hjärt- och kärlsjukdomar” granskades och resultaten sammanfattades. Diet med lågt kolhydratintag var bättre bantningsmetod än diet med lågt fettinnehåll. Det fanns ett samband mellan diet med lågt kolhydrat- högt fettinnehåll och ökade blodfetter. Diet med lågt kolhydrat -högt protein-innehåll ökade risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. En diet baserad på lågt intag av kolhydrater är sannolikt bättre än lågfettsdiet för viktnedgång, men lågkolhydratdiet kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt hos kvinnor. Sambandet diet och sjukdomar är komplicerat då det finns olika uppfattningar och ytterligare forskning behövs., B-uppsatser