Search

I Dalarnas län är en stor del av de skogsfastigheter som finns starktägosplittrade i långa smala stycken vilket gör att fastigheterna är svåra attbruka och inte effektiva för sitt ändamål. Att genomföra en nyfastighetsindelning kan bidra till att förbättra förhållandena för att brukafastigheterna. Genom ansökan från en eller flera fastighetsägare till Lantmäteriet kan en ny fastighetsindelning verkställas genom att påbörja enomarronderingprocess. Vid tidigare forskning och utredningar från Länsstyrelsen har det undersökts om omarrondering bidrar till ekologiskahållbarhetsaspekter genom att minska transportsträckor, öka bindningen av koldioxid och underlätta processen för inventering av natur- och kulturområden. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur omarrondering påverkar naturvärden, om åtgärden skulle kunna ge en ökad förmåga att bindakoldioxid och minskade transportsträckor. För att kunna genomföra examensarbetet har semistrukturerade intervjuer av berörda myndigheterutförts och för ett mer nyanserat resultat genomfördes en litteraturstudie av myndigheters utredningar och tidigare forskning inom ämnet. Resultatet av arbetet visar att genom omarronderingsprocessen kommer många flera områden med höga naturvärden att identifieras och det blir mindre kostsamt att inrätta formella skydd för områden som behöver skyddas. Av studien är det däremot svårt att konstatera i vilken utsträckning det stämmer att det blir minskade transportsträckor och en ökad förmåga att binda koldioxid. Tidigare forskning och utredningar från Länsstyrelsen visar att det kan bli en ökad förmåga att binda koldioxid, men de mätningar som gjorts har inte baserats på den totala koldioxidutsläppen som kan tillkomma vid avverkning. Därför anses det inom tidigare forskning att detta behöver studeras ytterligare utifrån alla faktorer för att kunna fastställa i vilken utsträckning det stämmer. Att det skulle bli minskade transporter fanns också oklarheter kring, men det går däremot konstatera at, The existing forest properties in Dalarna are heavily divided into long, narrowsections, which means that the properties are difficult to use and not optimized for their purpose. Carrying out a new property division can help to improve the conditions of use for the properties, through an application from landowners to the Land Survey, a new property division can be implemented by doing a land consolidation. In previous research it has studied the effects by a land consolidation on the ecological sustainability, by reducing transport distances, increasing the binding of carbon dioxide and facilitating the process of inventory of natural and cultural areas. The purpose of the study is to investigate how land consolidation affects natural values, and if it can result in an increased ability to bind carbon dioxide and reduced transport distances. To carry out the study, semi-structuredinterviews of relevant authorities, and for a more nuanced result, a literaturestudy of authorities investigations and previous research in the subject hasbeen carried out. The result of the work shows that through the land consolidation, many more areas with high natural values will be identified and it will be less costly to establish formal protection for areas that need protection. From the study, however, it is difficult to ascertain to what extent it is true that there will be reduced transport distances and an increased ability to bind carbon dioxide. Where previous research show that there may be an increased ability to bind carbon dioxide, but the measurements that have been made have not been based on the total carbon dioxide emissions that may occur during felling. Therefore, in previous research, it is considered necessary to study further based on all factors to be able to determine to what extent this is true. There was also confusion about the fact that there will be reduced transport, but by improving the roads there was a reduction in fuel consumption.

Det grova våldet har ökat i Sverige och inom politiken pratas det mycket om vad som behöver göras, vilken som är den mest effektiva insatsen och hur man bäst bekämpar brott. Vi intresserar oss därmed för att ta reda på hur olika aktörer beskriver och tolkar det brottsförebyggande arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att analysera tolkningspraktikerna av det brottsförebyggande arbetet i Helsingborg och få en större inblick i hur kommunen och aktörer beskriver deras samverkan i staden för att arbeta brottsförebyggande. Materialet består av sju intervjuer med nio intervjupersoner, som kompletteras med två lokala dokument, men dessa får inte lika stort utrymme som intervjuerna. Teorierna som har använts är Ingrid Sahlins (2000) perspektiv på brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen samt teorin om sociala band av Travis Hirschi (2002). Den tidigare forskningen bidrar med information om det brottsförebyggande arbetet i kommuner men framförallt med information om samverkan mellan aktörer. Genom analysen framkommer det hur det brottspreventiva arbetet både handlar om den situationella preventionen i form av hanterandet av den fysiska brottsligheten och den sociala preventionen som mer har ett fokus på den långsiktiga preventionen, exempelvis genom skola. Upplevelsen av samverkan inom kommunen framkommer som delvis fungerande, även om mer information krävs för att samverkan ska fungera så bra som möjligt. För personer utom fältet har vi till det kriminologiska fältet försökt bidra med mer kunskap om hur olika brottsförebyggande aktiviteter kan beskrivas och uppfattas i ett lokalt sammanhang. För forskarvärlden inom kriminologi har vi försökt bidra genom att utarbeta ett betraktelsesätt där utsagor från intervjuade aktörer kan ses som tolkningspraktiker, vilka i sin tur kan teoretiseras utifrån Sahlins och Hirschis begreppsapparater. Slutsatsen som dras i och med studiens samhälleliga relevans är att det krävs mer forskning kring ämnet.

Recensione al volume di Silvio Mara e Laura Binda su Giuseppe Bossi disegnatore

Jordbruket står för stor del av Sverige ammoniakutsläpp och gasen har skadlig påverkan på fjäderfäns hälsa, välfärd och produktion, människors hälsa och på den globala miljön genom övergödning och försurning. Det här examensarbetet syftade till att hitta produkter av torv och biokol som var lämpliga att använda i ströbädd för fjäderfän och utvärdera strömaterialens förmåga att adsorbera ammoniak, binda fukt samt tendenser att damma. Syftet var även att genom intervjuer med lantbrukare samla praktiska erfarenheter av torv och biokol som strömedel till hönsfåglar samt inventera vilka produkter av biokol och torv som finns tillgängliga på den svenska marknaden. För att uppnå syftet intervjuades tre ägg- och två kycklingproducenter rörande sina erfarenheter av praktisk torvanvändning. Vi kunde dock inte hitta någon lantbrukare med erfarenhet av praktisk biokolanvändning i ströbäddar för fjäderfän. Efter produktinventering valdes tre produkter biokol (Skånefrö, Carbofex, Oplandske), två produkter torv (RS Mustang, Swedfore) samt en krossad halmpellets (Easy-Way) ut för att studeras vidare. På laboratorium utvärderades materialen avseende förmåga att adsorbera ammoniak, vattenhållande kapacitet samt hur mycket produkterna dammade vid olika torrsubstanshalter. Kutterspån (YesBox) användes som kontrollmaterial i laborationsstudien. Av de intervjuade lantbrukarna var de två kycklingproducenterna generellt nöjda med torv och de tre intervjuade äggproducenter föredrog kutterspån. På laboratorium sågs ingen adsorption av ammoniak för de tre produkterna av biokol vilket tros bero på biokolens höga pH-värden. Av biokolen dammade Skånefrö minst och mest vatten absorberade Oplandske och Carbofex. Av torvprodukterna hade Swedfore bäst förmåga att adsorbera ammoniak. RS Mustang hade lägre tendens att damma och absorberade mer vatten än Swedfore. Högst vattenhållande förmåga av alla materialen hade Easy-Way, medan YesBox visade sig damma lite i jämförelse med de andra materialen trots

Det råder en global ojämlikhet gällande möjligheten att sköta sin hygien i samband med menstruation. I många låginkomstländer råder det brist på tillgång till säkra och ekonomiskt överkomliga mensskydd. Då många kvinnor och flickor som lever i fattigdom inte har råd med kommersiellt producerade sanitetsprodukter, kämpar de för att hitta andra lösningar för att hantera sin menstruation. För många kvinnor re-sulterar det i frånvaro från skola och jobb, för att undvika situationer då de blir ut-satta för skam och förnedring. Användningen av interna mensskydd, såsom tam-ponger och mensskoppar, är fortfarande låg i låg- och medelinkomstländer. Utöver det ekonomiska problemet, är användningen av interna mensskydd av unga flickor och ogifta kvinnor stigmatiserat i vissa samhällen. En återanvändningsbar binda skulle kunna vara ett kostnadseffektivt alternativt mensskydd. Spacerpad är en återanvändningsbar binda som utvecklats för kvinnor som av eko-nomiska skäl eller av miljömedvetenhet söker efter ett alternativt mensskydd. Bin-dan ska ha en god vätskehållande kapacitet samtidigt som den ska vara lätt att ren-göra med begränsad vattentillgång samt torka snabbt. Bindan är fortfarande under utvecklingsfas, där det i nuläget tagits fram olika alternativa lager i olika material och konstruktioner. Som ett led i denna utveckling krävs mer kunskap om vätskesprid-ning i olika material och hur olika konstruktioner förbättrar egenskaper såsom pe-netration, distribution och absorption. Spacerpad ligger till grund för denna studie, då syftet är att studera och jämföra spridning och upptagning av vätska i olika typer av konstruktioner, för att under-söka alternativa material för att förbättra Spacerpad-bindans prestanda med avseende på återvätning. Diverse tester har utförts för att studera och jämföra spridning och upptagning utav vätska i det material som används i Spacerpad, samt i olika kon-struktioner av polyester och bambuviskos. Testresultaten visade att konstruktionerna i poly