100 år av arbetslöshetspolitik : en diskursanalys

Den svenska statsförvaltningen har en lång tradition av att diskutera frågor innan beslut fattas.Diskussionerna förs i regel i form av utredningar som möjliggör för beslutsfattare att ta del avde tankar och förslag som den utsedda gruppen formulerat i text. Så har skett även med frågorkring arbetsmarknadens funktioner, arbetslöshetens påverkan och metoder för att hantera deproblem arbetslöshet för med sig på flera plan.Denna studie är en genomgång av hur samtalen kring arbetslöshet formulerats i statligaoffentliga utredningar under perioden 1922 – 2022. Studien har formen av en induktivdiskursanalys där materialet ligger till grund för sin egna teoribildning.Studien är tematiserad efter tre distinkta tidsperioder med en inledande period präglad avmycket hög arbetslöshet som följs av en tid med stabilitet och låg arbetslöshet. Den sistaperioden hanterar en hög arbetslöshet, dock inte lika hög som den första. Studien visar hurden ekonomiska politiken under hög arbetslöshet prioriterat arbetsmarknadsinsatser till lågakostnader och med stora inlåsningseffekter. Den inledande moraliserande synen på arbetslösa,med tillhörande tvångsmedel, tvingade stora mängder arbetsföra återgå till en i betydelseavtagande skogs- och jordbrukssektor snarare än den för tiden aktuella industriella ochframför allt elektriska strukturomvandling som ändå låg för handen. Den senaste periodenmed start i Ekonomikommissionens utredning 1993 visar på en liknande strategi ochtillsammans med senare material ses en prioritering av arbetsmarknadsinsatser på enavreglerad marknad, till låg kostnad och kvalitet, före kompetenshöjande insatser lämpliga förden digitala och gröna omställning vi ser framför oss.