Integration av radiovågssimulering och generering av 3D-miljöer

I dagens samhälle är det mycket viktigt för många att ha stabil uppkoppling för trådlös kommunikation. För att uppnå bra nätverkstäckning behöver radioantenner placeras ut på så optimala platser som möjligt. För att förenkla processen att identifiera dessa platser påbörjades utvecklingen av en radiovågssimulator hos arbetsgivaren. Två olika program har skapats som utgör grunden för simulatorn, ett som kan generera en 3D-miljö som återspeglar en verklig plats, och det andra programmet simulerar radiostrålar med hjälp av strålspårning. Problemet är att dessa program inte kan köras samtidigt som ett enda program, vilket innebär att täckningen inte kan undersökas i den miljö som genererats. Detta projekt har som mål att få de två olika programmen att fungera tillsammans så att det är möjligt att analysera var täckning kommer finnas om sändare placeras ut i miljön. Det ska även vara möjligt att byta betraktningsperspektiv i miljön för att möjliggöra att användaren kan undersöka var täckning finns i 3D-miljön. För att uppnå målen undersöktes de tidigare programmen för att avgöra hur programmen skulle kunna kopplas tillsammans. Resultatet är att de två programmen nu kan köras tillsammans som ett enda program där radiovågssimuleringen kan interagera med den automatiskt genererade 3D-miljön. Detta skapar ett program som tydligt kan simulera var sändare kommer att erbjuda stabil täckning i den miljön som genererats.
In today's society, a stable wireless connection is very important for many. In order to achieve good network coverage, radio antennas need to be placed in the most optimal locations possible. In order to simplify the process of identifying these locations, the development of a radio wave simulator was previously started at the employer. Two different programs have been created that form the basis of the simulator, one that can generate a 3D environment that reflects a real location, and the other program simulates radio waves using ray tracing. The problem is that these programs cannot run concurrently as a single program, which means that coverage cannot be examined in the generated environment. This project aims to make the two different programs work together so that it is possible to analyze where coverage will be if transmitters are placed in the environment. It must also be possible to change the viewing perspective in the environment to enable the user to examine where coverage is in the 3D environment. To achieve the objectives, the previous programs were examined to determine how the programs could be linked together. The result is that the two programs can now run together as a single program where the radio wave simulation can interact with the automatically generated 3D environment. This creates a program that can clearly simulate where transmitters will offer stable coverage in the environment generated.