Akademisk litteracitet i gymnasieskolan : En intervjustudie om lärares och elevers uppfattningar inom svenskämnet

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares och elevers uppfattningar om akademisk litteracitet och vilka undervisningsstrategier svensklärare på gymnasiet använder för att främja gymnasieelevers akademiska litteracitet. En kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för empirin visar att lärare och elever har olika syn på hur akademisk litteracitet utvecklas. Medan elever har ett färdighetsfokus på akademiskt skrivande, anser lärare att skrivande, läsning och interaktion för förståelse behövs ses som en helhet för att elevers akademiska litteracitet ska utvecklas. Lärare har således ett större fokus på meningsskapande, medan elever främst fokuserar på de skrivnormer som finns inom den akademiska diskursen. Undervisning och respons kring färdigheter går dock till hög grad att se även hos lärare, vilket bidrar till att undervisningen till stor del får ett färdighetsfokus. Slutsatsen är att det meningsskapande och kunskapsbyggande som bör premieras i akademisk litteracitet minskar om färdighetsaspekten tar för mycket av undervisningen i anspråk. Lärare behöver såldes synliggöra sambandet mellan litteracitet och främjande av akademiskt skrivande. Kunskapsbyggande bör få mer utrymme i undervisningen och elevers akademiska litteracitet skulle gynnas av att elever får en tydligare och tidigare introduktion till den akademiska diskursen under gymnasiet.