Managing Projects for New Product Development: Fixed, Flexible, or Mixed Approaches? : A Study on Suitability Decisions

Businesses within the physical product domain seek to transform the way they manage new product development, through more flexible approaches. Traditionally, this was done through a fixed approach, characterized by linear and rigid workflow. In this context, however, a complete transition over to a flexible approach, characterized by iterative workflow and adaptability, is not feasible in most cases. To increase flexibility more suitably, hybrid approaches emerged, which combine elements from fixed- and flexible project management approaches. Existing literature lacks in the area of suitability assessment for when and how to combine these two approaches. Therefore, this exploratory study set out to identify factors that affect the suitability of any of the three approaches, fixed, flexible, or hybrid. The thesis took a qualitative approach, collecting data from semi-structured interviews and company documents. Interviewees included project managers and developers. Thematic analysis was used for data analysis. The findings revealed a total of 19 relevant factors within four primary areas, Communication & Engagement, Knowledge & Principles, Contextual Constraints, and Risk & Change Management. Stakeholder- and Team Communication and engagement were shown to be highly influential and recurrent factors. The practical contributions of the thesis aim towards increasing the assessment capabilities amongst managers, trying to determine the suitability of any particular project management approach. By evaluating the factors, conditions regarding the characteristics of a project can be established and more appropriate management approaches can be adopted.
Tillverkande organisationer inom den fysiska produkt-domänen som strävar efter att förbättra sättet de hanterar utvecklingen av nya produkter, kan vända sig till flexibla metodiker. Traditionellt sett gjordes detta genom mer fasta metodiker som kännetecknas av linjära och stela arbetsflöden. I denna kontext är det oftast inte optimalt att helt övergå till ett flexibelt arbetssätt, som kännetecknas av iterativa arbetsflöden. För att öka flexibiliteten på ett mer lämpligt sätt har hybrida metoder utvecklats, vilket kombinerar element från både fasta och flexibla projektledningsmetoder. Den befintliga litteraturen brister när det kommer till lämplighetsbedömning för när och hur organisationer ska kombinera dessa två. Därför syftar denna explorativa studie till att identifiera faktorer som påverkar lämpligheten för någon av de tre arbetssätten: fast, flexibel eller hybrid. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsmetodik och samlade in data genom semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Intervjupersonerna inkluderade projektledare och utvecklare inom studierelevanta områden. Analys av samtlig data skedde genom metoden Tematisk analys. Resultaten visade på totalt 19 relevanta faktorer inom fyra huvudsakliga områden: Kommunikation & Engagemang, Kunskap & Principer, Kontextuella Begränsningar samt Risk- & Förändringshantering. Intressent- och Team Kommunikation & Engagemang visade sig vara mycket påverkande och återkommande faktorer. Studiens praktiska bidrag syftar till att öka förmågan hos företagsledare att bedöma lämpligheten hos en specifik projektledningsmetod. Genom att utvärdera faktorerna kan förhållanden gällande ett projekts karaktärsdrag fastställas och mer lämpliga projektledningsmetoder tillämpas.