Ett annat sla[g]gs perspektiv : Slagg som identitetsmarkör från järnålder till idag

Slagg ses ofta som en restprodukt efter metallhantering. När studier genomförs för att nå djupare kunskap om slaggen sker det vanligen genom olika typer av tekniska analyser. I de naturvetenskapliga beskrivningarna av slaggens struktur och olika komponenter försvinner människorna som skapat och hanterat den. Människor som jobbar med olika typer av material, exempelvis trä, skinn och betong, får ett särskilt förhållande till just materialet och dess egenskaper, detta gäller inte minst för metall och därmed slagg. I denna artikel utforskas hur slagg i olika tider använts som identitetsmarkör och hur den påverkat människor, både direkt och indirekt. Exemplen är hämtade från yngre järnålderns Gästrikland och det tidigmoderna och nutida Bergslagen. Genom att vända på perspektivet och istället se slaggen som primär, går det att studera hur den vid olika tider och på olika vis utgjort en viktig social komponent i människors liv. Utgångspunkten är ett materialitetsperspektiv där jag inte ser slaggen som statisk utan istället följer den i dess ständiga förändring genom skapandet av historiska och kulturella processer.