NKL-1915 National Nitrogen Budgets in Scandinavia: consequences for climate change and for eutrophication – synthesis report

This report presents the results of a project undertaken by Norway, Finland, Sweden, and Denmark related to the National Nitrogen Budget (NNB) with a focus on the NNB pool Forests and semi-natural vegetation (FS). The NNB involves calculations of reactive nitrogen (Nr) inflows and outflows within the FS pool, and the study compares these calculations to reports of carbon sequestration in climate reporting to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC).Norway and Finland initiated their work on NNB, concentrating on Forests and semi-natural vegetation (FS). The UNECE LRTAP Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN) methodology was also used for compiling the FS pool for Denmark, while Sweden had established its FS pool prior to the project.The FS pool comprises three sub-pools: forests, wetlands, and other lands. Inflows of reactive nitrogen (Nr) to the FS pool are primarily from deposition and biological N-fixation, with major outflows being leaching, harvest, and denitrification.In Finland, Sweden, and Denmark, the inflows and outflows are in balance, while in Norway, there is an accumulation of Nr, indicating a surplus of nitrogen. Wetland sub-pools in all four countries and the forest sub-pool in Norway show nitrogen accumulation.All four countries report carbon sequestration in forests to UNFCCC. There is a link between nitrogen and carbon cycles, since the organic matter forming the carbon stock in forests and wetlands relies on nitrogen. The origin of nitrogen contributing to the estimated C-stock increase needs further investigation.There is a discrepancy between the calculated nitrogen changes in the FS pool and the nitrogen needed to support reported carbon stock changes. Possible explanations for the discrepancies are re-location of nitrogen within pools, changes in the C/N ratio, expansion of forested areas, and uncertainties in N-fixation rates and denitrification.There is a need for better integration of carbon and nitrogen flux and s
Denna rapport presenterar resultaten från ett projekt som genomförts av Norge, Finland, Sverige och Danmark relaterat till den nationella kvävebudgeten (NNB) med fokus på NNB-poolen ”Forests and semi-natural vegetation” (FS). NNB omfattar beräkningar av inflöden och utflöden av reaktivt kväve (Nr) inom FS-poolen, och studien jämför dessa beräkningar med rapporter om kollagring i klimatrapporteringen till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).Norge och Finland inledde sitt arbete med NNB och koncentrerade sig på skogar och seminaturlig vegetation (FS) enligt metodiken från UNECE LRTAP Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN). Danmark hade sedan tidigare gjort en kvävebudget enligt annan metodik och använde för första gången TFRN:s metodik för FS och Sverige hade redan före projektet sammanställt data för FS.FS-poolen består av tre underpooler: skogar, våtmarker och annan mark. Inflödet av reaktivt kväve (Nr) till FS-poolen kommer främst från deposition och biologisk N-fixering, medan de största utflödena är utlakning, skörd och denitrifikation.I Finland, Sverige och Danmark är inflöden och utflöden i balans, medan det i Norge finns en ackumulering av Nr, vilket tyder på ett överskott av kväve. Våtmarker i alla fyra länderna och skog i Norge uppvisar kväveackumulering.Alla fyra länderna rapporterar kollagring i skog till UNFCCC. Det finns en koppling mellan kväve- och kolomsättning, eftersom det organiska material som bildar kollagret i skogar och våtmarker är beroende av kväve. Ursprunget till kvävet som bidrar till den beräknade ökningen av kollagret behöver undersökas ytterligare.Det finns en diskrepans mellan de beräknade kväveförändringarna i FS-poolen och det kväve som behövs för att möjliggöra rapporterade förändringar i kollagret. Möjliga förklaringar till avvikelserna är omfördelning av kväve inom poolerna, förändringar i C/N-kvoten, expansion av skogsområden och osäkerheter i N-fixeringshastigheter och denitrifikation.Det finns ett behov av bättre