'Man får prata, men inte för länge' : En fenomenografisk studie om förskolebarns uppfattningar om måltiden

Syftet med denna fenomenografiska studie är att komma nära barns perspektiv genom att undersöka förskolebarns uppfattningar av fenomenet måltiden. Detta har gjorts utifrån frågeställningen: Vilka uppfattningar av måltiden ger förskolebarnen uttryck för? Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade gruppintervjuer med 30 förskolebarn i åldrarna tre till sex år. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av fenomenografisk analysmodell samt med centrala begrepp från barndomssociologi och fenomenografi. Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Rutiner präglar måltidens utformning, Fasta bordsplaceringar, Placering och servering av mat och dryck, Vi får prata men…, Smaka på maten samt Förändringar barn vill göra vid måltiden. Resultatet visar på variation av vilka uppfattningar barnen har av måltiden. Barnen ger uttryck för att förskolepersonalen bestämmer placering av sittplats, hur högt och hur mycket de får prata samt att de behöver smaka på maten. Flertalet barn ger även uttryck för att de själva är aktiva i dukningsprocessen innan och efter maten samt att det finns varierande uppfattningar om vilken mat och dryck de självständigt kan ta för sig av. Slutsatsen är att barnen ger uppfattningar av att måltiden främst bestäms av förskolepersonalen men där barnen i olika grader tillfrågas och görs delaktiga innan, under och efter måltiden.