'Det är ett samhällsproblem och inte ett skolproblem' : En studie av mellan- och högstadielärares upplevelse av sin roll och ansvar i relation till elevers skolnärvaro

I denna studie undersöks lärares förståelse av fenomenet skolfrånvaro/skolnärvaro utifrån ramsättningarna: roll och ansvar. Då fenomenet är komplext, sammanvävt inom ömsesidiga relationella beroenden mellan elev, lärare, skola, familj, vänner, hälsa, juridik, politik, och så vidare, sker studien genom kvalitativ tematisk analys för att undersöka empirin. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med mellan- och högstadielärare i kommunala grundskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats i ljuset av tidigare forskning samt med hjälp av teorier som på olika vis utgår från en systemisk förståelse. Forskningsfrågorna kunde besvaras genom studien och resultatet som följer visar att meningsskapande och förståelse för det sammantagna fenomenet polariseras av respondenterna. Frånvaro betraktas ur ett patogent perspektiv, likt något som behöver botas, och närvaro ur ett salutogent perspektiv, något som kan främjas. Implikationerna som kan följa av detta resultat är de mest intressanta produkterna från studien, vilka kan ge upphov till idéer för möjlig fortsatt forskning.
This study examines teachers' understanding of the phenomenon of school absence/attendance based on the frameworks: role and responsibility. Since the phenomenon is complex, interwoven within mutual relational dependencies between student, teacher, school, family, friends, health, law, politics, and so on, the study uses qualitative thematic analysis to examine the empirical data. Semi-structured interviews have been conducted with middle and high school teachers in municipal primary schools in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material has been analyzed in the light of previous research and with the help of theories that in various ways are based on a systemic understanding. The research questions could be answered through the study and the results that follow show that the creation of meaning and understanding of the overall phenomenon is polarized by the respondents. Absence is considered from a pathogenic perspective, as something that needs to be cured, and presence from a salutogenic perspective, something that can be promoted. The implications that can follow from this result are the most interesting products of the study, which can give rise to ideas for possible further research.